Mailintervju

Figur 5:13 version 1.2 av prototypen 

5.7 Mailintervju 

En mailintervju utfördes för att få möjligheten att stärka de påståenden och resultat som framkommit (se bilaga L). Mailintervjun skickades till fem olika företag som arbetar med systemutveckling och av dessa fem fick vi in endast en respondent.

Respondenten arbetar som mjukvaruarkitekt på ett branschledande företag inom design och utveckling av mobila plattformar. Personen har övervägande teoretiska erfarenheter av RUP och relativt omfattande erfarenheter av Prototyping.

Respondenten anser att Prototyping och RUP mycket väl kan kombineras och att Prototyping är lämplig när det exempelvis finns en osäkerhet på de tekniska lösningarna.

På frågan inom vilka ramar/projekt som RUP och Prototyping lämpar sig inom systemutveckling menar personen att:

”RUP är mest lämpat för utveckling av programvaruintensiva system. Prototyping kan användas för alla typer av system och även för t.ex. icke programmerbara system.”

52

Avslutningsvis anser personen att RUP inte ställer några krav på Prototyping och att Prototyping kan kombineras med vilken utvecklingsmetod som helst, samt att RUP bör kombineras med andra utvecklingsmetoder.

53

6 Analys och slutsats  

Detta kapitel kommer utifrån det empiriska och teoretiska kapitlet svara på de frågeställningar som studien ämnar ge svar på.

 På vilket sätt kan systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kombinera och komplettera varandra i praktiken?

RUP som systemutvecklingsmetod är en bra metod för att skapa mindre system. Den första Inceptionfasen används för att utföra en kravinsamling och för att ta tillvara på intressenternas krav och önskemål. Prototyping inom RUP är en relativt liten del av metoden i Inceptionfasen. Respondenten anser att:

”Prototyping och RUP kan mycket väl kombineras. De principer och tekniska

lösningar man är osäker på, kan lämpligen prototypas”

Genom användning av RUP skapades en kravlista som stämde överens med de krav företaget ställde på systemet. Då RUP är en iterativ process och bygger på täta avstämningar med intressenterna anses metoden skapa en högre stabilitet och utveckling. Utvecklingen sker efter de insamlade kraven som tas fram tillsammans med utvecklare, intressenter och slutanvändare. Fördelen med användning av RUP är att de iterativa stegen fastställer kraven på ett system utan att vara insatt i hur organisationen fungerar (Avison & Fitzgerald 2000).

Prototyping är ett bra och effektivt sätt att visualisera ett system. Prototyping är även en bra metod då intressenterna har möjligheten att styra utvecklingen av prototypen. För att lyckas med Prototyping krävs ett nära samarbete med beställaren men kanske ännu viktigare är slutanvändarna. Detta gäller inte bara Prototyping utan även RUP vad gäller kravinsamling för dess andra faser och flödessteg.

RUP är en relativt långsam utvecklingsmetod och Prototyping är en snabbare metod. Då Prototyping är en snabb metod passar den bra att ha som komplement i RUP:s enskilda faser. RUP:s kravinsamlingsprocess är en långsam och iterativa process som lägger en bra grund för Prototyping. Efter att kraven sammanställts påbörjades prototyputvecklingen genom en första skiss där en del av kraven realiserades. Slutanvändarna var mycket positiva till den framtagna prototypen då den var lätt att förstå. En tydlig sak som framkom vid kombination av

54 metoderna var att Prototyping snabbt skapade en visualisering av kraven.

Vårt resultat visar tydligt att de båda metoderna RUP och Prototyping kan kombinera och komplettera varandra på ett bra sätt. Metoderna säkerställer att kravinsamlingen är korrekt och genom visualisering av kraven med en prototyp kan vem som helst oavsett bakgrund, kultur, utbildning etc. läsa och förstå innebörden av systemet och dess funktioner.

 Är kravinsamling utifrån RUP ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en prototyp?

Med hjälp av RUP:s noggranna tillvägagångssätt vad gäller kravinsamling läggs en bra och stabil grund för kommande faser och flöden i RUP, vilket även gäller Prototyping. Genom användning av Prototyping har en visualisering av systemet framställts. Detta utfördes med hjälp av testning mot slutanvändarna där dessa fick fylla i en enkät för att säkerställa de krav som togs fram i RUP:s Inceptionfas.

 På vilket sätt kan då kravlistan säkerställas för kontrollstyrning vid tillverkningsprocessen inom läkemedelsbranschen?

RUP förespråkar flera olika kravinsamlingsmetoder, dessa kan vara observationer, intervjuer, enkäter och dokumentationer. För att säkerställa kraven som arbetades fram utifrån observationen utfördes intervjuer, därefter kompletterades kravlistan. För att säkerställa den omarbetade kravlistan utvecklades en prototyp som testades och utvärderades genom en enkätundersökning varefter förändringar gjordes på prototyp och kravlista. För att säkerställa läkemedelsprocessens regler och krav användes dokumentation från företaget, som i detta fall var deras tillverkningsföreskrifter. Prototypen utvecklades efter dokumentationens utseende så att slutanvändarna känner igen sig i utformningen av gränssnittet och de olika momenten i arbetsprocessen.

UML är ett notationsspråk för visualisering av systemets olika delar, främst för utvecklarna. En prototyp är mer överskådlig för slutanvändare och för de som saknar kunskaper inom systemutveckling. Genom användning av UML har modelleringen förankrat kraven och samtidigt skapat en tydligare bild över hur systemets relationer, funktioner och dataflöden fungerar.

55  Inom vilka ramar är RUP och Prototyping lämpliga metoder inom

systemutveckling?

