Före under och efter en elitkarriär
En kvalitativ uppsats om elitsatsning ur fem kvinnors perspektiv
Before during and after the elite career
A qualitative essay on elite initiative from five women's perspectives
Jimmy Strandh
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap II,
Fördjupningsarbete, 7.5 hp Examinator: Stefan Wagnsson
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 4
Abstract ... 5
1. Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2. Syfte ... 6
1.3 Frågeställningar ... 7
2. Litteraturbearbetning ... 7
2.1 Civilisationsprocessen ... 7
2.2 Coaching ... 8
2.3 Beteende och avvikande beteende ... 9
2.4 Lagets påverkan ... 10
2.5 Gruppdynamik ... 11
2.6 Identifiering och roller ... 12
3. Metod ... 14
3.1 Design ... 14
3.2 Urval ... 14
3.3 Intervjuguide ... 16
3.4 Genomförande ... 18
3.5 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ... 18
3.6 Etiskt förhållningssätt ... 19
3.5 Databearbetning ... 21
3.6 Reliabilitet och validitet ... 22
4. Resultat ... 24
4.1 Kort presentation av informanterna ... 24
4.2 Idrottsbakgrunder ... 24
4.3 Den sociala påverkan på individen ... 25
4.4 Familjens betydelse ... 27
4.5 Påverkande omgivande faktorer ... 28
4.6 Framtidssyn ... 30
2 5. Diskussion ... 32 Referenser ... 38 Bilagor ... 40
3
Förord
Studien undersöker fem kvinnors väg in i sin respektive idrott. Vilka utmaningarna har varit och vilka faktorer som möjliggjort deras elitsatsning. En annan aspekt som jag varit intresserad av att lyfta är om det finns mer eller mindre gynnsamma förhållanden som kan påverka en individ som elitsatsar inom sin idrott.
Anledningen till att jag valde elitsatsning som område att bedriva denna studie inom är för att jag tror att det finns en hel del sociologiska teorier som kan lyfta fram betydelsefulla aspekter.
Samt bidra till en bredare syn på idrottssatsning. Ove Stråhlman (RF, 2014) lyfter fördelarna och nackdelarna med att bedriva en elitsatsning. Hur elitsatsningen påverkar individen i ett senare skede och vilka utmaningar som individen senare kommer att stå inför.
Jag vill passa på att tacka alla informanter som delat med sig av sin tid för att ställa upp på de intervjuer som behövdes för denna studie. Utan era berättelser om er väg in i idrotten hade denna uppsats inte varit möjlig.
Jag hoppas även att denna uppsats kan bidra till debatt kring idrott, hälsa och möjliga framgångsfaktorer när det kommer till stöd från omgivningen.
Tack.
Jimmy Strandh
Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning coaching
4
Sammanfattning
Att satsa på något man tycker om att göra är för många inte så konstigt, att ha ett mål att eftersträva. Men att lägga större delen av sin fritid och all tänkbar tid till att förverkliga denna tanke är mindre vanligt förekommande. I vardagen finns det många måsten och sysslor som vi som personer behöver uträtta varje dag för att få vår tillvara att gå runt, att jobba eller studera för att kunna betala räkningar, att transportera oss, att spendera tid med andra för att uppehålla vår sociala status och kontakt med omvärlden, att laga mat och äta för att orka träna, jobba, studera med flera. Min uppsats handlar om att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram fem elitsatsande individer och deras väg med dessa omgivande faktorer som påverkar dem på vägen mot sitt mål.
Mitt fokus ligger på kvinnlig elitsatsning och att skildra den personliga utvecklingen ur ett historiskt perspektiv. Här har jag tagit mer hänsyn till öppenhet och förståelse med ett fenomenologiskt perspektiv för att kunna öppna upp för tolkningar med skildringar från mina informanters berättelser. Denna uppsats har därför en strukturerad uppdelning med olika ingångspunkter. Det finns en del av uppsatsen med fokus på individ, en del uppväxt, en del familjens syn, samt en del på gruppen som lag. Hur alla dessa perspektiv på sitt eget sätt varit med och påverkat individen till att skapa sin identitet.
De fem intervjuerna som uppsatsen grundas på utgår från en semistrukturerad intervjuguide.
Alla intervjuer utom en genomfördes i Karlstad och mina informanter hade en god spridning från hemorter runt om i landet.
Resultaten från informanterna tyder på gemensamma nämnare mellan olika områden och dess effekter de har på kvinnligt elitsatsande. Mycket tydliga resultat framkom angående familjens påverkan på individen och gruppers inverkan med positiva utvecklingar. Hur den mentala påfrestningen kan förebyggas och vad en grupptillhörighet kan betyda för en individ.
NYCKELORD: elitsatsning, familjens betydelse, värderingar, gruppdynamik, individtänk, stöd, framtid
5
Abstract
To invest in something you care about, to aim for a goal, may not seem very strange to many.
But to spend most of your time to actualize this goal is not as common. In a daily routine there are plenty of chores that are necessary like going to work, pay the bills, commute, socialize and so on. This essay will treat these factors and their effect on five individual elite athletes on their journey of reaching their goals through qualitative interviews.
The focus will be on female elite athletes and depict the individual development through a historical perspective. I have taken consideration in openness and understanding through a phenomenological perspective to be able to open up for interpretations from my interviewed narratives. The essay will therefore have a structured division with different angles. These parts will be focusing on the individual itself, their childhood, the families point of view, group dynamic in team sports and how all of these different perspectives contribute to the individual.
The five interviews that the essay is based upon revolves around a semi structured interview guide. The interviews took place in Karlstad but all of the informants are not originally from Karlstad neither did they grow up with each other.
The results from the informants all signify a coherent marker between the different fields and the effects involving feminine elite athletes. Very clear results emerged regarding the family’s effect on the individual and the influence of groups and positive personal developments. How the mental struggle can be prevented by group affiliation and how that contributes to the individual.
KEYWORDS: elite athleticism, family values, group dynamic, focus, support, future
6
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Det finns många sätt att komma i kontakt med idrotten. Vissa introduceras genom föräldrar, kompisar eller via skolan med gymnastiken i de första klasserna. Andra söker sig till idrotten själva då de har ett specifikt intresse. Det är inte ovanligt att ha en förebild i den idrotten man själv utövar. Många väljer redan i ung ålder ut någon idol som de ser upp till och fantiserar att de själva är denna spelare när de utövar idrotten. Många barn uttrycker ofta sin önskan om att bli en stjärna inom någon sorts idrott och att det är deras mål i livet. Alla uppfyller inte detta målet av olika anledningar. Men vad finns det då som skulle kunna hjälpa personerna till att möjliggöra sin önskan förutsatt att målet fortfarande finns kvar som en önskan senare i livet?
Jag har valt att genomföra kvalitativa intervjuer med kvinnliga elitidrottare inom tre olika sporter för att se om jag kan lyfta vilka framgångsfaktorer som kan ha varit närvarande för just dem. Samt se om dessa framgångsfaktorer är personliga eller om det rör sig av omgivande påverkande faktorer.
Wiiand & Lindholm (2016) lyfter i sin studie att omgivningen har en väsentlig påverkan på individens idrottsutövning och framtida karriär. Beroende på vilket sorts stöd individen får från sina föräldrar och omgivning lägger detta grunden till den framtida prestationen. Om en individ inte får ta del av den talangutvecklingsmiljö som utövaren behöver kommer utvecklingen att försämras och idrottaren kan tröttna och i värsta fall sluta med idrotten.
1.2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad det innebär med att vara elitsatsande individ.
Med denna uppsats avser jag att lyfta fram olika perspektiv och historier om hur fem olika idrottskvinnor själva har berättat hur deras väg till att bli en elitspelare inom sina respektive idrotter har gått till.
7
1.3 Frågeställningar
• Hur introducerades individerna till idrotten?
• Vilka utmaningar har de ställts inför?
• Hur har deras väg till nuvarande prestation sett ut?
• Vilka faktorer anser de har påverkat dem genom deras tid fram till där de befinner sig idag?
• Hur ser individerna på sig själva och framtiden?
