6. DISKUSSION OCH SLUTSATS
6.5 De fyra stegen
I detta stycke kommer jag sammanfatta mitt kandidatarbete genom att återigen ta upp de fyra steg jag har arbetat utifrån. Stegen har varit till fördel då dessa har hjälpt mig att hålla mig inom mitt ämne. Det grundar sig på de nedanstående textstycken med sammanfattning av de analyser som har kommit att bli mitt resultat och svar på min frågeställning.
Steg
1
innebar att samla in fakta om Kristianstad och Lilla Torg för att sedan gå in i detaljer på torget. Efter att ha samlat in fakta, kopplade jag dessa till artefakterna på Lilla Torg och de teoretiska begreppen från mina rvå huvudteorier. Detta kunde jag sedan koppla samman med min parallella studie om Kristianstad kommuns process och samrådshandling Ändring av översiktsplan för Kristianstad stad (ÄÖP) (Kristianstad kommun, 2020).Steg
2
innebar att jag undersökte utifrån Magnussons teoretiska begrepp och om den påverkan artefakter har på det offentliga livet. Att en plats arkitektoniska former öppnar upp för nyaaktiviteter som människor själva tar initiativ till att appropriera artefakter i alla olika former, trots att den kanske inte hade det syftet från början. Med kopplingen mellan skulpturerna, Magnussons begrepp och mina observationer kunde jag djupare förstå dessa anledningar till appropriation. Som tidigare nämnt finns det inga regler för hur en mötesplats ska vara utformad. Hur artefakter är placerade i ett offentligt rum kan inte minst öka chansen att nya möten och aktiviteter uppstår i ett offentligt rum.
I min jämförelse med Lilla Torg och tre andra torg kom jag fram till att olika platser kan bära på olika kvalitéer, ibland med likheter men också skillnader av vad jag anser att ett offentligt rum bör innehålla för att fungera som mötesplats. Efter att ha jämfört med dessa torg insåg jag att Lilla Torg är ett torg med högre kvalitée än många andra torg med dess artefakter i form av bänkar, elskåp och skulpturer som approprieras på många olika sätt av människor, än vad de var tänkta från början. Precis som artefakter har markmaterial en betydande roll i ett stadsrum.
I steg
3
tog jag mig an teoretiska begrepp från Gehl. Utifrån begreppen och utvalda aspekter att fördjupa mig i kunde jag lära mig förstå människors rörelsemönster, val av aktiviteter som sitta stå, gå och nödvändiga-, frivilliga- samt sociala aktiviteter. Dessa aktiviteter berodde på många olika förutsättningar och vissa av dem kan inte påverkas, exempelvis vädret. Att approprieringen av det offentliga rummet beror på detta blev ett konkret svar för mig, det var inget jag hade tänkt på djupgående från början av forskningen.En plats som det finns en förväntan hos ska som första steg tillgodoses med aktiviteter eller öppna upp till möjlighet för att kunna ta egna initiativ till aktiviteter och om platsen inte har utbudet för det, vad finns det då som lockar? Som Gehl också anser, anser jag att allt beror på de förutsättningar som finns på platsen i den specifika stunden som en individ approprierar den. Det handlar om artefakters design och material in i minsta detalj som är avgörande faktorer och som har en
påverkan på människor, det handlar även om hur artefakterna placeras i det offentliga rummet och vilka signaler det sänder ut (Gehl, 2011). Som också tidigare nämnt är det viktigt att värdesätta hur människor upplever ett offentligt rum då det är de som faktiskt approprierar platsen. Kristianstad kommun tänker absolut på staden i helhet och Lilla Torg och arbetar för att nå de mål som de satt upp och ser till att det finns aktivitet på torget men det saknas ingång på detaljer. Trots att Lilla torg är en aktiv plats så behövs en förändring i form av ett tillägg på torget som jag anser saknas idag. I steg
4
för att visa min förståelse och djupdykning i fenomenet i samband med begreppen tänkte sätta ihop allt mitt insamlade etnografiska material för att i slutändan sätta ihop allt till en skissbok men kom i slutresultatet att sättas ihop till en bilaga. Bilagan har jag valt att benämna för skissbok. I skissboken ingår sammanställda tankar, tolkningar och dokumentation i form av skisser och fotografier på hur fenomenet fungerar att tillämpa på en plats som en del av min argumentation om hur och varför artefakter på Lilla Torg påverkar människor att vilja och kunna uppehålla sig.7.1 AVSLUTANDE ORD
