Avslutningsvis vill vi peka på några framtidsfrågor när det gäller tågresande och travel management. När vi mer allmänt frågade travel managers om hur tåget fungerade och vad som skulle kunna göra att de ökade sitt tågresande i framtiden, så handlade deras svar inte i första hand om policies, styrning och administrativa rutiner kring resandet, utan om infrastruktur. Framförallt tar man upp kapaciteten på spåren, restider och frågan om snabbtåg. Affärsresenärer är ofta beroende av flexibilitet, att kunna köpa en biljett med en eller ett par dagars varsel om de behöver iväg till ett möte. Idag upplever man att den möjligheten inte alltid finns på attraktiva avgångar. Om man sedan ska kunna styra mot tåg på fler sträckor än vad man gör idag, så är det framförallt en fråga om restider.
Flera av de intervjuade jämförde med andra länder och önskade sig snabbare snabbtåg än vad som finns i Sverige.
En annan framtidsfråga är förstås den beslutade avregleringen av person-trafiken på järnväg i Sverige. Här var våra intervjupersoner ganska osäkra, eftersom de praktiska konsekvenserna låg ganska långt fram i tiden. Några var allmänt positiva till ökad konkurrens, och hoppades på bättre priser och bättre villkor. Andra var mer skeptiska. Ofta framhöll man just att tågets stora problem handlar om infrastruktur och spårkapacitet. I det avseendet hade man svårt att se att avreglering och konkurrens skulle innebära någon lösning – i synnerhet för affärsresenärer som ju ofta vill resa vid de tider när spåren redan utnyttjas maximalt. Det fanns vidare en oro för att järnvägen som transportsystem skulle bli mer uppsplittrat och svårare att använda med flera konkurrerande operatörer.
Några av våra intervjupersoner var också tveksamma till om nya mindre operatörer skulle lyssna på affärsresenärers och företagskunders önskemål på en marknad som trots allt domineras av privatresenärer.
En tredje framtidsfråga är miljöfrågan. Idag finns ett starkt medvetande om resandets miljökonsekvenser, bland såväl travel managers som resenärer – en del av dem vi intervjuat pratade rentav om en ”hype” och verkade själva
för-vånade över hur snabbt miljötänkandet slagit igenom. Samtidigt finns det grän-ser för hur mycket miljöengagemanget tillåts påverka resandet – grängrän-ser som för travel managers främst handlar om ekonomi och för resenärer om restid.
Hursomhelst är miljöargumenten en betydelsefull faktor bakom travel managers ansträngningar att få sina affärsresenärer att åka tåg, och en viktig fråga är för-stås hur miljöargumenten och miljöengagemanget kommer att utvecklas i fram-tiden. Hur starka kommer de politiska styrmedlen på miljöområdet att vara?
Kommer miljöeffekter i större utsträckning än idag också att påverka kostna-derna för att resa? Kommer dagens omfattande insamling av miljöstatistik att följas upp av tydligare mål och åtgärder för att också minska resandets miljö-påverkan? Hur ”konjunkturkänsligt” är miljöengagemanget i tider av hård internationell konkurrens och besparingskrav? Och kommer tåget även fortsätt-ningsvis att framstå som det bästa alternativet ur ett miljöperspektiv? I detta sammanhang vill vi också peka på den stora mängd tjänsteresor som görs med bil. Hittills handlar travel managers försök att öka tågresandet nästan ute-slutande om att få flygresenärer att ta tåget, men det bör också finnas en poten-tial att styra över en del bilresor till tåg. Att utveckla arbetssätt för detta är en utmaning för framtiden.
Frågor om styrning leder in på mer allmänna frågor om arbetet med att – enligt titeln på vår rapport – ta kontroll över resandet. Här ser vi å ena sidan att rollen som travel manager, så som den utvecklats både i Sverige och internatio-nellt, genomgående innebär att man strävar efter ökad kontroll och starkare mandat att styra resandet, och ofta också att man vill se hårdare och mer tvingande regler för resenärerna (Holma 2009: 100; Moodysson & Svensson-Henning 2002: 29-30). De senaste årens lågkonjunktur, med åtföljande krav på nedskärningar och besparingar i många organisationer, har utan tvekan förstärkt denna tendens (t.ex. McNulty 2009a; Meyer 2009). En annan faktor som spelar in här är att många travel managers uppfattar att de har en alltför svag position i sina organisationer och alltför svaga mandat från ledningen. Att arbeta för en hårdare styrning av resandet kan då också vara ett sätt att stärka sin egen ställ-ning (jfr AirPlus & ACTE 2009).
