Samspelet mellan det offentliga rummet och människors sociala liv - Fallstudie av artefakter och appropriation

Samspelet mellan det offentliga rummet

och människors sociala liv

- Fallstudie av artefakter och appropriation

The interaction between the public space

and peoples social life

Huvudområde: Byggd Miljö Examensarbetets nivå: Kandidat Omfattning i högskolepoäng: 20 hp Inlämnad: Höstterminen: 2020-08-21 Handledare: Elise Aldén

Samspelet mellan det offentliga rummet

och människors sociala liv

-Fallstudie av artefakter och appropriation

The interaction between the public space

and peoples social life

FÖRORD OCH TACK

Detta är min kandidatuppsats i urban miljö som ingår i kursen Självständigt arbete på programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation på Malmö Universitetet i Malmö. Den är riktad till en målgrupp som inkuderar blivande landskapsarkitekter, arkitekter, stadsplanerare eller andra personer som kan vara intresserade av ämnet. Tanken med kandidatarbetet är att väcka tankar och funderingar kring aspekter av det offentliga rummet och dess sociala liv och dels i min kommande yrkesroll som arkitekt.

Jag vill rikta ett stort tack till Jonas Alwall som varit kursansvarig och gav mig handledning av arbetsmetoder. Jag vill vidare tacka min handledare Elise Aldén som hjälpte mig med information och arbetsmetoder. Tack till arkitekt och projektledare för Ändring av översiktskartan för Kristianstad stad i Kristianstad Kommun som ställde upp i intervju och tack till andra personer som bidragit med åsikter, synpunkter kunskap och information vilket gjort det möjligt att skriva detta kandidatarbete.

Isabella Sonesson Augusti, 2020

SAMMANFATTNING

Att utforma och designa fysiska miljöer utifrån människans behov är något som forskare och arkitekter har experimenterat med i århundraden. Offentliga rum finns överallt där människor finns och kan innebära bland annat parker, stråk, torg och så vidare, till en plats minsta artefakter i form av vanliga bänkar. Artefakter är arkitektoniska utformningar som är designade för en grundfunktion och som ibland människor hittar egna sätt att appropriera på. Dessa artefakter i offentliga rum påverkar människor på ett eller annat sätt. Aspekter och förutsättningar avgör också hur och varför en plats används mycket en dag och mindre en annan. Det är orsaken till hur och varför människor väljer att befinna sig på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle av olika personliga anledningar. I mitt kandidatarbete har jag forskat om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv. Hur och varför männiksor påverkas av artefakter i det offentliga rummet och varför de vill uppehålla sig där. Kandidatarbetet riktar in sig på alla generationer och åldrar av människor och kulturella grupper. I ett avsnitt i arbetet fördjupas och diskuteras en aspekt som mer diskuterar ungdomars appropriation på torget. Jag anser att en plats ska vara tillgänglig för alla människor, året om, dygnet runt men har samtidigt varit medveten om att detta inte är helt och hållet möjligt att genomföra men att det ska finnas ett öppet sinne för det.

Med kandidatarbetet har jag velat finna ett konkret slutgiltigt svar men med studien är mitt syfte att väcka en tanke om hur arkitekter i framtiden, utifrån valda metoder, kan använda sig av den här metoden för att undersöka liknande framtida frågor inför att nya offentliga rum ska utformas. Jag valde att undersöka fenomenet på ett torg som är en traditionell urban miljö men det finns inga regler för hur ett offentligt rum eller en mötesplats ska se ut.

ABSTRACT

Designing physical environments for people and their requirements have been researched about and architects have been experimented with this particular subject for many years. A public space is anywhere people are and can for example mean parks, walkways, squeres etcetera, to the smallest useable artefacts in the form of traditional benches. Artefacts are the parts in att public space that have any kind of designed function that is meant for being used in a specific way and people find other different ways it can be used as. Those artefacts in public spaces do affect people in different ways. Aspects and conditions becomes a sequence to how and why people use a space more or less another one day to another. That is the cause to how and why pople choose to use a specific public space by specific occasions beacuase of personal reasons. In my thesis I have done a reaserch about the interaction between architecture, its artefacts and people social life. How and why pople are affected by artefacts in the public spaces and why they want to stay there. The thesis focus on all generations and ages of people and cultural groups. In one part of the thesis there will be more focused and discussed part about an aspect about teenagers appropriation in the choosen public space. I concider that a place should be available for all people, all year, the entire day and night but I have at the same time been awere of that that is not totaly possiple to implement but I want there to be an open mind for the thought of it.

In the thesis i did look for a concrete answer as a final result for the study but in the study the aim is to bring up how architects can use this kind of study in the future, from my chosen methods, can use this method to study likewise future studies for new public spaces to come. I chose to do the research about the phenomena in a square which is a traditional urban environment but there are no rules for how a public space or meeting space should look like.

INNEÅLLSFÖRTECKNING

1.5 Syfte och frågeställning 4

2. METOD 5 2.1 Avgränsningar 6 2.2 Urval 6 2.3 Genomförande 6 2.4 Etiska överväganden 6 3. TEORI 7

3.1 Appropriering i offentliga rum 8

3.2 Kunskapsläge och begrepp 8

3.2.1 Länkar 8

3.2.2 Basläger 8

3.2.3 Biljett och åktur 9

3.2.4 Stege 9

3.2.5 Varierande, linjerade och öppna sittplatser 9

3.2.6 Nödvändiga aktiviteter 9

3.2.7 Valfria aktiviteter 9

3.2.8 Sociala aktiviteter 10

3.3 Kvalitéer i offentliga rum 10

3.4 En ordning i appropriationm 10

4. ANALYS 11

4.1Observation: Samrådsmöte med Kristianstad kommun 12

4.2 Val av plats för studien 12

4.2.1 Lilla Torg 13

4.3 Fallstudie: Etnografisk platsanalys 14

4.4 Kristianstdas utveckling 14

4.5 Artefakternas betydelse 14

4.5.1 Sabinskorna rövas bort 15

4.5.2 Klockspelet 16

4.5.3 Kören 17

4.5.4 Djur i grupp 18

4.5.5 Nya Speakers Corner 19

4.5.6 Temporära artefakter 20

4.6 Intervjufrågor 21

4.6.1 Arkitekt och projektledare i Kristianstad Kommun 21

4.6.2 Människor på Lilla Torg 22

4.7 Jämförelse mellan Lilla Torg och andra offentliga ytor 23

4.7.1 Stora Torg, Eslöv 23

4.7.2 Vila de Grácia, Barcelona 24

4.7.3 Box Park, London 25

5. RESULTAT 25

5.1 Fotografier och skisser kopplade till historia och teoretiska begrepp 27

5.2 Diagram 34

6. DISKUSSION OCH SLUTSATS 37

6.1 Faktorer av aspekter och begrepp 39

6.2 Förutsättningar påverkar appropriation av offentliga rum 39

6.3 Kulturell identitet 39

6.4 Eventuellt tillägg till Lilla Torg 39

6.5 De fyra stegen 41 7. AVSLUTNING 42 7.1 Avslutande ord 43 8. REFERENSLISTA 43 8.1 Litteratur 45 8.2 Elektroniska källor 45 8.3 Figurer 45 8.4 Bilagor 47 8.4.1 Bilaga 8.4.2.1 Skissmaterial från etnografisk fallstudie Fallstudie - Skisser och anteckningar - Lilla Torg, Kristianstad 47

1.1 ÄMNESVAL

Ämnet jag valde som mitt forskningsområde handlar om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv, hur olika vardagliga aspekter påverkar oss i det offentliga rummet och vad som gör att vi stannar upp på en plats och approprierar den på olika sätt.