RUP lämpar sig inom de flesta områden men framförallt för projekt som sträcker sig över en längre tidsperiod. Prototyping är mer lämpligt för att snabbt och enkelt visualisera systemets komponenter och funktioner.

”RUP är mest lämpat för utveckling av programvaruintensiva system. Prototyping kan användas för alla typer av system och även för t.ex. icke programmerbara system”

RUP kan använda sig av prototyputveckling redan i första fasen, men då endast som rekommendation och endast som en grov skiss. Respondenten anser att RUP inte ställer några krav på Prototyping och att Prototyping kan kombineras med vilken utvecklingsmetod som helst, samt att RUP bör kombineras med andra utvecklingsmetoder. Svårigheter med RUP kan vara att visualisera koncept för användare och beställare och risken finns att olika krav och önskemål kan missas. Genom att involvera metoden Prototyping från projektstarten ökar möjligheten till att fånga in de rätta kraven och önskemålen, detta då det är enkelt för alla inblandade parter att förstå en prototyp, men även att förvalta all information på ett effektivt sätt. Vidare är Prototyping en snabbare utvecklingsmetod än vad RUP är och hinner med fler och snabbare iterationer inom RUP:s första Inceptionfas.

56

7 Diskussion och reflektion 

Det här kapitlet diskuterar resultatet med anknytning till frågeställningarna och vad resultaten betyder i stort. Här kommer våra reflektioner över arbetet att redovisas. Vidare behandlas framtida forskningsmöjligheter och hur man kan arbeta vidare med resultatet.

För att skapa ett bra och stabilt system måste det finnas en bra grund att stå på i form av en utvecklingsmetod. Genom att använda en eller flera metoder kan man upprätta en klar kommunikation mellan de inblandade parterna. För att möta beställarens krav och önskemål på systemet måste vissa åtgärder vidtas, i teorin framgår det att kravinsamling är ett tillvägagångssätt för att ta reda på vad användaren behöver. Vidare framkommer det att vissa projekt misslyckas på grund av bristande kravinsamling. Dessa brister beror ofta på olika sociala, politiska och kulturella faktorer. Det finns en rad olika insamlingsmetoder som kan vara observationer, intervjuer, och enkäter osv. Kraven på systemet varierar lika mycket som det finns avdelningar på ett företag och personer som jobbar i dem, alla har en egen uppfattning om hur det ska se ut och vad det ska göra. Det är viktigt att komma fram till de gemensamma målen för problemområdet och se till att de viktigaste kraven identifieras.

För vår del var observation och intervju ett mycket bra sätt att samla in krav på. Det var mycket förmånligt att i ett tidigt skede få en god kontakt med företaget vilket gjorde att vi kunde utföra både observation och intervjuer på plats. Det vi upplevde vid intervjun var att en del av respondenterna hade olika syn på syftet med systemet. Majoriteten tyckte att de fick kontroll och ett fåtal ansåg att det blev en form av övervakning. Därför upprättades en god kommunikation för att klargöra för slutanvändarna vad som är grundidén med systemet.

För att samla in kraven var vi tvungna att sätta oss in i tillverkningsprocessen. Observation var ett bra tillvägagångssätt för att få insikt i tillverkningsprocessen samt för att samla in de första kraven på systemet. Vid observationen fick vi möjlighet att ta del av tillverkningsföreskrifterna vilket ytterligare stärkte kravens tillförlitlighet mellan observation och de krav som framkom. För utveckling av prototypens gränssnitt användes tillverkningsföreskriften som mall för att efterlikna den nuvarande dokumentationsmallen.

57 goda förkunskaper inom metoden. För att nå upp till denna kunskapsnivå finns det en hög inlärningströskel för att på ett effektivt sätt utnyttja dess verktyg. Insamlandet av krav till systemet gjordes med hjälp av RUP och dess första fas, Inceptionfasen, och kraven stämdes av mot beställarnas önskemål efter varje iteration.

Den första skissen (se bilaga E) över systemet gjordes i Inceptionfasen och lade grunden för systemets användargränssnitt. När kraven och den första prototypen hade skapats lämnades RUP som metod för att ersättas med Prototyping. För att få en tydligare visualisering av systemet än vad RUP:s grova skiss i Inceptionfasen erbjuder valde vi att använda metoden Prototyping, vilket resulterade i att två nya versioner utvecklades.

Vid en jämförelse av RUP och Prototyping är iterationer en lika viktig del i båda metoderna. För att säkerställa att alla inblandade parter arbetar mot samma mål är enkätundersökningar en effektiv metod. I vår studie säkerställde enkäten att prototypen motsvarar de krav som ställts.

Vi förväntade oss ett resultat som visar att metoderna RUP och Prototyping kan kombinera och komplettera varandra. Genom att ha fått förmånen att utföra en fallstudie har det gett oss möjligheten att använda oss av metoderna i praktiken och på så vis fått värdefulla erfarenheter om hur utvecklingsmetoderna kan kombineras och användas i verkligheten samt hur kraven förvaltas. Metoderna säkerställer att kravinsamlingen är korrekt genom visualisering av kraven med en prototyp. Detta är också något som vi kommer att ta med oss i framtida arbeten.

Reflektion 

Under de första veckorna av planeringen av uppsatsen fanns många oklarheter om vad vi skulle undersöka samt vilket ämne som skulle undersökas, tills vi kom fram till att utföra en fallstudie och undersöka olika systemutvecklingsmetoder. Vi har insett vikten av att en grundlig kravinsamling utförs och att en god kommunikation med beställaren upprätthålls. Vi har även kommit fram till att det aktuella företaget är i behov av en förändring i dokumentationen för att underlätta kontrollstyrningen inom tillverkningsprocessen. Vi blev positivt bemöta av företaget och dess anställda vilket gjorde arbetet ännu roligare och intressantare.

58