Att avgöra om Skanska kommer att kunna uppnå klimatmålen fram till 2045 med bara ett projekt som detta, blir relativt komplicerat. För att kunna avgöra sådant måste man kunna se ett bra antal framtida projekt som Skanska ska genomföra samt analysera dessa byggnaders utsläpp, för att sedan kunna ta ett beslut om Skanska kommer att uppnå dessa mål fram till 2045. Samtidigt måste det finnas en översikt om Skanskas framtida systemförändringar för analysering. Dock med ett sådant projekt visar Skanska potential till framtida projekt med fokus på miljön, men detta berör mer på driftskedet och inte byggskedet. Kontakt med A. Gille (2020-10-01) utgick om att Skanska kommer att använda de tekniker som används på Juvelen på andra framtida projekt men även ska det läggas fokus inom innovation gällande mer effektivisering av driftskedet. Som underlag till detta har även Skanska gjort en konsekvensanalys, (Skanska, 2018), om deras företag gällande klimatbelastningen som de bidrar med. Enligt analysen är Skanska på relativ god väg till nettonollutsläpp, men det krävs mer satsning på nya innovationer samt investeringar på att bygga klimatsmart. Skanska nämner även i konsekvensanalysen att övergå till klimatneutralitet med ny innovation är en kostsam process som även kan ändra deras systemsätt. Detta berör mest produktionsskedet för byggmaterial. Frågan förblir då om Skanska är villig att dyka in denna kostsamma process för att minska utsläppen drastiskt och sedan uppnå klimatmålen 2045. Samtidigt är det även viktigt att Skanska håller denna fokus med att bygga klimat smartare, som de exempelvis redan gör med deras s.k. gröna kartor med olika krav och mål, men även att höja kraven på dessa för
att sedan bidra med satsning på klimatsmart byggande. En ytterligare faktor som kan öka processen till klimatneutralitet är kunder som ställer krav på miljövänligt byggande samt miljövänligare lösningar. Att uppmana byggaktörerna att slå samman deras idéer och innovationer men samtidigt ha samma klimattänk, är en mycket stor bidragande faktor som skulle resultera i större steg mot klimatneutralitet.
7
SLUTSATSER
Syftet med denna studie var att undersöka byggnaden Juvelen ur miljöpåverkan för drift – och byggskedet med LCA som metod. Detta gjordes för att få en uppfattning om hur miljöpåverkan ser ut för de båda skedena. Utöver studien på byggnadens miljöpåverkan studerades även klimat –, energimål för bygg – och fastighetssektorn samt dess miljöpåverkan för att ge förståelse om de utmaningar vilket branschen ställs inför samt om det bidrar till en konkurrenskraft för en grönare fastighets – och byggbransch.
Produktions – och driftskedet skiljer sig åt. Beroende på hur byggnaders syfte och ändamål samt utformning är finns det olika fördelar och nackdelar med skedena. De skillnader vilket existerar i skedena kan ses som nackdelar och fördelar beroende på vilken synvinkel detta observeras ifrån. Denna studie bemöter detta ur perspektivet att bygg – och driftssektorn ska vara miljöförsvarbart istället för ekonomiskt försvarbart. Där miljöförsvarbart kan bli det nya ekonomiska försvarbart för att säkerhetsställa en framtid för samhället.