Å andra sidan finns viktiga faktorer som talar mot en sådan hårdare styrning.
I arbetslivet tycks det idag finnas ett ökat medvetande om att frekvent resande kan vara påfrestande för resenärerna, såväl i deras arbetssituation som i relation till deras privatliv (Bergström Casinowsky 2010; Gustafson 2009a; Ivancevich m.fl. 2003). Flera travel managers har på möten och i intervjuer resonerat om hur yngre medarbetare idag prioriterar familjen högt och inte är beredda att resa på samma sätt som tidigare generationer affärsresenärer. Moderna jämställd-hetsideal spelar förmodligen in, liksom det faktum att resor, även till avlägsna platser, idag uppfattas som något ganska alldagligt och inte lika exklusivt och eftersträvansvärt som förr. Det kan därför finnas goda skäl att ge dem som trots allt reser mycket i tjänsten ett visst utrymme att själva styra över sitt resande.
Mer allmänt har också många frekventa affärsresenärer sådana positioner och befattningar att de är vana vid (och ofta anses behöva) en hög grad av autonomi
i arbetet. Detta borde tala för en styrning av resandet som mer handlar om attitydpåverkan och information och mindre om tvingande regler (Furåker 2005;
Karlsson 2008).
Sammantaget pekar dessa iakttagelser mot frågor som är viktiga för såväl travel managers och affärsresebranschen som för samhälls- och arbetslivs-forskare – frågor om hur och i vilka avseenden man styr resandet liksom frågor om vilka konsekvenser olika former av styrning får, för resenärernas arbets- och livssituation, för företag och myndigheter med ett omfattande resande, och för travel managers yrkesroll.
Liknande frågor väcks även av den pågående utvecklingen av travel management-arbetet i riktning mot ”meetings management”. Traditionellt har utgångspunkten inom travel management varit att organisationens anställda behöver resa för att utföra sina arbetsuppgifter, och travel management-arbetet handlar då om att se till att detta resande utförs på ett kostnadseffektivt, säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt. Utgångspunkten för meetings management är bredare – de anställda behöver genomföra möten men alla möten kräver inte att deltagarna reser. Uppgiften blir då att utveckla arbetssätt, regler och rutiner som innebär att möten genomförs på lämpligaste sätt – som personligt möte (som ofta kräver resor) eller som ”virtuellt” möte, exempelvis telefonmöte, videokonferens eller webbmöte. Vid de flesta företag och myndigheter är detta arbete än så länge ganska outvecklat. Vilka former det kommer att ta sig, och vilka konsekvenser arbetet med meetings management får – för arbetsgivare, anställda, travel/meeting managers och andra aktörer i affärsresebranschen – är ett spännande område för framtida forskning.
Referenser
Aguiléra, A. (2008) Business travel and mobile workers. Transportation Research Part A 42(8): 1109-1116.
AirPlus & ACTE (2009) Empowered Employees: How Travel Managers are Adapting and Thriving in the Global Recession. White Paper April 2009.
Alexandria VA: AirPlus International and Association of Corporate Travel Executives (ACTE).
Alamdari, F. (2002) Regional development in airlines and travel agents relationship. Journal of Air Transport Management 8(5): 339-348.
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006):
Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet.
Malmö: Liber.
Alvesson, M. (2001) Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber.
Amadeus (2009) Pressmeddelande: SJ integreras i Amadeus bokningsverktyg för företag. <http://www.cisionwire.se/amadeus/sj-integreras-i-amadeus-bokningsverktyg-for-foretag-> [2009-09-21].
Anderson, R.I., Lewis, D. & Parker, M.E. (1999) Another look at the efficiency of corporate travel management departments. Journal of Travel Research 37(3): 267-272.
Andréasson, H. (1997) Ensam i bilen, i Drömmen om bilen (sid. 224-241).
Fataburen 1997. Stockholm: Nordiska museet.
Arnesen, D.W., Fleenor, C.P. & Toh, R.S. (1997) The ethical dimensions of airline frequent flier programs. Business Horizons 40(1): 47-56.
Arnfalk, P. (2002) Can virtual meetings replace business travel? – Recycle OK, but leave my frequent flyer miles alone!, i Pamlin, D. (red.) Sustainability at the Speed of Light: Opportunities and Challenges for Tomorrow’s Society (sid. 76-95). Solna: WWF Sweden.
