Framtida lösning och utveckling

Vi har under arbetets gång fokuserat mycket på fallstudien och lösningen för systemet vilket har lett till att mindre fokus har lagts på de övriga delarna av arbetet. Vi hade gärna haft mer tid för att arbeta med utvecklingsmetoderna och utveckla prototypen ytterligare, och fått in ett större antal svar på mailfrågorna som ställdes till olika företag som arbetar med metoderna. Detta hade gett oss ett underlag som styrkt vårt resultat ytterligare samt ökat förståelsen för hur metoderna kan fungera tillsammans. Vi hade velat utveckla en självvärdering av RUP och Prototyping och reflekterat på en djupare nivå över hur det är att lära sig och arbeta med utvecklingsmetoderna.

7.2 Framtida lösning och utveckling 

Som tidigare nämnts är kravinsamling en viktig del för att ge en stabil grund till systemet. I och med att både RUP och Prototyping arbetar med iterationer och täta avstämningar med beställaren kan kraven arbetas fram i ett tidigt skede. Vidare kan en prototyp snabbt tas fram och utvärderas i samarbete med beställaren. Om systemet i framtiden ska utvecklas är det en

59 fördel att kombinera RUP och Prototyping för att snabbt kunna göra avstämningar med beställaren med hjälp av prototypen. En intressant fråga som dykt upp under arbetets gång är hur resultatet hade sett ut om vi endast arbetat med RUP eller Prototyping. Hur hade skillnaden på resultatet sett ut?

Resultatet av mailintervjun kan i framtida undersökningar ge svar på varför svarsfrekvensen var så låg. Är det så att de inte arbetar på detta sätt eller har de tillfrågade företagen låtit bli att svara. Om företagen inte arbetar på detta sätt kan det innebära möjligheter till framtida

undersökningar om varför det inte görs.

I intervjuerna framgick det att NN är positiv till utvecklingsarbetet och ser gärna en framtida utveckling av prototypen. NN nämner också ett önskemål om att kunna göra en integrerad lösning med maskinerna, samt att varierande mätningar ska kunna utföras. På ett eventuellt morgonmöte kan det beslutas vilka operatörer som ska arbeta tillsamman under dagen. Det innebär att de kan följa varandras processer och göra sig förberedda på varandras dubbelsignaturer och se varandras processsteg.

I framtiden ska produkten kunna anpassas till alla produktionslinjer inom företaget. Systemet bör inte vara begränsat till läkemedelsindustrin utan ska kunna anpassas till vilken industri som helst som har produktionslinjer. Observationen påvisar att stora delar av kontrollerna i tillverkningsprocessen är tvingade att utföras rent fysiskt. Det är omöjligt för systemet att övervaka dessa kontroller, dock kan systemet underlätta själva signeringen och hindra att inga eftersigneringar utförs. När det ska ske dubbelsignaturer måste de olika operatörerna se varandra och vad som sker i själva produktionslokalen. För att lösa detta problem kan en videokamera användas för att upprätta en videolänk mellan operatörerna som ska dubbelsignera.

Själva digitaliseringen är tänkt att ske genom att det pappersbaserade arbetet ersätts med en digital portabel skärm som är kopplat till systemet. Det digitala systemet bör byggas upp enligt hur det pappersbaserade ser ut idag så att det känns igen av användarna. Dock måste det utvecklas enligt de regler som krävs för tillverkning av läkemedel. För att säkerställa att all data som skapas finns lagrad korrekt krävs det att det sker enligt de föreskrifter som styr digital dataförvaring.

60

8 Referenser  

Tryckta referenser

Andersen, Erling S. (1994). Systemutveckling - principer, metoder och tekniker. Lund, Studentlitteratur.

Andersen, Erling S. & Schwenke, E. (1998). Projektarbete – en vägledning för studenter. Lund, Studentlitteratur.

Avison, David. & Fitzgerald, Guy. (2006). Information systems developmen -

methodologies,techniques & tools. Berkshire, McGraw – Hill Education.

Boody, David. Boonstra, Albert. & Kennedy, Graham. (2005). Managing Information

Systems – An Organisational Perspective. Totenham - Prentice Hall.

Bryman, A. (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi. Eriksson, Ulf. (2007). Kravhantering för IT-system. Studentlitteratur.

Gulliksen, J. & Göransson, B. (2002) Användarcentrerad systemdesign, Lund, Studentlitteratur.