Den skillnad vilket framgick för bygg – och driftskedet beror på olika faktorer. För driftskedet var de källor för koldioxidutsläpp leverantörer för el samt uppvärmningssystem. För byggskedet var källorna val av material, leverantörer och byggsystem för koldioxidutsläpp. Ur personlig kommunikation med de olika aktörerna framgick det att skillnaden skiljer sig åt för byggnaden samt mellan de olika företag inblandade i produktion och drift, där skillnaden ligger i om företagen är miljömedvetna om sin verksamhet. Enligt resultaten för byggskedet framgår det att utsläppen blev markanta även med bara beräkningar för stomsystemet. För att utarbeta en slutsats för byggskedets exakta utsläpp, krävs det en undersökning på mer än bara analysering av stomsystemet. Även om stomsystemet utgör majoriteten av utsläppen finns det andra byggnadsdelar samt komponenter för Juvelen som kan visa höga värden på utsläpp, som exempelvis solceller, grundläggning, fönsterpartier, innerväggar mm. Dock med de avgränsningar som är dragna blev byggskedets CO2e utsläpp ca 3 568 ton. Driftskedet varierar
mycket beroende på val av energislag. Enligt resultaten som har tagits fram visar det sig att förnybar energi inom el- och fjärrvärmemixer har en stor påverkan på mängden utsläpp. Byggnader med lägre energiförbrukning visar, under längre perioder, att utsläppen kan bli mycket höga om det ej tas hänsyn till miljövänligare alternativ för energislag. Däremot vid prioritering av miljövänligare alternativ kan utsläppen sjunka drastiskt. Även med klimat smartare val av energislag blir det fortfarande utsläpp.
Med de underlag som finns i arbetet samt den personliga kommunikationen med Ambjörn Gille kan det göras en fingerpekning att Skanska visar stor potential till klimatförbättring. Att dra en slutsats om Skanska uppnår sina egna klimatmål är svårbedömt, i nuläget har de nått delar av sina klimatmål. Det mål vilket de uppnått är att lokalisera och kartlägga klimatpåverkan för sin verksamhet samt tagit fram en plan och idéer om hur de tänker bemöta problemet.
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Förslag till fortsatta arbete som utveckling av detta arbete:
• Jämföra mot liknande projekt med samma eller nya systemgränser där LCC, EPD och bredare LCA med flera skeden.
• Utföra arbetet utifrån nya avgränsningar genom att studera delar vilket studien ej berörde, t.ex. skedena rivning och ombyggnation, ta hänsyn till markarbeten samt delar av byggnadsverket vilket uteblev ur studien.
• Jämföra klimatbelastningen mellan de olika byggnadsmaterial som har ingått och sedan dra en slutsats om vilka/-et material som bidrar mest till utsläpp per kvadratmeter.
• Analysera om byggnadskomponenter eller -material kan bytas ut för att se skillnaden med nuvarande utsläppet gentemot den teoretiska. Detta kan man undersöka längre in i framtiden om produktionen för material har blivit miljövänligare med tiden. • Denna studie studerar enbart koldioxid vilket står för ca 70 % av växthusgaserna där
ett fortsatt arbete inom området kan göras för de resterande 30 %.
•
Vid större studier inom området är ett förslag till vidare arbeta att jämföra mot andra byggnader och företag för att ge en mer komplett bild av. Jämförelser mellan hållbara byggnader likt Juvelen och mindre energisnåla byggnader, hade varit ett intressant förslag till vidare studier. Detta kan bidra med en större inblick i hur mycket hållbara byggnader minskar klimatbelastningen, samt vilka faktorer som har den största påverkan.REFERENSER
Adalberth, K., Almgren, A. & Petersen, E. (2001). Life Cycle Assessment of Four Multi –