2. Litteraturbearbetning
2.1 Civilisationsprocessen
Civilisationsprocessen handlar om vårt psykes förändring, beteenden som i samspel med sfärers och samhällets ständiga förändrade normer (Engdahl, 2009). Att de ständigt är i förändring har delvis att göra med att vissa normer är mer eller mindre närvarande vid olika stadier i livet samt är mer eller mindre accepterade att ta del av. Det är dessa som skapar förhållningssätt, hur vi väljer att agera utifrån våra upplevelser. Betydande faktorer kan vara geografisk uppväxt, liten eller stor familj, liten eller stor stad, utmaningar i livet samt upplevt stöd från vår omgivning. I grund och botten påverkar dessa olika faktorer vår attityd till att bemöta andra individer aktuella hinder och ger oss möjligheten till att fundera kring predicerande utmaningar. Engdahl (2009:61) och Goffman (2011) är överens om att civilisationsprocessen kan liknas vid en inskolning i livet, vi lär oss att agera efter olika upplevelser. En av de starkaste känslor vi kan uppleva är skamkänslor, som kommer ha en betydande roll i vår inlärning, som vi kommer försöka undvika, som samtidigt kommer påvisa vilka handlingar som är accepterade handlingar och vilka som inte är det. Engdahl (2009) menar på att genom att ta del av denna civilisationsprocess hon kallar för ”samhälleliga konstellationer” skapar vi en sorts grammatik och språk som inkluderar regler, normer och värderingar för att kunna förstå varandra, men också för att öka vårt utbyte och orka med att socialisera med bland andra individer. Goffman (2011) förklarar civilisationsprocessen med begreppet manér, vilket han lyfter fram hövlighet som en faktor till att bemöta och socialisera med andra individer. Med olika grad av hövlighet
8 anpassar vi oss till olika situationer där avsikten är att anpassa oss till situationen för att på bästa sätt berikas av den. Ett annat begrepp för att förklara dess nutid skulle kunna vara ”social kompetens” som individer besitter olika grad av där vi navigerar okänd mark. Detta begrepp kan kännas igen av en inlärning av olika metoder och strategier för att skapa de mest fördelaktiga resultaten för individen. Att besitta hög social kompetens kan i många fall misstolkas med att individer pratar mycket. Som intervjuare kan hög social kompetens kännetecknas genom att läsa av situationen och ställa uppmuntrande frågor som medför ett intresse för informanten till att öppna upp sig och skapa ett förtroende för informanten att dela med sig av sin berättelse.
2.2 Coaching
Enligt Gjerde (2012) ”…en samarbetande, anpassad, lösningsfokuserad och systematisk kommunikationsprocess som främjar handling, lärande och utveckling…” Med detta menar Gjerde (2012) att begreppet coaching kan ses som (transaktioner) ett utbyte av handlingar mellan olika parter som skapar mervärde och betydelse först när processen äger rum.
Kännetecken för coaching är att den är till för en icke-klinisk del av befolkningen, alltså inget fokus på folkhälsa och sjukdom utan är mer till för att uppmuntra en utveckling hos fokusperson där aktiva handlingar genomsyrar individens liv. Den ska främja ett medvetande som ger upphov till växande och ansvarskänsla. Relationen ska ses som ett byggande samarbete med växande områden som berör det kognitiva planet, det emotionella planet och det beteendemässiga planet. Metoder och strategier anpassas efter individen beroende på de befintliga inre redan existerande resurserna, vilka inte alltid är synliga för individen själv.
Coachen finns där för att åskådliggöra dessa resurser för fokuspersonen för att skapa en förståelse för den nuvarande situation och varifrån det personliga arbetet ska ta sin ansatts.
Under processens gång får personen tillgång till sina inre kunskaper och förutsättningar med hjälp av coachen som breddar vederbörandes perspektiv genom att lyfta fram och synliggöra de inre egenskaperna. En coach jobbar inte med problem utan tar ansats i lösnings- och målinriktade ansatser. Genom att vara lyhörd och ställa laddade kraftfulla frågor och underhålla lärande processen av fokuspersonen. Coaching handlar alltså inte bara om att en coach ska vara aktiv för att hjälpa en person utan mer om att relationen i sig är den skapande processen som frambringar mervärde i lärandet (Gjerde, 2012).
9
2.3 Beteende och avvikande beteende
Hilte (1996) lyfter flera olika intressanta vinklar ur sin bok ”Avvikande beteende” där hans utgångspunkt med Chicagoskolan där han beskriver bl. a skapandet om social ordning, avvikande beteende som beskrevs vid den tiden som en abnormitet och sjukdom som befläckade samhällets värderingar och strukturella ordningsnormer. Det som jag fann mest intressant i hans text var skapandet av beteenden där han skildrar en modell för att både förklarar och påvisar skapandet av dessa beteenden. Modellen utgår ifrån inlärningen av ett kriminellt beteende. Dock kan denna modell ligga till grund och förklaring av inlärningen av så gott som vilket önskat beteende som man önskar förklara eller uppnå. Modellen är universell i den bemärkelsen att den kan appliceras på många olika beteendeförändringar så länge det finns vissa fasta faktorer som spelar in. Ett beteende är något som lärs in och behöver inte äga någon fast form. Genom olika steg med ”trial and error” kan önskat resultat uppnås. (Sutherlands i Hilte, 1996) Modellen går ut på att genom att utsättas för ett sorts beteende och frekvens skapa ett motiv till att skapa attityder genom rationaliseringar. Enkelt uttryckt så genom att vistas i en miljö som där särskilt utförda handlingar visar sig fördelaktiga kommer en viss attityd yttra sig och anammas. Om individen upprepar handlingen för att nå ett önskat mål och belöningen kvarstår efter varje upprepad handling synliggörs ett handlingsmönster. Tillräckligt många upprepade handlingar skapar rutin och ett beteende hos individen. Resonemanget lyder efter modellen: Avvikande umgänge – avvikande attityder – avvikande beteende. Viktiga faktorer som måste finnas med är: motiv, frekvens, varaktighet, angelägenhetsgrad och intensitet. Lyfts någon av dessa faktorer bort minskar sannolikheten till att skapa ett beteende. Utan motiv finns ingen anledning samt utan frekvens skapas inget handlingsmönster och blir istället isolerade handlingar (Hilte, 1996). Anledningen till att använda denna teori är att den förklarar den grupptillhörighet som mina informanter känner till den nya gruppen med elitsatsande individer.
Här finns normer och värderingar som endast delas inom och med gruppens medlemmar. Det är också inom gruppen som den nya miljön kommer att skapas, ju längre individerna har vistats i gruppen och utför de handlingar som för gruppen framåt kommer detta att legitimera gruppens betydelse och nytta.
10
2.4 Lagets påverkan
Kåver (2016, s. 280) menar på att ju mer en individ träffar andra individer och deltar aktivt i fysiska aktiviteter i grupp bidrar detta till positiv förstärkning. ”Den positiva förstärkningen har en antidepressiv funktion, bl. a. att öka realistiskt tänkande och positiva känslor”. Kåver menar på att den sociala samverkan medför effekter på individer som de värderar högt, så som nyfikenhet, engagemang, självrespekt, gemenskap, njutning och glädje med liknande. Men inte minst att dela sin den vardag med andra i gemensam aktivitet bidrar till en bredare livsglädje och öppnare sinne då risken för ett depressivt beteende förebyggs (Kåver, 2016). Hilte lyfter fram ett annat perspektiv, det sociala nätverkets påverkan på individen, vilken grad av sammansvetsning och hur stabilt respektive glest det sociala nätverket är påverkar vår förmåga att hantera motgångar. ”Det sociala nätverket kan liknas vid en buffert som gör personen motståndskraftig mot olyckor av olika slag”. Med detta menas att en individs mentala styrka kan avgöras beroende på vilken grad av stöttning personen känner från sin omgivning (Hilte, 1996). Wiiand & Lindholm (2016) menar på att ingå i ett lag bidrar till stödjande relationer. Att lagkamraterna står för trygghet via relationer. Att effekten blir den samma som de vännerna utanför träningen. Skillnaden här mellan lagkamraterna och vännerna är att lagkamraternas trygghet kan yttra sig starkare eftersom det kommer till ett tuffare klimat.