Holme, I. & Slovang, B. (1997) Forksningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder, J. Arlow, I. & Neustadt. (2005)UML2 and the Unified Process 2nd Ed., Addison-Wesley, Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Yin, R, K. (2003). Case study research: Design and methods. London: Sage Publications Wisén, J. & Lindblom, B. (2004). Effektivt projektarbete, sjunde upplagan. Stockholm: Norstedt Juridik AB.

61

Vetenskapliga Artiklar

Goguen, J A. & A. Linde, C. (1993) “Techniques for requirements elicitation”. http://www.cs.brown.edu/courses/cs190/2007/documents/restricted/goguen.pdf

Goguen, J A. (1993) “Social Issues in Requirements Engineering”. http://citeseer.ist.psu.edu/cache/papers/cs/827/http:zSzzSzwwwcs.

ucsd.eduzSzuserszSzgoguenzSzpubszSz..zSzpszSzsissues.pdf/goguen93social.pdf

Leventis, P & Tomazic, A. (2002) ”Tillämpning av prototyper i Rational Unified Process”. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för informatik

http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/1330/1/40050-x_leventis-tomazic_IA7400.pdf

Internetkälla

Mälardalens Högskola, Ekonomihögskolan. (Inget publicerings datum finns)

http://www.eki.mdh.se/uppsatser/seminarie/.../kurshemsidor_vt07/informatik/ei0760/OH/S2_UML_UP_ H06.pdf Hämtad 2009-06-02.

 

Bilagor  

Bilaga A ‐ Minnesanteckningar från observation 

Detaljerad vy av granuleringsprocessen

1. Innan produktion påbörjas ska mätaren i korridoren som visar trycket i

tillverkningsrummet kollas så att det överrensstämmer med de angivna värdena i tillvärkningsföreskriften. Värdena får inte understiga <5 i tryck. Detta för att det konstant ska finnas ett övertryck i tillverkningsrummet så att dam och partiklar inte ska kunna ta sig in. Om trycket inte ligger inom referensramarna får produktion inte ske.

2. Gå in i tillverkningsrummet och kontrollera vilket preparat som var det senaste i produktionslokalen. Detta kontrolleras i loggboken där man läser av satsnumret, exempel på ett sådant kan vara LD123 (LD relaterar till år och månad).

3. Kontrollerna så att inga rester från föregående preparat finns kvar i tillverkningsrummet.

4. Gå till uppställningsrummet där de olika råvarorna finns och hämta den produkt som har det efterföljande satsnumret som kollades i punkt 2. Kör produkten till

tillverkningsrummet. Kontrollera alla etiketterna på kaggarna mot loggbokens satsnummer innan produktion sker.

5. Kontrollerna så att rätt sorts skyddsutrustning används i samband med produktion. Kräver att 2 operatörer signerar.

6. Mät fukthalten i rummet och temperaturen. Detta ska föras in tillverkningsföreskriften och signeras för att kunna spåra fel om dessa uppkommer och har ingen egentlig betydelse för produktionen.

7. Kontrollera städningsdatumet i loggboken.

8. Ifall våtrengöring har utförts notera datumet i tillverkningsföreskriften i samband med att produktionen körs igång första gången efter rengöring. Ifall torr rengöring har skett notera kampanj i tillverkningsföreskriften om produkten kan köras i kampanj. Detta varierar från produkt till produkt.

9. För in det föregående satsnumret i tillverkningsföreskriften som tillverkades senast i tillverkningsrummet för att verifiera att rätt satsnummer följer föregående preparat.

10. Två operatörer måste signera i tillverkningsföreskriften för att satsning av råvarorna får ske. En operatör övervakar vad den andra gör.

11. Häll i råvarorna i maskinen. Konstrollera inställningarna på maskinen och kör enligt anvisningarna i tillverkningsföreskriften. I detta fall ska råvaran blandas 10 minuter. Inställningarna på maskinen ska vara 109 varv/minut samt hackarhastighet 1. 12. Signera tillverkningsföreskriften med dubbelsignatur.

13. Ta bort etiketterna från kaggarna och klistra in dem i den angivna sidan i tillverkningsföreskriften.

14. Under tiden råvaran blandas ska vätska vägas upp. Mängden preparat kontrolleras i en tidigare tillverkningsföreskrift och förs in i den nya. Kärlet för vattnet förs upp på en våg. Kärlet ska tareras (nollställer kärlets vikt på vågen) för att få fram tre värden på etiketten. Brutto, Tara och Netto. Detta för att mer exakt kunna påvisa att vägningen är korrekt. En terminal matas in med det satsnumret och kodnummer. Exempel på

satsnummer kan vara LD 123 och kodnummer kan vara 412130 för preparat. I

samband med att vätska vägs upp kontrolleras temperaturen så att de stämmer överens med anvisningarna i tillverkningsföreskriften i detta fall mellan 12-25 grader Celsius. Etiketten skrivs ut, kontrolleras och signeras av 2 operatörer. Endast behöriga på produktionslinjen får signera etiketter eller i tillverkningsföreskriften. Etiketten klistras fast på kärlet.