Arnfalk, P. & Kogg, B. (2003) Service transformation – Managing a shift from business travel to virtual meetings. Journal of Cleaner Production 11(8):
859-872.
Beaverstock, J.V., Derudder, B., Faulconbridge, J. R., & Witlox, F. (2009) International business travel: Some explorations. Geografiska Annaler:
Series B, Human Geography 91(3): 193-202.
Beaverstock, J.V., Derudder, B., Faulconbridge, J., & Witlox, F. (red.) (2010) International Business Travel in the Global Economy. Farnham: Ashgate.
Bell, R.A. (1993) Corporate travel-management trends and hotel-marketing strategies. The Cornell University Hotel and Restaurant Administration Quarterly 34(2): 31-39.
Bell, R.A. & Morey, R.C. (1995) Increasing the efficiency of corporate travel management through macro benchmarking. Journal of Travel Research 33(3): 11-20.
Bergström, G. (2006) Ett arbetsliv i rörelse: Resandets positiva och negativa potential för arbetstillfredsställelsen bland resande säljare. Arbetsmarknad &
Arbetsliv 12(3): 147-160.
Bergström Casinowsky, G. (2010) Tjänsteresor i människors vardag – om rörlighet, närvaro och frånvaro. Göteborg Studies in Sociology No 43.
Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Boehmer, J. (2009) Demanding pre-trip management. Business Travel News 2009 Resource Guide (supplement till Business Travel News, april 2009; sid.
9-11).
Bowen, J.T. (2010) A people set apart: The spatial development of airline business class services, i Beaverstock, J.V., Derudder, B., Faulconbridge, J.,
& Witlox, F. (red.) International Business Travel in the Global Economy (sid. 11-30). Farnham: Ashgate.
Business Travel News (2009) Procurement practitioners managing change, demand. Business Travel News 2009 Resource Guide (supplement till Business Travel News, april 2009; sid. 18-26).
Carlsson, C. (2002) Upphandling av resebyråtjänst – en uppgift för travel management. C-uppsats. Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Das, S. (2002) Global distribution systems in present times. Hotel Online special report. http://www.hotel-online.com/News/PR2002_4th/Oct02_
GDS.html! [2009-10-02]
Davidson, R. & Cope, B. (2003) Business Travel: Conferences, Incentive Travel, Exhibitions, Corporate Hospitality and Corporate Travel. Harlow:
Prentice Hall.
Denstadli, J.M. & Gripsrud, M. (2010) Face-to-face by travel or picture – the relationship between travelling and video communication in business settings, i Beaverstock, J.V., Derudder, B., Faulconbridge, J., & Witlox, F.
(red.) International Business Travel in the Global Economy (sid. 217-238).
Farnham: Ashgate.
Douglas, A. & Lubbe, B.A. (2006) Identifying value conflicts between stakeholders in corporate travel management by applying the soft value management model: A survey in South Africa. Tourism Management 27(6):
1130-1140.
Douglas, A. & Lubbe, B.A. (2009) Violation of the corporate travel policy: An exploration of underlying value-related factors. Journal of Business Ethics 84(1): 97-111.
Douglas, A. & Lubbe, B.A. (2010) An empirical investigation into the role of personal-related factors on corporate travel policy compliance. Journal of Business Ethics 92(3): 451-461.
Doyle, J. & Nathan, M. (2001) Wherever Next? Work in a Mobile World.
London: The Industrial Society.
Espino, C.M., Sundstrom, S.M., Frick, H.L., Jacobs, M. & Peters, M. (2002) International business travel: Impact on families and travellers. Occupational and Environmental Medicine 59(5): 309-322.
Faulconbridge, J.R. & Beaverstock, J.V. (2009) Corporate ecologies of business travel in professional service firms: Working towards a research agenda.
European Urban and Regional Studies 16(3): 295-308.
Fisher, C. & Stoneman, B. (1998) Business on the road. American Demographics 20(6): 44-48.
Frändberg, L. & Vilhelmson, B. (2003) Personal mobility: A corporeal dimension of transnationalisation. The case of long-distance travel from Sweden. Environment and Planning A 35(10): 1751-1768.
Furåker, B. (2005) Sociological Perspectives on Labor Markets. Basingstoke:
Palgrave Macmillan.
