Fyra meningsdimensioner

Den SFL-baserade analysmodell som används i denna avhandling har skap-ats utifrån språkliga drag som har identifierskap-ats som karaktäristiska för skol-språk i allmänhet och för ämnesskol-språk i matematik i synnerhet (se kapitel 4) och som dessutom har varit möjliga att inkludera i en kvantitativ analys. Tidigare forskning om vad som är centrala drag i ämnesspråk sammanfatta-des i fyra meningsdimensioner packning, precisering, personifiering och

presentation (se även beskrivning i artikel I). Utifrån tidigare forskning och

den språkliga information som antingen fanns tillgänglig i databasen från projektet Matematikens och naturvetenskapens texter och språk i prov (http://stp.lingfil.uu.se/timss/#Publikationer) eller som var möjlig att få fram genom en manuell analys, valdes de språkliga drag som sedan användes för att operationalisera hur språket realiserar dessa meningsdimensioner. Ana-lysmodellen och de valda språkliga dragen har i flera skeden presenterats och diskuterats vid olika seminarier och på så vis har oklarheter kunnat un-danröjas samtidigt som analyskategorierna har finslipats.

De studerade språkliga dragen ger ingen helhetsbild av ämnesspråk i ma-tematik. Inom ramen för SFL erbjuds också många andra möjligheter att analysera andra aspekter av språkanvändning förutom de som har inkluderats i analysmodellen. Exempel på några sådana analyser av språkliga drag som också är relevanta för studier av ämnesspråk i matematik är att undersöka vilken typ av substantiv (deltagare) och verb (processer) som används för att erbjuda ideationell mening, appraisalanalys kan används för att undersöka interpersonell mening, och tema-rema-mönster och lexikaliska kedjor kan studeras som textuellt meningserbjudande. Denna typ av studier kräver en mer ingående analys och har därför inte inkluderats i den modell som an-vänds i denna avhandling.

Meningsdimensionerna packning och precisering studeras som aspekter av den ideationella meningen, personifiering som en aspekt av den interper-sonella meningen och presentation som en aspekt av den textuella meningen.

Meningsdimensionerna är språkövergripande och kan även studeras med hjälp av andra språkliga drag som passar bättre för ett visst språk, en viss kontext eller forskningsfråga. Meningsdimensionerna kan, som i denna av-handling, även studeras inom olika semiotiska resurser.

Meningsdimensionerna är ett sätt att organisera en analys av språk och att operationalisera hur språket realiserar meningserbjudande inom de tre meta-funktionerna. Meningsdimensionerna är dock inte strikt avgränsade från varandra. Exempelvis så kan de språkliga drag som ingår i meningsdimens-ionen precisering, även fylla funktmeningsdimens-ionen att packa information. Ett annat exempel på hur meningsdimensionerna länkar i varandra är bisatser som också kan ses som ett sätt att packa information, eller passivform som dels är ett sätt att organisera texten och dels också bidrar till en avpersonifiering av innehållet.

Genom att undersöka hur meningsdimensionerna packning, precisering, personifiering och presentation realiseras språkligt görs dock ingen analys eller jämförelser av vilka olika specifika aspekter av ett innehåll som ut-trycks, exempelvis vilka ämnesspecifika ord som används, om en uppgift rör bråkräkning eller procent, vilka räknesätt som används eller vilka specifika delmoment som berörs.

6.3.2 Analyserade språkliga drag

De språkliga drag som har använts för analys av meningsdimensionerna inom de tre semiotiska resurserna: skrivet språk, bilder och matematiska symboler, beskrivs i Tabell 9 till 12 nedan.

