6. Diskussion
6.3 Vår framtida roll som förskollärare
Slutligen vill vi anknyta vårt arbete till den svenska förskolan och diskutera vad för betydelse vårt resultat har för vår framtid som förskollärare. Resultatet från vår studie gav oss en djupare inblick i hur förskolans verksamheter uppmärksammar flerspråkiga miljöer och hur det arbetas med flerspråkighet i vardagen. Vi kunde se att verkligheten inte stämmer överens med vad vi tidigare har fått kunskap om gällande svårigheterna som uppstår under arbetet så som tidsbrist eller språkbrist hos pedagogerna och hur detta kan påverka språkutvecklingen hos barnen. En viktig punkt som vi fick ta reda på under studien är att största ansvaret ligger hos förskolläraren i arbetslaget och att förskolläraren har ansvaret för att planera upp verksamheten och involvera flerspråkigheten i arbetet. Men tyvärr står det inte tydligt i något dokument om hur en förskollärare ska kunna planera sitt arbete i en flerspråkig verksamhet.
6.4 Sammanfattning
Vårt arbete handlar om barns flerspråkighet och språkutveckling i svenska förskolor. Syftet med vår studie var att undersöka hur förskole pedagoger arbetar med flerspråkighet samt hur den språkliga verksamheten planeras. Även om barnen ges möjlighet att utvecklas inom det svenska språket samt deras modersmål. Studien genomfördes på två förskolor där på ena fanns det endast ett fåtal barn som inte hade svenska som modersmål. På den andra fanns det endast ett fåtal barn med svenska som modersmål eller som har föräldrar med svenska som modersmål. I studien framgår även förskolepersonalen perspektiv på barns flerspråkighet och
36
språkutveckling. Det tas fram hur pedagogernas arbetssätt är uppbyggt kring flerspråkighet och hur barnen får möjlighet att utvecklas inom flerspråkigheten. Arbetet är inspirerat av Vygotskjis teori om det sociokulturella perspektivet. Han har utvecklat denna teori inom barns lärande och lärande situationer samt hur lärandet uppstår. Den använda litteratur är skriven av Säljö som skriver om lärandet i praktiken. Studien har genomförts med hjälp av både inspelade och antecknade intervjuer med pedagoger från två förskolor med insamling av det empiriska materialet. Resultatet av vår studie är att pedagogerna uppmärksammar barns flerspråkighet samtidigt som de arbetar med det svenska språket som huvudspråket i förskolans vardag. Pedagogerna har som syfte att uppmärksamma alla barns modersmål samt låta barnen få möjlighet att utmanas och utvecklas inom det svenska språket. Sammanfattningsvis kan vi tydligt göra att förskolepersonalen uppmärksammar flerspråkiga barn och även prioriterar sitt arbete kring barns språkutveckling i förskolans vardag utifrån varierade arbetssätt. Trots att pedagogerna helst vill att barnen ska kommunicera på det svenska språket under vistelsen på förskolan är modersmålet och de olika strategierna som används på förskolan ett sätt att stödja
37
Referenser
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber
Björk-Willén, Polly (2006). Lära och leka med flera språk: socialt samspel i flerspråkig förskola. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006
Björk-Willén, Polly (red.) (2018). I: Varför svenska som andra språk. Svenska som andraspråk i förskolan. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Heister Trygg, Boel (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. 2., rev. uppl. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitterat
McLaughlin, Barry & Blannchard Gesi Antoinette & Osanais, Yuka. (1995) Assessing Language Development in Bilingual Preschool Children. NCBE Program Information Guide Series No. 22. National Clearinghouse for Bilingual Education, Washington, DC
Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur Fredriksson, Maria & Lindgren Eneflo, Elisabeth. (2019). «Man blir lite osäker på om man gör rätt» – En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan. Tidsskrift for Nordisk
barnehageforskning, 18(1). Tillgänglig på Internet:
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/3080/3245 (2020-05-30)
Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011
38
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence=2&is Allowed=y
Skolverket. (2020) Flerspråkigheten i förskolan
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/flersprakighet-i-forskolan#h-Flersprakigabarnskafautvecklasittmodersmal
Svensson, Ann-Katrin. (2012). Med alla barn i fokus- om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. I: PAIDEIA nr. 04 | 2012 (s.29–37). Hämtad 30 juli 2020 http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.pdf
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. 3 uppl. 2010. Stockholm: Norstedts.
Säljö, Roger. (2014a). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. 3.uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (2020- 05-18)
39
Bilaga 1 Intervjufrågor
Frågor om förskolan
-
Finns det många flerspråkiga barn på denna förskola?-
Är flerspråkighet något som uppmärksammas?-
Hur arbetar er förskola kring flerspråkighet?Frågor om avdelning
-
På den avdelning (du) arbetar på, går där barn som är flerspråkiga?-
Hur arbetar ni som arbetar på din avdelning med flerspråkighet?-
Försöker ni pedagoger utveckla dessa barn och deras språkutveckling? Hurdå?-
Har ni en tydlig plan på hur undervisningen ska genomföras så att de flerspråkiga barnen inte glöms bort?-
I undervisningen, använder ni er ut av några verktyg som kan stödja barnens språkutveckling?-
(Ifall språkutvecklande verktyg används), stödjer även dessa verktyg språkutvecklingen hos flerspråkiga barn?- Kan ni pedagoger se något resultat utifrån ert arbete kring flerspråkighet? - Kan ni se någon skillnad i barngruppen?
40
Bilaga 2 Samtyckesblankett
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE
Datum: 2020-04-17
Samtycke till medverkan i
studentprojekt
Vi heter Julia och Nada och vi går vår sjätte termin på Malmö Universitet på
förskollärarutbildningen. Vi är en termin ifrån vår examen och det är dags för oss att skriva vårt examensarbete. Vi har inhämtat godkännande från två olika förskolor till att genomföra intervjuer för vårt arbete. Vi har valt ämnet flerspråkighet i svensk förskola i och med att vi båda har träffat flera flerspråkiga barn och vuxna i både vårt arbete och från vår VFU. Vi vill undersöka på vilka sätt personal arbetar med flerspråkighet i förskoleverksamheten samt om och i så fall hur barnen använder sig av flerspråkighet i förskolans vardag.
De som väljer att delta i studien kommer endast att introduceras utifrån arbetskategori (barnskötare eller förskollärare) vilket innebär att deltagare inte kommer att kunna
identifieras. Intervjuerna kommer att spelas in för att dokumentera samtalet. Endast vi samt vår handledare och examinator har tillgång till materialet som kommer att lagras på säkert vis på Malmöuniversitets server under arbetet med examensarbetet och raderas när
examensarbetet är godkänt.
I vårt arbete utgår vi från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. De går att läsa mer om här: https://www.vr.se/
Principerna innebär bland annat att:
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA (http://mau.diva-
portal.org/smash/search.jsf?language=s v&dswid=4868)
41
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.