Family Buildings. Nerladdad från https://docplayer.net/49683175-Life-cycle-assessment- of-four-multi-family-buildings.html
Aldengård, A. (2019). Undersökning av lämpliga rekommendationer att åta för minskad
klimatpåverkan från byggbranschen -Hur kan projekteringen minska klimatpåverkan vid nybyggnation?. (Kandidatuppsats). Nerladdad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1392019/FULLTEXT01.pdf
Alp,M. & Muhsin, M D. (2020). Livscykelanalys - En jämförelse mellan trähus och
betonghus. (Kandidatuppsats, Örebro Universitet). Nerladdad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1452501/FULLTEXT01.pdf
Andersson, M. & Berge, N. (2016). Energi- och miljökonsekvenser vid energieffektivisering
av belysning och installation av solceller på Nacka Forum i Stockholm. (Kandidatuppsats,
Högskolan i Gävle). Nerladdad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:954914/FULLTEXT01.pdf
Arkitekt (u.d.). Juvelen. Nerladdad 2020-10-10, från
https://www.arkitekt.se/app/uploads/2014/06/T%C3%A4vlingar-2013-Resen%C3%A4ren- i-Uppsala-Juvelen.pdf
Boverket (2015). Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv Forsknings-
och kunskapsläget. (Rapport 2015:35). Karlskrona: Boverket. Nerladdad från https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/byggnaders- klimatpaverkan-utifran-ett-livscykelperspektiv.pdf
Boverket (2019). Introduktion till livscykelanalys (LCA). Nerladdad 2020-09-06, från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/
Boverket (2020a). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Nerladdad 2020-09-06, från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/
Boverket (2020b). Energi. Nerladdad 2020-11-04, från https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/klimatpaverkan-och- oversiktsplanering/positiv-och-negativ-klimatpaverkan/energi/
Brännmark, D., & Cano Norberg, D. (2019). Miljöpåverkan vid grundläggning i samband
med vägbyggnad : En komparativ fallstudie av inblandningspelare, lättklinker, skumglas och cellplast (EPS) ur ett hållbart och ekonomiskt perspektiv. (Kandidatuppsats, Kungliga
Tekniska Högskola). Nerladdad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1352991/FULLTEXT01.pdf
Carlsson, E & Chamat, J. (2017). Solcellsanläggningar i nybyggnadsprojekt – Utvärdering
med fokus på beslutsprocessen. (Kandidatuppsats, Chalmers Tekniska Högskola). Nerladdad
från https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/250967/1/250967.pdf
Cole, R., Kernan P. (1996). Life-Cycle Energy Use In Office Buildings. Nerladdad från
http://amet-me.mnsu.edu/userfilesshared/solarwall/Benchmarking/Misc/Life- Cycle%20Energy%20Use%20in%20Office%20Buildings.pdf
Energiföretagen (2020a). Fjärrvärme – resurseffektiv uppvärmning. Nerladdad 2020-10- 13, från https://www.energiforetagen.se/energifakta/fjarrvarme/
Energiföretaget (2020b). Miljövärdering av fjärrvärme. Nerladdad 2020-10-13, från
https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/miljovardering-av-fjarrvarme/
Energimyndigheten (2020). Sveriges energi- och klimatmål. Nerladdad 2020-10-19, från
http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-klimatmal/
Energimyndigheterna (2018). Solcellers miljöpåverkan. Nerladdad 2020-11-11, från
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/lar-dig-mer-om- solceller/solcellers-miljopaverkan/
Falkenberg Energi AB (2017). Årsredovisning 2017. Nerladdad 2020-10-06, från
https://www.falkenberg-energi.se/wp-content/uploads/2019/08/aarsredovisning-2017- feab.pdf
Fossilfritt Sverige. (2018a). Färdplanen För Fossilfri Konkurrenskraft - Bygg- och
anläggningssektorn. Nerladdad från http://fossilfritt-sverige.se/wp- content/uploads/2018/01/ffs_bygg_anlggningssektorn181017.pdf
