Resultatet i detta examensarbete visar att byggskedets procentuella klimatpåverkan varierar stort eftersom detta beror på val av energislag (el- och fjärrvärmemix) i driftskedet. Scenario Förnybart Låg visar markanta värden av koldioxidutsläpp under båda analysperioderna, där byggskedet motsvarar bara 13% under 100 år och 23% under 50 år för totala utsläpp. Detta indikerar på att valet av el- och fjärrvärmedistributör har en stor inverkan på miljön under byggnadens driftskede, särskilt under längre perioder. Detta går även att tillämpa i byggskedet för leverantör vilket tillverkar material och byggsystem. Där aktivt val av distributör av el och fjärrvärme kan medföra skillnad på koldioxidutsläpp vid tillverkning. Förnybart Medel visar intressanta resultat för de båda analysperioderna. Analysperioden 50 år visar att driftskedet är mindre än byggskedet, med ca 41,2% av det totala utsläppet, däremot motsvarar drift skedet ca 29% mer än byggskedet i 100 års analysperioden. Resultatet för detta scenario visar att det genomsnittliga koldioxidutsläppet för energiförbrukning i Sverige är ett alternativ för att bidra till mindre utsläpp än byggskedet, dock med en 50 år analysperiod. Däremot med en 100 års analysperiod bevisar det att detta alternativ inte är lämpligt. Det scenario för lägst utsläpp under driftskedet, Förnybart Hög, visar mycket låga utsläpp för både 100 och 50 års analysperioderna. Den låga summan för utsläppen för scenariot är pga. att förnybar energi är nära 100%, där 100% är för el och 99,95% för fjärrvärme (se tabell 1 och 2). Utsläppen för elmix är 0 g CO2e/kWh och 4,19 g CO2e/kWh för fjärrvärme, vilket tyder på att det bara är
fjärrvärmens utsläpp som beräknas i detta scenario. Detta demonstrerar att vid aktivt val av energislag minskar klimatbelastningen markant eftersom driftskedet bara utgör några 100 delar av byggskedet. Dessa värden är även mer kopplade till byggnadens verkliga koldioxidutsläpps värden för drift. I avsnitt 6.2 Mängddata och metod förklaras det tydligare till varför författarna valde dessa värden och inte byggnadens värden. Resultatvärdena indikerar på att valet av energislag har en markant påverkan på klimatet, ur ett långtidsperspektiv. Detta var självklart att mindre förnybar energi bidrar mer till klimatbelastningen, dock var syftet med arbetet att demonstrera i vilken omfattning som byggnaden skulle bidra med.
Enligt rapporten ”ENERGY POLICIES OF IEA COUNTRIES – Sweden 2019 review”, (2019) framgår det att Sverige ligger i framkant med arbetet om ett koldioxidsnålt samhälle genom att ställa om energisystem med hjälp av förnybar energi. Beräkningarna för byggnadens
förväntande livslängd behandlar inte alla tänkbara händelser för Juvelen. Detta är att miljöpåverkan för driftskedet ger en viss osäkerhet på hur verklig den kan antas vara. Då det är svårt att förutse händelser vilket kan förekomma samt dess storlek dvs t.ex. i vilken omfattning en renovering kan antas vara. Faktorer vilket kan påverka detta är klimatomställning vilket kan öka byggnadens energianvändning, ombyggnation till en annan byggnadstyp och dylikt. Trots Sveriges framgångar inom grönare energi visar beräkningar för Förnybart Hög att målet ännu inte är fullt uppnått. Trots Sveriges framgångar inom energi och markant lägre värden i jämförelse med 1990 för koldioxidutsläpp, visar beräkningar för driftskedet att målet ännu inte är uppnått då en miljöpåverkan under längre perioder fortfarande ger ett märkbart avtryck på klimatet. Tidigare studier inom området visar att ett av de stora problemen förr var att hålla miljöpåverkan för driftskedet i schakt, och trots dagens teknik står problemet ännu kvar.
Skanska hade Strängbetong och VSAB som underentreprenörer vilket levererade prefabricerad byggmaterial till byggarbetsplatsen för att senare montera byggelementen. Detta val av byggnadssätt är, enligt Svensson och Nilsson (2019), alternativet som bidrar till ett lägre utsläpp av koldioxid jämförelse med platsgjuten metod för byggnadsmaterial som bidrar mer till utsläpp. Produktionsskedet visar en betydande inverkan på klimatbelastningen, även med samtliga stomsystem som ingår i detta arbete. Totala utsläppen för byggskedet blev ca 3 567 600 kg CO2e, varav 3% bestod av bara transport (modul A4). Enligt projektingenjören
på Skanska, A. Gille (personlig kommunikation, 2020-10-01), beror byggskedet på vilka leverantörer och tillverkare man har beställt ifrån. Om dessa underentreprenörer har hunnit anpassa sig till miljövänligare byggnader eller inte. Skanska har i detta fall inte haft mycket kontroll på vilka byggmaterial som skulle ingå i projektet. Om Skanska hade haft mer kontroll över vilka material som kunde användas skulle byggskedets utsläpp bli annorlunda än mot det som är idag (personlig kommunikation Ambjörn Gille). Hur detta skulle variera är svårt att avgöra eftersom det är många faktorer vilket spelar roll. De huvudsakliga faktorerna är om dessa underleverantörer klimatomställt sin verksamhet mot de nya klimatmålen och visionerna för branschen. Skanskas konsekvensanalys för klimatomställning visar att det internt går för företag att lokalisera och ändra sin klimatpåverkan.
Något som exkluderades i studien var klimatpåverkan från solcellsproduktionen, vilket påverkar byggskedets klimatpåverkan. Solcellernas största klimatpåverkan sker vid produktionen. De ingående materialen i en solcell kräver en del energi att framställa, vilket är den största bidragande faktorn till klimatpåverkan. Beroende på vart de framställs samt vilken typ av energi som använts, varierar klimatpåverkan (Energimyndigheten, 2018). Enligt Andersson och Berge (2020) anses energiåterbetalningstiden för solceller, vilket ungefär är 2– 3 år, bidra till ett mindre avtryck på klimatpåverkan i längden eftersom solcellers livslängd kan uppgå till 30 år. Men författarna nämner även att det inte endast är utsläpp av växthusgaser vilket har en påverkan på miljön. När miljöpåverkan diskuteras, anser författarna att även brytningen av råmaterial, risken för uppståndelse av lakvatten samt utsläpp av kemiska ämnen bör tas i hänsyn. Inkludering av solceller hade resulterat i en ökad noggrannhetsnivå av byggskedets klimatpåverkan i denna studie. Men eftersom en mer exakt bedömning av solcellers klimatpåverkan kräver en djupare undersökning utöver endast utsläpp av växthusgaser, valde författarna att exkludera detta.