Att stöta på hinder och utmaningar händer alla förr eller senare, det är inget som bara händer vissa utvalda. Inom elitsatsning så kan det liknas mer som regel än undantag då det ständigt förekommer selektionsprocesser om uttagningar när det kommer till tävlingssammanhang. Det är en ständig konkurrens både inom laget och utanför. Någon måste förlora för att någon annan ska kunna vinna. (Währborg, 2009) För att hantera sådana situationer behöver personen i många fall uppleva att det finns en trygg plats som hen kan landa och vila ut. Att ständigt befinna sig i en miljö där lugn och trygghet inte finns kommer i sin tur att skapa stress och ohälsa. Genom att vara elitsatsande utsätter sig individen ofta för både hög fysisk och mental stress. Währborg (2009) menar på att genom att uppleva socialt stöd bidrar till att känna trygghet samt tillit till sina lagkamrater och kommer att neutralisera de stressorer som finns påtagliga i dessa situationer.
11
2.5 Gruppdynamik
Lindwall m.fl., (2002) menar på att beroende på vilken miljö som individen vistas inom kommer detta att ge utslag på hur prestationen kommer att arta sig. Att det finns gynnsamma förhållanden när det kommer till att utvecklas snabbare, cykla snabbare, klara av att utföra en uppgift snabbare, genom att individer utför handlingar i grupp kommer detta att påverka resultatet positivt jämfört med om en individ skulle utföra samma handlingar enskilt. Lindwall m.fl., kallar detta för social förstärkning. Dock så uppvisade vissa studier att denna gruppmiljö med socialförstärkning att visa sämre resultat när det kommer till inlärning av med mer komplexa uppgifter. Vilket resulterade i att när det kommer till kroppslig fysisk ansträngning är grupper ett fördelaktigt tillvägagångsätt att jobb utefter, medan när det kommer till inlärning av nya tekniker, tankesätt och problemlösning fann man att det mest givande faktorerna som gav högst resultat var när individer fick sitta ensamma eller i mindre grupper när det inte utfördes någon direkt fysisk belastning. De fann även att större grupper var stressande och hämmade inlärningen medan den stressen när det kommer till fysisk ansträngning istället lyfte deltagarnas prestation (Lindwall m.fl., 2002).
Inom lagtävlan finns det olika sätt att anamma denna sociala påverkan på prestation. Lindwall m.fl. presenterar tre olika förhållningssätt vilka är: kan uppgiften delas upp (olika personer har olika kompetenser), mäts uppgiften kvantitativt (maximering) eller kvalitativt (optimering), hur läggs individernas prestation ihop för att ge en grupprestation (Lindwall m.fl., 2002)? Att befinna sig i ett klimat med likasinnade kan därför ha sina fördelar.
Gruppens medlemmar lär sig av varandra att överkomma hinder och motstånd vilket kommer att medföra en större önskan om att fortsätta ingå i denna grupp. I linje med Währborg (2009) så kommer gruppens tillhörighet att stå för trygghet och socialt stöd. När det kommer till Elitsatsande lag läggs det stor fokus på lagets prestation. Utan en väl fungerande grupp kan inte laget prestera och sträva efter ett gemensamt mål.
Eftersom en individ har tillgång och är normalt medlem i mång olika grupper i sin vardag kommer vissa grupper att vara mer eller mindre gynnsamma att ta del av. De grupper där en individ upplever mycket positivt kommer naturligt vara en grupp med stor önskad tillhörighet. Gruppen kommer vara högt prioriterad och mycket tid kommer att spenderas här.
Elitsatsande grupper speglar just denna sorts grupp.
12
Wiiand & Lindholm (2016) menar på att det är viktigt för unga och
mer rutinerade spelare att omge sig med elitidrottare. De äldre i elitidrotten
besitter kunskap och kompetens som kan förmedlas till de yngre elitidrottarna. De
äldre mer rutinerade får då känna sig utmanade av de yngre förmågorna vilket
medför att de också fortsätter utvecklas.
2.6 Identifiering och roller
Goffman (2014) lyfter genom sina observationer på totala institutioner fram hur människor fungerar då deras identiteter fråntas, såsom kläder och personliga tillhörigheter och de förlorar sina även sina sätt att uttrycka sig på genom att det implementeras nya förhållningssätt för hur de ska agera och uppföra sig. Dessa observationer är inte på något sätt avvikande från hur samhället fungerar dock med den skillnaden att de totala institutionerna medför en möjlighet till att följa upp dessa människor under kontrollerade former för att kunna bedriva en studie med konsekvens. (Goffman, 2011) Att bli av med sitt sätt att uttrycka sin person kan likställas med att förlora sin identitet, genom andra känner man sig själv, genom att de bekräftar den roll man spelar och gör ett intryck som skapar trovärdighet. ”När en individ spelar en roll förutsätter han av sina observatörer att de ska ta det intryck som framskapas inför dem på allvar. De förväntas med andra ord tro på att den person de ser framför sig verkligen besitter de egenskaper som han förefaller att besitta, att den uppgift han utför kommer att få de konsekvenser som underförstått görs gällande och att saker och ting på det hela taget är vad de förfaller att vara (Goffman, 2011:25)”. Att äga den uppfattning om en roll är att ha en identitet som i sin tur har ett värde i sociala sammanhang. Det ger även en riktning i skapandet av mål och handling och kan även användas som handelsvara, likt en titel så är det en bekräftelse på att man utser sig vara det personen avser sig att förmedla.
Att vara elitsatsande eller elitspelare i en serie och idrott är även här en titel och uppfattning om personen som kan bäras med i olika situationer och kommer skapa fördelar. Det är den hur andra i omgivningen refererar till den titeln som medför minskat eller utökat handlingsmönster, likt privilegier. Statusen bestäms delvis av hur svåruppnåelig titeln är att anskaffa sig med också hur deras egna ansträngningar skulle kunna vara för att nå upp till
13 samma position och titel. Eftersom detta är en titel vunnen av ansträngning och uppoffring förväntas en viss nivå av kunskap och ansträngning vara uppnådd. Denna nivå kommer att tappas om personen i sig inte längre kan uppnå den. Om en situation uppstår som medför att personen inte längre kan bevisa sin äganderätt av titeln, Goffman (2011) kallar denna situation för att ”destruktiv information”, som skapar en inkonsekvens i rollframträdandet. Inom idrottsvärlden skulle en skada kunna medföra att personen inte längre kan utöva sin roll som elitspelare och ställs då inför en rollomkastning. Att besitta en roll är likställt med att ha en identitet, i samband med skadan tappar då även personen sin identitet och kan uppleva en förlust av sig själv (Goffman, 2011).
14
3. Metod
I detta kapitel kommer jag att redogöra för den valda metoden för att lyfta fram studiens syfte och frågeställning. De etiska aspekterna som informanterna fått ta del av innan intervjuerna genomfördes, och hur sökandet av informanterna har gått till. Senare kommer jag att belysa de resultat och reflektioner som uppkommit kring studiens validitet och reliabilitet.
3.1 Design
Denna uppsats är uppbyggs på kvalitativa djupintervjuer. Anledningen till att jag valde att genomföra kvalitativa djupintervjuer är för att jag har valt en fenomenologisk utgångspunkt och är ute efter att närma mig fenomenet från olika aspekter och vinklar. Att samla in data med hjälp av en enkät skulle medföra svårigheter att svara på mina frågeställningar. Med djupintervjuerna kommer jag att kunna applicera tidigare teorier för att bygga upp en förståelse av problemområdet jag avser att undersöka. Om jag hade haft många respondenter att utgå ifrån hade en kvantitativ studie kunnat genomföras dock hade jag fått omformulera mina frågor markant då upplevelser är högst personliga och ett narrativ i denna bemärkelse frambringar större djup.
3.2 Urval
Med tanke på den korta tidsramen som fanns för att genomföra uppsatsen valde jag att göra ett bekvämlighetsurval när det kom till att söka efter de som kan vara intressanta för denna uppsats.
Johansson (2005) menar på att innan en forskare börjar leta reda på eller söka efter informanter bör det finnas en klar bild av vad syftet är för att kunna skapa en täckande intervjuguide.