Fossilfritt Sverige. (2018b). Färdplanen För Fossilfri Konkurrenskraft -
Uppvärmningsbranschen. Nerladdad från
https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/sa-tycker-vi/fardplaner- fossilfritt-sverige/ffs_fardplan-fossilfri-uppvarmning-med-undertecknare_191007.pdf
Fossilfritt Sverige. (u.d). Färdplanen För Fossilfri Konkurrenskraft - Elbranschen. Nerladdad från
https://www.energiforetagen.se/globalassets/dokument/fardplaner/ffs_elbranschen_webb- 200123.pdf
Gharagozloo, A. & Hansson, A. (2020). Klimatneutrala byggnader. (Lunds Universitet). Nerladdad från
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9024101&fileOId=902 4116
Håkansson, N. (2020). Energieffektivisering i befintlig bebyggelse utifrån ett CO2-
perspektiv: En studie av flerbostadshus från miljonprogrammet. (Luleå tekniska universitet). Nerladdad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1434343/FULLTEXT02.pdf
Häggström, R. (2018). Livscykelanalys inom byggbranschen : Kartläggning av kompetens-
och intresseskillnader inom offentlig och privat sektor, samt verktygets framtid
(Masteruppsats, Umeå Universitet). Nerladdad från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1223047/FULLTEXT01.pdf
IEA (International Energy Agency) (2019). ENERGY POLICIES OF IEA COUNTRIES –
Sweden 2019 review. Nerladdad från
https://webstore.iea.org/download/direct/2495?fileName=Energy_Policies_of_IEA_Count ries_Sweden_2019_Review.pdf
IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien). (2014). Klimatpåverkan från byggprocessen -
En rapport från IVA och Sveriges Byggindustrier. Nerladdad 2020-09-08, från https://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-samhalle/201406-iva- energieffektivisering-rapport9-i1.pdf
Johansson, E. (2019). Utsläpp och lagring av koldioxid: En jämförelse mellan två
byggnadsstommar. (Kandidatuppsats, Uppsala Universitet). Nerladdad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1348229/FULLTEXT01.pdf
Johansson, M. & Kanellos, K. (2007). Livscykelanalys och optimering av isoleringstjocklek
för moderna byggnader - med fokus på kv Limnologen i Växjö. (Kandidatuppsats, Växjö
Universitet). Nerladdad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:205365/FULLTEXT01.pdf
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (2014). Klimatpåverkan från byggprocessen. Stockholm: IVA. Nerladdad 2020-11-01, från https://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett- energieffektivt-samhalle/201406-iva-energieffektivisering-rapport9-i1.pdf
Larsson, M., Erlandsson, M., Malmqvist, T. & Kellner, J. (2016). Byggandets
klimatpåverkan - Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat
flerbostadshus med massiv stomme av trä. (IVL Rapport B 2260). Stockholm: IVL Svenska
Miljöinstitutet. Nerladdad från
https://www.ivl.se/download/18.29aef808155c0d7f05063/1467900250997/B2260.pdf
Liljenström, C., Malmqvist, T., Erlandsson, M., Fredén, J., Adolfsson, I., Larsson, G., & Brogren, M. (2014). Byggandets klimatpåverkan : Livscykelberäkning av klimatpåverkan
och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. (IVL
Rapport C32). Stockholm: Sveriges Byggindustrier. Nerladdad från
https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b76fc/1449742336225/C32.pdf
Lind, L. (2019). Revit- Ett bra hjälpmedel vid klimatdeklaration? – En undersökning om
klimatdeklaration kan underlättas av Revit. (Kandidatsuppsats, Uppsala Universitet).
Nerladdad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1335338/FULLTEXT01.pdf
Lundgren, J. & Westbom, H. (2018). LIVSCYKELANALYS PÅ STOMMATERIAL - En
jämförande livscykelanalys med fokus på koldioxidutsläpp och energianvändning.
