I framtida studier skulle det vara önskvärt med fler deltagare för att kunna dra slutsatser om behandlingseffekten för populationen. En intressant inriktning skulle vara att analysera ordval och beteenden för att undersöka om barnen använder några omedvetna/medvetna strategier för att hantera stamningen. En prospektiv studie kring hur Lidcombeprogrammet fungerar för barn över sex år vore även betydelsefull. Lidcombeprogrammet är slutligen en omtalad behandlingsmetod och alla studier välkomnas som kan bidra till att öka kunskapen om denna behandlingsmetod!
23
Referenser
Aron, A. & Aron, E. N. (2003). Statistics for psychology (3:e uppl.). New Jersey: Pearson Education, Inc.
Ambrose, N.G., Yairi, E. & Cox, N. (1993). Genetic aspects of early childhood stuttering. Journal of Speech and Hearing Research, 36(4), 701-706.
Andrews, G., Craig, A., Feyer, A. M., Hoddinott, S., Howie, P. & Neilson, M. (1983). Stuttering: a review of research findings and theories circa 1982. Journal of Speech and Hearing Disorders, 48(3), 226-246.
Blood, G.W., Ridenour, V. J., Qualls, C.D. & Hammer, C.S. (2003). Co-occurring disorders in children who stutter. Journal of Communication Disorders, 36(6), 427-448.
Bloodstein, O. (1995). A handbook on stuttering. (5.ed). London: Chapman & Hall.
Bloodstein, O. (2006). Some empirical observations about early stuttering: a possible link to language development. Journal of Communication Disorders, 39(3), 185-191.
Bloodstein, O. & Ratner, N.B. (2008). A handbook on stuttering. (6.ed). Clifton Park, NY: Thomson Delmar Learning.
Boey, R.A., Van de Heyning, P. H., Wuyts, F.L., Heylen, L., Stoop, R. & De Bodt, M.S. (2009). Awareness and reactions of young stuttering children aged 2–7 years old towards their speech disfluency. Journal of Communication Disorders, 42(5), 334-346. Bothe, A.K., Davidow, J.H., Bramlett, R.E., Franic, D.M. & Ingham, R.J. (2006).
Pharmacological approaches to stuttering treatment: Reply to Meline and Harn. American Journal of Speech-Language Pathology, 17, 98-101.
Buhr, A. & Zebrowski, P. (2009). Sentence position and syntactic complexity of stuttering in early childhood: a longitudinal study. Journal of Fluency Disorders, 34(3), 155- 172.
Carr Swift, M., O´Brian, S., Hewat, S., Onslow, M, Packman, A. & Menzies, R. (2011). Investigating parent delivery of the Lidcombe program. International Journal of Speech-Language Pathology, 13(4), 308-316.
Conture, E.G. (2001). Stuttering: its nature, diagnosis, and treatment. Boston, MA: Allyn and Bacon.
24
Conture, E. G. & Kelly, E.M. (1991). Young stutterers´ nonspeech behaviors during stuttering. Journal of Speech and Hearing Research, 34(5), 1041-1056.
Craig, A. (2000). The developmental nature and effective treatment of stuttering in children and adolescents. Journal of Developmental and Physical Disabilities, 12(3), 173-186.
Davis, D., Michaels, G. & Orias, D. (2012-04-02). SMS Stuttering Measurements System, The SMS Training Program. Hämtad 2012-04-02 från sms.id.ucsb.edu.
Garsten, M. & Lundström, C. (2008). Stamning och skenande tal hos barn. I L. Hartelius. (red.) (2008). Logopedi. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gordon, N. (2002). Stuttering: incidence and causes. Developmental medicine and child neurology, 44(4), 278-281.
Gottwald, S. R. & Starkweather, C. W. (1995). Fluency intervention for preschoolers and their families in the public schools. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 26, 117-126.
Guitar, B. (2006). Stuttering: An integrated approach to its nature and treatment. (3.ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Harris, V., Onslow, M., Packman, A., Harrison, E. & Menzies, R. (2002). An experimental investigation of the impact of the Lidcombe Program on early stuttering. Journal of Fluency Disorders, 27(3), 203-214.
Harrison, E., Bruce, M., Shenker, R. & Koushik, S. (2010). The Lidcombe program with school-age children who stutter. I B. Guitar & R. J. McCauley. (red.) (2010). Treatment of stuttering: established and emerging interventions. Baltimore, MD: Wolters Kluwer.
