Framtida forskningsområden

Vi ser att vår studie kan bidra till många olika framtida forskningsområden inom interaktionsfältet. Det hade varit intressant att göra är en mer omfattande studie om miljöns påverkan på interaktionen mellan barn och pedagoger som vi beskrev i metoddiskussionen. Där fler förskolor skulle kunna ingå för att få en mer generell bild av hur miljöerna påverkar interaktionen.

Forskning kan också vara intressant att göra kring hur olika barngrupps konstellationer påverkar interaktionen. Finns det några skillnader i hur pedagoger interagerar med åldershomogena barngrupper, 1-3 års grupper, 3-5 årsgrupper eller barngrupper med både små och stora (1-5 år) barn likt den avdelningen som ingick i vår studie. Enligt våra reflektioner är blandade barngrupper positiva i det fallet att de äldre barnen kan hjälpa de yngre och de yngre lär sig och tar efter de äldre. Det kan också vara negativt i det fallet att de yngre kräver mer uppmärksamhet på grund av säkerhetsaspekten och omsorgsaspekten. Det var något som vi kunde se i vår studie. De yngre barnen fick mer uppmärksamhet på grund av säkerhets- och omsorgsaspekten och de äldre barnen hamnade lite vid sidan om. Vi fick uppfattningen att interaktionen med de äldre barnen därmed blev lidande.

Det hade också varit intressant som vi tog upp i metoddiskussionen att göra en forskning med fokus på både miljöns påverkan på interaktionen, men också hur pedagogers förhållningssätt påverkar interaktionen med barnen. Ytterligare ett intressant forskningsområde hade varit att undersöka interaktionen mellan pedagoger och barn samt mellan barn och barn i den fria leken för att undersöka huruvida den fria leken är fri eller inte.

Referenser:

Aukrust, Vibeke Grøver (2003). Klassrumssamtal, deltagarstrukturer och lärande. I:

Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur

Berkhuizen, Carina (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2014

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Dalgren, Sara (2014). Förskolans pedagogiska praktik som interaktion: frågor och svar i vardagliga förskoleaktiviteter. Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2014

Denscombe , Martyn (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss.

Stockholm: Stockholms universitet, 2013

Emilson, Anette & Folkesson, Anne-Mari (2006). Children's participation and teacher control. Early Child Development and Care. 176:3 & 4, s. 219-238

Engdahl, Karin (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014

Eriksson, Björn (2007). Social interaktion: flöden - positioner - värden. 1. uppl. Malmö:

Liber

Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger [Elektronisk resurs] : Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Umeå: Umeå universitet Evaldsson, Ann-Carita, Lindblad, Sverker, Sahlström, Fritjof & Bergqvist, Kerstin (2001). Introduktion och forskningsöversikt. I: Lindblad, Sverker, Sahlström, Fritjof &

Ahlström, Karl-Georg (red.) (2001). Interaktion i pedagogiska sammanhang. 1. uppl.

Stockholm: Liber

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

Frandsen, Marianne, Krieger Tom & Vilien Karin (2005) Fælles børn i fælles rum : i indskoling og SFO. 2 uppl. Leg og Læring

Gibson, J.J. (1986). The ecological approach to visual perception. Hillsdale, N.J.:

Lawrence Erlbaum Associates.

Grindberg, Tora & Jagtøien, Greta Langlo (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur

Hammar Chiriac, Eva & Einarsson, Charlotta (2013). Gruppobservationer: teori och praktik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Jonsson, Agneta & Williams, Pia (2013) Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective. Early Child Development and Care, 183:5, 589-604

Linköpings universitet (2015). Välkommern till Nationellt centrum för utomhuspedagogik! Hämtat från: www.liu.se/ikk/ncu?l=sv 150929

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm:

SkolverketTillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Maynard, Trisha & Waters, Jane (2007). Learning in the outdoor environment: a missed opportunity?, Early Years: An International Research Journal, 27:3, 255-265

Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2010). Att lära andra lära: medveten strategi för lärande i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber

Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2005). Lärandets skiftande innebörder: uttryckta av förskollärare i vidareutbildning. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/10524 Nationalencyklopedin. Ekologisk psykologi.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ekologisk-psykologi-(3-teorier-om-miljö-förståelse-av-beteende) (Hämtad 2015-11-23)

Nilsson, Björn (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur

Ohlsson, Anders (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen. 1. uppl.

Stockholm: Gothia Fortbildning

Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Eid Kaarby, Karen Marie (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund:

perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Pape, Kari (2001). Social kompetens i förskolan: att bygga broar mellan teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Reed, E, S. (1993). The intention to use a specific affordance: a conceptual framework for psychology. I R.H. Wozniak, K.W. Fischer. (Red.) Development in context: acting and thinking in specific environments. Hillsdale, N.J.: Erlbaum.

Sahlström, Fritjof (2008). Från lärare till elever, från undervisning till lärande:

utvecklingslinjer i svensk, nordisk och internationell klassrumsforskning. Stockholm:

Vetenskapsrådet

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev.

[och utök.] utg. Hässelby: Runa

Szczepanski, Anders (2014) Utomhusbaserat lärande och undervisning. I: de Laval, Suzanne (red.) (2014). Skolans och förskolans utemiljöer [Elektronisk resurs] : kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö. Stockholm: Skolhusgruppen Tillgänglig på Internet: http://www.arkus.se/publikationer-for-nedladdning/skolans-och-forskolans-utemiljoer/

Szczepanski, Anders (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa : Nordic Studies in Science Education. 9:1, s.

3-17

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Prisma

Säljö, Roger (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Säljö, Roger (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Wilhelmsson, Birgitta (2012). Teachers' intentions for outdoor education:

conceptualizing learning in different domains. Licentiatavhandling (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2012

Ärlemalm Hagsér, Eva (2008). Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv.

I: Brodin, Jane & Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1.

uppl. Lund: Studentlitteratur

Bilagor