Med appropriation menar jag, exempelvis, att en skulptur också kan användas som en bänk eller att ett elskåp även kan användas som avlastningsbord för att ställa sin dricka på.

Då ämnet tidigare har forskats om under många år av exempelvis arkitekterna Jesper Magnusson och Jan Ghel, har detta kommit att bli ett välkänt fenomen. När jag hade valt mitt ämne visste jag tidigt att jag inte bara ville skriva om ämnet, utan även tillämpa det till en plats för att se hur dessa verkligen fungerar i det offentliga rummet och för att lära mig mer om fenomenet. Jag har studerat ämnet i tidigare kurser men såg min chans i detta tillfälle att få kunna utforska om fenomenet djupare, på mitt eget sätt.

I mitt kandidatarbete har jag tillämpat fenomenet på Lilla Torg i handelsstaden Kristianstad som blev mitt hjälpverktyg för att utforska ämnet. När jag skriver detta kandidatarbete pågår samtidigt en process i Kristianstad stad som innebär att eventuella ändringar av översiktskartan över staden (Kristianstad kommun, 2020) kan komma att genomföras. Varje mandatperiod ska översiktskartans aktualitet prövas för att se om tidigare beslut fortfarande är aktuella. I slutet av 2020 ska ett beslut vara fastställt utifrån allt deras insamlade undersökningsmaterial. Genom mitt arbete har jag följt Kristianstad kommuns process och varit i kontakt med personer bakom projektet för att förstå deras strategiska tänk och tillvägagångssätt. Under processen har Kristianstad kommun bjudit in invånare till samrådsmöten för att hålla en diskussion om oventuella förändringar och för att de ska få chans att dela sina åsikter. Jag fick ta del av Kristianstads kommuns samrådshandling Ändring av översiktsplan för Kristianstad stad (Kristianstad kommun, ÄÖP, 2020) under ett samrådsmöte. I samrådshandlingen visades en översiktskarta med utmarkerade centrala kärnor som de bland annat fokuserar på. Jag valde att ta del av Kristianstad kommuns process var för att förstå tanken bakom utveckligen som sker samtidigt som jag gör min forskning och då kan det hjälpa mig att förstå varför Lilla Torg fungerar och är utformat som det är idag.

Till de centrala kärnorna ska eventuellt nya gång- och cykelstråk leda för att öka tillgängligheten för att människor lättare ska kunna ta sig in till centrum från stadens ytterkanter. Idag bor det cirka 85 000 invånare i Kristianstad kommun, av dessa bor cirka 35 000 i centralorten (Kristianstad kommun, 2019). En av de centrala punkterna representerar de centrala torgen, bland annat Lilla Torg i Kristianstads innerstad som är placerad mellan två parallellgator och ytterligare två vallgator, Västra Vallgatan och Östra Vallgatan som går parallellt med varandra.

Jag valde att studera Lilla Torg i Kristianstad på grund av dess placering, historia, dagens

användning och funktioner, utformning i koppling till arkitektur, material och artefakter. Torget har en rektangulär form och dit in finns åtta ingångar från gågatorna runt om (se figur). Jag ville förhålla mig till en lagom stor plats och såg en fördel i att få en bra överblick över hela torget när jag utförde studien. Lilla Torg erbjuder varierande, arkitektoniska former och uttryck som jag ansåg kunde vara en fördel i min studie på det sättet att det redan var en aktiv plats. Runt om Lilla Torg ligger kommersiella verksamheter som säljer kläder, inredning, mat och fika, tillbehör för friluftsliv och andra verksamheter som bank och frisörsalong, det vill säga ett blandat utbud. I dagsläget står ett par av lokalerna tomma.

Figur 1. Översiktskarta: Den orangea markeringen visar Kristianstads innerstad som innehåller flera av de centrala kärnor som Kristianstad kommun arbetar med i ÄOP (Sonesson, 2020).

1.4 BEGRÄNSNINGAR

När uppsatsen skrivs pågår en rådande situation av en pandemi i hela världen på grund av viruset Covid-19. Sveriges regering har slagit fast att människor ska distansera sig ifrån varandra, både utomhus och inomhus. Under omständigheterna är det förbjudet att befinna sig i större folksamlingar. Uppmaningar som finns om att stanna hemma kan bli en bidragande faktor till att kanske inte lika mycket människor rör sig ute och använder platsen, dels ställer upp på intervjuer. Detta påverkar då resultatet av mina valda metoder. Under pandemin har Malmö Universitetet gått ut med information om restriktioner om att skolan ska hållas stängd och att föreläsningar ska hållas på distans via programmet Zoom eller liknande. I utförande av första fallstudien fanns inte dessa restriktioner, utan kom senare, därefter fick intervju hållas via telefon för att undvika personlig kontakt. Under arbetets gång har jag arbetat hemifrån för att minska riskerna ytterligare. Intervju med person från Kristianstad kommun har även den fått hållas via telefon.

Litteratur har jag i majorietet behövt läsa på internet då det finns en smittorisk vid resande som hade krävts för att kunna ta del av dessa.

1.2 LITTERATUR

Utifrån vald teoretisk litteratur har jag att använt mig av två huvudteoriböcker, Jesper Magnussons avhandling Clustering Architecture: The Role of Materialities for Emerging Collectives in The Public Domain (Magnusson, 2016) och Jan Gehls bok Life between buildings - Using Public Space (Gehl, 2011). Jag valde dessa teoretiker och ytterligare några för att undersöka och argumentera för min frågeställning. Från den teoretiska litteraturen har jag använt mig av följande begrepp - länkar, basläger, biljett och åktur, stege och punktformig, linjerade och öppna sittplatser (Magnusson, 2016) och även begreppen - nödvändiga- valfria- och sociala aktiviteter (Gehl, 2011). Begreppen är valda efter situationer jag har kunnat observera under fallstudie på Lilla Torg. Senare kommer jag att presentera litteraturen djupgående.

1.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Kandidatarbetet är grundat på en kvalitativ forskningsmetod i form av etnografiska fältstudier, observationer och analyser, empiri, diagram för olika aspekter, fotografier, intervjuer och skisser baserade på de begrepp jag valt ut ur teorin. En kvalitativ forskningsmetod grundar sig inte i statistiska uträkningar eller intervjuer, utan ur ett öppet tankesätt där det görs en tolkning av observationer som sedan analyseras. En etnografisk fallstudie innebär att samla in information från en plats som anses viktig för att ta reda på en eller flera specifika aspekter, det kan gälla både levande eller materiella ting och vilka roller de har i det offentliga rummet. Den etnografiska informationen som jag har samlat in under studien har jag sedan kommit att sammanställa till en skissbok där det går att följa min fallstudie i detalj. Skissboken fungerar som en huvudbilaga till huvudtexten.

