Framtidssyn

K1: ”Befinner mig här och nu väldigt mycket. Jag ska spela handboll till jag inte kan mer. Kanske tar en tränarroll senare. Ska jag ha en relation nu behöver jag få mycket förståelse för mina prioriteringar. Handbollen är min prio ett. Vill jobba inom min sport, pluggar för den orsaken. Händer det något som gör att jag inte kan spela handboll måste jag ha något att luta mig tillbaka på. Måste ju ha en backupplan, om man går in i väggen. Handbollen har ju varit en så stor del av mitt liv. Kan tänka mig att flytta utomlands och bli proffs. Drömmar har man väl stora och små och vissa kan ju ändras under tiden.”

K2: Vi ska bli så jävla bra! Vi ska bli bäst i världen!! Som handbollsspelare är man generellt bäst när man är 25–26. Tänker inte så mycket på framtiden när det kommer till andra drömmar eller att starta familj. Handbollen är prio 1 och det är det som gäller nu!

K3: ”Just nu är det lite oklart Ska på utbytesstudier till Irland och där har de ingen vidare volleybollsatsning, nu men jag kommer tillbaka om ett halvår, men tanken är att jag ska tillbaka nu när vi avancerar upp till högre nivå. Om man får drömma lite skulle jag jättegärna spela med Örebros elitlag. Jättebra organisation Jättetrevlig tränare också en av Sveriges ända kvinnliga tränare på elitnivå. Väldigt bra sammanhållning i laget och god kompiskänsla. Men jag vill ju ta del av den världen även om jag jobbar. Jag vill ju ha volleyboll i min närhet. Att kunna träna spela kanske hoppa in som coach på matcher eller bara kunna sätta mig på läktaren när mina kompisar spelar och avnjuta en match skulle kännas konstigt annars. Så det kommer ju absolut påverka vart man flyttar eller bosätter sig. Kan påverka vad jag kommer att jobba med, men mest med arbetstiderna, de ska passa in. Anpassar helst jobbet efter volleybollen”

K4: ”Jag hade egentligen lagt ner volleybollen och elitsatsningen under tiden jag pluggade och fått andra tankar. Var så trött på den visste nästan inte vem jag var längre. Volleybollen hade tagit upp all min tid. Men det var en kompis som tjatade under väldigt lång tid på mig att jag skulle ta upp den igen. Fastnade på nytt och när jag pluggat klart flyttade jag hem. Skev på kontrakt med min gamla elitserieklubb igen och nu spelar jag med ett nytt lag, några gamla är

31

ju kvar då. Försöker hitta en bättre balans nu. Farligt när man satsar för mycket, lätt att tappa bort sig själv. Älskar dock volleybollen och kommer alltid att befinna mig i den.”

Karin: ”Försökte när jag var hemma i Sverige igen, det kom folk från Brasilien som jag tränade upp som partners. Men efter tredje gången kände jag att. Jag orkar inte gå igenom den här processen gång på gång. Samma sak gång efter gång. Det blev ingen utmaning för mig. Jag visste varje gång vad jag behövde gå igenom. Mitt fokus blev inställt på annat. Sugen på andra utmaningar. Vem är jag? Det är lätt att tro att man är den jag gör, titel för sitt utövande. Titel, hur ska jag presentera mig för folk? Karin, f.d. volleybollspelare, känns ju inte alls så kul! Depression i tankarna på vem är jag nu. Hade dock gått i de tankarna lite innan jag slutade. Att ha något att kunna titulera sig som. Vad vill jag göra nu? Allt har satsats genom beachen. Vår bas har varit beachvolleyboll. En mobil bas. Har eget företag inom beachvolleybollen nu ”Play 4 Life” träningsläger i Italien, tränare och coach. Många projekt och internationella turneringar, lite för att komma underfull med vad jag vill göra nu, vad vill jag göra mer av och vad vill jag göra mindre av?”

