Fritextsvar

Av enkätens fritextssvarsfråga gav vi respondenterna möjligheten att förmedla övriga tankar och resonemang kring området. Det var totalt 12% av respondenterna som valde att utnyttja den funktionen, vilket motsvarar 11 svar. I fritextsvaren går det att utläsa framför allt tre centrala aspekter med hänvisning till det teoretiska ramverket i uppsatsen. Nedan redovisas tre citat från fritextsvaren, där urvalet bygger på att resonemangen som förs är återkommande i flertalet svar. Den första aspekten berör organisering, där kritik riktas mot ansvarsfördelningen mellan kommun, region och andra berörda myndigheter.

De i missbruk har också ofta en samsjuklighet och trots att det finns krav på samverkan mellan regionerna och kommunerna fungerar det väldigt sällan i praktiken, vilket leder till att den enskilda faller mellan stolarna.

Kommentar: Svar från en C kommun. Se bilaga 4

Den andra aspekten som tas upp berör vad som bör prioriteras i arbetet med narkotikaproblematik. Till exempel önskas ett större fokus på att förebygga skadligt bruk samt att fler individer ska söka sig till vårdinstanser.

Det förebyggande och främjande arbetet måste prioriteras. Vi ska se till att så många som möjligt aldrig börjar använda narkotiska preparat och samtidigt ska vi bli bättre på att tidigt upptäcka och då tidigt reagera och agera.

Kommentar: Svar från en C kommun. Se bilaga 4

Den tredje aspekten berör legitimiteten till narkotikapolitiken som bedrivs. Med det menas att det finns evidensbaserad kunskap som inte tas i hänsyn när policys utformas.

Den evidens som finns inom området på verksamma åtgärder får lite utrymme utifrån de allmänna normer och personliga åsikter som finns i dagens samhälle i stort.

Resultaten från fritextsvaren bekräftar problematiken inom området i samtliga undersökta aspekter, vilka framkommit i enkätsvaren i övrigt. I flera hänseenden påvisar även fritextsvaren en djupare och mer förankrad problematik bortom undersökningens syfte vilket tyder på att området bör undersökas vidare genom fortsatta studier.

6. DISKUSSION

Inledningsvis i uppsatsen påvisades det att regeringen avfärdar en utredning om narkotikapolitiken. Socialminister Lena Hallengren menar att det symboliska värdet är av stor betydelse, med andra ord, politiken ska inte skicka signaler till framför allt ungdomar att det ska vara tillåtet att bruka narkotika (Bergstedt, 2020, 8 maj). Socialministerns uttalande styrks ytterligare av justitieminister Morgan Johansson, som menar att en avkriminalisering skulle leda till att droganvändningen normaliseras och därmed ökar (Bengtsson, 2021, 9 maj). Ministrarnas och regeringens uttalanden och ageranden styr den narkotikapolitiska riktningen i Sverige och således är det av betydelse att deras målsättningar och visioner implementeras framgångsrikt ute i kommunerna. Den genomförda undersökningen kan konstatera att socialchefernas syn på hur problemet med skadligt bruk ska hanteras skiljer sig från politikernas. Ytterligare kan det konstateras att socialchefernas attityder inte skiljer sig beroende på kommungrupp, vilket stärker resultaten, att socialchefer över hela landet inte är samstämmiga med politikerna om vad som bör prioriteras.

Resultatet visar bland annat att en majoritet av socialcheferna vill utreda narkotikalagstiftningen och prioritera skadereducerande modeller. Varför politikerna inte väljer att lyssna på socialcheferna i frågan tyder sannolikt på moraliska grunder och inte på evidensbaserad kunskap. En central tanke att ha i beaktning är ytterligare att en utredning i sig inte per definition omkastar narkotikapolitiken, utan är just en utredning för att se hur arbetet kan bedrivas mer effektivt och humant för att rädda fler människors liv och hälsa. I brist på en nationell utredning är eventuella utgångar av en reformerad narkotikapolitik enbart spekulationer utan övertygande substans.

Den diskrepans som resultatet visar på mellan regeringen och socialchefer kan problematisera legitimiteten till narkotikapolitiken från tjänstepersonernas sida. Dock ska det tilläggas att politiker inte har något krav på att inkludera tjänstepersoner i utformningsprocessen. Men

tjänstepersonerna sitter på en kunskap och expertis som politiker inte besitter då tjänstepersonerna arbetar närmare personerna med skadligt bruk. Således är det i verkligheten ett samspel mellan myndigheter och effektiviteten av policyimplementering ökar när legitimiteten till politiken är hög. Ett tillvägagångssätt är att policys bygger på en bred träffbild, det förutsätter dock att organiseringen och legitimiteten till politiken är hög.