Kandidatarbetet utförde jag i fyra steg:

1. Första steget innebar att samla in och analysera fakta om stadens historia, torget och dess material

och artefakter i koppling till varandra för att förstå varför torget ser ut som det gör idag utifrån olika beslut som har tagits förr i tiden. Under min fallstudie utförde jag en parallell undersökning till Kristianstad kommuns.

2. I andra steget använde jag mig av Magnussons teoretiska begrepp för att med dessa studera

artefakter och dessas påverkan på hur människor approprierar dem, om vad dessa används till idag och vad de var tänkta att ha för mening från början eller om det har kommit att användas som något annat för en stund på grund av olika aspekter och förutsättningar.

3. Jag har studerat människors beteenden kopplat till artefakters utformning och placering utifrån

Gehls teoretiska begrepp för att förstå hur och varför människor rör sig på ett visst sätt och vad som kan vara bakomliggande aspekter till förutsättningar som gör att de befinner sig på platsen just då. Jag använde mig även av ytterligare några teorier.

Frågeställning

• Hur påverkar artefakter på Lilla Torg att människor vill och kan uppehålla sig?

• Hur sker appropriationen av artefakter beroende på olika aspekter och varierande förutsättningar på Lilla Torg?

1.5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Med min forskning vill jag finna ett konkret svar på hur människor påverkas av artefakter i ett offentligt rum som gör att de vill och kan uppehålla sig. Jag vill bland annat ta reda på hur appropriationen sker beroende på olika aspekter och varierande förutsättningar. Genom min fallstudie på Lilla Torg vill jag lära mig mer om vilken påverkan artefakter har på människor i det offentliga rummet. Detta kommer jag delvis ta reda på genom egna tolkningar men studien är även öppen för andra tolkningar då alla människor uppfattar och upplever situationer på olika sätt, på så sätt kommer en bredare bild av studien. Jag ville ta reda på mer djupgående aspekter som är avgörande för användningen av en offentlig plats. Med min forskning vill jag uppmana om hur min studie kan användas i framtida arkitekturforskning och vidare läran om hur sambandet mellan arkitektur, artefakter och människors sociala liv i ett publikt rum kan se ut.

Jag vill undersöka de delar som jag anser att Kristianstad Kommun inte presenterar i sin undersökning och mål. I samrådshandlingen (Kristianstad kommun, ÄÖP, 2020) presenterar Kristianstad kommun i sin vision, större åtgärder i infrastrukturen med fler cykelvägar och stråk som leder in till centrum. I sin version strävar Kristianstad kommun efter målet att det ska finnas något för alla generationer, året om men de har inte fokuserat på Lilla Torg när det gäller en förändring för att öka aktiveringen och andra faktorer som gör att fler människor hade velat uppehålla sig där och därmed uppfylla målet.

Med mitt arbete vill jag komplettera Kristianstad kommuns arbete med inriktning på Lilla Torgs eventuella förändringar genom att titta på olika aspekter som jag anser att de inte har tänkt på och själv visa på hur dessa förändringar hade kunnat se ut i en skiss. Slutresultatet kommer alltså inte innehålla ett konkret förlag med visualiseringar eller ritningar. Jag kommer skissa skiss för att förmedla potentiella förändringar jag kommer fram till. Jag väljer att framföra en skiss för att visa att förändringarna inte ingår i en process eller bestämt att genomföras.

2.1 AVGRÄNSNINGAR

Kandidatarbetet baseras på kvalitativa fallstudier som utförs i ett offentligt stadsrum som är en plats där fenomenet vanligtvis äger rum, detta för att arbetet skulle bli hanterbart och inte för svårt att fördjupa mig i då jag skriver arbetet på egen hand. Med fallstudien baserad på valda forskares teorier argumenterar jag för att styrka mitt svar på frågeställningen med teoretiska begrepp som hjälpverktyg. De ligger delvis till grund för att lära mig förstå hur torget fungerar i koppling till min frågeställning och egna tolkningar. Att ha med begrepp som jag inte själv kunde uppleva att se i praktiken ansåg jag vara orelevant. För att förstå hur jag skulle fördjupa mig och smalna av ämnet mer och mer deltog jag i schemalagda föreläsningar som Malmö Universitetet och kursansvarig står bakom.

2.2 URVAL

I studien utförs flertalet platsbesök för att skapa en djupare förståelse om hur arkitekturen och dess artefakter kan påverka människors beteenden i den upplevda fysiska miljön. Valet av plats, begrepp och aspekter ingick i urvalet av att samla in ett empiriskt forskningsmaterial, det vill säga, material som visar hur människor tar sig fram och befinner sig på platsen en specifik tid på dygnet och approprieringen av de artefakter som finns i det offentliga rummet. För att ta reda på hur och varför approprieringen sker behövde jag välja en plats som redan var aktiverad av människor och som kunde inkluderas i kvalitativa intervjuer. Jag valde att ställa intervjufrågorna till blandade kön och åldrar för att få en inblick i deras vardagliga liv på Lilla Torg.

2.3 GENOMFÖRANDE

Inför varje besökstillfälle förberedde jag skisser i form av situationsplaner över Lilla Torg men också helt tomma blad. Situationsplanerna blev sedan perspektiv inriktade på olika aspekter och jag omvandlade dessa sedan till diagram. På de tomma bladen skissade jag ner vad jag kunde se som kunde kopplas till de teoretiska begreppen. Diagrammen visar hur torget fungerar i förhållande till rörelsemönster, appropriering, solens rörelse och komersiella verksamheters öppettider. Jag tog även med mig ett anteckningsblock till varje besökstillfälle där jag förde anteckningar och intervjuer. Jag fotograferade även aktiviteten på Lilla Torg. Under hela fallstudien utfördes dessa metoder på likadant sätt under alla platsbesöken, detta för att kunna se ett eventuellt återkommande mönster och aktiviteter som samspelar med varandra. Allt detta material har sedan kommit att samlas ihop för att bli en skissbok som går in på alla detaljer medan texten kom att bli en samling av allt det insamlade materialet.

För att skapa ett underlag för hur min forskning skulle se ut läste jag litteratur för olika metoder och deltog i föreläsningar som kursansvarig på Malmö Univeritetet föreläste om, ibland med inbjudna gästföreläsare.

2.4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Alla människor som jag har observerat och analyserat under observation och fallstudie har jag valt ska vara könsneutrala då jag ansåg att könen på de människor inte skulle påverka mitt slutresultat. Jag ville dels visa mitt tankesätt om en likabehandling i mitt kandidatarbete då jag anser att där inte ligger någon vikt. Slutresultatet hade fått ett annat fokus än vad jag hade varit ute efter om jag hade valt att presentera och definera kön. I kandidatarbetet har jag valt att istället återkoppla till individuella personer med det könsneutrala pronomenet hen.

Under fallstudien valde jag att medvetet inte fotografera människors ansikten då dessa inte ska kunna identifieras i koppling till detta arbete, detta för att skydda deras identitet och intregritet. Ingen individ ska kunna kännas igen om hen inte har givit godkännande för detta.