Analys

Denna delen tycker jag är intressant i den bemärkelsen att det finns tydliga markörer på i vilken fas individerna befinner sig i. Den personliga uppfattningen om var de befinner sig, vad deras tankar är, hur de ser på sig själva och vad de har för mål. Samt hur den påverkande sfären elitsatsning medför till greppbarhet och framtidsmål, hur långt fram de förmår sig själva att blicka. Hur informanterna uppfattar omgivningen och hur den ger uttryck för handling. Den egna insikten. Detta kommer jag senare att koppla till civilisationsprocessen i diskussionen.

32

5. Diskussion

Enligt civilisationsprocessen är våra liv predestinerade till viss del, det finns vissa faser/stadier i livet som vi utsätts för som den största majoriteten kommer att komma i kontakt med. I alla fall om man som individ tillhör ett västerländskt samhälle (Engdahl, 2009). Vissa faser är obligatoriska att ta del av om du vill ingå i ett samhälle: födas in i en familj, ta del av undervisning i en skola, eventuella högre studier, skaffa ett jobb och kanske skaffa en egen familj och skaffa barn så att denna cykel börjar om på nytt. Det är dock viktigt att påpeka att ju högre upp i ”trappan” av stadier man kommer, tillkommer fler möjliga vägar att ta.

Det finns en viss frihet att befinna sig inom ett stadie. Dock så kommer rörligheten mellan dem att bli mer svårhanterlig allt eftersom. I dessa olika stadier är vissa normer mer eller mindre påtagliga. Här tar vi del av vår omgivning och socialiserar med den (Engdahl, 2009). Majoriteten av informanterna medgav att de hade någon form av påverkan från sin omgivning som gjorde att de uppmärksammade ett intresse för att delta inom sportsliga sammanhang. Det varierade från familj till kompisar eller att skolan som institution agerade som en inkörsport åt vilket håll en individ senare kommer att välja att ta del av. Idrotten är en sådan. Engdahl (2009) förklarar detta med samhälleliga konstellationer. Alla grupper som vi väljer att ta del av har sin grammatik, språk, regler, normer och värderingar. Det förväntas av oss att ta del av dessa om vi ska yttra oss som fullvärdiga medlemmar av denna grupp. Genom att ta del av dessa regler skapar vi vår egen dialekt för att fungera i gruppen. Medföljande effekter blir ökat intresse med personliga- och lagmässiga mål vilket skapar en strävan efter utveckling. I detta fallet elitsatsning.

Samtliga informanter lyfte fram att det fanns en viss problematik i att vara elitsatsande samtidigt som de skapade en stabil och trygg tillvaro. I klasskompisarnas och vännernas perspektiv anses denna elitsatsning som ett avvikande beteende från samhällsnormen. Elitsatsningen är något som en mindre grupp i samhället ägnar sig åt samtidigt som de effekter som skapas inom den elitsatsande gruppen inte sprider sig utanför gruppens väggar. Den upptar en hel del tid från de samtida relationerna i vänskapsgrupperna och delaktigheten och utvecklingen av de sociala strukturerna uteblir. Hilte (1996) beskriver detta

33

genom att samhället (dess invånare i detta fall vännerna) ser på denna elitsatsande grupp som avvikande beteende.

Elitidrottarnas mål, strävan och förhoppningar skapar normer och värderingar som bara verkar innanför gruppens väggar. Genom dessa beteenden som skapas inom gruppen för att hantera olika uppgifter och utmaningar kommer ett beteendemönster att formas. Det som visar sig framgångsrikt inom gruppen kommer att främja gruppen och dess utveckling. Denna utveckling som gynnar medlemmarna inom gruppen förstås inte av vännerna och omgivningen då vägen till dessa beteenden inte redovisas för utomstående. Utomstående kan därför komma att beskåda denna grupp som avvikare och klyftor kan uppstå (Hilte, 1996). Vänner kan glida ifrån varandra. Informanterna uttryckte detta genom ”snälla förstå”, ”Orkar inte förklara för alla som inte förstår!”, ”Lättare att umgås med likasinnade som sportar”, ”kulturkrock” och ”pojkvän som klagade för han kände sig bortprioriterad”.