(Kandidatuppsats, Örebro Universitet). Nerladdad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1260891/FULLTEXT01.pdf
Mälarenergi (2017). Livscykelanalyser visar produkternas miljöpåverkan . Nerladdad 2020-10-07, från https://blogg.malarenergi.se/livscykelanalyser-visar-produkternas- miljopaverkan/
Naturskyddsföreningen (2020a). Faktablad: Växthuseffekten. Nerladdad 2020-09-24, från
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vaxthuseffekten
Naturskyddsföreningen (2020b). Elbolag som erbjuder el märkt med Bra Miljöval. Nerladdad2020-10-06, från
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/bmv/Bilder/Elenergi/200203%2 0Elbolag%20som%20erbjuder%20BMV_el.pdf
Naturvårdsverket (2019a). Bränsleanvändning för el- och fjärrvärmeproduktion. Nerladdad 2020-11-01, från http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-
O/Bransleanvandning-for-el--och-fjarrvarmeproduktion/
Naturvårdsverket (2019b). Bränslebyte har gett lägre utsläpp av växthusgaser från el och
fjärrvärme. Nerladdad 2020-11-01, från http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar- miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-el-och-fjarrvarme/
Naturvårdsverket (2019c). Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2019 -
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6911-
7.pdf?pid=25851
Naturvårdsverket. (2020a). Bygg – och fastighetssektorn klimatpåverkan. Nerladdad från
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att- berakna-klimatpaverkande-utslapp/Bygg--och-fastighetssektorns-klimatpaverkan/
Naturvårdsverket. (2020b). Ettapmål. Nerladdad från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Etappmal/
Prop. 2017/18:228. Energipolotikens inriktning. Nerladdad från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718228/
Prop. 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Nerladdad från
https://www.regeringen.se/49fe25/contentassets/480ed767687b4b7ba6c960f9c1d4857f/ett
-klimatpolitiskt-ramverk-for-sverige-prop.-201617146
Sadik, B. & Elias, S. (2019). Svenska byggföretags ställning till Agenda 2030 - En analys av
Sveriges tio största byggföretag kring hållbarhetsarbete och mål. (Kandidatuppsats,
Kungliga Tekniska Högskolan). Nerladdad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1359736/FULLTEXT01.pdf
Seleborg, M. (2019). Analys av klimatpåverkan av byggnader i svenska LCA-studier -
Kartläggning av utsläppskällor och kunskapsluckor. (Masteruppsats, Uppsala Universitet).
Nerladdad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1355415/FULLTEXT01.pdf
SFS 2017:720. Klimatlagen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Skanska. (2018). Konsekvensanalys av klimatneutralitet för
Skanska Sverige – en sammanfattning. Nerladdad 2020-10-02, från https://www.skanska.se/49f221/siteassets/om-skanska/hallbarhet/gront-
byggande/klimatneutralitet/klimatneutralitet-konsekvensanalys-skanska-sverige.pdf
Skanska. (2019a). Vårt mål om klimatneutralitet 2045. Nerladdad 2020-10-02, från
https://www.skanska.se/om-skanska/hallbarhet/klimatneutralitet/
Skanska (2019b). Så arbetar vi med grönt byggnande. Nerladdad 2020-10-01, från
https://www.skanska.se/om-skanska/hallbarhet/gront-byggande/sa-arbetar-vi/
Skanska (u.d.). Juvelen, Uppsala. Nerladdad 2020-10-01, från https://www.skanska.se/vart- erbjudande/vara-projekt/57898/Juvelen%2C-Uppsala
Svenska Kraftnät (2010). Nätområden. Nerladdad 2020-10-06, från
https://www.natomraden.se/
Svensson, J. & Nilsson, R. (2019). En jämförelse mellan prefabricerad och platsgjuten
stomme: : Ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv (Kandidatuppsats, Jönköping
Universitet). Nerladdad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1332215/FULLTEXT01.pdf
Sveriges Byggindustrier (2015). Byggandets klimatpåverkan – Livscykelberäkning av
klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. Stockholm: IVA . Nerladdad 2020-11-02, från https://www.diva-
Tarnawski, M. (2013). Energikrav i upphandling av bygg- och anläggningsprojekt.
(Masteruppsats, Uppsala Universitet). Nerladdad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:634257/FULLTEXT01.pdf
TräGuiden (2015). LCA-metodik. Nerladdad 2020-09-17, från
https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/lca/lca/lca-metodik/
Ulfvengren, J. & Ahmad, H. (2019). LCA-SIMULERING FÖR EN MODULBYGGNAD
GENOM FYRA OLIKA LIVSCYKLER. (Kandidatuppsats, Jönköping Universitet). Nerladdad
från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1330439/FULLTEXT01.pdf
VSAB (u.d.). Teknisk information IQB Stomsystem. Nerladdad 2020-10-11, från