Att inte nervärdera enskilda individer under undersökningen har också varit en självklarhet, återigen för att visa ett likabehandlingstänk.

3.1 APPROPRIERING I OFFENTLIGA RUM

Hur människor möts och påverkas i ett stadsrum beroende på dess arkitektoniska utformning och utbud av artefakter har studerats och utforskats av olika arkitekter och forskare tidigare. Fenomenet har under många år studerats i flera olika former som ger en bred grund för vad fenomenet innebär. Upplevelsen av det offentliga rummet för människor innebär möten som kan se olika ut till

skillnad från varandra beroende på olika händelseförlopp. Vad en plats innehåller i mänsklig form, arkitektoniskt och med artefakter påverkar en plats karaktär och appropriation. Det här kan bero på en plats placering, utformning, storlek, kultur, väder och mycket mer. Platser kan se olika ut med deras olika förutsättningar. Det finns inga regler för hur exakt en mötesplats ska se ut.

3.2 KUNSKAPSLÄGE OCH BEGREPP

Jesper Magnusson, arkitekt och forskare vid Malmö Universitet tidigare och nu på Lunds Universitet har skrivit avhandlingen Clustering Architecture: The Role of Materialities for

Emerging Collectives in The Public Domain. Avhandlingen handlar om hur han själv upplever och ser sambandet mellan artefakter i offentliga rum i koppling till människor. Han har utifrån egna begrepp undersökt och utfört fältstudier på olika torg, framför allt i London, Paris och Amsterdam. Han skriver om arkitektur, artefakter och material i koppling till varandra i offentliga rum och hur människor approprierar dessa på olika sätt med varierande aktiviteter.

Magnusson benämner artefakter som aktörer och menar att det är en positiv sak att det sker ett utbyte i approprieringen för att det ska kunna bli en plats för nya möten och nya aktiviteter (2016). Hans forskning bidrar till en djupdykning i platsers utbud av appropriation. Beroende på hur artefakter är placerade i förhållande till varandra och vilka aktiviteter som pågår kan det leda till att triangulisering uppstår, alltså ett möte och ett samspel mellan människorna som utför aktiviteterna.

”Strangers who meet via an artefact or an event in a public situation are not formally obliged to take responsibility for any extended or deeper social relation. Accepted close proximity to strangers is thus clearly affected by a common interest or a shared objective that can be manifested, for example, by an artefact, a performance or a waiting situation...” (Magnusson, 2016, s. 233). I sin undersökning har Magnusson bearbetat och tolkat fram sex begrepp som visar hur urbana miljöer och arkitektur kan användas i framtidens utveckling av offentliga rum; Anchors, Basecamps, Tickets and rides, Ladders och Punctiform, Linear and Field Seating. (Magnusson, 2016) Jag valde att översätta dessa till svenska för att enklare förstå deras betydelse när jag arbetade med de länkar, basläger, biljett och åktur, stege, punktformig, linjerad och öppna sittplatser. Begreppen grundas hur vi människor vill framföra oss när vi tar del av platser i det offentliga rummet.

I Magnussons teori ingår det som kallas territorialisering och han menar att beroende på den individuella territorialisering som olika människor utgör, ser uppbyggnaden av den olika ut. Det kan ibland verka som att den inte finns alls. Hur det här skapas beror på relationen mellan omgivningen, de material som finns och det sociala. Territorialiseringen utgår från en specifik punkt och kan ske på olika sätt (Magnusson, 2016).

“In a territorialisation produced by a particular cluster, the boundary is where the cluster enrols and loses actors; i.e. where actors can enter or leave the territory. If the territories are produced at the same time in the same space, different territorial productions overlap and may exchange actors” (Magnusson, 2016, s. 50).

Magnusson menar att möjligheter till att sitta, luta sig eller ligga ner har stor påverkan för hur länge en människa stannar på en specifik plats. Ett exempel han nämner är att en strand i sig själv erbjuder alla de delarna - att kunna sitta eller ligga ner, mestadels själv eller i sällskap med en annan. Ibland kan en bänk förmedla ett utbyte mellan främlingar men mest söker människor sig till tomma bänkar eller sätter de sig helst så långt ifrån som det går (Magnusson, 2016). På Lilla Torg uppstår samma beteende. Människor väljer att stå upp istället för att sätta sig bredvid en främling. Även här har coronaviruset en stor påverkan som gör att man tar ännu mer avstånd från varandra.

3.2.1

Länkar

Länkar är artefakter som är byggda för att attrahera människor till att appropriera dessa och de är designade med sociala fördelar som ska skapa möten mellan människor. Ett offentligt rum har kapaciteten att kunna knyta nya band mellan människor via utformningen av arkitekturen. Exempel på potentiella aktörer som bidrar till att nya möten sker kan till exempel vara kanter, plattformar, trappsteg, träd, urbana möbler och elskåp. De fungerar för olika alternativ till temporära behov, exempelvis någonstans att sitta, en yta att placera ägodelar på eller ett skydd från regn, vind eller sol.

3.2.2

Basläger

Basläger är vanligtvis etablerade av människor i närheten av relativt fasta artefakter, exempelvis, kanter, trappsteg, väggar, träd, plattformar eller urbana möbler som bänkar - som tidigare benämner Magnusson artefakter som aktörer. Aktörerna approprieras oftast av personliga ägodelar. Genom att appropriera en länk över en längre tid skapas då samtidigt en taktik mellan de människor som approprierar den, även som en territoriell markering. En länk som är övertagen av personliga ägodelar tillåter gruppen att upprepande lämna och återkomma till territoriet utan risk att någon annan tar över den. Man kan säga att basläger framför allt skapas av att man sätter dit objekt, såsom, väskor, filtar, kläder eller picknickkorgar. (Magnusson, 2016)

3.2.3

Biljett och åktur

Vilka kläder vi har på oss och vad vi har tagit med oss till en offentlig plats tillgängliggör olika former av möjligheter till de artefakter och aktiviteter som finns på platsen i fråga.I skateboard-parker (åktur) kan det inspirera att ta med sig ett objekt som man kan åka i parken med exempelvis då skateboard, rollerblades eller kanske en skoter (biljett). Restaurangernas uteserveringar (åktur) är exempel på urbana ytor som ställer ett krav på att för att få komma in behöver man ta pengar (biljett) med sig för att sedan beställa något ur menyn för att få sitta där (Magnusson, 2016). Att det finns staket uppsatt runt om uteserveringarna utgör en tydlig begränsning som vem som helst inte får överträda (Magnusson, 2016).