Gilbert, D.C. & Morris, L. (1995) The relative importance of hotels and airlines to the business traveller. International Journal of Contemporary Hospitality Management 7(6): 19-23.
Gustafson, P. (2005) Resor i arbetet: En kartläggning av svenskarnas tjänste-resor 1995-2001. Forskningsrapport nr 135. Göteborg: Sociologiska institu-tionen, Göteborgs universitet.
Gustafson, P. (2006) Work-related travel, gender and family obligations. Work, Employment and Society 20(3): 513-530.
Gustafson, P. (2009a) Mormor vabbar: Om tjänsteresor, könsroller och familjeliv. Arbetsmarknad & Arbetsliv 15(3): 27-47.
Gustafson, P. (2009b) More cosmopolitan, no less local: The orientations of international travellers. European Societies 11(1): 25-47.
Gustafson, P. (2010) Travel time and working time: What business travellers do when they travel, and why. Manuskript.
Gössling, S. & Nilsson, J.H. (2010) Frequent flyer programmes and the reproduction of aeromobility. Environment and Planning A 42(1): 241-252.
Hagman, O. (1997) Bilen som kulturfenomen – dess symboliska betydelse för människor, i Andersson, H. E. B. (red.) Trafik och miljö: Forskare skriver om kunskapsläge och forskningsbehov (sid. 144-155 ). Lund: Studentlitteratur.
Hellberg, E. & Rolén, P. (2004) Industriellt köpbeteende av utlandsresetjänster.
Examensarbete, 2004:239 SHU. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.
<http://epubl.ltu.se/1404-5508/2004/239/LTU-SHU-EX-04239-SE.pdf>
[2008-10-28]
Hintz, J. (1993) Foreword, i Jenkins, D. Managing Business Travel: Improving the Bottom Line through Effective Travel Management (sid. vii-xiv).
Homewood IL: Business One Irwin.
Hjorthol, R. & Gripsrud, M. (2008) Bruk av reisetid på toget. TØI rapport 983.
Oslo: Transportøkonomisk institutt.
Holley, D., Jain, J. & Lyons, G. (2008) Understanding business travel time and its place in the working day. Time & Society 17(1): 27-46.
Holma, A. (2004) Triadic relationships – the changing role of intermediaries in the business travel industry. Paper presented at the International Leisure and Tourism Symposium, ESADE, Barcelona, 21-22 April 2004.
Holma, A. (2009) Adaptation in Triadic Business Relationship Settings: A Study in Corporate Travel Management. Economy and Society Nr 207.
Helsingfors: Svenska Handelshögskolan. <http://dhanken.shh.fi/dspace/
handle/10227/442>
Holma, A., Björk, P. & Virtanen, H. (2009) Co-operation facilitators in dynamic business triads. The IMP Journal 3(1): 75-94.
Høyer, K.G. & Næss, P. (2001) Conference tourism: A problem for the environment, as well as for research? Journal of Sustainable Tourism 9(6):
451-470.
Ivancevich, J.M., Konopaske, R. & DeFrank, R.S. (2003) Business travel stress:
A model, propositions and managerial implications. Work and Stress 17(2):
138-57.
Jain, J. & Lyons, G. (2008) The Gift of Travel Time. Journal of Transport Geography 16(2): 81-89.
Jenkins, D. (1993) Managing Business Travel: Improving the Bottom Line through Effective Travel Management. Homewood IL: Business One Irwin.
Johansson, E. (2008) Miljöanpassade tjänsteresor: En kvalitativ studie av privata aktörers resepolicy. Examensarbete 4255. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.
Jonas, D. (2009a) Why travel? Managers want to know: Travelers asked to justify or avoid business trips. Procurement.travel, mars 2009.
<http://www.procurement.travel/news.php?cid=travel-managers-travelers-business-trips.Mar-09.31> [2009-08-04]
Jonas, D. (2009b) Following the leader at Agilent: ‘Mythology,’ approvals process propel cost-reduction efforts. Procurement.travel, juni 2009.
<http://www.procurement.travel/news.php?cid=Agilent-executive-support.Jun-09.30> [2009-08-04]
Karlsson, J.Ch. (2008) Den smidiga mellanchefen – och andra motstånds-berättelser. Malmö: Gleerups.
Kaufmann, V. (2002) Temps et pratiques modales: Le plus court est-il le mieux? Recherche Transports Sécurité 75: 131-143.