Frågorna bör vara tematiska, det ska finnas en anledning till att ställa dem. Det ska tydligt framgå vad som eftersöks och gå i linje med studiens syfte. Att ställa frågor som inte producerar några användbara svar kan förekommas med en pilotguide som testas innan den justeras till en intervjuguide (Johansson, 2005). Det finns många avgränsningar som kan tillämpas i en studie och det är viktigt att använda sig av avgränsningar för att kunna närma sig fenomenet från olika perspektiv. Johansson (2005) använder sig av en rad av olika avgränsningar bl. a. ålder, genus, civilstånd, yrke, tidigare erfarenheter, etnicitet, grupptillhörighet, intressen, utbildning språk,
15 klass för att nämna några. Dessa olika avgränsningar kommer att förenkla forsK2s arbete och höja studiens reliabilitet och validitet (Johansson, 2005).
Den avgränsning jag gjorde var att söka efter kvinnliga informanter som var i olika stadier av sin elitutövning. Med elitutövning anser jag att de är relativt bekanta med begreppet och befinner sig i sina karriärer som professionella utövare och tävlande i idrotten.
Med tanke på detta stadie valde jag utövare från ålderskategorin 18–36, med anledningen av att detta generellt sett (eget antagande) är en period i livet som många flyttar hemifrån för att studera eller söka arbeten och går mot ett mer vuxet förhållningssätt där de skapar sin egen individ. Alternativt att de bildar familj eller börjar bygga sin tillvaro mer kring ett stabilare förhållningssätt i vuxenvärlden så som att satsa på karriär eller utvecklas inom något annat föredraget område. Denna period i livet kan för många symbolisera en startpunkt för skapandet av den egna identiteten, att lära sig klara sig själv och ta egna beslut samt att bli ansvarig för de beslut som tas, kontrakt, myndigheter bland annat, jag kommer återkomma till detta mer senare med uppväxt i teorin civilisationsprocessen.
Anledningen till att jag valt endast kvinnliga deltagare i min uppsats är att jag anser att manligt elittävlande och utövande inom sportvärlden redan får mycket större arena att uttrycka sig på än den kvinnliga eliten, samt att status på utövande har en skevfördelning när det kommer till den visuella aspekten, att majoriteten av sportsliga arrangemang som visas på tv-sända kanaler premierar manligt deltagande. Det är också med denna anledningen som ligger till grund för det egna intresset att framhäva den kvinnliga eliten och ge plats för en öppnare diskussion kring just tävling och prestation. Av dessa anledningar ser jag inte behovet av att behöva inkludera båda elitsatsande män och -kvinnor i denna studie.
De informanter jag har intervjuat har sina tillhörigheter inom sporterna volleyboll, handboll och beachvolleyboll och kommer alla från olika delar av Sverige vilket också har varit medvetet för att få en spridning på deras utsagor och upplevelser. Med tanke på tidsomfånget har jag varit tvungen att välja mina informanter efter ett mindre geografiskt område, dock så har jag i ett fall haft mer eller mindre kännedom om intervjupersonen på ett personligt plan med ett undantag. Denna person som är undantaget avböjde helt anonymisering och önskade bli omskriven med namn då hon ansåg att det inte var någon skillnad på hennes privata- och
16 professionella person. I uppsatsen kommer jag därför att använda hennes juridiska namn Karin Lundqvist istället för ett alias.
Jag hade gärna utfört denna studien med ett slumpmässigt urval om tidsaspekten inte varit så överhängande samt att en kvantitativ studie hade medfört en stor förlust av viktig information som uppkom under djupintervjuerna.
3.3 Intervjuguide
Den intervjuguide jag konstruerat bygger på frågor kring ett historiskt perspektiv med ombesvärjande faktorer som har eller har haft påverkan på individen från tidigt stadie fram till nutid. Kvale & Steinar (2014) beskriver detta som perspektivisk subjektivitet där forsK2 genom att angripa fenomenet från olika perspektiv med frågor som rör sig mot olika dimensioner av fenomenet skapar en rikedom och styrka i berättelsen (Kvale & Steinar, 2014). Mer likt ett händelseförlopp som förklarar och uppkomsten och reaktionen på händelser snarare än en korrelation som visar på ett svagt eller starkt samband mellan två variabler.
Denna intervjuguide kom utan ändringar att användas under varje intervjutillfälle.
Under konstruktionen av intervjuguiden började jag med att dela upp intervjuguiden från fem olika perspektiv för att kunna fånga upp varje fråga från flera olika vinklar då jag anser att många av de frågorna inte kunde besvaras från endast ett perspektiv och vinkel. De olika teman eller perspektiven jag använt mig av är:
1. Din egen syn på dig själv som elitidrottare (den självupplevda) 2. Familjens syn på dig som elitidrottare (uppväxt, stöd, coaching)
3. Kompisars/vänners syn på dig som elitidrottare (din sociala sfär, stöd från kompisar och vänner)
4. Föreningens/klubbens/tränarens syn på dig som elitidrottare (coaching) 5. Framtidssyn (identitet)
Anledningen till att jag valde dessa teman är att de var för sig representerar viktiga delar i en individs liv som ofta kan ha betydande påverkan för en individs utveckling. Vid olika åldrar har olika sfärer mer eller mindre betydelse och rörelsen mellan dessa skapar sen i sin tur den person vi blir i framtiden. Små fragment av allt vi upplever kommer ligga som referensram till hur vi
17 själva senare kommer agera. Får man till exempel mycket stöd någonstans ifrån vid ett tidigt stadie byggs ett självförtroende upp vilket kommer tas med i nästa utmaning som individen ställs inför. På informanternas arena som är ”elitsatsning” vill jag utröna om tidigare erfarenheter kan ha påverkan på individernas bemötande av de utmaningar som informanten ställts inför. Har tidigare upplevelser satt sina spår?
All intervjuerna har genomförts med inspelning en mobiltelefon APP som heter Smart Recorder och en genomfördes via Skype samt med inspelning på mobil-appen. Tyvärr blev ljudupptagningen ganska dålig men den var ändå godtycklig för att senare kunna transkribera ut intervjun.
18
3.4 Genomförande
Innan jag genomförde intervjuerna tog jag kontakt med de personer som jag trodde mig skulle passa in i en studie som denna. Kvale & Steinar (2009) menar på att beroende på området man avser att undersöka kan det vara brukligt att välja informanter som har en specifik kunskap i det område man avser att undersöka för att säkerställa studiens syfte blir besvarat, dock ska intervjuaren vara noga med att inte ha en påverkande roll i intervjun till den grad att informanterna kan välja att svara annorlunda för att möjligen undvika konflikt. Tex om forsK2 är uttalat tendentiös inom ämnet som hen intervjuar inom finns det risk för att informanterna ståndpunkt kan påverkas av detta, att de undviker helhet eller delar av sin utsaga för att inte hamna i konflikt med forsK2. Detta skulle påverka reliabiliteten och validiteten i studien (Kvale
& Steinar, 2009). Att valet föll på de informanter som innefattas i studien kommer inte av att de för mig är mer eller mindre personligt kända utan närmare av att de var tillmötesgående till att ställa upp i studien när jag bad om att få göra intervju med. Jag förklarade vid tillfrågandet mitt syfte med studien och berättade att jag inte kommer att benämna dem vid namn och göra allt i texten för att de inte ska kunna spåras på grund av sina utsagor. Därefter informerades informanterna vad intervjuerna skulle användas till och alla tillfrågade visade en positiv inställning till att delta i studien och godkände sitt deltagande.
3.5 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
När det kommer till den teoretiska ansatsen till det valda ämnet har jag valt en fenomenologisk metod som jag i texten kommer att utgå ifrån. ”Generellt är fenomenologi i kvalitativa studier en term som pekar på ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och beskriva världen som den upplevs av dem enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är.” (Kvale & Brinkman, 2009 s. 44). Det är dessa sociala fenomen som jag har för avsikt att fånga upp, genom att mina informanter ges rum och tid till att utifrån vägledande frågor från mig som intervjuare berätta om sina upplevelser. Med tanke på hur intervjuguiden är uppbyggd, att från olika vinklar beskåda fenomenet, denna upplevelse av ”elitsatsning” utgående från individen som befinner sig i, undersöka från olika aspekter med förhållningssätt beskåda de olika nivåerna. På liknande vis man kan beskåda ett objekt från olika vinklar och håll. Vilket genom att ha ett öppet sinne, vara
19 lyhörd och konsistensen av själva fenomenet. (Kvale & Brinkman, 2009:42) När det kommer till fenomenet att inte bara dyka rakt in i det utan att ta hänsyn till vad som faktiskt om-besvärjar fenomenet. I fenomenologi handlar det om att finna faktorer, anledningar och händelser som skapat själva fenomenet äger lika stor vikt i bevisen som själva fenomenet i sig självt. När det kommer till elitsatsningen om-besvärjas det av informanternas utsagor av upplevelsen av elitsatsningen. Här sätts människors egna tolkningar av sig själva i centrum, med all deras komplexitet och motsägelsefullhet” (Johansson, 2005:23).