15. Vattnet satsas in i maskinen detta steg tar 5 minuter. Inställningarna på maskinen ska vara 109 varv/minut samt hackarhastighet 1, detta görs efter den första blandningen på 10 minuter.

16. Efter att vattnet har blivit satsat stängs maskinen av och locket öppnas. Kanterna i maskinen ska skrapas då produkt fastnar lätt och inte blandas som den ska. Detta steg upprepas tre gånger till a två minuter. Sista upprepningen ska hackverktyget användas på läge 1 i 30 sekunder. Alla stegen ska signeras av operatören.

17. Vågterminalen programmeras med rätt satsnummer och kodnummer. En kagge körs upp på vågen och tareras. Granulatet töms ut i kaggen och maskinen skrapas ren. 18. Vikten från etiketterna skrivs in i tillverkningsföreskriften samt att min och max

gränserna för preparatet räknas ut. I detta fall är det (preparat+preparat+preparat-1kg) och (preparat + preparat + preparat). Summan ska skrivas utan decimaler, avrundas uppåt och föras in i tillverkningsföreskriften.

19. Klistra den signerade etiketten på kaggen som förs vidare till nästa steg i tillverkningsprocessen. Ingen signering krävs i detta steg.

Bilaga B ‐ Detaljerad beskrivning av observation 

Innan operatören satte igång med tillverkningen av produkten kontrollerades en

tryckluftmätare som satt i korridoren i anslutning till rummet. Värdet som lästes av måste stämma överens med det angivna värdet som står i tillverkningsföreskriften. I detta fall var värdet en bra bit över godkänt så operatören godkände det första steget för att påbörja produktionen. Enligt operatören är detta steget väldigt viktigt då trycket i rummet förhindrar att partiklar från andra preparat letar sig in produktionslokalen och kontaminerar produkten. Om trycket skulle vara under gränsvärdena i tillverkningsföreskriften får tillverkning i

rummet inte ske, så är även fallet om produktion redan sker i lokalen, den måste upphöra. När detta steg är avklarat går operatören in i produktionslokalen för att kontrollera senaste

städning, senast körda preparat samt datum för städning och vem som har signerat städningen. Dessa uppgifter finns nerskrivna i en loggbok. I samband med kontrollen såg operatören även till så att det inte fanns preparat från föregående tillverkning i rummet då det kan leda till en kontaminering. När denna kontroll var avklarad och godkänd gick operatören till en

uppställningsplats för råvaror. Genom att gemföra informationen i loggboken med vad som står på råvarubehållarens etiketter, kan rätt råvara hämtas till rätt tillverkningsföreskrift. Råvarubehållarna transporteras till produktionsrummet där ytterligare en kontroll utfördes av operatören för att säkerställa etiketternas och tillverkningsföreskriftens samhörighet. Innan produktionen startade kontrollerads skyddsutrustning av två operatörer som i sin tur krävde att båda signerade tillverkningsföreskriften. När det var klart kontrollerades luftens temperatur samt fuktighet vilket fördes in i tillverkningsföreskriften.

Detta görs för att kunna eliminera arbetsmiljön som felande länk ifall det skulle uppstå problem med slutprodukten. Senast körda preparat samt det datumet som lokalen städades fördes in i tillverkningsföreskriften. För att förbättra spårbarheten ifall något skulle gå fel förs föregående preparats satsnummer in i tillverkningsföreskriften, detta för att kunna påvisa vilka produkter som har varit i produktionslokalen ifall någonting skulle hända som t.ex. dålig kvalitet eller att en kund har farit illa av preparatet. Informationen som förs in i

städningskolumnen varierar från preparat till preparat då vissa produkter kan köras i kampanj. Kampanj innebär att samma preparat körs i större mängder där våtrengöring sker vanligtvis en gång i veckan. Där emellan sker en torr rengöring efter varje avslutad sats.

När operatören skulle hälla i råvarorna i maskinen var han tvungen att leta upp en operatör för att få en dubbelsignatur så att rätt råvara och mängd användes i processen.

När insatsningen var avklarad kontrollerades maskinens inställningar så att de stämde överens med de angivna värdena i tillverkningsföreskriften även dessa inställningar krävde en

dubbelsignatur. Etiketterna på råvarubehållarna togs bort och fördes in i tillverkningsföreskriften på den angivna sidan.