”The human-artefact hybrid prompts different agency in relation with humans and

nonhumans present in (or related to) the space. Social actions and exchanges depend heavily on how different individual materialities tap in to each other and how they relate to shared artefacts.” (Magnusson, 2016, s. 263-264)

3.2.4

Stege

En plats med varierande förutsättningar kan göra att det sker en så kallad stege, en förflyttning bland människor. Det kan exempelvis innebära att det finns ett behov av att kunna sitta på en bänk men att i väntan på att en ska bli ledig tar människor andra intiativ till sittplatser. Att en stege sker kan även bero på att man inte vill befinna sig i skuggiga partier av offentliga rum och ändrar därför position efter hur solen rör sig eller att ett sällskap sitter på en uteservering som är nära stängning men känner för att umgås vidare och sätter sig på en annan servering som har öppet längre

3.2.5

Varierande, linjerade och öppna sittplatser

Ett offentligt rum kan innehålla artefakter som inte alltid nödvändigtvis signalerar att vara en klassisk stol eller bänk utan kan vara ytor i olika former och höjder eller andra objekt som kan approprieras efter behov (Magnusson, 2016). Dessa sittplatser kan vara placerade på olika sätt med olika syften och det gäller både permanenta och tillfälliga objekt. De kan vara placerade på ett sätt som nästan kan se oplanerat ut, med olika avstånd från varandra och vända åt olika väderstreck. I andra offentliga rum kan sittplatser vara strikt linjerade bredvid varandra på rad eller efter varandra medan på andra ställen kan de vara placerade i mitten av en offentlig plats dit många blickar dras. Det kan tillföra en liknande känsla som att stå på en scen och titta på alla runt omkring som tittar tillbaka på en. (Magnusson, 2016). “Opportunities to sit, lean or recline greatly influence how long

one might stay in a particular place, and thus impact the potential for exchange with other citizens in that space.” (Magnusson, 2016, s. 270)

Jan Gehl är professor vid Kungliga danska konstakademien och grundare av Gehl Architects. Han har bland annat skrivit flertalet böcker som handlar om offentliga rum och stadsliv, en av böckerna heter Life between buildings: using public space (Gehl 2011). Att värdesätta hur människor

upplever det offentliga rummet, de som faktiskt approprierar platsen, är vad Gehl diskuterar och argumenterar för. I detalj beskriver han hur det vardagliga livet i en offentlig miljö kan aktiveras och hur exempelvis markmaterial kan påverka approprierande i vardagslivet. Gehl och hans fru Ingrid Gehl har utfört fältstudier tillsammans i olika stadsrum för att dokumentera och analysera vad människor gör när de befinner sig i ett publikt rum. I studien fokuserar de på att observera rörelsemönster som de delar in i tre aktiviteter, sitta stå och gå. Andra metoder de använde var ljusstudie och rörelsemönster, alltså aspekter som påverkar på vilket sätt människor approprierar platsen. De kom att kalla metoden “kartläggning över beteende” (Magnusson, 2016). Gehls studie gällande sitta, stå och gå, kopplas, som tidigare nämnt till tre kategorier som han menar att han delar in människor i när han studerar rörelsemönster. De tre utomhus-aktiviteterna som används är

necessary activities, optional activities och social activities. Begreppen har jag valt att översätta till nödvändiga aktiviteter, valfria aktiviteter och sociala aktiviteter, för att göra det enklare att förstå och arbeta med.

3.2.6

Nödvändiga aktiviteter

Nödvändiga aktiviteter är mer eller mindre obligatoriska, såsom att gå till arbetsplatsen, lämna barn på förskola eller handla i butiken/shoppa, vänta på bussen eller att utföra ärenden. Dessa aktiviteter innebär att det finns ett måste i att genomföra dem. Alltså vardagssysslor och tidsfördriv tillhör i kategorin. (Gehl, 2011)

Till skillnad från andra aktiviteter tillhör de flesta människor hit som är gående. När som helst under året, under de flesta omständigheter utspelar sig aktiviteterna och är nästan helt och hållet oberoende av den yttre miljön. (Gehl, 2011)

3.2.7

Valfria aktiviteter

Valfria aktiviteter är sysselsättningar som grundar sig i att de finns en vilja att utföra det om tid och rum gör det möjligt att genomföra dem. Aktiviteterna innebär till exempel att sitta ner och ta de lugnt, stå och njuta av vädret, ligga och sola sig eller sitta och läsa en bok i lugn och ro. Dessa aktiviteter träder fram när exteriöra omständigheter upplevs som inbjudande (Gehl, 2011).

Den relationen som då uppstår är särskilt viktig i samband med hur det offentliga rummet är utformat eftersom de flesta fritidsaktiviteterna föredras att utföras utomhus. Dessa aktiviteter är framför allt beroende av den exteriöra utformningen/tillståndet/situationen. (Gehl, 2011)

3.2.8

Sociala aktiviteter

Sociala aktiviteter är alla aktiviteter som beror på andra människors befinnande/närvarande i offentliga rum. Sociala aktiviteter menas med exempelvis barns lek, hälsningar och konversationer, alltså gemensamma aktiviteter människor utför tillsammans som varierar i olika former. Den bredaste sociala aktiviteten är en passivt integrerande kontakt - att se och höra andra människor (Gehl, 2011).

Gehl fokuserar enbart på att studera det som är tillgängligt på offentliga ytor. Utöver de sociala aktiviteterna som sker utanför dessa ytor sker de samtidigt på många andra ställen såsom bostäder, på privata uteplatser, gårdar, balkonger, offentliga byggnader och på arbetsplatser. I nästan alla lägen utvecklas sociala aktiviteter till att bli länkar till de andra två tidigare nämnda kategorierna, detta för att människor befinner sig i gemensamma utrymmen. Några exempel på läkar är när människor möts, när de hälsar på varandra, passerar varandra och ser varandra i synvinkel (Gehl, 2011).

Sociala aktiviteter uppstår genom spontanitet som uppkommer genom att människor rör sig och befinner sig i samma offentliga utrymmen samtidigt. Det menas med att sociala aktiviteter i stort sätt inte stöds av nödvändiga och valfria aktiviteter och på sättet dessa enbart uppstår efter bra förutsättningar (Gehl, 2011).

3.3 KVALITÉER I OFFENTLIGA RUM

Ett offentligt rum kan ha bra eller mindre bra kvalitéer. Hur den fysiska miljön är utformad spelar roll i vilken utsträckning som platsen approprieras. Designen till små detaljer är av avgörande faktor som på olika sätt påverkar hur det offentliga livet ser ut. Förmånliga förhållanden och utformningar för aktivitet bör finnas för att skapa goda förutsättningar i ett publikt rum. Här handlar det mycket om artefakters design och placering och vilka signaler det sänder ut till människor. Viktiga kvalitéer bör vara att det finns möjlighet till att sitta, gå och stå. Även möjligheter till att höra och tala och se är sådana kvalitéer. Finns dessa kvalitéer, finns också förutsättningen till att andra aktiviteter uppstår, exempelvis frivilliga aktiviteter som att stanna upp, äta och leka. Gehl menar att där dessa kvalitéer finns sker nödvändiga aktiviteter på samma sätt som frivilliga, det kan bara ta lite längre tid att ändras då förutsättningarna är bättre. (Gehl, 2011). “In this context the quality of the individual segments of the outdoor environment plays critical part. Design of individual spaces and of the details, down to the smallest component, are determining factors.” (Gehl, 2011, s. 129).