Harrison, E., Onslow, M. & Menzies, R. (2004). Dismantling the Lidcombe Program of early stuttering intervention: verbal contingencies for stuttering and clinical measurement. International Journal of Language & Communication Disorders, 39(2), 257-267.
Jones, M., Onslow, M., Harrison, E. & Packman, A. (2000). Treating stuttering in young children: predicting treatment time in the Lidcombe Program. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 43(6), 1440-1450.
Jones, M., Onslow, M., Packman, A., Williams, S., Ormond, T., Schwarz, I. & Gebski, V. (2005). Randomised controlled trial of the Lidcombe programme of early stuttering intervention. BMJ, 331, 1-5.
25
Jones, M., Onslow, M., Packman, A., O´Brian, S., Hearne, A., Williams, S., Ormond, T. & Schwarz, I. (2008). Extended follow-up of a randomized controlled trial of the
Lidcombe Program of early stuttering intervention. International Journal of Language and Communication Disorders, 43(6), 649-661.
Kalinowski, J.S. & Saltuklaroglu, T. (2006). Stuttering. San Diego, Calif.: Plural Publishing, Inc.
Koushik, S., Shenker, R. & Onslow, M. (2009). Follow-up of 6-10-year-old stuttering children after Lidcombe Program treatment: A Phase I trial. Journal of Fluency Disorders, 34(4), 279-290.
Lattermann, C., Euler, H. A. & Neumann, K. (2008). A randomized control trial to investigate the impact of the Lidcombe Program on early stuttering in German-speaking preschoolers. Journal of Fluency Disorders, 33(1), 52-65.
Lavid, N. (2003). Understanding stuttering.
[
Elektronisk resurs].
Jackson: University Press of Mississippi.Laulund, E. (2002). Lidcombebehandlingen Er den god?- Og hvorfor ikke?. Logopednytt, 7, 10-12.
Lincoln, M.A. & Onslow, M. (1997). Long-term outcome of early intervention for stuttering. American Journal of Speech-Language Pathology, 6, 51-58.
Ludlow, C.L. & Loucks, T. (2003). Stuttering: a dynamic motor control disorder. Journal of Fluency Disorders, 28(4), 273-295.
Martin, R.R., Kuhl, P. & Haroldson, S. (1972). An experimental treatment with two preschool stuttering children. Journal of Speech and Hearing Research, 15(4), 743-752.
Miller, B. & Guitar, B. (2009). Long-term outcome of the Lidcombe Program for early stuttering intervention. American Journal of Speech-Language Pathology, 18(1), 42-49. Minifie, F.D. & Cooker, H.S. (1964). A Disfluency Index. Journal of Speech and Hearing Disorders, 29,189-192.
Månsson, H. (2000). Childhood stuttering: Incidence and development. Journal of Fluency Disorders, 25(1), 47-57.
Nittrouer, S. & Cheney, C. (1984). Operant techniques used in stuttering therapy: A review. Journal of Fluency Disorders, 9(3), 169-190.
26
O´Brian, S., Packman, A. & Onslow, M. (2004). Self-rating of stuttering severity as a clinical tool. American Journal of Speech- Language Pathology, 13(3), 219- 226.
O´Brian, S. & Onslow, M. (2011). Clinical management of stuttering in children and adults. BMJ, 342, 1-4.
Onslow, M., Andrews, C. & Lincoln, M. (1995). A control/experimental trial of an operant treatment for early stuttering. Journal of Speech and Hearing Research, 37(6), 1244- 1259.
Onslow, M., Menzies, R.G. & Packman, A. (2001). An operant intervention for early stuttering: The development of the Lidcombe Program. Behaviour Modification, 25 (1), 116-139.
Packman, A., Onslow, M., Webber, M., Harrison, E., Lees, S., Bridgman, K. & Carey, B. (2011). The Lidcombe program of early stuttering intervention treatment guide. Hämtad 12-01-20 från Australian Stuttering Research Centre
http://sydney.edu.au/health_sciences/asrc/docs/lp_manual_2011.pdf
Prins, D. & Ingham, R.J. (2009). Evidence-based treatment and stuttering -- historical perspective. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 52(1), 254-263. Reilly, S., Onslow, M., Packman, A., Wake, M., Bavin, E.L., Prior, M., Eadie, P., Cini, E., Bolzonello, C. & Ukoimunne, O.C. (2009). Predicting stuttering onset by the age of 3 years: a prospective, community cohort study. Pediatrics, 123(1), 270-277.
