7. Slutsats
I denna studie har tester genomförts på trädymlingsförband med dymlingar i dimensionerna 8, 10 och 12 mm. Med tio tester av varje dimension har medelvärde beräknats till 2500, 3700 och 5300 N. Karakteristiskt värde för förbanden har beräknats med 5 %-fraktilen och blev 2100, 2300 och 4400 N.
8. Framtida studier
Enligt denna studie har 8 mm dymlingar det högsta N/mm2. Dock bör det undersökas ifall en stor dymling är bättre än flera små dymlingar där den totala arean är densamma. Dessutom ta i beaktning hur placeringen och antalet dymlingar i ett trädymlingsförband påverkar hållfastheten.
Torknings- och svällningsprocessen innehåller många antaganden. Studier på hur trä torkar och återfuktas har tidigare utförts. Dock bör det undersökas hur länge det tar för trädymlingar att uppnå fuktjämvikt med det omgivande träförbandet.
Studier på draghållfasthet för trädymling som förankring i träförband genom svällning bör utföras. Detta för att möjliggöra mer korrekta teoretiska beräkningar med draghållfastheten (fax,k) medräknad i formeln från Eurokod 5 (2004).
Dymlingens utformning kan förmodligen förbättras, studier har utförts av Adachi, Takehira, Soma, och Inoue (2010) där träet utformas som en skruv. Detta bör kunna implementeras i ett trä-träförband och vilken hållfasthet den uppnår i jämförelse med en dymling.
Det bör utföras fler tester för att säkerställa att det karakteristiska hållfasthetsvärdet blir representativt. Detta för att säkerställa påverkningen av lokala försvagningar i dymlingen och reglarna tas i beaktning när man i framtiden ska dimensionera trädymlingsförbanden.
Liknande tester bör utföras för andra träslag på dymlingen för att testa hur hållfastheten påverkas.
24 Referenser
Adachi, K., Takehira, K., Soma, T., & Inoue, M. (2010). Study of mechanical properties of wooden bolt-nut connector I: Effect of size and shape of thread on withdrawal strength. Journal of Wood Science, (6), 502.
Altgen, M., Hofmann, T., & Militz, H. (2016). Wood moisture content during the thermal modification process affects the improvement in hygroscopicity of scots pine sapwood. Wood Science and Technology, (6), 1181. doi:10.1007/s00226-016-0845-x
Berglund, M., & Petersson, M. (2011). KL-trä och limträ : Hur råvarans kvalité tas tillvara i den färdiga produkten . SLU/Dept. of Forest Ecology and Management.
Berndtson, J., & Fredén, A. (2010) Materialegenskaper för kolfiberförstärkt trä under tryckbelastning - Försök och utvärdering. Göteborg : Chalmers University of Technology (Examensarbete - Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, nr: 2010:72).
Blaß, H. J., & Schädle, P. (2011). Ductility aspects of reinforced and non-reinforced timber joints. Engineering Structures, 33, 3018-3026.
Buchanan, A. H., & Levine, S. B. (1999). Wood-based building materials and atmospheric carbon emissions. Environmental Science and Policy, 2, 427-437.
doi:10.1016/S1462-9011(99)00038-6
Burström, P.G. (2007). Byggnadsmaterial: uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. (2.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Chang, C. Y., & Chen, P. K. (2005). Human response to window views and indoor plants in the workplace. HortScience, 40(5), 1354-1359.
Engineering Statistics Handbook. (u.å). Cumulative Distribution Function of the Standard Normal Distributio. Hämtad 2017-04-05, från
http://www.itl.nist.gov/div898/handbook/eda/section3/eda3671.htm Eurokod 5 (2004). Dimensionering av träkonstruktioner – Del 1-1: Allmänt – Gemensamma regler och regler för byggnader, SS-EN 1995-1-1:2014, Sverige Fang, C. H., Mariotti, N., Cloutier, A., Koubaa, A., & Blanchet, P. (2012).
Densification of wood veneers by compression combined with heat and steam, Eur. J. Wood Prod, 70:155–163,DOI 10.1007/s00107-011-0524-4
Fjeld, T. (2000). The effect of interior planting on health and discomfort among workers and school children. Horttechnology, 10(1), 46-52.
25
Fröbel, J., & Beyer, G. (2004). Att välja trä : Trävaror och träprofiler till bygget Stockholm : Skogsindustrierna, (Katrineholm : Sörmlands grafiska Quebecor); 8., omarb. utg.