3.4 EN ORDNING I APPROPRIATION

Lina Olsson menar, med hänvisning till Don Mitchell, att det finns en så kallad spänning i offentliga rum. Spänningen finns som en föreställning om vilka sätt som är acceptabla att bruka en plats på. Föreställningarna inkluderar skrivna lagar och regler men handlar framförallt om att det ses som en ordnad plats i människors medvetande som kan hindra att de tar för sig av det offentliga rummet på det sätter de egentligen hade velat. Det kan exempelvis innebära att specifika delar av ett offentligt rum är schemalagda för att så många som möjligt ska kunna appropriera den, det kan vara

torghandlare, uteserveringar, organisationer som anordnar aktiviteter och så vidare. Ordningen finns för att upprätthålla att det blir en plats för alla att samsas om.

Hur det offentliga rummet organiseras av oss människor bär på en potential i det att synliggöra kulturella och sociala identiteter (Olsson, 2008). Ett offentligt rum kan i dess utveckling göra att människor känner sig mer bekväma och trivs i sin stadsmiljö som de bor i för att då känna sig delaktiga i den lokala utvecklingen av platsen och dess identitet (Dahlin, 2017). “Möjligheten att appropriera (bruka och omforma) offentliga rum för egen del är av särskild vikt för individer och grupper vilka saknar tillgång till privat egendom att använda i syfte att organisera sig.” (Olsson, 2008, s. 202).

Figur 2. Diagram över hur stor utsträckning aktiviteterna sker i förhål-lande till platsens kvalité och utbud som öppnar upp möjligheten till att aktiviteten kan äga rum (Gehl, 2011, Life between buildings).

4.1 OBSERVATION: SAMRÅDSMÖTE MED

KRISTIANSTAD KOMMUN

Första fallstudien utförde jag på Kulturkvarteret i Kristianstad där samrådsmötet hölls. Innan samrådsmötet började, frågade jag en av arkitekterna om det fanns ett intresse att medverka i en intervju med mig, direkt fick jag ett positivt ja som svar. Redan då frågade hen om när jag ville hålla intervjun men jag hade vid det stadiet i arbetet inte förberett intervjufrågor, det var nästa steg. Mitt syfte med att gå på samrådsmötet var att delvis få en tydligare bild av hela projektet visat i den tidgare nämnda Kristianstad kommuns avhandling - Ändring av översiktsplan (ÄÖP) och för att få ta del av medverkande invånarnas åsikter för att få en starkare grund till att formulera intervjufrågor.

På samrådsmötet medverkade projektledare, politiker och frivilliga invånare som var intresserade av projektet. Man kunde välja att bara lyssna, ställa frågor eller uttrycka sina åsikter gällande eventuella förändringar. Av människorna som medverkade var majoriteten äldre personer, ett mindre antal personer i medelåldern och inga ungdomar, förutom jag själv. Kristianstad kommun inledde mötet genom att presentera deras kortversion av AÖP (Kristianstad kommun, 2020), de centrala kärnor de riktat in sig på och sedan hölls en frågestund där invånarna kunde kommunicera och dela med sig av funderingar och ställa frågor som sedan arkitekterna och politikerna svarade på. Politikerna som medverkade är inriktade i olika arbetsområden.

Frågorna som ställdes i frågestunden av invånarna var inriktade på stadens ytterkanter, vallar och vägar i infrastrukturen. Jag valde att själv inte ställa frågor under frågestunden då min tanke var att observera invånarnas eventuella åsikter gällande förändringar i stadens centrala punkter men det gick inte som jag hade tänkt, jag kände inte att jag fick några tydliga svar på vad invånarna verkligen ville förändra i staden som kunde stödja min forskning. Under frågestundens gång formulerade jag egna stödord till snabba frågor som jag kunde ställa på efterminglet där invånare kunde hålla ett mer öppet samtal och diskussion angående projektet. Jag ställde öppna frågor till en av arkitekterna/projektledarna för att få veta mer om vad de själva ser för möjligheter för stadens olika områden. Svaren tog jag med mig när jag skulle finna en plats att studera.

4.2 VAL AV PLATS FÖR STUDIEN

För att kunna undersöka hur ett stadsrum approprieras av människor, kvalitéerna som finns, om platsen har en större eller mindre påverkan på människor och hur mötena uppstår skulle jag behöva välja en plats där jag kunde se tydliga skillnader eller likheter i stadsrummet, kunna se möjliga mönster. Jag behövde hitta en ganska aktiverad plats att studera. Jag ville hitta en plats där jag kunde se artefakters möjliga potential i hur dessa ses på i dagsläget och hur de en gång har setts på för länge sedan, hur människor idag associerar till detta. Jag kände ganska snabbt att jag ville rikta in mig på torg så jag begav mig till centrum i staden och började titta efter en plats att studera mer i detalj. Eftersom att mina frågor grundar sig i hur vi människor påverkas av artefakter i offentliga rum, började jag studera torgen mitt i stadens centrum.

Figur 3. De viktiga kärnorna som Kristianstad kommun arbetar med som visas i Ändring av över -siktsplan (Kristianstad kommun, 2020).

Jag började med att studera Stora Torg som till största del idag fungerar som en passage för människor mellan tågstationen och Hästtorget. Stora Torg ligger mellan två yttre, breda bilgator - Östra och Västra boulevarden och två inre, smala gågator - Östra- och Västra Vallgatan. Det är ett större och mer öppet torg som har stora ytor avsedda för parkeringsplatser, inga sittplatser finns och mitt på torget finns en ensam skulptur i en fontän. Där finns inga butiker, ett hotell, tre restauranger och en korvkiosk.

Sedan studerade jag Lilla Torg och detta torg kunde jag se också fungerade delvis som en passage genom Stora Torg, mellan tågstationen och gallerian men här fanns ett mycket mer intressant flöde av människor med deras sätt att appropriera platsen och dess arkitektoniska utformning. För att vara helt säker på att jag gjorde rätt val av torg bestämde jag mig för att även studera två andra torg. Till sist studerade jag Hästtorget som är nybyggt, består av sten som markbeläggning med raka linjer och en mindre nivåskillnad som leder ner till en större trafikerad väg där det även går en busslinje och finns en mindre busshållplats. Kristianstad kommun satsade här på att låta uteserveringar ta plats och därför finns det endast ett fåtal artefakter i form av bänkar. På torget finns inga kulturella anspelningar. Det gav mig intrycket av att endast vara som en stor väntplats. (Kristianstad kommun, 2013)

På torget i form av en liten park är näst intill tom på aktivitet vilket beror på dess ytstorlek, täta grönska och en centrerad fontän med några få bänkar runt om. Då det ligger förbi både Stora Torg och Lilla Torg, längst bort från stationen så passerar människor inte är i lika stor utsträckning. Människor passerar för det mesta på gatan intill parken istället för genom.

4.2.1 LILLA TORG

Jag valde att Lilla Torg som plats att utföra min fallstudie på, på grund av dess geografiska placering, storlek till yta, för torgets karaktäristiska artefakter och för de olika människorna som fanns där. När jag tittade på vad platsen innehöll märkte jag att skulpturerna uttryckte en stor karaktär på platsen. Över nästan hela torgets mitt är det ett och samma markmaterial som är gatusten som medför ett mönster. Torgets ytterkanter är täckta med stenplattor som ligger intill byggnadernas fasader och är planerade för gående, framförande av cykel och fordon.

