• No results found

Framtida forskningsområden

7. Diskussion

7.3 Framtida forskningsområden

De elever som har förkylningssymtom, sitter i hushållskarantän eller har testats positivt för Covid-19 ska stanna hemma. Enligt Skolverket (Skolverket, (u.å.)a) har en skola då möjlighet att arrangera distansundervisning för de elever som ska stanna hemma. Jag vet att det finns fall då läraren ska bedriva distansundervisning samtidigt som hen bedriver undervisning i det fysiska klassrummet. Vilken forskning finns gällande denna form av undervisning?

27

följa den ordinarie undervisningen som är anpassad för att genomföras på plats i klassrummet. Ofta kanske eleven får instruktioner och lämnas därefter åt sig själv med eget arbete.

Kommunikationen kan vara bristande, interaktionen med andra kan också vara bristande. Vidare skulle det vara av intresse att undersöka hur lärare ser på undervisningen i denna situation, med distansundervisning i samma klassrum där närundervisning pågår.

Det är också av intresse att undersöka vilka konsekvenserna blir på lång sikt gällande denna pandemi. Utifrån tidigare forskning bland annat gjord av Churiyah, m.fl. (2020) kan man se att det råder stora skillnader gällande stad och landsbygd gällande förutsättningar för att bedriva undervisning på distans i Indonesien. Internationellt skulle det vara av intresse att undersöka om klyftan mellan stad och landsbygd förstärkts i och med de markanta skillnader som redan innan pandemin rådde i exempelvis Indonesien. I Sverige upplever jag att

gymnasieskolorna är mer homogena. Kanske beror detta delvis på den kommunala

skolpengen som ger skolorna liknade ekonomiska förutsättningar. Men kommer vi att se en ökad uppdelning även i Sverige? Kan man se skillnader i hur vissa skolor har mött

distansundervisningen? Distansstudier kräver i regel tillgång till internet, vilket inte ska ses som en självklarhet. Elever i ekonomiskt och socialt utsatta områden kan missgynnas av distansundervisningen.

Framtida forskning kan anta ett elevperspektiv. Att undersöka elevernas uppfattning av distansundervisningen ur ett sociokulturellt perspektiv och se om elevernas uppfattning överensstämmer med lärarnas.

Min studie visar att mycket utav kommunikationen elever emellan har skett muntligt. ”Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att:

kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.” (Skolverket, (u.å.)c, sista stycket under rubriken Ämnets syfte). Har distansundervisningen påverkat förutsättningarna för att kommunicera matematiskt undervisningsinnehåll? Hur ser det ut gällande den skriftliga kommunikationen? Har förutsättningarna för den muntliga

kommunikationen blivit bättre? Min studie berör ämnet men att undersöka detta ytterligare kan vara av intresse. Att undersöka hur distansundervisningen har påverkat elevernas förutsättningar gällande den skriftliga kommunikationen kan vara ett uppslag för framtida forskning.

28

Referenser

Cairns, L., & Alshahrani, K. (2014). Online Learning: Models and Impact in the 21st Century. I B. Sutton (Red.), Teaching and learning online. Volume 2: New models of learning for a connected world (Second edition, s. 20–31). New York: Routledge/Taylor & Francis Group.

Churiyah, M., Sholikhan, S., Filianti, F., & Sakdiyyah, D. A. (2020). Indonesia Education Readiness Conducting Distance Learning in Covid-19 Pandemic Situation.

International Journal of Multicultural and Multireligious Understanding, 7(6), 491– 507. https://doi.org/10.18415/ijmmu.v7i6.1833

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, O. (2003a). Dialogperspektiv på elektoniska diskussioner. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 295–319). Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, O. (2003b). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 31–74). Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, O., & Igland, M.-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 75–94). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, U. (2016). Undervisning på distans – framtiden för universitet och högskolor? Ett exempel från astronomiundervisning på Högskolan Kristianstad. Högskolepedagogisk debatt, 46–73.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3– 4), 152–170.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lowe, T., Mestel, B., & Williams, G. (2016). Perceptions of online tutorials for distance learning in mathematics and computing. Research in Learning Technology, 24. https://doi.org/10.3402/rlt.v24.30630

Martin, P., & Scheetz, L. T. (2011). Teaching and Learning Experiences in a Collaborative Distance-Education Environment. Gerontology & Geriatrics Education, 32(3), 215– 224. https://doi.org/10.1080/02701960.2011.598976

29

Regeringskansliet. (2020, december 3). Tidsbegränsad övergång till fjärr- eller

distansundervisning i gymnasieskolan [Elektronisk resurs]. Hämtad 2020-12-12 från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/tidsbegransad-overgang-till-fjarr--eller-distansundervisning-i-gymnasieskolan/

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartement.