3.6 Etiskt förhållningssätt
Johansson (2005) menar på att de etiska riktlinjerna är något som bör genomsyra hela studien för att säkerställa och förekomma eventuella risker. Kan någon komma till skada av att medverka i studien, är det nödvändigt att forsK2 väljer de platser som hen möter informanterna på, kan detta få konsekvenser? Vilka etiska problem kan valen medföra (Johansson, 2005)?
Inför varje intervju redogjorde jag för de etiska riktlinjerna för mina informanter för att skapa ett starkare förtroende för dem. Detta för att de skulle känna sig så bekväma som möjligt med att berätta om sig själva och sina upplevelser genom åren. Eftersom detta ämne kunde komma att beröra deras privatliv var jag noga med att informera om deras anonymisering med förhoppningen om att det skulle underlätta för dem att vilja dela med sig, även om de saker som kan ha varit svåra eller av negativ natur. De etiska riktlinjer jag utgått ifrån är: att informanten kommer anonymiseras så att ingen genom att läse studien kommer kunna identifiera utsagan med person. Att informanten har möjlighet att närsomhelst om informanten upplever att hen vill avbryta intervjun är fri utan anledning att göra så. Att jag innan intervjun kommer fråga om jag får spela in intervjun för att kunna transkribera deras utsagor senare samt att ingen annan än jag kommer att ta del av dessa inspelningar. Att om informanten inte vill svara på en fråga kan avböja utan själ till att göra så. Att om informanten i sista stund innan publikation önskar ta tillbaka sin utsaga måste detta meddelas minst en vecka innan publikation eller specifikt utsatt datum överenskommet efter intervjun, eller om vissa delar önskas dementeras gäller samma överenskomna tid.
Alla intervjuer har genomförts på olika platser runt om i Karlstad. Ingen intervju har varit den andra lik i det syftet om att det funnits en specifik lokal som nyttjats för detta
20 ändamål. Dock har jag som intervjuare antagit några olika fasta rutiner i intervjuerna för att skapa en så god miljö som möjligt för informanten. Intervjuaren har fått välja var intervjun ska äga rum. Jag som intervjuare har varit högst mobil för att underlätta för informanten både genom tid på dygnet och datum för att det ska upplevas så enkelt som möjligt att delta i intervjun. Genom att utföra intervjuerna på detta vis hoppas jag kunna minska stresskänslor och obehag för möjliga störande ljud som kan förekomma i en mer offentlig miljö. Ingen av intervjuerna har förekommit i hemmet hos informanten med tanke på att jag har försökt uppnå en så hög neutralitet som möjligt. En intervju genomfördes i ett tomt avskilt rum på hennes arbetsplats. En annan intervju önskades äga rum utomhus på en parkbänk vid en tidpunkt som medförde en helt folktom upplevelse. Skype intervjun som genomfördes skedde under liknande förhållanden som de övriga informanterna med samma förutsättningar på våra separata platsen i landet. I detta fall var det en arbetsbörda som medförde svårigheten till ett fysiskt möte samt en längre geografisk distans som medförde att ett fysiskt möte var svårt att arrangera.
Vid varje tillfälle som intervjuer genomfördes gick jag ytterligare en gång igenom de etiska riktlinjerna för att skapa en så bekväm och trygg känsla som möjligt. Eftersom den intervjuguide jag skapat var av en semistrukturerad art då jag inte önskade obstruera informanternas utsagor i onödan, då detta skulle kunna leda till att viktig information kan utebliva och informanterna kan komma av sig i sina berättelser. Jag frågade även innan varje intervju om det gick bra att jag spelade in intervjun för att kunna transkribera den efteråt, alla informanterna godkände mitt önskemål. De olika intervjuerna varierade lite i tidslängd, detta med tanke på att jag inte avbröt någon informant, min utgångspunkt var att de skulle få berätta så mycket som de önskade utan att jag som intervjuare skulle styra mer än nödvändigt. Vissa av mina informanter var mycket givmilda medans andra mer restriktiva eller koncisa i vad de avsåg att förmedla av sin berättelse. Med få undantag när jag avsåg att få fram viss önskad vinkel ställde jag frågor med avsikt av riktade frågor men försökte anta en så återhållsam utgångspunkt som möjligt. Under intervjuerna märkte jag flera gånger att mina informanter visade stor förståelse för vad studien syfte är då deras svar på mina intervjufrågor många gånger innefattades utan att jag behövde ställa följdfrågor. Och i andra fall övergick de själva till att svara på en del av mina frågor att jag i vissa stunder bara behövde sitta och lyssna. Jag förmodar att den kategori av människor som min studie innefattar besitter en viss vana och förkunskap
21 av att i vanliga fall genomföra intervjuer eller att de möjligtvis befinner sig i forum som kan medföra narrativ av detta slag.
I en av intervjuerna valde vi att flytta oss då mindre barn inkräktade på vår intervju. Ljudnivån ökade vilket medförde att koncentrationen minskade och informanten stördes tillräckligt för att själv uppmana till att byta plats. Pausen i intervjun blev som tur mycket kort och vi kunde återuppta intervjun ganska snabbt i rummet bredvid där vi tidigare satt.
Inga av mina informanter erbjöds något som kompensation för att de deltog utan det var helt på egen erbjuden tid och bevåg. Detta med anledning till att jag inte önskade pusha informanter till att delta i en intervju och studie som de kanske hade upplevt tvivelaktiga till att delta i annars. Nu fick jag informanter som helt och hållet bidrog av egen fri vilja och att de inte upplevde något krav på att överdriva sina utsagor för att förtjäna en betalning av något slag.
3.5 Databearbetning
Efter att intervjuerna var genomförda började jag transkribera de ordagrant genom att avlyssna inspelningen på mobilen. Till en början var det meningen att spara tid genom att bara ta med de delar som var intressant och som besvarade frågorna jag ställt. Dock under tiden märkte jag att det fanns mer aspekter som var intressanta att lyfta än de som jag efterfrågat och valde sedan att göra en ordagrann transkribering. Informanternas utsagor hade en ojämn fördelning över de olika aspekterna som jag avsedda att få svar på. Upplever nu i efterhand att detta inte skedde på grund av att jag som intervjuare varit mer eller mindre uppmärksam under själva intervjun utan närmare att jag istället upptäckt en ny dimension i intervjuerna som jag inte hade förekommit.
Utsagorna har istället givit upphov till en mer transparens och personlig tyngd inom vad de själva anser är mest viktigt för just dem med elitsatsningen. Eftersom detta är personliga upplevelser och tankar finns det inget rätt eller fel med vad mina informanter förmedlar utan det handlar mer om deras begreppslighet i situationen, vilka sinnesstämningar som ges uttryck för och sedan återberättades.