Jag kunde se att torget inte aktiverades av alla åldersgrupper, ungdomar behövdes. Detta var något som även Kristianstad kommun hade kunnat se men endast tänkt på att de vill tillföra mer stråk, grönska och att föra Kristianstad Högskola närmare centrum men jag anser inte det vara en fullständig lösning. De få ungdomar jag kunde se på Lilla Torg passerade till största del då det inte fanns något som intresserade dem förutom butikerna runt om och ölen när våren och uteserveringarna kom (betala för att kunna vistas där). Där väcktes frågan om hur den här målgruppen kunde komma att aktivera torget ytterligare? Det behövs något mer. Ungdomar multitaskar och lever i en snabb värld där mycket händer på en och samma gång men att det

samtidigt ska gå smidigt att utföra och ha allt samlat på ett och samma ställe helst. Märkte snabbt att det inte fanns några cykelställ alls. Det finns några bänkar som många ofta sitter på och man växlar approprieringen med varandra men ändå inte tillräckligt med sittplatser.

Figur 4. Situationsplan: De torg jag studerade för att sedan fördjupa mgi i Lilla Torg. (Sonesson, 2020).

Lilla Torg Stora Torg

Hästtorget

Torg (okänt namn)

4.3 FALLSTUDIE: ETNOGRAFISK PLATSANALYS

Innan utförande av fallstudien planerade jag upp ett schema för vilka dagar och tider jag skulle besöka platsen. För att kunna se ett eventuellt tydligt mönster planerade jag att utföra min fallstudie under ett antal fördelade besökstillfällen och olika tider på dygnet. Några planerade jag in efter hand om jag ansåg att material fattades. När jag planerade in besökstillfällen försökte jag även få tiderna att passa ihop med olika väderomslag som också är en stor och viktig bidragande faktor till hur artefakter på en plats approprieras av människor. Jag planerade in dagar med olika väderomslag såsom hagel, blåst, regn, molnigt och soligt. Jag kom fram till att jag ville utföra min fallstudie under ett minimum antal tillfällen - två förmiddagar på vardagar och en förmiddag på en helg, två eftermiddagar på vardagar och en eftermiddag på en helg, en vardagsnatt och en helgnatt. Jag inkuderade tre av mina besökstillfällen under två olika högtider. De olika tiderna satte jag ut då jag kunde tänka observera hur aktiviteten av vardagliga händelser möjligtvis kunde förändras och även eventuella ovanliga händelser som kunde göra att platsen kunde förändras till att bli något annat, mer än ett torg på grund av olika anledningar. Jag valde att studera under två timmar vid varje besökstillfälle för at jag anser att det är ett bra tidsförlopp, inte för kort och inte för långt för att upptäcka eventuella mönster eller avvikelser och för att samla in tillräckligt med etnografisk information att analysera.

När jag studerade Lilla Torg tänkte jag att det var en fördel att smälta in i mängden med andra människor för att inte dra uppmärksamhet till mig. Eftersom jag skulle studera torget under olika väderomslag anpassade jag min klädsel efter detta. Vid varje besök under fallstudien tog jag med mig media i form av skisspennor, suddgummi, anteckningsblock, fyra papper med förberett uppskissade diagram att fylla i - rörelsediagram, diagram för sittande eller stående människor, soldiagram och nolli-diagram. Som tidigare nämnt studerade jag grundläggande utifrån Magnussons begrepp; länkar, basläger. biljett och åktur, stege och variereande, linjerade och öppna sittplatser samt Gehls begrepp;

növändiga-, valfria- och sociala aktiviteter. Mer och mer specifiserade jag aspekter jag ansåg vara intressanta och mer och mer kom rörelsediagram och diagram över appropriation att smälta samman.

Jag letade arkiv på stadsbiblioteket i Kristianstad för att hitta historik om skulpturerna på Lilla Torg. Då fick jag en djupare förståelse om hur de en gång har använts.

Vardag, kl: 10.15-12.15 Vardag, kl: 15.15-17.15

Vardagskväll och natt, kl: 00.30-01.30 Helgdag kl: 10.15-12.15

Helgdag (Påskafton), kl: 15.30-17.30

Helg kväll och natt (Påskafton) kl: 23.20-00.20 Helgdag, kl: 15.30-17.30

Vardag (Valborg), kl: 15.30-17.30

4.4 KRISTIANSTADS UTVECKLING

Året var 1614 och Kristianstad grunades av den danska kungen Christian IV. Från början tillhörde staden Danmark men har sedan slaget vid Roskilde varit svenskt. För att staden lätt skulle kunna försvaras kom stadens utformning att byggas efter det syftet.Genom staden leder två parallella gator, Västra och Östra Storgatan. Mellan gatorna ligger två av innerstadens torg, Stora Torg och Lilla Torg. Stora Torg ligger norr om kanalen som då sträckte sig genom staden. I den delen av staden planerades det att byggas en kyrka, ett rådhus och bostäde. Bostäderna skulle byggas för de rikare invånarna och hantverkare bland annat, därför ligger Lilla Torg idag bland butiker, restauranger och caféer. Vid Stora Torg finns inte samma erbjudanden, endast med en butik och en restaurang. Bebyggelsen runt om Lilla Torg är har olika ålder, skala och arkitektur. På 1600-talet blev Kristianstad den första staden i Norden som byggdes efter renässansens tekniker och utseende med rutnätsplan, bastioner och vallar. Gatorna skulle vara raka, parallella, med rätvinkliga torg och byggnadskvarter. De medeltida stadskärnorna med slingrande gator, torg i olika storlek och trånga gränder var nu borta. Staden blev ett stort försvar i anfall mot Sverige och blev ett skydd för transportleder i området. Den nybyggda staden delades av en kanal och fick då två huvuddelar, två stadsportar (Norreport och Söderport), två tydliga torg, två huvudgator, två smal- eller bakgator och två vallgator. Det symmetriska mönstret från renässansens finns än idag i Kristianstad. Från början blir Stora Torg lite av en paradplats och ett centrum för den administrativa och mer adliga delen av staden. Lilla Torg blev salutorg och centrum för hantverk och handel. Runt omkring hela staden gick en fästningsvall och utanför vallen gick en vallgrav (Kristianstad kommun, 2019).

Kristianstad kallas idag för den Orangea staden som ska signalera värme och vänlighet. Färgen fungerar som en symbol för att hålla samman allt som händer i staden. Det står även för att det ska erbjudas aktiviteter för alla. Utbudet av aktiviteter innehåller bland annat biobesök, restaurangbesök, shopping, klubb och bland annat musikevenemang som arrangeras på de öppna offentliga ytorna under somrarna, bland annat på torgen. Utbudet för shopping har dock minskat de senaste få åren sedan C4 Shopping byggdes utanför centrum. Det har påverkat att många butiker har fått stänga då många istället väljer att åka till köpcentret. Sånt gör att det sker mer och mer e-handel som en konsekvens. Samtidigt försöker andra invånare bevara butikerna genom att fortsätta handla de fysiska butikerna och Kristianstad fortsätter med sitt mål om att det ska finnas något för alla. Butikerna i centrum förr hade presentkort man kunde köpa som gällde i de flesta butiker i centrum men togs sedan bort helt och hållet. C4 shopping använder samma system vilket kan påverka att människor dras dit mer också.