Säkerligen finns det individer som i detta fall hade upplevt att de hade varit tvungen att sluta med sin elitsatsning. Lindwall m.fl. (2002) förklarar gruppens betydelse med gynnsamma förhållanden för personlig utveckling, att vara medlem i denna specifika gruppen kommer medföra en snabbare utveckling inom flera områden och den kommer ses som mer fördelaktig. Lindwall m.fl. förklarar att det är den social förstärkning som är en avgörande faktor till denna inlärning av nya förmågor att lösa mer och mer komplexa uppgifter. Att gruppmiljön är den vinnande faktorn. Inlärningsprocessen förkortas då man lär sig av andras misstag samtidigt som man lär sig av andras lösningar på utmaningar. Det finns en stor social påverkan på prestation inom grupper (Lindwall m.fl., 2002).

På liknande sätt lyfter Kåver (2016) fram positiv förstärkning som en antidepressiv effekt av att ingå i en grupp med gemensamma mål. Den positiva förstärkningen kommer av social samverkan från att ingå i en grupp som har fysisk aktivet som grund. Den bidrar också till en personlig utveckling i en rad av aspekter som glädje, engagemang, nyfikenhet, livsglädje, njutning och ombesvärjas med positiv utveckling (Kåver, 2016). I linje med Kåver framhåller Hilte (1996) i linje med Kåver med den positiva påverkan men också att det medför en sammansvetsning av det sociala nätverket på gruppnivå. Gruppens förmåga avspeglas på individen och skapar en buffert av motståndskraft gentemot personliga

34

utmaningar. Upplevelsen av att gruppen stöttar och bidrar till en mental styrka och stabilitet (Hilte, 1996). Währborg (2009) tillägger att med tanke på det hårda klimatet som framkommer genom elitsatsning med osäkerhet och mental påfrestning, skapar grupptillhörigheten en fristad. En trygg plats som individen ständigt kan återkomma till för att neutralisera de stressorer som en elitsatsning medför (Währborg, 2009).

Det framkom av alla mina informanter att det fanns någon eller några kring dem som alltid fanns vid deras sida som trodde på dem och stöttade informanterna i deras mål och satsning. Det kunde vara en pappa som skjutsade henne fram och tillbaka från träning och matcher, någon som satt och tittade på alla hennes matcher, föräldrar som rörde sig i föreningens kretsar, och idoler och rollfigurer. En stark indikator för framgång var familjen och stödet från vännerna i laget. Det framkom också att informanterna inte alltid såg vem som var deras coach. Vissa hade det klart för sig vilka personer som hade vilka roller medans andra inte gav det lika mycket tanke. Med mina informanters utsagor kan vi här tydligt se vilka personer i deras liv som har haft stor betydelse för deras framgång i elitsatsningen genom att anta olika tillvägagångssätt inom coachingen. Föräldrarnas delaktighet har i samtliga fallen spelat en stor roll, då de har agerat en roll som har yttrat sig i trygghet, vad som än händer. Vinst eller förlust så nämnde en respondent att det ”alltid” finns tacos. Någon man kan ”ringa och snacka” med för att lugna nerverna eller lägga upp strategi. Vare sig det ”var jag och mamma”, stolt mormor eller en mamma som alltid satt på läktaren och såg alla matcher så har dessa individer i vissa avseenden agerat coacher. Gjerde (2012) lyfter fram att coaching är ett samarbete och en kommunikationsprocess och uppmuntra ett avancemang hos fokusperson där aktiva handlingar genomsyrar individens liv. Det ska vara en relation som ger upphov till individs växande inom plan som det kognitiva-, emotionella- och beteendemässiga planet (Gjerde, 2012).