Avslutningsvis har det uppkommit en problematik som inte övervägdes i enkäten. Det handlar om den nya socialtjänstlagen, där ansvarsfördelningen kommer att fördelas mellan kommuner och regioner när det kommer till missbruksvården. Från fritextsvar går det att utläsa att samverkan mellan de två parterna sällan fungerar i praktiken, vilket leder till att den enskilda individen med skadligt bruk faller mellan stolarna. Denna aspekt är ytterligare problematisk då det kan komma att bli svårt att implementera denna ansvarsfördelning av missbruksvården i och med den nya socialtjänstlagen.

6.1 Fortsatt forskning

De resultat som framkommit i den aktuella undersökningen tyder på att fortsatta studier inom området är av intresse. För att ta de resultat som presenteras här vidare kan en fortsatt studie använda sig av kvalitativa intervjuer för att på ett djupgående plan undersöka socialchefer eller andra aktörer av intresse, för att få en detaljerad bild av deras attityder inom området.

Denna studie har fokuserat på socialchefers attityder och inställning till den narkotikapolitik som bedrivs. Det skulle vara intressant att skicka liknande enkät till de som arbetar direkt mot klient ute på socialförvaltningarna i Sverige. Det skulle naturligtvis krävs ett urval av Sveriges kommuner men det skulle med fördel kunna göras utifrån kommungruppsindelningen.

Till skillnad mot socialsekreterarna som bedriver gräsrotsverksamheten skulle det även vara intressant att undersöka socialnämndernas ordförande i kommunerna för att se om deras attityder skiljer sig mot de nationella beslutsfattarnas politik. Sammantaget finns det många intressanta infallsvinklar i området som fortsatta studier kan fokusera på.

7. SLUTSATS

Uppsatsen mål var att besvara fyra frågeställningar genom en kvantitativ metod med enkäter som datainsamlingsmetod. Den första frågeställningen lyder; Hur upplever kommunala socialchefer Sveriges narkotikapolitik? Utifrån resultatet kan det konstateras att Sveriges

socialchefer upplever att narkotikapolitiken inte bedrivs med ett tydligt fokus på stöd och omsorg samt tycker socialcheferna att narkotikapolitiken inte är effektiv för att minska dödligheten/skadligt bruk av narkotika. Det går även att utläsa att socialcheferna önskar att narkotikapolitiken bör skifta fokus till att hjälpa istället för att straffa människor med ett skadligt bruk av narkotika, likt vad FN rekommenderar.

Den andra frågeställningen lyder; I vilken utsträckning har socialcheferna förtroende för Sveriges strategi? Resultaten från undersökningen visar att socialchefernas förtroende för Sveriges strategi trots betydande kritik är försiktigt hoppfull. Det går att utläsa genom att den uttalade nollvisionen har svagt stöd hos socialcheferna, vilket tolkas som att en majoritet har förtroende för de visioner som regeringen vill implementera. Dock finns det ett behov av att se till den enskilda kommunens lokala förutsättningar om genomförandet av policys ska bli framgångsrika och därmed upprätthålla ett ansenligt förtroende och legitimitet till narkotikapolitiken.

Den tredje frågeställningen lyder; I vilken utsträckning har regeringens narkotikapolitik legitimitet hos socialcheferna? Resultatet visar att narkotikapolitiken upplevs i lägre grad legitim av socialcheferna. Det bygger framför allt på regeringens ovilja att utreda narkotikapolitiken/ lagstiftningen, vilket en övervägande majoritet av socialcheferna vill. Dock finns det ytterligare tecken som tyder på att legitimiteten har synliga brister. Stödet för den narkotikapolitik som bedrivs idag är inte särskilt stark, således är dess hållbarhet tveksam i en överskådlig framtid enligt socialcheferna.

Avslutningsvis lyder den fjärde frågeställningen; Hur skiljer kommunerna sig i förtroende för Sveriges narkotikastrategi? De hypotesprövningar som genomfördes visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan kommungrupp och attityd i något påstående som undersöktes. Detta tyder på att oavsett kommungrupp är attityderna likartade över hela landet. Att kritiken är samstämmig är ett problem, men samtidigt finns en fördel i att det råder en konsensus kring problemen. Då fokus kan riktas på specifika områden, kan utvecklingen inom det politiska området bedrivas mer effektivt.