Kogg, B. (2000) Optimal Meetings – Realising the Environmental and Economic Promise of Virtual Business Meetings: A Case Study of Telia Research AB. IIIEE Reports 2000: 20. Lund: Lund University.
Koopman, P.L. (1991) Between control and commitment: Management and change as the art of balancing. Leadership and Organization Development Journal 12(5): 3-7.
Lassen, C. (2006) Aeromobility and work. Environment and Planning A 38(2):
301-312.
Lassen, C. (2009) Networking, knowledge organizations and aeromobility.
Geografiska Annaler Series B, Human Geography 91(3): 229-243.
Lassen, C. (2010) Individual rationalities of global business travel, i Beaverstock, J.V., Derudder, B., Faulconbridge, J., & Witlox, F. (red.) International Business Travel in the Global Economy (sid. 177-194).
Farnham: Ashgate.
Legge, K. (2005) Human Resource Management: Rhetorics and Realities.
Anniversary Edition. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Lehman, T. & Niles, J. (2001) A future role for travel management. Business Travel Executive Magazine, januari 2001.
Lu, J.-L. & Peeta, S. (2009) Analysis of the factors that influence the relationship between business air travel and videoconferencing.
Transportation Research Part A 43(8): 709-721.
Lubbe, B. (2003) A study of corporate travel management in selected South African organizations and a conceptual model for effective corporate travel management. South African Journal of Economic and Management Sciences 6(2): 304-330.
Lyons, G., Jain, J. & Holley, D. (2007) The use of travel time by rail passengers in Great Britain. Transportation Research Part A 41(1): 107-120.
Lyons, G. & Urry, J. (2005) Travel time use in the information age.
Transportation Research Part A 39(2-3): 257-275.
Mason, K.J. (2002) Future trends in business travel decision making. Journal of Air Transportation 7(1): 47-68.
Mason, K.J. & Gray, R. (1995) Short haul business travel in the European Union: A segmentation profile. Journal of Air Transport Management 2(3/4):
197-205
Mason, K.J. & Gray, R. (1999) Stakeholders in a hybrid market: The example of air business passenger travel. European Journal of Marketing 33(9/10):
844-858.
McNulty, M.A. (2008) Buyers endeavor to evince ‘savings’ to procurement.
Management.travel 26 juni 2008. <http://www.management.travel/
news.php?cid=KPIs.Jun-08.26> [2009-02-05]
McNulty, M.A. (2009a) Managing costs top concern, says ‘state of the practice’
study. Management.travel, 21 januari 2009. <http://www.management.travel/
news.php?cid=State-Of-The-Practice.Jan-09.21> [2009-02-05]
McNulty, M.A. (2009b) Re-thinking the toolkit: Cisco develops new business model for travel. Procurement.travel, juni 2009. <http://www.procurement.
travel/news.php?cid=Cisco-model-alternatives-social-networks.Jun-09.30>
[2009-08-04]
Millar, J. & Salt, J. (2008) Portfolios of mobility: The movement of expertise in transnational corporations in two sectors – aerospace and extractive industries. Global Networks 8(1): 25-50.
Meyer, D. (2009) Measures for maintaining discipline. Business Travel News 2009 Resource Guide (supplement till Business Travel News, april 2009; sid.
6-8).
Moodysson, J. & Svensson-Henning, M. (2002) IT, affärsresor och flygtrafik:
Förstudie och några empiriska resultat. Rapporter och Notiser 163. Lund:
Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.
Morrison A.M., Ladig K.A. & Hsieh S. (1994) Corporate travel in the USA:
Characteristics of managers and departments. Tourism Management 15(3):
177-184.
Nordic Business Travel Barometer 2007. Powerpointpresentation av resultat från en enkätundersökning bland SBTA:s medlemmar, tillhandahållen av SBTA.
Okereke, C. (2007) An exploration of motivations, drivers and barriers to carbon management: The UK FTSE 100. European Management Journal 25(6): 475-486.
Presser, H.B. & Hermsen, J.M. (1996) Gender differences in the determinants of work-related overnight travel among employed Americans. Work and Occupations 23(1): 87-115.
Påhlsson, H., Lumsden, C. & Johansson, J. (2005) Aviation – A qualitative forecast of air passenger segments with focus on the West Coast region of Sweden. Masteruppsats. Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Regeringens proposition 2008/09:176, Konkurrens på spåret.
Rothschild, J. (1988) Corporate travel policy. Tourism Management 9(1): 66-68.