Wiiand & Lindholm (2016) menar på att det finns flera olika framgångsfaktorer som är nödvändiga för att en individ ska kunna elitsatsa. Att ha stödjande relationer i form av föräldrar och vänner som möjliggör den elitsatsandes fokus på sin elitsatsning. Här läggs tonvikt på att föräldrar visar att individens satsning är accepterad och visar detta genom att diskutera fram- och motgångar. Men också mer praktiska förhållanden som att skjutsa och hämta till träning och matcher. Att de runt kring elitsande individer visar öppet att de finns där och hejar på och på så vis stöttar genom positiva känslor och uttryck. Det är vanligt förekommande att

35

elitsande individer kommer från familjer där föräldrar och syskon har gemensamma intressen. Någon som de naturligt kan dela sitt intresse med.

Med detta sagt så ser jag inte att alla föräldrarna coachar sina döttrar på samma sätt men att de medför olika element i coachingen till informanterna. Det emotionella stödet då får från dem är dock genomgående. Detta coachingförhållande skildrades tydligt i intervjun med Karin då hon berättade om resa till och från Härnösand. Pappan visade förståelse till sin dotter när det gått sämre i turneringen och lyfte fram de positiva händelserna i den dåliga turneringen och på så vis höjde Karin dåliga sinnesstämning till att åter igen känna glädje för sporten.

En av frågorna som jag ställde under intervjun var hur de ser på sin framtida satsning? Här kunde jag tydligt urskilja vilka olika stadier informanterna befann sig i. Hur långt i tankeprocessen de befann sig genom hur de svarade. Hur länge de har tagit del av det forum de vistas i. De som redan befunnit sig en längre tid inom denna elitsatsning har mer eller mindre funderat på hur de ska kunna fortsätta sin elitsatsning och kombinera den med andra forum som framtida arbete och var de kan tänkas leva. Det kunde också urskiljas en djupare fundering på den egna identiteten. Karin frågade sig bland annat –”Om jag inte längre skulle ses som en professionell elitutövare, vem är jag då? Det kan nog vara lätt att elitaktiva identifiera sig med det som denne presenterar sig med en titel för sitt utövande. Eller som Karin uttryckte det ”Hur ska jag presentera mig för folk?” Karin, f.d. volleybollspelare, känns ju inte alls så kul! Depression i tankarna på vem är jag nu”.

Att avsluta sin elitsatsningskarriär kan vara förödande för individen beroende på hur det avlutades. Om detta skett abrupt eller ofrivilligt slut finns det stors sannolikhet att det kommer påverka identiteten och jagkänslan. Att en individ sen ska komma tillbaka till samhället utan att ha sin idrottsidentitet som professionell utövare kan medföra en hel del svårigheter och det kan behövas hjälp med att anpassa sig till den nya situationen. RF förklarar denna process genom olika steg. Det första steget är att gör anpassningar till ett tillfälligt förhållningssätt för att handskas med den nya upplevda situationen. Därefter kommer en övergångsperiod för att sedan anpassa sig till den nya icke-idrottsprofessionella karriären och se över sina möjligheter för att omsätta sina förvärvade idrottsliga kunskaper till något som kan bidra till den nya

36

identiteten. För att sedan lämna sitt gamla jag med insikten i att inte längre vara professionell i sitt utövande och åter socialiseras in i samhället (RF, 2014). RF menar också på att det finns en väsentlig skillnad mellan hur kvinnor och män upplever denna processen. Kvinnor har det i fler fall lättare att anpassa sig till en ny karriär än männen. Fler män tenderar att ha lägre eller avbrytande akademiska studier till skillnad från kvinnorna som i rapporten (RF, 2014) redan avslutat sina studier för att ha en andrahandsplan att falla tillbaka på.