SFS 2011:682. Förordning (2011:682) om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås kommun. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2019:686. Förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen (2011:682) om

försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i Torsås kommun, dels ändring i samma förordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Singh, V., & Thurman, A. (2019). How Many Ways Can We Define Online Learning? A Systematic Literature Review of Definitions of Online Learning (1988-2018). American Journal of Distance Education, 33(4), 289–306.

https://doi.org/10.1080/08923647.2019.1663082

Skolverket. ((u.å.)a). Coronaviruset - frågor och svar utifrån skollagstiftningen [Elektronisk resurs]. Hämtad 2020-12-13 från

https://www.skolverket.se/regler-och- ansvar/coronaviruset-och-covid-19---regler-for-skolor-och-forskolor/coronaviruset---fragor-och-svar-utifran-skollagstiftningen

Skolverket. ((u.å.)b). Läroplan (Gy11) för gymnasieskolan [Elektronisk resurs]. Hämtad 2020-12-10 från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket. ((u.å.)c). Ämne [Elektronisk resurs]. Hämtad 2020-11-29 från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-

amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731/syllabuscw/jsp/subject. htm?subjectCode=MAT&courseCode=MATMAT04&tos=gy&sv.url=12.5dfee44715d 35a5cdfa92a3#anchor_MATMAT04

Skolverket. (2008). Distansundervisning för elever i grundskola och gymnasieskola. Stockholm: Skolverket.

Smith, G. G., & Ferguson, D. (2005). Student attrition in mathematics e-learning. Australasian Journal of Educational Technology, 21(3).

https://doi.org/10.14742/ajet.1323

Stephenson, J., & Coomey, M. (2001). Online learning: it is all about dialogue, involvement, support and control - according to the research. I J. Stephenson (Red.), Teaching & learning online: pedagogies for new technologies (s. 37–52). London: Kogan Page.

30

Svenska Unescorådet. (2020). Unesco – en samlande kraft i den globala utbildningskrisen [Elektronisk resurs]. Hämtad 2020-09-18 från http://www.unesco.se/unesco-en-samlande-kraft-i-den-globala-utbildningskrisen/

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R., Riesbeck, E., & Wyndhamn, J. (2003). Samtal, samarbete och samsyn. I O. Dysthe

(Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 219–242). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

31

Bilagor

Bilaga A -Informationsbrev

Information om studien:

Matematikundervisning på distans under coronapandemin.

Studien behandlar distansundervisning i matematik på gymnasiet under coronapandemin VT2020. Intervjun sker fysiskt, via videolänk eller via telefon. Intervjun beräknas att ta ca. 20 minuter. Intervjun kommer att spelas in med ljudupptagning eller via videolänk, beroende på hur intervjun genomförs.

Du som deltagare kommer att vara helt anonym i studien. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst

återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Intervjun bevaras i Karlstads universitets molntjänst BOX. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har

registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras. Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen

(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till

dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Undersökningens resultat kommer att publiceras i en examensuppsats, redovisas på seminarier samt publiceras vid det digitala publiceringssystemet DiVA.

Vid frågor kontakta mig eller min handledare. Tack för ditt deltagande!

Maria Wahlström, student Stefan Jerkeby, universitetslektor och handledare

Tel: 0702878287 Tel: 054-7001739

32

Bilaga B -Samtyckesblankett

Samtyckesblankett

Samtycke till att delta i studien:

Matematikundervisning på distans under coronapandemin.

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.

Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

……… Underskrift

……… ………

Namnförtydligande Ort och datum

☐ Jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

Maria Wahlström, student Stefan Jerkeby, universitetslektor och handledare

Tel: 0702878287 Tel: 054-7001739

33

Bilaga C -Intervjuguide

Intervjuguide

1. Hur länge har du arbetat som matematiklärare?

2. Vilka matematikkurser undervisade du i under perioden för distansundervisning VT2020?

3. Hade du någon erfarenhet av distansundervisning innan övergången till distansunder-visning VT2020?

a. Följdfråga, har du själv läst någon kurs på distans?

4. Kan du berätta för mig om en typisk matematiklektion som ägde rum på distans under VT2020?

Exempel på följdfrågor:

- Hur ser genomgångarna ut?

o Använder du dig av förinspelade videos?

- Tillämpade du Flipped classroom? Dvs. inspelad genomgång innan lektionen och mer elevaktivitet under lektionen?

- Hur arbetade ni med uppgifter under lektionen?

- Arbetade eleverna i grupp? Hur löstes detta praktiskt på distans? Hur interagerade de?

- Hur interagerade du med eleverna under lektionen?

- Var dina lektioner synkrona gällande tid? Dvs. du och eleverna var ej skilda från varandra avseende tid?

OM nej, varför inte?

5. Utifrån det du berättat om en lektion på distans, hur skiljer det sig ifrån en lektion i det fysiska klassrummet, en lektion innan perioden för distansundervisning?

- Hur ser genomgångarna ut?

o Använder du dig av förinspelade videos?

- Tillämpade du Flipped classroom? Dvs. inspelad genomgång innan lektionen och mer elevaktivitet under lektionen?

- Hur arbetade ni med uppgifter under lektionen? - Arbetade eleverna i grupp? Hur interagerade de? - Hur interagerade du med eleverna under lektionen?

6. Tycker du att din lärarroll har förändrats i och med den distansundervisning som var under VT2020?

Om JA, kan du ge något exempel på hur? 7. Är det något du önskar tillägga? Övriga tankar?

Related documents