Roy, J. & Filiatrault, P. (1998) The impact of new business practices and information technologies on business air travel demand. Air Transport Management 4(2): 77-86.
SBTA Löneenkät 2007. Resultatpresentation från en enkätundersökning bland SBTA:s medlemmar, tillhandahållen av SBTA.
Saffo, P. (1993) The future of travel. Fortune Autumn 128(7): 112-119.
Sheller, M. & Urry, J. (2006) The new mobilities paradigm. Environment and Planning A 38(2): 207-226.
Sigala, M. (2007) Investigating the internet’s impact on interfirm relations:
Evidence from the business travel management distribution chain. Journal of Enterprise Information 20(3): 335-355.
Swarbrooke, J. & Horner, S. (2001) Business Travel and Tourism. Oxford:
Butterworth-Heinemann.
The Transnational (2006) Green business travel programs proliferate. The Transnational: A Multinational Travel Newsletter, 17 May 2006.
<http://www.thetransnational.travel/news.php?cid=Green-Business-Travel.May-06.17> [2009-02-05].
Thulin, E. & Vilhelmson, B. (2008) Den användbara restiden: Utgångspunkter för en studie av restidens förändrade användning och betydelse i människors
vardag. Occasional Papers 2008:6. Göteborg: Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Thurlow, C. & Jaworski, A. (2006) The alchemy of the upwardly mobile:
Symbolic capital and the stylization of elites in frequent-flyer programmes.
Discourse & Society 17(1): 99-135.
Urry, J. (2002) Mobility and proximity. Sociology 36(2): 255-274.
Urry, J. (2007) Mobilities. Cambridge: Polity.
Walton, R.E. (1985) From control to commitment in the workplace”. Harvard Business Review 63(2): 77-84.
Watts, L (2008) The art and craft of train travel. Social & Cultural Geography 9(6): 711-726.
Welsh, D.E. & Worm, V. (2006) International business travellers: A challenge for IHRM, i Stahl, G.K. & Björkman, I. (red.) Handbook of Research in International Human Resource Management (sid. 283-301). Cheltenham:
Edward Elgar.
Whyte, R. (2002) Loyalty marketing and frequent flyer programmes: Attitudes and attributes of corporate travellers. Journal of Vacation Marketing 9(1):
17-34.
Wickham, J. & Vecchi, A. (2010) Hierarchies in the air: Varieties of business travel, i Beaverstock, J.V., Derudder, B., Faulconbridge, J., & Witlox, F.
(red.) International Business Travel in the Global Economy (sid. 125-143).
Farnham: Ashgate.
World Travel & Tourism Council (2002) Corporate Social Leadership in Travel and Tourism. London: World Travel & Tourism Council.
World Travel & Tourism Council (2010) Travel and Tourism Economic Impact: Executive Summary 2010. London: World Travel & Tourism Council.
Åkerman, J. & Höjer, M. (2006) How much transport can the climate stand? – Sweden on a sustainable path in 2050. Energy Policy 34(14): 1944-1957.
Österåker, M. (2003) Arbetsplatsens betydelse – från självklarhet till medvetenhet. Helsingfors: Svenska handelshögskolan.
Institutet för bostads- och urbanforskning Institute for Housing & Urban Research
1995:1 Bo Bengtsson
Organisationerna och bostadspolitiken i Sverige – ett avvikande fall?
1995:2 Edwin Deutsch
Housing Finance and Intergenerational Wealth Transfers 1996:1 Ayse Pamuk
The Role of Informal Institutional Arrangements in Shaping Housing Outcome:
Evidence from Trinidad and Tobago 1996:2 Jim Kemeny
Abolition of the Swedish Institute for Building Research: Social Change and the Politics of Comprise
1996:3 Carita Ytterberg
Invandrare i bostadsområden – problem eller resurs?
1998:1 Bo Bengtsson, Lillemor Jernberg, Lena Magnusson, K A Stefan Svensson, Bengt Turner & Carita Ytterberg
Från allmännytta till bostadsrätt i miljonprogramsområden 1998:2 Jim Kemeny
The Impact of Maturation on Non-Profit Rents – A Study of Public and Non-Profit Rental Housing Using Annual Reports
1998:3 K. A. Stefan Svensson
Transformation of a Tenure: The Evolution of Tenant-Ownership in Sweden 2000:1 Katinka Hort
Transformation of a Tenure: The Evolution of Tenant-Ownership in Sweden 2000:1 Katinka Hort