22
3.6 Reliabilitet och validitet
Som jag nämnde tidigare uppmärksammade jag att det skiljde en del i mängd på intervjusvaren jag fick inom de olika områdena funderade jag på om frågorna jag ställde skulle hålla godtyckligt hög reliabilitet. Nu i senare skede när jag transkriberat klart och börjat analysera mina svar uppmärksammade jag att det inte var någon större skillnad på svaren informanterna delgivit utan snarare att mängden mer tyder på eget intresse och inriktning, vad de själva ansåg vara viktigt att förmedla och vad de själva lade sin tonvikt på. Kvale & Brinkman (2014) redogör för detta genom att beskriva det genom ”Om intervjupersonerna framställer sig på olika sätt för olika intervjuare och även ändrar uppfattning under meningsutbytet producerar intervjuerna inte en tillförlitlig objektiv kunskap” (Kvale & Brinkman, 2014:274). I mitt fall som intervjuare förmedlade mina informanter en utsaga med bevarad kärna i sammanhanget vilket tyder på att stärka reliabiliteten i mina intervjuer. Innan varje intervju kontrollerade jag ljudkvalitén med en kortare inspelning för att få så bra ljudupptagning som möjligt samt för att stämma av att inspelningen var hörbar vid senare transkribering. Innan jag började med min analys skrev jag ordagrant ut varje informants utsaga samt när jag var klar åter lyssnade på inspelningen för att säkerställa så att inget gått förlorat på vägen. Innan intervjun redogjorde jag också för de etiska riktlinjerna som jag skulle komma att förhålla mig till, anonymisering och tilldelande av alias för att bevara informanternas anonymitet i studien, att de kunde avböja att svara på frågor de uppfattade som för privata, att intervjun inte gav någon ekonomisk förtjänst till deltagande utan att det ske helt på egen erbjuden och delad tid (Kvale & Brinkman, 2014). Detta för att inte påverka informanterna till att överdriva eller ge uppfattning om att de inte utför deltagandet genom att fabricera historier för att nå upp till en överenskommelse på krav för svar. Kvale & Brinkman (2104) lyfter fram att genom försök att rikta svaren, lägga tonvikt på att informanterna verkligen ska svara tydligt på frågorna för att stärka reliabiliteten kan detta medföra en björntjänst och istället motverka kreativiteten hos informanten och minska variationen och rikedomen i informanternas svar (Kvale & Brinkman, 2014). Under intervjutillfällen var detta något jag hade för avsikt att ta hänsyn till och uppmuntrade informanterna till att mer än gärna utveckla sina berättelser fritt. Många av gångerna märkte jag att denna metod var fördelaktig då de ofta såg från olika perspektiv utan riktning från mig som intervjuare, vilket intervjun hade för avsikt att fånga upp. Kvale & Brinkman (2014) tar upp
23 riktlinjer gällande validitet för vad författaren bör tänka på när intervjuguiden konstrueras. Att man undersöker vad man avser att undersöka och att frågorna går i linje med syftet och den valda metoden så att så lite tolkning som möjligt ska undvikas (Kvale & Brinkman, 2014). (se bilaga 1)
24
4. Resultat
4.1 Kort presentation av informanterna
Informant 1. K1: pågående universitetsstudier, arbetar extra vid sidan av studierna, bor hemma
Informant 2. K2: pågående universitetsstudier, arbetar extra vid sidan av studierna, egen lägenhet
Informant 3. K3: pågående universitetsstudier, sommarjobbar, egen lägenhet Informant 4. K4: avslutade universitetsstudier, arbetar heltid, egen lägenhet Informant 5. Karin: tidigare professionell beachvolleybollspelare nu egenföretagare och grundare till Play 4 Life
I denna del nedan kommer jag att presentera de svar jag erhållit från mina informanter.
4.2 Idrottsbakgrunder
K1: ”Jag började väl med idrotten när jag var 6–7 år gammal, det var olika sammandrag i skolan, fast de sa ju att det inte var tävling. Vi som spelade hade allt koll på poängen ändå. Jag är ju en riktig vinnarskalle. Har en bror som jag tävlat mot, i allt!”
K2: ”Jag började tävla och träna på skola vid 5års ålder men det var ju inte så seriöst då. När jag var 6-7år började jag med träningen var duktig när jag var liten. Lagsport var kul.”
K3: ”Började tävla när jag var 15 då kom jag upp i div2 laget. Har tidigare sysslat med friidrott tidigare men det var inte så kul. Jag är inte en individsportare jag är en lagsportare. Det var nog av en slump faktiskt att jag började spela volleyboll. Jag har aldrig varit speciellt sportintresserad. Man har väl ridit lite häst vid sidan av och boxningen höll jag på med i ett år, men bara för tränings skull.”
25 K4: ”När jag var liten, tror jag var 7 år kanske började jag med gymnastik. Blev kvar där tills jag var 11. Följde med en kompis som hade börjat spelade volleyboll. Övergav gymnastiken helt efter det, fastnade direkt. Lagsport var min grej. Men jag tror inte att det hade gått så bra så fort med volleybollen om jag inte hade sysslat med gymnastiken innan. Har ju gått ganska sedan dess, vunnit elitserien och alla andra mindre tävlingar man kan ställa upp i. Blev uppköpt av Örebro när jag var 18, Så det har varit kul!”
Karin: ”Mina äldre systrar spelade så jag hängde med till en träning, sen blev jag kvar. Tror att det kan ha varit för att det gick ganska bra för Sverige just då runt 90-talet, så det slutade med att jag spelade jag med, samtidigt så var det lite trendigt då att spela volleyboll. Sen var det extra kul att jag fick spela i elitserien när jag var 14 med mina systrar som var 18 och 20.
Min pappa var väldigt involverad i klubben som ordförande och speaker på våra matcher.
Analys
Alla mina informanter har olika ingångar till den idrott de utövar, allt från skola, familj påverkan och genom andra idrotter. Detta tolkar jag som att det inte finns någon direkt gemensam nämnare för elitsatsning. Dock att det finns ett intresse för idrottsutövande och tävling som är genomgående i deras svar. Samt att vägen in till idrotten kommer av gemenskap, kompisar och familj.
4.3 Den sociala påverkan på individen
K1: ”Svårt att folk utanför handbollen att förstå sig på min satsning. Att jag är upptagen så mycket som jag är. Helgerna speciellt. Snälla snälla förstå. Vecka innan match får vi inte gå ut!
Vill inte riskera att någon träning blir dålig så struntar hellre i att gå ut. Kompisarna förstår till viss del. ”Men behöver du verkligen umgås med ditt lag varje dag?” är något jag fått höra. Jag försöker förstå dom med. Klart att det blir jobbigt i många situationer. Kan inte ställa upp för mina vänner så mycket som jag skulle vilja. Kan bara ge en viss del av min tid. Behöver mycket tid för fokus. Handbollen är min största prioritet, kan bli irriterad på sånt här ibland, i onödan.”
26 K3: ”Min sport har till stor del påverkat vilka jag umgås med i stor utsträckning, när jag kom ner hit, jag kommer ju från en liten ort där alla spelar volleyboll. Blev lite chockad när jag kom hit då jag har hängt i kretsar med folk som har samma jargong och blev lite chockad hur man skulle bete sig i sociala sammanhang bara hängt med likasinnade. Kulturkrock. Händer naturligt att jag umgås med likasinnade.”
K2: ”Kompisar blir det stora skillnader mellan. Får ofta tacka nej till att gå ut. Nära kompisar ifrågasätter inte så mycket. Tråkigt att behöva bortförklara handbollen till kompisar. Lättare att umgås med likasinnade som sportar, handbollsspelare. I laget.”
K4: ”Jag har alltid haft mitt lag, det har varit vi som umgåtts. Har tappat mycket kontakt med de jag gått i skolan med, några få har jag lyckats hålla kontakten med men svårt när de inte förstår vilken tid träningarna och matcherna tar. Och sen all egen träning vid sidan av som jag måste göra för att inte gå sönder. Ibland vill man bara krypa ner i soffan och dö! Orkar inte förklara för alla som inte förstår! Lättare att umgås med de i laget de tänker som jag”
Karin: ”Haft min bas någon annanstans än Sverige sen jag varit 18. Så jag har inte byggt så många starka svenska relationer sedan dess, men jag har värdesatt de väldigt mycket och passat på att träffa mina kompisar när jag kommit hem till Sverige igen. Jag kommer dock inte ihåg om jag förlorat någon vän på grund av min elitsatsning. Klart att vissa har kommit och gått men det får man ju räkna med lite grann. Mitt liv har ju sett ut så här sedan jag var liten. Jag hade en pojkvän som klagade för han kände sig bortprioriterad av volleybollen. Det är den enda person som jag kommer ihåg. Vänner har jag, det kanske jag insett är att jag har värderat kvalitéts tiden mer, att verkligen ta mig tid att träffas ordentligt då. Man kan ju inte ha kvar någon relation om man inte ses. Du vill ju samtidigt att relationerna ska växa. Träffas med kvalité, det har jag värdesatt mer. Den sociala gemenskapen betydde mycket mer senare i slutet att beachkarriären när jag kom hem.”
