Detta kapitel innehåller jämförelser av resultat från observationerna av fukt- och mögelskador mellan BETSI-undersökningen och den tidigare ELIB-studien. Jämförelserna visar hur fukt- och mögelskadorna, samt fukt i bostaden, förändrats över sjutton år i samma byggnadsbestånd. En kort beskrivning av BETSI- respektive ELIB-undersökningen finns i av- snitt 1.2.
7.1.1 Bakgrund
Forskningsprojektet Elhushållning i bebyggelsen, ELIB, genomfördes 1988. Den omfattade en undersökning och statistisk utvärdering av svenska bostadsbeståndet, med inriktning på energieffektivisering. Också undersökningar av byggnadernas tekniska status och inomhusmiljö in- gick, däribland omfattande besiktningar av fukt- och mögelskador i byggnader.
I denna jämförelse används från ELIB resultat som är publicerade och som finns i ELIB rapport nummer 6 – Bostadsbeståndets tekniska egen- skaper.33
ELIB-undersökningen omfattade bostadsbyggnader byggda fram till och med 1988. För att få jämförbara grupperingar av byggnadsbeståndet redovisas från BETSI-undersökningen resultat för beståndet av småhus och flerbostadshus som är byggda fram till och med 1988.
7.1.2 Förutsättningar för jämförelse mellan studierna
Byggnadsbeståndet
Jämförelserna omfattar småhus och flerbostadshus som är byggda fram till och med 1988. Byggnaderna är i båda undersökningarna statistiskt ut- valda för att representera hela byggnadsbeståndet. Urvalet i BETSI- undersökningen är oberoende av urvalet i ELIB-undersökningen. Avsik-
33 Tolstoy et al. Bostadsbeståndets tekniska egenskaper. TN 29, ELIB-rapport 6, kapitel 4.4.1
ten är att jämföra förändringar i beståndet av bostadsbyggnader, och inte att jämföra förändringar i enskilda byggnader.
Undersökning
I båda undersökningarna ingår okulärbesiktningar av fukt- och mögel- skador med stöd av enklare fuktmätningar. ELIB-undersökningen omfat- tade 1148 bostadshus fördelade på 60 kommuner. Det jämförande urvalet från BETSI undersökningen omfattar 1385 bostadshus i 30 kommuner. Besiktningarna av utvalda byggnader gjordes under upp-
värmningssäsongen åren 1991–1992 respektive 2007–2008.
7.1.3 Fukt- och mögelskador i byggnaden utom våtrum
I besiktningsprotokollen finns följande likheter och skillnader i fråge- formuleringar för fukt- och mögelskador i besiktningsprotokollen för re- spektive undersökningen,. I jämförelsen ingår inte våtrummen.
Frågor i besiktningsprotokoll om lukt resp. fukt-, röt- och mögelskada ELIB BETSI
Syns eller finns misstankar om fukt-, mögel- eller rötskada;
- på vind eller innertak ? - i källare eller grundplanet ? Krypgrund och platta på mark ingår i grundplanet
Ser du (Besiktningsmannen) fukt-, mögel- eller rötskada i lägenheten som ej fyllts i protokollet under källare, våtutrymme eller vind eller misstänker du att sådan skada finns? Beskriv skadan
-Ofarlig, behöver ej åtgärdas
-Osäker om skadan behöver åtgärdas -Behöver åtgärdas inom 3 år
-Behöver åtgärdas omedelbart
Känns mögellukt eller annan avvikan- de lukt i
- krypgrunden - vindsutrymmet
- finns det störande lukter inomhus, med förval av typiska lukter. Finns synlig påväxt i - krypgrunden - vindsutrymmet
Redovisning av skador och åtgärder från de senaste tre åren. I småhus ska åtgärdskostnaden överstiga 10 000 kr och i flerbostadshusen 50 000 kr.
Utvärdering av fukt och mögel
ELIB BETSI
Andel bostadshus med grava fukt- skador¹
- på tak - i vindar
- i lägenheter exklusive våtrum - i källare och krypgrunder
Andel bostadshus med synligt mögel el- ler mögellukt, eller andra fuktskador som behöver åtgärdas på kort sikt. - i vindar, inklusive takläckage
- i lägenheter och källare, exklusive våt- rum
- i krypgrunder
¹) Grava fuktskador i ELIB-undersökningen innebär enligt rapporten att vissa skador bör åtgärdas omedelbart och andra inom tre år.
Jämförelse mellan de båda undersökningarna avseende fukt- och mögel- skador i bostäder, med undantag för våtrum redovisas i diagram 7.1.
