Fuktkällor

Byggtorkning handlar bl.a. om att ta bort vatten ur byggnaden så att produktion och drift kan drivas fram utan fuktproblem. För att kunna anpassa byggtorkningen effektivt är det viktigt att veta var vattnet kan komma in i byggnaden så att torkinsatser kan sättas in så nära fuktkällan som möjligt. I följande avsnitt beskrivs olika typer av fuktkällor som författaren anser viktiga att ta hänsyn till vid en byggtorkning.

Materialfukt

Materialfukt är den mängd vatten materialet innehåller när det byggs in i ett projekt (begynnelsenivå vid montage) och beror på en rad faktorer. Materialets tillverkningsprocess, hygroskopiska egenskaper, lagrings och leveransvillkor innan inbyggnad o.s.v. Vissa material kommer därför att tillföra mycket fukt som behöver torkas ut (flytavjämning, lättbetong) medan andra kan vara helt fria från byggfukt (glas, metall).

Nederbörd

Nederbörd är den största fuktkällan att ta hänsyn till innan tätt hus. Varje år brukar nederbörd innebära stora problem för ett antal byggprojekt runt om i Sverige. De värsta situationerna uppstår oftast vid regn under vindbelastning eller om nederbörden kommer vid ett extra utsatt läge med stora delar av huset exponerat för uteklimat.

Fuktbelastningen från nederbörd är svårbedömd på förhand. Variationerna år från år, månad för månad och dag för dag kan vara allt från ingen nederbörd alls till mycket stora mängder i form av åskregn eller intensiva regn under flera dygn. Varje år är det platser i Sverige som drabbas av större översvämningar. Varje millimeter nederbörd innebär en liter vatten per kvadratmeter horisontell yta. Lika viktigt som att försöka bedöma hur mycket nederbörd som kan falla är att bedöma hur nederbörden träffar byggnaden och vilka konsekvenser det kan få. Det är exempelvis stor skillnad på hur lätt det är att uppnå tätt hus beroende på om huset utsätts för slagregn eller inte. Olika delar av Sverige kommer dessutom att få huvuddelen av slagregnet från olika riktningar. En hjälp för den här typen av bedömningar är de slagregnskartor som kan köpas av SMHI (www.smhi.se). Slagregnets mängd och riktning kan vara avgörande för hur man väljer att täcka in

Figur 3-3 Snöinblåsning via takfot på kallvind. Bildkälla: Skanska Sverige AB

I många fall har det visat sig att tätt hus inte går att uppnå förrän fasaden är helt färdigställd (ibland inte ens då). Då kan enda möjliga lösningen vara att bygga väderskyddat under tält. Innan tätt hus behöver produktionen ha en plan för dränering och omhändertagande av nederbörd.

Fukt från utomhusluften

Relativa luftfuktigheten utomhus är en följd av ånghalt och temperaturberoende mättnadsånghalt. Fuktkällan består till största del av solens och vindens uttorkning av mark och fria vattenytor (vattendrag och hav). För att kunna tala om luftfuktighet på ett relevant sätt måste relativ fuktighet, temperatur, ånghalt och mättnadsånghalt diskuteras samtidigt.

Är byggnaden kallare än utomhus kan ånghalten i utomhusluften ge mycket höga fuktnivåer inomhus via ventilation. Det är samma effekt som uppnås sommartid i exempelvis kalla krypgrunder. Det kan till och med bildas kondens. Ett fall när det blir extra svårt är när det varit kallt länge och det blir ett snabbt väderomslag med varmare väder. Ånghalten stiger då snabbt i utomhusluften och den temperaturtrögare stommen är fortfarande kall. Då kan krypgrundsförhållanden uppstå i hela huset under en kortare period. I sådana situationer ger extra ventilation mer kondens och bör undvikas. Efter en kall vinter våren 2004 hade författaren ett sådant fall i en bilhall i Stockholm där betongstommen blivit nedkyld under produktionsfasen. Efter ett snabbt väderomslag ringde produktions-chefen och undrade om vi kunde söka efter vattenläckage eftersom det fanns stora vattenpölar på betongplattan. Problemet löste sig med att vattendammsuga bort vattnet tills stommen blivit varmare.

Installationer

Installationer finns både som provisoriska och permanenta i byggfasen. När de ger ett tillskott till överskottsfukten handlar det oftast om oplanerade vattenläckage från trycksatta installationer som går sönder. Dessa läckage kan ge relativt stora vattenmängder på kort tid. Därför bör exempelvis provtryckning av vatten-installationer aldrig ske nattetid eller över helger om det inte finns extra bevakning i huset. Under produktionsfasen kan installationer även vara utsatta för större frysrisk än vad som blir fallet i den färdigisolerade byggnaden. På senare år har även risker med felaktiga kopplingar i vattensystem uppmärksammats på bred front (framförallt presskopplingar på PEX-rör). Författaren har exempelvis själv vid två tillfällen skadeutrett när kopplingar på inkommande vatten till villor lossnat vid vattenmätaren under pågående produktion.

Omfuktning

Fukt som torkar ut ur materialen måste även ut ur byggnaden innan det går att prata om att uttorkning skett. Det gäller framförallt att ha kontroll på temperatur-fördelningen i byggnaden. Fukt från varma material som torkar bra kan annars lätt bli en fuktkälla för kallare material. Denna fuktkälla kallas omfuktning.

Det finns några klassiska problemområden när det gäller omfuktning av byggnader. Kondensanslag vintertid på oisolerade byggnadsdelar som inte färdigställts är vanligt, då framförallt på ytterväggar och på tak. Eftersom ytorna ofta inte är färdigställda på utsidan heller blir det ännu kallare på grund av mer nattutstrålning till en klar himmel. Det är exempelvis inte ovanligt att det ”regnar” inomhus på hösten i ett TRP-tak som inte blivit isolerat på utsidan. Tillförs isolering på insidan utan att sätta dit ångspärr och luftspärr kan det snabbt bli ännu värre. Då blir det tätskikt på kalla sidan och det kan till och med bli fråga om ispåfrysning i byggnadsdelar. På vindar är det viktigt att minimera luftläckaget från torkmiljön till det kalla taket. Tillåts exempelvis blöt varm luft nå ett underlagstak av trä kan det bli mikrobiell påväxt och taket kan svälla sönder.

Arbete som innefattar mycket vatten

Håltagning i massiva konstruktioner med vattenkylning kan ofta ställa till med problem lokalt. Vissa typer av arbeten som flytavjämning, grängning av tak och putsning av innerväggar tillför stora vattenmängder på kort tid i ett sent skede vilket kan skapa höga ånghalter i torkmiljön.