Under tiden råvaran blandades, vägdes den mängd preparat som står angiven i en tidigare tillverkningsföreskrift. Kärlet för preparat stod på en våg som var ansluten till en terminal där preparatnamn, satsnummer samt kodnummer var inprogrammerat. Information om kärlets tara kunde även skrivas in för hand eller genom att tarera kärlet när det stod på vågen innan

vätskan hälldes i. I samband med att operatören vägde upp preparatet togs säven temperaturen så att det stämmer överens med anvisningarna. Etiketten som skrevs ut i detta steg,

kontrollerades av två operatörer, som sedan klistrades fast på kärlet. Under tiden hade torrblandningen av råvaran avslutats och insatsningen av preparatet kunde påbörjas. Efter ett visst antal minuter avbröt operatören processen för att skrapa maskinens kanter.

De efterföljande stegen bestod av en upprepning av föregående steg med enda skillnaden på sista som hade en hackare som kördes i ett visst antal sekunder. Efter att steget var avslutat tömde operatören ut preparatet i en produktbehållare som stod tarerad på vågen och maskinen skrapade ren. Innan detta skedde programmerades vågterminalen med rätt preparatnamn, satsnummer och kodnummer. All information som fanns på den uttryckta etiketten skrevs in i tillverkningsföreskriften där även minimigränserna och maxgränserna räknades ut. Tillsist klistrades etiketten fas på produktbehållaren som transporterades ut ur produktionslokalen vidare till nästa del av processen.

           

Bilaga C ‐ Intervjufrågor 

Intervju 1

Fråga 1 Hur tycker du att arbetssättet fungerar idag? Fråga 2 Vad anser du kan förbättras i processen? Fråga 3 Hur hanteras avvikelser idag?

Fråga 4 Hur skulle man kunna minimera avvikelser? Fråga 5 Vilken insyn skulle ni vilja ha i processen?

Fråga 6 Har du någon aning om hur resurskrävande granskiningen är idag? Fråga 7 Vilka brister anser du att det finns idag?

Fråga 8 Vad anser du om dubbelsignaturer och elektroniska signaturer med biometriska läsare?

Bilaga D ‐ Kravspecifikation  

Funktionella krav.

Inloggning Prioritet Typ av

krav

För att få tillträde till systemet ska man logga in M F

Användarnamn och lösenord ska anges M F

Utloggning Prioritet Typ av

krav

Utloggning sker efter 10 min inaktivitet M F

Utloggning sker när operatören ”kryssar” ner sidan eller genom tryckning på utloggningsfunktionen.

M F

Operatör Prioritet Typ av

krav

Ska kunna logga in. M F

Ska kunna välja preparat/tillverkningslinje M F

Ska kunna välja vilket delsteg i linjen som operatören ska jobba på. M F Ska kunna mäta tryck och temperatur i tillverkningsrummet. M F Ska kunna kontrollera och fylla i information i en loggbok för

respektive produkt och produktsteg

S F

Ska kunna signera de olika tillverkningsstegen med en elektronisk signatur.

M F

Ska kunna skriva en kommentar om något inträffar under produktionen.

M F

Ska kunna bjuda in en annan operatör i det aktuella tillverkningssteget för dubbelsignering.

M F

Ska kunna fylla i den för tillfället gällande vätskemängden för den produkt som för tillfället körs.

M F

Ska kunna föra in information om siktanalysen. M F

Ska kunna kontakta systemadministratören om problem uppstår med mjukvaran.

M F

QA Prioritet Typ av

krav

Ska kunna se vad som sker i produktionen steg för steg M F

Ska kunna göra ändringar i själva tillverkningsföreskriften M F

Ska kunna skriva ett meddelande i det första fönstret operatören kommer till efter inloggning.

M F

Hjälpfunktion Prioritet Typ av

krav

Det ska finnas en sektion om hur systemet fungerar M F

Systemadministratör Prioritet Typ av

krav

Systemadministratören ska kunna lägga in nya operatörsprofiler M F Systemadministratören ska kunna ta bort operatörsprofiler. M F

Systemadministratören ska kunna kontaktas. M F

Icke funktionella krav

Språk Prioritet Typ av

krav

Systemet ska vara helt och hållet på svenska. M IF

Databas Prioritet Typ av

krav

Systemet ska ha en effektiv databasstruktur så att en effektiv

sökalgoritm kan genomföras.

M IF

Säkerhet Prioritet Typ av

krav

Informationen i systemet ska ha kryptering. M IF

Vid eventuell uppdatering av systemet bör detta ske natt mellan söndag och måndag.