Diagram 7.1, Jämförelse mellan fuktskador i ELIB och BETSI för småhus och flerbostadshus fördelat på åldersklasser. I jämförelsen ingår inte vatten- och fukt- skador i våtrum. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Småhus ELIB Småhus BETSI Flerbostadshus ELIB Flerbostadshus BETSI Andel fuktskadade -40 41-60 61-75 76-88
I flerfamiljshusen så har fukt- och mögelskadorna i stort sett inte ökat i det äldre byggnadsbeståndet. I bostadshusen som byggdes under miljon- programsåren 1961–1975 har fukt- och mögelskadorna ökat till ungefär samma nivå som i det äldre byggnadsbeståndet. Av resultatet att döma har flerbostadshusen en beständighet och ett underhåll som innebär att fuktskadorna hittills har hållit sig till cirka 17 procent av byggnadsbe- ståndet.
För de småhus som byggdes fram till och med 1988 visar diagrammet betydligt större andel fuktskador i den senaste undersökningen. Följande exempel på hypoteser är rimliga, men inte prövade:
– Det är möjligt att den typen av skador som tidigare bedömdes som osäkra nu har medräknats som skada. Besiktningspersonerna kan ock- så ha varit mer uppmärksamma på mögelskador i den senaste under- sökningen. Denna är mer detaljerad än den tidigare. Kunskapen om fuktskador i småhus är också större och mer utbredd nu än för sjutton år sedan.
– I småhusen så är det enligt BETSI-undersökningen framförallt på kallvindar och i krypgrunder som de flesta fuktskadorna finns. I ute- luftventilerade krypgrunder och kallvindar påverkas temperaturen och den relativa fuktigheten av uteklimatet och dess växlingar. Under vä- deråren mellan 1991 och 2005 så har vinterklimatet varit relativt varmt. Det kan ha gynnat mögeltillväxt i delar av landet.
7.1.4 Fukt- och mögelskador i våtrum
I besiktningsprotokollen finns följande likheter och skillnader i fråge- formuleringarna mellan besiktningsprotokollen i de båda undersökning- arna, för fukt- och mögelskador samt skador i våtrum.
Fråga om våtrum i besiktningsprotokollen för
ELIB BETSI
Ser du (Besiktningsmannen) fukt- mögel- eller rötskada i våtutrymme eller miss- tänker du att sådan skada finns där?
Redovisning av skador och åtgärder som överstiger 10 000 kr.
En jämförelse mellan utvärderade resultat från ELIB och BETSI för ska- dor i våtrum i småhus och flerbostadshus visas i diagram 7.2.
Diagram 7.2, Jämförelse mellan fuktskador samt fel och brister i våtrum i ELIB och BETSI fördelat på åldersklasser.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Småhus ELIB Småhus BETSI Flerbostadshus ELIB Flerbostadshus BETSI Andel -40 41-60 61-75 76-88
Våtrummen har genomgått en tydlig förbättring i den äldsta ålders- gruppen av flerbostadshus. Troligen har de totalrenoverats och moderni- serats. I flerbostadshusen från 1941 och framåt så har dock skadorna och felen ökat.
För småhusen så har våtrummen förbättrats något, utom i miljonpro- gramshusen. Trots minskningen är andelen skador samt fel och brister i småhusens våtrum fortfarande större än i flerbostadshusen.
7.1.5 Fönsterkondens
I besiktningsprotokollen från de båda undersökningarna finns följande likheter och skillnader i frågorna om kondens på insidan av fönster.
Fråga i besiktningsprotokollen för ;
ELIB BETSI
Bildas det kondens på de inre rutor- na i fönster när det är kallt ute ?
Bildas det kondens på fönsterrutorna när det är kallt ute?
-på insidan
I ELIB anges att kondens som bildas i badrum vid duschning och som försvinner inom en halvtimme eller kondens som blir i kök vid exceptio- nella kok och som också försvinner inom en halvtimme inte ingår i resul- tatet för kondens.
Diagram 7.3, Jämförelse av kondens på insidan av fönster i ELIB och BETSI för- delat på åldersklasser 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Småhus ELIB Småhus BETSI Flerbostadshus
ELIB Flerbostadshus BETSI Andel
-40 41-60 61-75 76-88
I ELIB drogs slutsatsen att förekomsten av kondens bekräftade den låga graden av ventilation som mätningarna visade. Att det är lägre kondens i BETSI kan bero på en varmare besiktningsvinter än vid ELIB-
undersökningen och något förbättrade fönster beroende på fönsterbyten, se figur 2,11 och figur 2.14 i BETSI-rapporten om Energi i bebyggelsen.