Tabell 9. Operationalisering av meningsdimensionen packning

Ideationell metafunktion

Meningsdimension Semiotisk resurs Analyserade drag

Packning

Skrivet språk ^Substantiv _{Långa ord}

Bilder

Sifferuttryck

Uttryck som innehåller bokstä-ver för tal

Etiketter

Matematiska symboler

Bokstäver för tal Bokstäver för etiketter Markörer för negativa tal Likhetstecken

Exponenter

Markörer för irrationella tal Ekonomiska uttryck

Långa ord består av fler än sex tecken i enlighet med Björnsson (1968). Eti-ketter är till exempel benämningar på vinklar eller benämningar i tabeller och diagram. För analysen av bilder räknas antalet etiketter i bilderna. För analysen av symboler räknas antalet bokstäver i de symboluttryck som utgör etiketter, exempelvis symboluttrycket ABCDE i Figur 5. Ekonomiska uttryck innebär matematiska symboluttryck som uttrycks på ett kondenserat och, i detta avseende, ekonomiskt sätt. Ett exempel är att undvika multiplikations-tecknet som i uttrycket xyz. Avvikelser från vänster-till-höger ordningen innebär att den traditionella formen för att organisera informationsflödet från vänster till höger, har ändras med hjälp av parenteser eller prioriteringsreg-ler, vilket indikerar packade uttryck.

Tabell 10. Operationalisering av meningsdimensionen precisering

Ideationell metafunktion

Meningsdimension Semiotisk resurs Analyserade drag

Precisering Skrivet språk Adjektiv Adverb Räkneord Particip Bilder Indikatorer för vinklar Längdmått Skuggning Matematiska symboler Decimaltecken Procenttecken Enheter Värdesiffror Parentestecken

Tabell 11. Operationalisering av meningsdimensionen personifiering

Interpersonell metafunktion

Meningsdimension Semiotisk resurs Analyserade drag

Personifiering

Skrivet språk ^Egennamn _{Personliga pronomen}

Bilder Kodningsorientering Matematiska symboler Symboluttryck

Personifiering i bilderna här studeras i form av kodningsorientering (Kress & van Leeuwen, 2006). Utifrån kodningsorienteringen som uttrycks i en bild markeras olika typer av sanningsanspråk. I till exempel vissa vetenskapliga sammanhang får en abstrakt och dekontextualiserad bild större tillförlitlighet jämfört med en bild som uttrycker en naturalistisk representation av en spe-cifik situation. Olika typer av kodningsorientering med varierande grad av abstraktion eller konkretion kan förekomma i bilder i matematikuppgifter.

Ett typiskt exempel på en bild med en vetenskaplig kodningsorientering är ett diagram eller en helt stiliserad återgivning av en verklig situation, utan perspektiv eller detaljer.

I analysmodellen antas matematiska symboler indikera en låg grad av per-sonifiering i uppgiften. Enligt O'Halloran (2005), finns det ingen möjlighet att uttrycka värderingar, attityder och känslor genom matematiska symboler. Istället ger matematiska symboler signaler om vara fria från värderingar och på så vis uttrycka en hög nivå av icke-förhandlingsbar sanning. Ju fler sym-boler och färre ord det finns i en uppgift, desto mer begränsas möjligheterna att uttrycka ett personifierat innehåll.

Tabell 12. Operationalisering av meningsdimensionen presentation.

Textuell metafunktion

Meningsdimension Semiotisk resurs Analyserade drag

Presentation

Skrivet språk ^Bisatser _Passivform Bilder ^{Ideal placering} _Givet/nytt Matematiska symboler ^{Ideal placering}

Givet/nytt

Med betydelse för textuella metafunktionen kan olika informationsvärde ut-tryckas genom att ett textelement placeras inom olika områden, till exempel på en boksida (Alshwaikh, 2011; Kress & van Leeuwen, 2006). Information som anses vara känd av läsaren är oftast placerad till vänster på sidan. På den högra delen av sidan placeras ny information. En annan aspekt av olika informat-ionsvärde utifrån olika områden på en sida gäller ifall ett element placeras högt eller lågt. Ideala textelement är vanligtvis placerade högt, medan textelement som betraktas som mer vardagliga och specifika placeras långt ner på sidan.