Analys
Svårigheten med att räcka till och vara inkluderande mot alla lyfts här som en svårighet. Att hela tiden behöva känna press från håll som inte har med idrottandet att göra. Flera av informanterna berättar att det är lättare att umgås med ”likasinnade” och folk som förstår sig på
27 dem, de egna lagkompisarna. Tolkar detta som att grupptillhörigheten i laget är en stor betydelse, att det skapas en stark kultur inom den som är svår att dela med andra kompisar som ej tillhör den. Karin som elitsatsat längre än resterande informanter har skapat en handlingsplan för hur hon hanterar denna utmaning, de andra befinner sig än så länge i tvisten mellan vänskap inom och utanför idrotten.
4.4 Familjens betydelse
K1: ”Min familj har varit min största stöttepelare. Pappa har varit en stor förebild och idol. Stor kontakt och ringer alltid honom för att snacka. Bästa nära vänner. Mamma håller nere mig på jorden. Jag och pappa känns som två tonåringar när vi kommer igång. VI SKA BLI BÄST I VÄRLDEN!! Bra balans. Min bror är min största förebild. Samma tänk på idrott och vinnarskalle, vi har alltid tävlat mot och med varandra.
K2: ”Har en stor handbollshistoria i familjen. Är en multisportsfamilj. Mamma var min tränare.
Det var jag och mamma”
K3: ”Min familj är väldigt stöttande. Det har ju gått bra för både mig och min storasyster nu och vi står med i tidningen lite då och då så de är väldigt stolta över oss. De brukar hjälpa till vid matcher och sånt. Mormor var jättestolt!”
K4: ”Min mamma har alltid funnits där för mig, min väg var inte alltid lätt. Volleybollspelare ska generellt vara långa. Men med tiden så blev laget en del av min familj och jag har upplevt en enorm stöttning från dem. Mamma sitter alltid och kollar på mig när jag spelar mina hemmamatcher”
Karin: ”Mina föräldrar har aldrig spelat själva men det jag gillar i deras sätt är att Pappa alltid har ställt upp och skjutsat till träningar och matcher, mamma har varit den som alltid älskat oavsett resultat. Hur gick det? - vi vann, - ja men vad bra, nu finns det tacos. En annan gång, - hur har det gått? - nä men vi förlorade, - ja men okej. Om man vinner eller förlorar i hennes ögon spelar ingen roll, och det har varit skönt. Pappa har varit den som sätt varenda match och förstått när man spelat bra eller dåligt.”
28
”Satt i bilen kl. 03:00 på natten hade åkt upp till Härnösand för att spela och så förlora två raka matcher. Det där var ju inte så bra, nej det var det ju inte också sitter vi båda och tjurar i typ 10mmin. Men det som pappa säger så fint ”det finns alltid några goda karameller att suga på”
kommer du ihåg den där serven du gjorde? den var bra! Han har alltid plockat fram något av det positiva, det finns ju alltid något positivt. Bara ibland är man ju inte beredd att se det. Så till sist sitter man och diskuterar de där roliga bollarna som skedde. De har varit stöttande, du klarar det du kan göra vad du vill!”
Analys
En viktig framgångsfaktor tolkar jag är den stöttning som informanternas familjemedlemmar har bidragit med. De går på matcherna, de visar ett personligt engagemang till sina döttrar och följer dem på vägen. Skjutsar, hjälper till, är delaktiga i klubben eller runt om samtidigt som de visar stolthet för döttrarnas framgång, alla på sina olika sätt. De tar sig tid att visa sin stöttning och sitt engagemang.
4.5 Påverkande omgivande faktorer
K1: ”Har varit minsting i laget, junior i seniorlag. Fått ta vissa särskilda uppgifter för att komma in i ett äldre lag, agerat materiellare, bära vattenflaskor, samla in bollar. Men det har varit skönt med att få en uppgift. -ska bära vattenflaskorna bäst! Visa att jag passar in. Spelar nu med mina förebilder, stor respekt. Ser upp till mina lagkamrater. Men samtidigt är de mina konkurrenter.
Uppmuntrar till att nya spelare kommer in som har samma position som jag så jag kan få ytterligare chans till att utvecklas.”
K2: ”Tackar inte ja till jobb när jag har träning eller match på kvällen. Prioriterar alltid handbollen först, allt det andra har fått komma efteråt. Tränar alla träningar missar hellre skolan.
Andra prioriterar kanske annorlunda, men då blir man ju inte bättre! Strukturerar min vardag utan hjälp från andra. Eget ansvar. Har alltid haft mammas stöd, hon vill ju mitt bästa”
K3: ”Jag har inte haft någon direkt tränare de senaste åren, när man kommer upp i min ålder blir man ganska duktig på att rannsaka sig själv och hitta egna knep, mycket Youtube eller googla fram tekniker man kan öva på.”
29 K4: ”Tror att anledning till att det gått så bra som det gjort för mig kan ha varit att jag alltid fått kämpa mer än andra. Jag är kortare än de flesta, då måste jag helt enkelt träna hårdare, hoppa högre än alla andra. Mina lagkompisar är anledningen till att jag är här nu, vi har haft så otroligt kul ihop. Alla resor i bussar på ibland på tåg. Vi har ”bondat” otroligt bra. Sen har bl.a. elitlägret i Falköping varit väldigt peppande, något man sett fram emot varje år, när man får möta sina konkurrenter man ska slå!”
Karin: ”Beachvolleyboll är väldigt prestationsbaserat. Man blir utbytt om man gör dåligt ifrån sig. Inte alls vänskapsbaserat. I Sverige är det väldigt mycket vänskapsbaserat för det är ju inte lika stort heller. Och det finns inte samma pengar. Två helt olika världar. Efter Brasilien fick jag mycket mer resultattänk, jag säger inte att det är bättre eller sämre utan att det är den skolan jag fick gå igenom. Jag var ju mycket närmre mina första beachpartners sen orkar man inte lägga ner tid kraft och energi på att lära känna alla nya partners, eller bli bästa kompisar också.
Man vill givetvis veta hur den andra funkar så man kan peppa och hjälpa sin partner, men det blir mer som en jobbrelation. Jobbigt mentalt, att ha en så bra coach. Att pusha sig själv tillräckligt med träning och äta ordentligt. Många utmaningar mentalt, hemlängtan tills den nya platsen blir hem. USA som 18 åring collage, sen stack jag till Hawaii i 3 år, hem till Brasilien.
USA var enkelt och tacksamt, likt. Brasilien annorlunda med språk och kultur. Jag var annorlunda för min hudfärg, blå ögon och språk, prestera för att bli bemött. Det var okej, höll mig för mig själv. Skönt att inte kunna. Slapp spendera Social energi. Bra för återhämtningen.”
Analys
Eget engagemang och fokus på utveckling är tydliga mönster som framkommer.
Idrottssatsningen tar inte slut för att informanterna inte är på träning eller match. Det framgår tydligt att varje informant lägger ner egen tid på att utveckla och har utveckling i det personliga tänket. De släpper omgivningen och går in i en annan sfär när de är under tävling och håller ett stadigt fokus. Det märks tydligt att de har en klar bild av sig själva och ser den roll de spelar i laget och vilken roll de har som person.
30
4.6 Framtidssyn
K1: ”Befinner mig här och nu väldigt mycket. Jag ska spela handboll till jag inte kan mer.
Kanske tar en tränarroll senare. Ska jag ha en relation nu behöver jag få mycket förståelse för mina prioriteringar. Handbollen är min prio ett. Vill jobba inom min sport, pluggar för den orsaken. Händer det något som gör att jag inte kan spela handboll måste jag ha något att luta mig tillbaka på. Måste ju ha en backupplan, om man går in i väggen. Handbollen har ju varit en så stor del av mitt liv. Kan tänka mig att flytta utomlands och bli proffs. Drömmar har man väl stora och små och vissa kan ju ändras under tiden.”
K2: Vi ska bli så jävla bra! Vi ska bli bäst i världen!! Som handbollsspelare är man generellt bäst när man är 25–26. Tänker inte så mycket på framtiden när det kommer till andra drömmar eller att starta familj. Handbollen är prio 1 och det är det som gäller nu!