Richels, C.G. & Conture, E.G. (2007). An indirect treatment approach for early intervention for childhood stuttering. I E.G. Conture & R.F. Curlee (Red). Stuttering and related disorders of fluency. (3.ed) New York: Thieme.
Rousseau, I., Packman, A., Onslow, M., Harrison, E. & Jones, M. (2007). An investigation of language and phonological development and the responsiveness of preschool age children to the Lidcombe Program. Journal of Communication Disorders, 40(5), 382- 397.
Rustin, L., Botterill, W. & Cook, F. (1991). Intensive management of the adolescent stutter. I L. Rustin. (red). Parents, families and the stuttering child. Kibworth: Far Communications.
Sidavi, A. & Fabus, R. (2010). A review of stuttering intervention approaches for pre- school-age and elementary school-age children. Contemporary Issues in Communication Science Disorders, 37, 14-26.
27
Socialstyrelsen. (2011). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, systematisk förteckning, svensk version 2011. Hämtad 12-01-16 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-11-13.
Suresh, R., Ambrose, N., Roe, C., Pluzhnikov, A., Wittke-Thompson, J.K., Ng, M.C., Wu, X., Cook, E.H., Lundstrom, C., Garsten, M., Ezrati, R., Yairi, E. & Cox, N.J. (2006). New complexities in the genetics of stuttering: significant sex-specific linkage signals. The American Journal of Human Genetics, 78(4), 554-563.
Teesson, K., Packman, A. & Onslow, M. (2003). The Lidcombe Behavioral Data Language of stuttering. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 46(4), 1009-1015.
Van Riper, C. (1973). The treatment of stuttering. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall. Venkatagiri, H.S. (2005). Recent advances in the treatment of stuttering: A theoretical perspective. Journal of Communication Disorders, 38(5), 375-393.
Woods, S., Shearsby, J., Onslow, M. & Burnham, D. (2002). Psychological impact of the Lidcombe Program of early stuttering intervention. International Journal of Language and Communication Disorders, 37(1), 31-40.
Yairi, E. & Ambrose, N.G. (1999). Early childhood stuttering I: persistency and recovery rates. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 42(5), 1097-1112.
Yairi, E. & Ambrose, N.G. (2004). Stuttering: Recent developments and future directions. The ASHA Leader.
Yairi, E. & Ambrose, N.G. (2005). Early childhood stuttering: for clinicians by clinicians. Austin, Tex.: PRO-ED.
Yairi, E., Ambrose, N.G., Paden, E.P. & Throneburg, R.N. (1999). Predictive factors of persistence and recovery: pathways of childhood stuttering. Journal of Communication Disorders, 29(1), 51-77.
Bilaga I
Logopedprogrammet
Bästa föräldrar!
Vi är två studenter på termin åtta på logopedutbildningen vid Linköping Universitet. Under vårterminen 2012 kommer vi att skriva en magisteruppsats i logopedi. Inom ramen för denna uppsats kommer vi att genomföra en långtidsuppföljning av Lidcombeprogrammet som behandlingsmetod vid stamning. Detta har tidigare gjorts i länder som Australien och England men ännu inte i Sverige. Detta brev skickas till er i egenskap av föräldrar till barn som fått och avslutat behandling enligt Lidcombeprogrammet vid Talkliniken, Danderyds Sjukhus via vår handledare leg. logoped Lovisa Femrell.
Deltagandet i studien skulle innebära att ert barn besöker oss på Talkliniken, Danderyds Sjukhus i Stockholm vid ett tillfälle. Vi är vid detta tillfälle intresserade av att undersöka ert barns eventuella stamning och vår tanke är att filma ert barn under en samtalssituation med en av oss försöksledare. Samtalet kommer att pågå under cirka 15 minuter. Videoinspelningen kommer sedan att användas för analys av ert barns tal. Endast vi som är engagerade i studien kommer att ha tillgång till inspelningen. Uppgifter om ert barns stamning, kön, ålder och tidpunkt för stamningsdebut, terapistart och avslutande av terapin kommer att kodas med initialer och kodnummer tillsammans med band och enkäter. De avidentifierade data registreras sedan tillsammans med kodnummer i olika datafiler för vidare analys av resultat. Samtliga data arkiveras vid enheten för logopedi, Linköpings Universitet. Ert barn kommer att vara anonymt i alla redovisningar av resultaten.