Med kandidatsarbetet konstaterar jag att ett offentligt rum ska vara till för alla människor i alla åldrar året om, dynet runt. Kristianstad kommun kommer hela tiden ett steg närmare, det krävs bara att gå in och titta mer i detalj grundat på aspekterna och de förutsättningar som finns idag på offentliga platser. Fenomenet forsätter ske i alla länder över hela världen och utvecklingen går hela tiden framåt för att tillgängligheten och förutsättningarna i offentliga rum ska vara designat för människor och deras behov om trivsamma urbana miljöer att befinna sig i. Medborgares synpunkter och åsikter har hela tiden spelat stor roll i fenomenet och kommer göra fortsättningsvis för att värdet av det offentliga rummet ska kunna fortsätta vara designat för människor
Liknande forskningar om fenomenet kommer fortsätta vara lärdomar för arkitekter. Prioriteringen ligger i utvecklingen som alltid är viktig men det är samtidigt viktigt att bibehålla gamla detaljer från förr, staden och dess kulturhistoriska värden. Detta för att människor ska kunna fortsätta få känna samhörighet med platsen och de människor som finns där för att möten och användning ska kunna forsätta äga rum. Även designen och utformningen för människor är prioritering vilket möjliggör att de ska vilja och kunna uppehålla sig i det offentliga rummet. Detta gäller även platsen som jag har använt för att utforska fenomenet på. Därför påverkar artefakter och olika förotsättningar till hur och varför människor uppehåller sig på Lilla Torg.
8.1 LITTERATUR
Cederström, E (1923) Kristianstad i äldre tider. Malmö, Skånetryckeriet.
G. Erikson, E (2015) Referera reflekterande. (2., [omarb. och utvidgade] uppl.) Förlagsort: Lund Förlag: Studentlitteratur AB
Kristianstads Länsmuseum (1993) Offentlig konst i Kristianstad. Kristianstad, Stadskultur Kristianstad.
K. Yin, Robert (2007) Fallstudier: design och genomförande. Malmö, Liber
Månsson, B & Forsling, R (1993) Kristianstad Skulpturstaden. Kristianstad, Nordisk Press Service Mårtensson. W. A (1994) Attraktiv kulturbygd. Kristianstad, Kristianstads Boktryckeri AB.
Patel, R & Davidson, B (2003) Forskningsmetodikens grunder. (3., [omarb. och utvidgade] uppl.) Lund, Studentlitteratur AB
Rienecker, L & Stray, Jörgensen, P (2019) Att skriva en bra uppsats. (4., [omarb. och utvidgade] uppl.)) Förlagsort: Kina Förlag: Liber
8.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR
Berg, L (2010) Möten i det offentliga rummet - Att planera för sociala interaktioner. Hämtad 2020- 04-15 från https://stud.epsilon.slu.se/1256/2/berg_l_100326.pdf
Gehl, J (2011) Life Between Buildings - Using Public Space. Hämtad 2020-04-10 från https://www. academia.edu/29430383/jan_Gehl_Life_Between_Buildings
Dahlin, Å (2017) Staden där vi möts - Arkitektur och kultur i det offentliga rummet. Hämtad 2020- 05-07 från https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1880426
Kristianstad kommun (2020) Lokalhistoria. Hämtad 2020-03-20 från https://www.kristianstad.se/sv/ uppleva-och-gora/arkiv-och-slaktforskning/lokalhistoria/
Kristianstad kommun (2013) Torget vid gamla Resecentrum har fått nytt namn - Hästtorget. Hämtad 2020-04-01 från http://www.mynewsdesk.com/se/kristianstads_kommun/pressreleases/torget-vid- gamla-resecentrum-har-faatt-nytt-namn-haesttorget-851051
Kristianstad kommun (2020) Ändring av översiktskartan (ÄÖP). Hämtad 2020-02-15 från https://
Kristianstad kommun (2016) Ute. Hämtad 2020-03-03 från http://www.marmorgranit.se/ute/ Magnusson, J (2016) Clustering Architecture: The Role of Materialities for Emerging Collectives in The Public Domain. Hämtad 2020-04-02 från https://portal.research.lu.se/ws/files/10832451/ Clustering_Architectures.pdf
Olsson, L (2008) Den självorganiserade staden: appropriation av offentliga rum i Rinkeby. Hämtad 2020-06-02 från https://www.researchgate.net/publication/305106078_Den_sjalvorganiserade_ staden_approproation_av_offentliga_rum_i_Rinkeby Förlagsort: Lund Förlag: Grahns Tryckeri AB
8.3 FIGURER
Figur 17. Sonesson, I (2019) Box Park, London. Figur 18. Sonesson, I (2019) Box Park, London. Figur 19. Sonesson, I (2019) Box Park, London. Figur 8. Sonesson, I (2020). Djur i grupp.