M IF

Medlemmarnas tillgång till systemet ska vara begränsad. M IF Informationen som för in i systemet ska inte kunna ändras av varken

administratören eller någon annan på företaget.

Bilaga F ‐ Andra utgåva av prototyp 1.1 

 

Bilaga J ‐ Enkätunderlag för Prototyp V.1.1 

Enkätunderlag för Prototyp V.1.1

Denna enkät ingår i vårt examensarbete på kandidatnivå på Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet. Syftet med enkäten är att utvärdera och utveckla systemet efter användarnas krav och önskemål. Om du känner att det är någon fråga du inte kan besvara så hoppa över den och gå vidare till nästa.

Alla som svarar kommer att förbli anonyma.

Markera det alternativ som du anser vara det som passar dig bäst och lämna gärna en kommentar efter varje svar.

Tack för din medverkan!

Mvh. Giovanni.H, Emanuel. T och Andreas.T

1. Vad är ditt första intryck av prototypen

1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Varken bra eller dålig 4. Bra 5. Mycket bra

1 7 1

Kommentar:

- Bra med inloggningsfunktion.

- Något otydligt med preparat flikarna vad de står för. - Tycker även att meddelande rutan är otydlig.

2. Tycker du att prototypen uppfyller kontrollen av processen?

1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Varken bra eller dålig 4. Bra 5. Mycket bra

8 1

Kommentar:

- Ja signeringen som bockas i efter varje steg plus en slutsignering när alla steg är utförda ger en bra överblick och kontroll.

3. Tycker du att denna typ av lösning sparar tid?

1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Varken bra eller dålig 4. Bra 5. Mycket bra

3 3 3

Kommentar:

- Man spar mycket med tid med denna lösning genom att klicka istället för skriva sin

signatur om och om igen.

- Slipper spring.

4. Löser denna typ av lösning problemet med dubbelsignering?

1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Varken bra eller dålig 4. Bra 5. Mycket bra

3 6

Kommentar:

5. Hur fungerar struktur på layout och arbetsgången i prototypen?

1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Varken bra eller dålig 4. Bra 5. Mycket bra

6 3

Kommentar:

- Bra uppdelat av själva tillverkningsföreskriften, lätt att förstå och följa.

6. Hur användarvänlig är prototypen? 1. Mycket dålig

2. Dålig 3. Varken bra eller dålig 4. Bra 5. Mycket bra

Kommentar:

- Det är mycket klickande men jag föredrar det istället för att skriva signatur för hand. - Svårt att se vilka som är rubriker.

Bilaga K ‐ Sammanställning enkätfrågor   Fråga: 1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Varken bra eller dålig 4. Bra 5. Mycket bra 1 1 7 1 2 8 1 3 3 3 3 4 3 6 5 6 3 6 1 1 3 4 Totalt helhetsintryck % 1 % 11 % 55 % 33 %

Bilaga L ‐ Mailintervju 

Namn: Roll/titel:

Vad är dina erfarenheter av RUP? Mest teoretiska.

Vad är dina erfarenheter av Prototyping?

Ganska omfattande.

På vilket sätt anser du att RUP och Prototyping kan kombinera och komplettera varandra? Prototyping och RUP kan mycket väl kombineras. De principer och tekniska lösningar man är osäker på, kan lämpligen prototypas.

Jag antar att ni i frågan avser någon typ av stegvis implementering och inte prototyping!? Inom vilka ramar/projekt anser du att RUP och Prototyping är lämpliga metoder inom systemutveckling?

RUP är mest lämpat för utveckling av programvaruintensiva system. Prototyping kan användas för alla typer av system och även för tex. icke programmerbara system.

Hur ställer du dig till detta påstående: Prototyping klara sig utan RUP men RUP klara sig inte utan Prototyping?

Eftersom man vid prototyping kan använda vilken utvecklingsmetod som helst stämmer del ett.

RUP ställer väl inte krav på prototyping så del två är falsk.

Om ni avser att man i systemutveckling bör kombinera RUP (och även andra utvecklingsmetoder) med prototyping, så stämmer det.

Obs bör inte måste!

Har du några andra synpunkter eller något du vill tillägga?

Eftersom prototyping kan betyda många saker bör den prototyping som avses beskrivas. På samma sätt är kanske inte RUP allom bekant.

Matematiska och systemtekniska institutionen SE-351 95 Växjö

Tel. +46 (0)470 70 80 00, fax +46 (0)470 840 04 http://www.vxu.se/msi/

In document System Development with RUP and Prototyping (Page 58-82)