K3: ”Just nu är det lite oklart Ska på utbytesstudier till Irland och där har de ingen vidare volleybollsatsning, nu men jag kommer tillbaka om ett halvår, men tanken är att jag ska tillbaka nu när vi avancerar upp till högre nivå. Om man får drömma lite skulle jag jättegärna spela med Örebros elitlag. Jättebra organisation Jättetrevlig tränare också en av Sveriges ända kvinnliga tränare på elitnivå. Väldigt bra sammanhållning i laget och god kompiskänsla. Men jag vill ju ta del av den världen även om jag jobbar. Jag vill ju ha volleyboll i min närhet. Att kunna träna spela kanske hoppa in som coach på matcher eller bara kunna sätta mig på läktaren när mina kompisar spelar och avnjuta en match skulle kännas konstigt annars. Så det kommer ju absolut påverka vart man flyttar eller bosätter sig. Kan påverka vad jag kommer att jobba med, men mest med arbetstiderna, de ska passa in. Anpassar helst jobbet efter volleybollen”
K4: ”Jag hade egentligen lagt ner volleybollen och elitsatsningen under tiden jag pluggade och fått andra tankar. Var så trött på den visste nästan inte vem jag var längre. Volleybollen hade tagit upp all min tid. Men det var en kompis som tjatade under väldigt lång tid på mig att jag skulle ta upp den igen. Fastnade på nytt och när jag pluggat klart flyttade jag hem. Skev på kontrakt med min gamla elitserieklubb igen och nu spelar jag med ett nytt lag, några gamla är
31 ju kvar då. Försöker hitta en bättre balans nu. Farligt när man satsar för mycket, lätt att tappa bort sig själv. Älskar dock volleybollen och kommer alltid att befinna mig i den.”
Karin: ”Försökte när jag var hemma i Sverige igen, det kom folk från Brasilien som jag tränade upp som partners. Men efter tredje gången kände jag att. Jag orkar inte gå igenom den här processen gång på gång. Samma sak gång efter gång. Det blev ingen utmaning för mig. Jag visste varje gång vad jag behövde gå igenom. Mitt fokus blev inställt på annat. Sugen på andra utmaningar. Vem är jag? Det är lätt att tro att man är den jag gör, titel för sitt utövande. Titel, hur ska jag presentera mig för folk? Karin, f.d. volleybollspelare, känns ju inte alls så kul!
Depression i tankarna på vem är jag nu. Hade dock gått i de tankarna lite innan jag slutade. Att ha något att kunna titulera sig som. Vad vill jag göra nu? Allt har satsats genom beachen. Vår bas har varit beachvolleyboll. En mobil bas. Har eget företag inom beachvolleybollen nu ”Play 4 Life” träningsläger i Italien, tränare och coach. Många projekt och internationella turneringar, lite för att komma underfull med vad jag vill göra nu, vad vill jag göra mer av och vad vill jag göra mindre av?”
Analys
Denna delen tycker jag är intressant i den bemärkelsen att det finns tydliga markörer på i vilken fas individerna befinner sig i. Den personliga uppfattningen om var de befinner sig, vad deras tankar är, hur de ser på sig själva och vad de har för mål. Samt hur den påverkande sfären elitsatsning medför till greppbarhet och framtidsmål, hur långt fram de förmår sig själva att blicka. Hur informanterna uppfattar omgivningen och hur den ger uttryck för handling. Den egna insikten. Detta kommer jag senare att koppla till civilisationsprocessen i diskussionen.
32
5. Diskussion
Enligt civilisationsprocessen är våra liv predestinerade till viss del, det finns vissa faser/stadier i livet som vi utsätts för som den största majoriteten kommer att komma i kontakt med. I alla fall om man som individ tillhör ett västerländskt samhälle (Engdahl, 2009). Vissa faser är obligatoriska att ta del av om du vill ingå i ett samhälle: födas in i en familj, ta del av undervisning i en skola, eventuella högre studier, skaffa ett jobb och kanske skaffa en egen familj och skaffa barn så att denna cykel börjar om på nytt. Det är dock viktigt att påpeka att ju högre upp i ”trappan” av stadier man kommer, tillkommer fler möjliga vägar att ta.
Det finns en viss frihet att befinna sig inom ett stadie. Dock så kommer rörligheten mellan dem att bli mer svårhanterlig allt eftersom. I dessa olika stadier är vissa normer mer eller mindre påtagliga. Här tar vi del av vår omgivning och socialiserar med den (Engdahl, 2009).
Majoriteten av informanterna medgav att de hade någon form av påverkan från sin omgivning som gjorde att de uppmärksammade ett intresse för att delta inom sportsliga sammanhang. Det varierade från familj till kompisar eller att skolan som institution agerade som en inkörsport åt vilket håll en individ senare kommer att välja att ta del av. Idrotten är en sådan. Engdahl (2009) förklarar detta med samhälleliga konstellationer. Alla grupper som vi väljer att ta del av har sin grammatik, språk, regler, normer och värderingar. Det förväntas av oss att ta del av dessa om vi ska yttra oss som fullvärdiga medlemmar av denna grupp. Genom att ta del av dessa regler skapar vi vår egen dialekt för att fungera i gruppen. Medföljande effekter blir ökat intresse med personliga- och lagmässiga mål vilket skapar en strävan efter utveckling. I detta fallet elitsatsning.
Samtliga informanter lyfte fram att det fanns en viss problematik i att vara elitsatsande samtidigt som de skapade en stabil och trygg tillvaro. I klasskompisarnas och vännernas perspektiv anses denna elitsatsning som ett avvikande beteende från samhällsnormen. Elitsatsningen är något som en mindre grupp i samhället ägnar sig åt samtidigt som de effekter som skapas inom den elitsatsande gruppen inte sprider sig utanför gruppens väggar. Den upptar en hel del tid från de samtida relationerna i vänskapsgrupperna och delaktigheten och utvecklingen av de sociala strukturerna uteblir. Hilte (1996) beskriver detta
33 genom att samhället (dess invånare i detta fall vännerna) ser på denna elitsatsande grupp som avvikande beteende.
Elitidrottarnas mål, strävan och förhoppningar skapar normer och värderingar som bara verkar innanför gruppens väggar. Genom dessa beteenden som skapas inom gruppen för att hantera olika uppgifter och utmaningar kommer ett beteendemönster att formas. Det som visar sig framgångsrikt inom gruppen kommer att främja gruppen och dess utveckling. Denna utveckling som gynnar medlemmarna inom gruppen förstås inte av vännerna och omgivningen då vägen till dessa beteenden inte redovisas för utomstående. Utomstående kan därför komma att beskåda denna grupp som avvikare och klyftor kan uppstå (Hilte, 1996). Vänner kan glida ifrån varandra. Informanterna uttryckte detta genom ”snälla förstå”, ”Orkar inte förklara för alla som inte förstår!”, ”Lättare att umgås med likasinnade som sportar”, ”kulturkrock” och
”pojkvän som klagade för han kände sig bortprioriterad”.
Säkerligen finns det individer som i detta fall hade upplevt att de hade varit tvungen att sluta med sin elitsatsning. Lindwall m.fl. (2002) förklarar gruppens betydelse med gynnsamma förhållanden för personlig utveckling, att vara medlem i denna specifika gruppen kommer medföra en snabbare utveckling inom flera områden och den kommer ses som mer fördelaktig. Lindwall m.fl. förklarar att det är den social förstärkning som är en avgörande faktor till denna inlärning av nya förmågor att lösa mer och mer komplexa uppgifter. Att gruppmiljön är den vinnande faktorn. Inlärningsprocessen förkortas då man lär sig av andras misstag samtidigt som man lär sig av andras lösningar på utmaningar. Det finns en stor social påverkan på prestation inom grupper (Lindwall m.fl., 2002).
På liknande sätt lyfter Kåver (2016) fram positiv förstärkning som en antidepressiv effekt av att ingå i en grupp med gemensamma mål. Den positiva förstärkningen kommer av social samverkan från att ingå i en grupp som har fysisk aktivet som grund. Den bidrar också till en personlig utveckling i en rad av aspekter som glädje, engagemang, nyfikenhet, livsglädje, njutning och ombesvärjas med positiv utveckling (Kåver, 2016). I linje med Kåver framhåller Hilte (1996) i linje med Kåver med den positiva påverkan men också att det medför en sammansvetsning av det sociala nätverket på gruppnivå. Gruppens förmåga avspeglas på individen och skapar en buffert av motståndskraft gentemot personliga