Isaksson, T., & Mårtensson, A. (2010). Byggkonstruktion: regel- och formelsamling:
baserad på Eurokod. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, T., Mårtensson, A., & Thelandersson, S. (2010). Byggkonstruktion: baserad på Eurokod. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jimenez, P., Dunkl, A., Eibel, K., Denk, E., Grote, V., Kelz, C., & Moser, M.
(2015). Evaluating psychological aspects of wood and laminate products in indoor settings with pictures. Forest Products Journal, Vol. 65, No. 5-6, pp. 263-271.
Johannesson, P., & Vretblad, B. (2011). Byggformler och tabeller. (11., [omarb.]
uppl.) Stockholm: Liber.
Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework, Journal of Environmental Psychology, 16, 169-182 doi:
http://dx.doi.org/10.1016/0272-4944(95)90001-
Larsson, M., Kaiser, A., & Girhammar, U. A. (2012). From file to factory:
Advanced manufacture of engineered wood elements - innovative design solutions for multi-storey timber buildings throughout the entire building process. World Conference on Timber Engineering, WCTE, 448.
Mahapatra, K., & Gustavsson, L. (2009). General Conditions for Construction of Multi-storey Wooden Buildings in Western Europe, School of Technology and Design Reports, No. 59, oai:DiVA.org:miun-9671.
Nationalencyklopedin. (u.å). Normalfördelning. Hämtad 2017-05-02, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/normalfördelning#litteraturan visning
O’Loinsigh, C., Oudjene, M., Ait-Aider, H., Fanning, P., Pizzi, A., Shotton, E., Meghlat, E.-M. (2012). Experimental study of timber-to-timber composite beam using welded-through wood dowels. Construction and Building Materials, 36, 245-250.
Rametsteiner, E., Oberwimmer, R. and Gschwandtl, I. (2007). Europeans and wood. what do europeans think about wood and its uses? A review of consumer and business surveys in Europe, Ministerial Conference on the Protection of Forests in Europe, nr 3, ISBN 978-83-926647-0-3
26
Rice, J., Kozak, R. A., Meitner, M. J., & Cohen, D. H. (2006). Appearance wood products and psychological well-being, Wood and Fiber Science, 38(4), 2006, pp. 644 – 659
Sawata, K. (2015). Strength of bolted timber joints subjected to lateral force.
Journal of Wood Science, 61(3), 221-229.
Tiryaki, S., Bardak, S., Aydin, A., & Nemli, G. (2016). Analysis of volumetric swelling and shrinkage of heat treated woods: Experimental and artificial neural network modeling approach. Maderas: Ciencia y Tecnología, 18(3), 477.
doi:10.4067/S0718-221X2016005000043
Träguiden. (2003a). Formförändringar. Hämtad 2017-05-5, från http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets-egenskaper/formforandringar-och-atgarder/formforandringar/
Träguiden. (2003b). Konstruktionsvirke. Hämtad 2017-05-02, från http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/virkestyper-och-kvalitet1/konstruktionsvirke/
United Nations. (2015). World Population Prospects: Key Findings and Advance Tables, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. Working Paper No. ESA/P/WP.241.
Vilalta, C. J. (2016). Normal distribution. Salem Press Encyclopedia Of Science, Databas, EBSCOhost, hämtad 2017-05-04.
Woetzel, J., Ram, S., Mischke, J., Garemo, N., & Sankhe, S. (2014). A blueprint for addressing the global affordable housing challenge. McKinsey Global Institute, McKinsey
& Company, Hämtad från Mckinsey hemsida: http://www.mckinsey.com/global-themes/urbanization/tackling-the-worlds-affordable-housing-challenge
Xu, D., Liu, W., Zhou, D., & Xi, A. (2011). Experimental study of bolted glued timber-to-timber joints. Jianzhu Jiegou Xuebao/Journal of Building Structures, 32(7), 93-100.