REFERENSER

Bengtsson O. (2021, 9 maj). Morgan Johansson (S): ”Skulle vara en gåva till de kriminella gängen”. Sveriges television, Hämtad från: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/morgan- johansson-skulle-vara-en-gava-till-de-kriminella-gangen Hämtad: 2021-05-10

Bergstedt T, (2020, 8 maj). Folkhälsomyndigheten: Utred förbudet att ta droger. Sveriges television, Hämtad från: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/folkhalsomyndigheten-utred- forbudet-att-ta-droger Hämtad: 2021-05-10

Blaustein, J., McLay, M., & McCulloch, J. (2017). Secondary harm mitigation: A more humanitarian framework for international drug law enforcement. The International Journal of Drug Policy, 46, 66-73. https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2017.05.038

Caitlin Elizabeth Hughes, & Alex Stevens. (2010). WHAT CAN WE LEARN FROM THE PORTUGUESE DECRIMINALIZATION OF ILLICIT DRUGS? British Journal of

Criminology, 50(6), 999–1022. https://doi.org/10.1093/bjc/azq038

De Corte, J., Devlieghere, J., Roets, G., & Roose, R. (2019). Top-Down Policy

Implementation and Social Workers as Institutional Entrepreneurs: The Case of an Electronic Information System in Belgium. The British Journal of Social Work, 49(5), 1317–1332.

https://doi.org/10.1093/bjsw/bcy094

Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H, Towns A; Wängnerud L. (2017), Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5. uppl.) Visby: Wolters Kluwer Sverige AB

European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (2020), European Drug Report 2020: Trends and Developments, Publications Office of the European Union, Luxembourg.

Föreningen Sveriges Socialchefer. 2021. FSS remissvar angående Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) Saltsjö Boo: Föreningen Sveriges Socialchefer. URL:

Hedva Vinarski Peretz (2021) A perspective on organizational decline in the public sector: A case study, Public Money & Management, 41:2, 161-171, DOI:

10.1080/09540962.2019.1665360

Hughes, C. E., & Stevens, A. (2010). What can we learn from the Portuguese decriminalization of illicit drugs? British Journal of Criminology, 50(6), 999-1022.

https://doi.org/10.1093/bjc/azq038

Ingdahl, W. & Persson, L. (2009). Straffa syndare eller hjälpa människor: skadereducering, det okända alternativet. Stockholm: Eudoxa.

Marthinussen, H. F. (2018). Decriminalization of drug use – the outlook for reform in Norway. Bergen Journal of Criminal Law and Criminal Justice, 6 (1)

https://doi.org/10.15845/bjclcj.v6i1.1553

Prop. 2020/21:132, En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025, Hämtad från;

https://www.regeringen.se/49506b/contentassets/00420d7da29847788a7dad65075ad7d4/prop -2020-21-132.pdf

Rothstein, B. (2010). Vad bör staten göra? om välfärdsstatens moraliska och politiska logik (3. uppl.). Stockholm: SNS förlag.

SOU 2020:47. Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag. Stockholm: Elanders Sverige AB URL:https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-

utredningar/2020/08/sou-202047/

Sveriges kommuner och landsting. (2016). Kommungruppsindelning 2017. Stockholm: Advant Produktionsbyrå

Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Handlingsplan mot missbruk och beroende - Tidig upptäckt, tidiga insatser, stöd och behandling för personer i åldern 13–29 år. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Socialchefer. (2021). Detta står vi för. Hämtad 2021–04–21 från:

https://www.socialchefer.se/om-fss/detta-star-vi-for/

Thomann, E., Engen, N. v., & Tummers, L. (2018). The necessity of discretion: A behavioral evaluation of bottom-up implementation theory. Journal of Public Administration Research and Theory, 28(4), 583-601. https://doi.org/10.1093/jopart/muy024

van Engen, N. A. M., Steijn, B., & Tummers, L. G. (2019). Do consistent government policies lead to greater meaningfulness and legitimacy on the front line? Public Administration (London), 97(1), 97–115. https://doi.org/10.1111/padm.12570

Volkow, N. D., Poznyak, V., Saxena, S., Gerra, G., & UNODC-WHO Informal International Scientific Network. (2017). Drug use disorders: Impact of a public health rather than a criminal justice approach. World Psychiatry, 16(2), 213–214.

https://doi.org/10.1002/wps.20428

Wahlin, K. (2011). Tillämpad statistik, en grundkurs. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.

Weiss‐Gal, I., Gal, J., & Schwartz‐Tayri, T. (2017). Teacher, Researcher and … Policy Actor? Social Work Academics’ Involvement in Social Policy. Social Policy &

Administration, 51(5), 776–795. https://doi.org/10.1111/spol.12196

Wester C. (2021, Mars). Norge vill avkriminalisera bruk av narkotika. Tidningen Syre, volym836. Hämtad från: https://tidningensyre.se/2021/21-mars-2021/norge-vill- avkriminalisera-bruk-av-narkotika/ Hämtad: 2021-05-11