Figur 12. Eslöv Kommun (2020). Stora Torg, Eslöv. https://storatorg.eslov.se/nyheter/valkommen- till-uteserveringarna/
Figur 13. Eslöv Kommun (2020). Stora Torg, Eslöv. https://storatorg.eslov.se/nyheter/valkommen- till-uteserveringarna/
Figur 2. Gehl, J (2011). Aktivitetsdiagram. Life between buildings, 11. https://www.academia. edu/29430383/jan_Gehl_Life_Between_Buildings
Figur 6. Sonesson, I (2020). Klockspelet.
Figur 3. Kristianstad kommun (2020) Karta över centrala kärnor. https://www.kristianstad.se/con- tentassets/e6048f85964f493390be2769ee646d7b/kortversion-aop-191204.pdf
Figur 7. Sonesson, I (2020). Kören.
Figur 23. Sonesson, I (2020) Lilla Torg, Kristianstad. Figur 25. Sonesson, I (2020) Lilla Torg, Kristianstad. Figur 26. Sonesson, I (2020). Lilla Torg, Kristianstad. Figur 27. Sonesson, I (2020) Lilla Torg, Kristianstad. Figur 29. Sonesson, I (2020) Lilla Torg, Kristianstad. Figur 37. Sonesson, I (2020) Nollidiagram.
Figur 38. Sonesson, I (2020) Nollidiagram. Figur 39. Sonesson, I (2020) Nollidiagram. Figur 9. Sonesson, I (2020). Nya Spekers Corner. Figur 34. Sonesson, I (2020) Rörelsediagram. Figur 35. Sonesson, I (2020) Rörelsediagram. Figur 36. Sonesson, I (2020) Rörelsediagram.
Figur 5. Sonesson, I (2020). Sabinskorna rövas bort. Figur 4. Sonesson, I (2020). Situationsplan.
Figur 24. Sonesson, I (2020) Skiss. Figur 28. Sonesson, I (2020) Skiss. Figur 30. Sonesson, I (2020) Skiss. Figur 31. Sonesson, I (2020) Skiss. Figur 32. Sonesson, I (2020) Skiss. Figur 33. Sonesson, I (2020) Skiss. Figur 44. Sonesson, I (2020) Skiss. Figur 45. Sonesson, I (2020) Skiss. Figur 40. Sonesson, I (2020) Soldiagram.
Figur 41. Sonesson, I (2020) Soldiagram. Figur 42. Sonesson, I (2020) Soldiagram.
Figur 10. Sonesson, I (2020). Temorära artefakter. Figur 11. Sonesson, I (2020). Temorära artefakter. Figur 43. Sonesson, I (2020) Tidslinjediagram.
Figur 14. Sonesson, I (2018). Vila de Grácia, Barcelona. Figur 15. Sonesson, I (2018) Vila de Grácia, Barcelona. Figur 16. Sonesson, I (2018) Vila de Grácia, Barcelona. Figur 1. Sonesson, I (2020). Överisktskarta.