27 Bilagor
Bilaga A: Teoretiska beräkningar Bilaga B: Ritning
Bilaga C: Medelvärde, standardavvikelse och hållfasthet
Bilaga A: Teoretiska beräkningar
Beteckningar
Fästdonets diameter d 8 10 12 mm
Tjockleken hos den yttersta trädelen t1 38 38 38 mm
Tjockleken hos den mittersta trädelen t2 38 38 38 mm
Karakteristisk hålkantshållfasthet för trädel fh,1,k 32 31 30 N/mm2 Karakteristisk hålkantshållfasthet för trädel fh,2,k 32 31 30 N/mm2 Karakteristisk flytmoment kapacitet för fästdon My,Rk 3382 6042 9706 Nmm
Förhållanden mellan hålkantshållfasthet β 1 1 1
Karakteristisk utdragskapacitet fax,k ‐ ‐ ‐ N
Omräkningsfaktor Kmod 0,8 0,8 0,8
Partialkoefficient γM 1,3 1,3 1,3
Kvoten plastisk och elastiskt moment K 1,7 1,7 1,7
Kmod Källa: Isaksson och Mårtensson (2010) γM Källa: Isaksson och Mårtensson (2010) K Se tabell 2 i rapporten
A1
Bilaga A: Teoretiska beräkningar
Bilaga A: Teoretiska beräkningar
För dymling med diameter 8 mm
Karakteristiskt hålkantshållfasthet för trädel upp till 30 mm
Diameter d 8 mm
Träets Karakteristiska densitet ρk 420 kg/m3 Källa: Isaksson och Mårtensson (2010)
Bäddhållfasthet fh,1,k och fh,2,k 32 N/mm2
Karakteristiskt flytmoment kapacitet för fästdon
Diameter d 8 mm
Karakteristisk draghållfasthet fu,k 86 Mpa Källa: Burström (2007)
Karakteristiskt flytmoment My,Rk/K 3382 Nmm
Teoretisk karakteristisk hållfasthet 8 mm Fv,Rk(g)= 9632 N
Fv,Rk(h)= 4816 N Fv,Rk(i)= 5869 N Fv,Rk(k)= 796 N
A3
Bilaga A: Teoretiska beräkningar
För dymling med diameter 10 mm
Karakteristiskt hålkantshållfasthet för trädel upp till 30 mm
Diameter d 10 mm
Träets Karakteristiska densitet ρk 420 kg/m3 Källa: Isaksson och Mårtensson (2010)
Bäddhållfasthet fh,1,k och fh,2,k 31 N/mm2
Karakteristiskt flytmoment kapacitet för fästdon
Diameter d 10 mm
Karakteristisk draghållfasthet fu,k 86 Mpa Källa: Burström (2007)
Karakteristiskt flytmoment My,Rk/K 6042 Nmm
Teoretisk karakteristisk hållfasthet 10 mm Fv,Rk(g)= 11778 N
Fv,Rk(h)= 5889 N Fv,Rk(i)= 7194 N Fv,Rk(k)= 1176 N
A4
Bilaga A: Teoretiska beräkningar
För dymling med diameter 12 mm
Karakteristiskt hålkantshållfasthet för trädel upp till 30 mm
Diameter d 12 mm
Träets Karakteristiska densitet ρk 420 kg/m3 Källa: Isaksson och Mårtensson (2010)
Bäddhållfasthet fh,1,k och fh,2,k 30 N/mm2
Karakteristiskt flytmoment kapacitet för fästdon
Diameter d 12 mm
Karakteristisk draghållfasthet fu,k 86 Mpa Källa: Burström (2007)
Karakteristiskt flytmoment My,Rk/K 9706 Nmm
Teoretisk karakteristisk hållfasthet 12 mm Fv,Rk(g)= 13820 N
Fv,Rk(h)= 6910 N Fv,Rk(i)= 8464 N Fv,Rk(k)= 1614 N
A5
Bilaga A: Teoretiska beräkningar
Teoretisk karakteristisk hållfasthet
Fv,Rk(g)= 9 632 N Fv,Rk(g)= 11 778 N Fv,Rk(g)= 13 820 N
Fv,Rk(h)= 4 816 N Fv,Rk(h)= 5 889 N Fv,Rk(h)= 6 910 N
Fv,Rk(i)= 5 946 N Fv,Rk(i)= 7 331 N Fv,Rk(i)= 8 682 N
Fv,Rk(k)= 1 506 N Fv,Rk(k)= 2 226 N Fv,Rk(k)= 3 056 N
12 mm
8 mm 10 mm
A6
4012040
BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN
RITAD/KONSTR AV UPPDRAGS.NR
ORT/DATUM KOD/TYP/POS RITNINGSNUMMER ÄNDR BET
SKALA
HANDLÄGGARE
ANSVARIG
2017-03-14 14:35:12T:\ATM\Studentprojekt\Projektkurs om ändring av byggnad HT-16\Grupp 2\Oskar\Ex-jobb\Ritning exjobb.rvt
1:2
RUNDSTAV: 8, 10 & 12 VIRKE: C24, 120x45
Bilaga B: RitningB1