De yngre elitsatsarna har ett mer ”all-in” ska bli bäst i världen synsätt. Goffman (2014) förklarar detta utifrån sin anpassningsteori, att det finns vissa stadier som en individ genomgår i ett historiskt perspektiv som kommer att forma individens periferi och anpassningsförmåga till nya situationer. Goffman´s teori utgår från totala institutioner, vilket jag här likställer med den elitsatsande grupp av människor. På en institution fråntas individen sin personlighet och kläder och får nya regler att följa och uttrycka sig via samtidigt som övertramp mot dessa leder till bestraffning (Goffman, 2011). Anledningen till att jag lyfter fram detta är för att det alltid sker ett inträde i en ny sfär eller forum vid början till en elitsatsning, nytt lag, ny spelplan, kanske nytt land, nya normer och värderingar. Att komma in i ett nytt forum där man är nybörjaren som har allt att bevisa med tid och prestation för de mer redan rutinerade spelarna. Du har ingen identitet om du inte kan prestera. Goffman (2011) beskriver sin teori i linje med informanternas upplevelse, att individens inträdande inleds med en total rollförlust vilket han kallar för primär anpassning. Denna anpassning medför att personlighet och roll fråntas och ersätts med nya regler normer och värderingar. När individen sen lärt sig att manövrera sin omgivning och förstår sig på den kommer hen att försöka påverka den genom sig själv (prestationer för acceptans). Om dessa försök anses lyckosamma och accepterade kommer den sekundära anpassningen som medför mer spelrum för individen (Goffman, 2011). I ett lag kan detta yttra sig som att ta en plats i startuppställningen. Inom beachvolleyboll då laget utgörs av två spelare kan det yttra sig som uppmärksamhet från omgivningen och möjlighet till att skapa ett lag genom att ingå ett partnerskap.

Min avsikt med denna uppsats är att spegla de utmaningar som en elitsatsande kvinnorna ställs inför och belysa problemen som kan uppkomma under processen. Många kanske inte är medvetna om vilken betydelse de har och roll de spelar för en individ på de olika planen när det kommer till att vara en påverkande faktor och effekt på den elitsatsande personen.

37

Med vetskapen om hur andra uppfattar situationen som elitsatsare, ju mer kunskap man har inom området kan man förekomma predicerande hinder. Att skildra olika perspektiv som rör den elitsatsande individen, vilka påfrestningar som satsningen medför men också vad familjen och vänners betydelse för den personliga utvecklingen. Med denna uppsats har jag belyst olika områden, predicerande hinder.

Med tanke på den empiri som framkommit i intervjuerna av informanterna kan man fråga sig om en elitsatsande individ i själva verket kan ses som en elitsatsande individ eller om det mer kan ses som ett elitsatsande lag. Samtliga informanter har lyft fram familjen och lagvännernas betydelse för den egna prestationen. Att de med hjälp av dessa omgivande faktorer har upplevt det stöd och trygghet som har krävts för att nå den individuella framgången.

En gemensam nämnare jag reagerade på var att alla mina informanter verkade tillhöra liknande socioekonomisk familjestatus och kommer från familjer som har en historia av sportlig- och fysiskaktivitet. Att flera familjemedlemmar har samma eller liknande intressen som mina informanter. Det är möjligt att detta kan vara en av de avgörande faktorerna för framgång hos mina informanter när det kommer till elitsatsningen. En stabil och trygg punkt som möjliggör deras beslutsamhet att lägga mer tid än många andra för att nå sitt mål. Med många andra menar jag de som inte lyckas eller når upp till ett elitsatsande som antingen slutar med sitt sportande, lägger sig på en lägre nivå som ej förknippas med elitsatsning eller byter inriktning i livet. Det skulle vara intressant att genomföra en kvantitativ studie i större skala för att förekomma de falluckor som kan uppstå genom att genomföra en studie genom bekvämlighetsurval. Inte för att informanterna i denna studie är en likasinnad grupp eller för att de alla elitsatsar tillsammans. Utan mer för att fånga upp de som inte har haft liknande väg in i elitsatsandet. Jag skulle vilja ifrågasätta och kritisera de utmärkande faktorer som jag fått fram i denna studie. Dels kan det vara ett slumpmässigt utfall men också för att jag inte känner att jag har fått några avvikande utsagor. Jag upplever att informanterna utan vetskap om varandra berättat och bekräftat varandras utsagor. Det borde finnas en större perspektiv som jag kan ha missat. Eftersom mina frågor varit mycket breda och informanterna har fått mycket fria tyglar vill jag påstå att jag som intervjuare om jag påverkat mina informanter gjort så på en minimal nivå.