Vi har tänkt träffa ert barn under våren men återkommer till er för att bestämma ett lämpligt datum. Att delta i studien är frivilligt, ni kan när som helst avbryta deltagande, utan närmare förklaring. Om ni är intresserade av att låta ert barn delta ber vi er att läsa igenom och skriva på bifogat samtyckesbrev och samtidigt lämna en bedömning av hur ert barn talar idag. Vänligen återsänd ifyllda bilagor till angiven adress i samtyckesbrevet, inom den närmaste veckan. Vid eventuella frågor är ni varmt välkomna att ta kontakt med oss.
Med vänliga hälsningar
Caroline Backlund Maria Wallner Logopedstudent Logopedstudent xxx@student.liu.se xxx@student.liu.se xxx-xxx xx xx xxx-xxx xx xx Handledare:
Lovisa Femrell, Leg. Logoped, Talkliniken, Danderyds Sjukhus xxx.xxx@ds.se Elisabeth Lindström, Leg Logoped, Med Dr, Talkliniken Danderyds Sjukhus xxx.xxx@ds.se
Bilaga II
Logopedprogrammet
Samtycke
Vi ger härmed vårt tillstånd till att låta vårt barn ingå i denna studie som avser en uppföljning av stamningsbehandling enligt Lidcombeprogrammet. Deltagandet innebär att vårt barn kommer att videoinspelas under en samtalssituation tillsammans med en av forskningsledarna vid ett tillfälle på Talkliniken, Danderyds Sjukhus i Stockholm. Deltagande i studien innebär även att vi föräldrar lämnar en bedömning av hur vårt barn talar idag. Videoinspelningarna kommer att hanteras av forskningsledarna samt att arkiveras inom logopedprogrammet på Linköping Universitet.
Vi har fått information och möjlighet att ställa frågor om det aktuella projektet skriftligt och per telefon. Vi har information om hur vi når de ansvariga vid behov av svar på fler frågor. Vi har tagit del av skriftlig information gällande
Syftet med undersökningen Hur bedömningen går till Hantering av data och sekretess Frivillighet
Ansvariga för projektet
………... ... Barnets namn Barnets personnummer
……….…... ……… Målsmans underskrift Målsmans underskrift
……… ………. Namnförtydligande målsman Namnförtydligande målsman
………. ……….. Telefonnummer dagtid och kvällstid Telefonnummer dagtid och kvällstid
Bilaga II
Vi ber dig bedöma hur du tycker ditt barn talar idag utifrån en skattningsskala från 1-10. 1=ingen stamning
2=knappt märkbar stamning
3=mycket lite stamning men närstående som känner barnet väl kan höra stamningsinslag 4=lite stamning men även utomstående lägger märke till stamning
10=extrem grav stamning
Idag stammar mitt barn:
(ringa in den siffra som motsvarar ert barns stamning i nuläget) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Skickas till forskningsledarens adress inom den närmaste veckan. Maria Wallner
xxxxxxxx xx xxx xx xxxxxxxx
Bilaga III
Logopedprogrammet
Hej!
Vi som skriver heter Caroline och Maria och studerar på logopedutbildningen vid Linköpings Universitet. Under våren 2012 kommer vi att skriva ett arbete som handlar om barn som har fått behandling för sin stamning vid Talkliniken, Danderyds sjukhus. Vi kommer att göra en långtidsuppföljning av olika barn som har fått samma typ av stamningsbehandling. Det är därför du har fått det här brevet.
Om du säger ja till att delta, skulle det innebära att du träffar oss, Caroline och Maria, vid ett tillfälle på Talkliniken. Efter att vi har bekantat oss med varandra, kommer vi att filma ett samtal mellan dig och en av oss där vi ber dig berätta lite om dig själv, till exempel vad du gillar att göra på fritiden. Vi räknar med att alltihop tar ungefär 15 minuter. I analysen av filmen kommer vi att se hur du pratar nu och jämföra det med hur det var när du kom till Talkliniken första gången. Det är bara vi som håller på med studien som kommer att titta på inspelningen. Du kommer även att vara anonym vid alla framtida redovisningar av resultaten. Om du är intresserad av att delta i studien, ber vi dig skriva under och skicka tillbaka medföljande skriftliga tillstånd till adressen som står på blanketten, inom den närmaste veckan.
Det är frivilligt att delta och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Med vänliga hälsningar