4.5 ARTEFAKTERNAS BETYDELSE

Följande kommer jag berätta om skulpturernas bakgrund, historia och deras koppling till Lilla Torg mer djupgående.

4.5.1 Skulptur av Anders Olsson – Sabinskorna rövas bort

I torgets nordvästra hörn står skulpturen Sabinskorna rövas bort. Skulpturen beskriver ett tillfälle i Roms historia då det inte fanns så många kvinnor. Roms grannstad, Sabinas invånare hade bjudits in till en religiös fest som innehöll idrottstävlinga. Under festen gav Roms grundläggare, Romolus, ett tecken med sin röda mantel och då sprang alla romerska män som saknade fru, fram och drog sabinskarnas döttrar med sig.

Skulptören Anders Olsson föddes år 1880 i Rinkaby och var även var målare. Han dog år 1955. Med blandade känslor och lekfullhet skapade han realistiska skulpturer som var detaljrika. Djur, barn och kvinnor tyckte han om att formge. Han utvecklades i en jugend-stil vilket innebär att han fick inspriationen från olika stiluttryck från olika platser i världen. Skulpturen sattes upp 1933 och den är gjord i brons (Månsson. B & Forsling. R, 1993).

4.5.2 Konstverk av Sune Friström m.fl. - Klockspelet

Klockspelet är ungefär 7 meter hög och i den hänger 23 klockor vilka väger flera ton. Skulpturen placerades i mitten av Lilla Torg år 1991 och tillverkades av Skånska Klockgjuteriet AB Hannas. Stadskulturchef Sune Friström kom på idén och hur skulpturen skulle utformas med detaljer och ingenjören Ingemar Hertzman. För att idén skulle kunna äga rum och utformas skedde en insamling av bidrag från handelsmän och föreningar och bidrag från Otto Ericssons räntefonder. Det skänkes 1991 av Kristianstads handelsförening till Kristianstads kommun och byggdes ut 1992 med en manual (Kristianstads Länsmuseum, 1993). Skulpturen skapades av Sune Friström, tidigare stadsarkitekt i kommunen. Klockspelet har förut spelat sju gånger om dagen, året runt och på skulpturen finns tiderna angiva då det brukade spelas, klockan 08.00, 12.00, 12.30, 13.00, 16.00, 18.00 och 21.00 (Kristianstad kommun, 2019).

4.5.3 Konstverk av Thomas Qvarsebo - Kören

Kören placerades i Lilla Torgs sydöstra hörn år 1984, den är tillverkad i brons och föreställer fyra herrar i kostym och slips och kallas även Speakers Corner. Skulpturen är 77 cm hög och står på en sockel av röd granit. Skulpturen uttrycker en individualitet och gemenskap (Okänd författare, 1993). Förr stod en stor vinklad scen intill som en koppling till skulpturen. Scenen var gjord av sten och med Körens grepp om scenen var Kören en naturlig del av aktiviteten på torget. Konstnären Thomas Qvarsebo föddes i Stockholm 1947. Han ville inte längre arbeta med de klassiskt runda formerna utan ville formge fasetterade skulpturer. Detta för att i sina verk bättre fånga upp ljus och behagligare skuggor som faller från skulppturerna. Han arbetar ofta med människogrupper som motiv (Månsson. B & Forsling. R, 1993).

4.5.4 Okänd konstnär - Djur i grupp

I torgets nordöstra hörn, bredvid skulpturen Sabinskorna rövas bort, står tre placerade skulpturer formgivna som djur, en häst, ett får och en sköldpadda. De står placerade i en samling mot olika riktningar. Vem konstnären är har jag inte lyckats finna och inte heller ett namn för skulpturerna. Skulpturerna lockar intresset för appropriation i den delen av torget. Skulpturerna är i sitthöjd och har därefter fått just den funktionen.

4.5.5 Okänd konstnär - Nya Speakers Corner

I torgets norra hörn finns en mindre scen i stenmaterial och kallas Nya Speakers Corner. I zhistoriskt arkiv har jag inte lyckats hitta vem konstnären är eller vad skulpturen heter.

4.5.6 Temporära artefakter

Temporära artefakter är solstolar som ställs ut av handelsstaden i samarbete med kommunen. I intervjun med arkitekten som också är projektledare för ÄÖP talade hen om dessa solstolar. Dessa har ställts ut på torget några tidigare somrar. Hjärtformade blomster stod några utspridda som dekoration.

Figur 11. Orangea solstolar (Sonesson, 2020).

Figur 10. Gräsmatta med orangea solstolar och bord med stolar. (Sonesson, 2020).

Intervjufrågor

• Vad är de största kopplingarna mellan centrum och de yttre stadsdelarna?

• Vad har de parallella huvudgatorna idag för funktion, vad bidrar de till?

• Utifrån dina erfarenheter i utvecklingsarbetet, är torgen och de parallella huvudgatorna trygga att befinna sig på under alla tider på dygnet?

• Målen handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, uppfyller Lilla Torg dessa tre mål idag?

• Ett av målen handlar om integration och gemenskap mellan generationer, människor i olika åldrar. Utifrån dina erfarenheter i utvecklingsarbetet, uppehåller sig generationer sig på Lilla Torg idag?

• Finns det idag utbud av aktiviteter för alla åldrar, året om på Lilla Torg?

• Något jag har tänkt på är också det här när vi pratades vid på samrådsmötet så nämnde du att det inte är så många ungdomar som kommer till platsen, gäller det också Lilla Torg?

• Hur påverkar viruset er utvecklingsprocess?

4.6.1 Arkitekt och projektledare i Kristianstad Kommun

I samband med att jag hade lärt känna Lilla Torg där jag utförde min fallstudie, kunde jag formulera mina intervjufrågor och skickade återigen ett e-postmeddelande till arkitekten för att ta upp

kontakten och planera in ett tillfälle att hålla intervjun. Den här gången tog det längre tid att få ett svar och det blev en veckas fördröjning. Att det blev fördröjt gjorde att jag fastnade i processen men under tiden fortsatte jag att arbeta vidare på andra delar i arbetet. Jag fick svar och vi kom överens om att hålla intervjun via telefon, detta för att undvika smittorisk på grund av den pågående pandemin. Svaren jag fick på mina frågor under intervjun var tydliga och jag fick en tydligare förståelse av hur Kristianstad kommun arbetar och deras tankar i deras projekt och process. I en fråga jag ställde tog jag upp att Kristianstad kommun talar om i ÄÖP att de strävar efter målet om integration och gemenskap mellan generationer, människor i alla åldrar och utifrån hens erfarenheter i utvecklingsarbetet ifrågasatte jag om Lilla Torg har uppnått det målet eller om det fortfarande återstår att arbeta fram. I svaret menade hen att Lilla Torg har uppnått detta mål och hen gav skulpturerna på torget som exempel att dessa kunde barn leka och klättra på bland annat. Det sågs som en självklarhet för hen att skulpturerna idag ses som något mer än vad de var menade för från början, de är en del av barns lek. Det kunde jag hålla med om men genom mina observationer har jag kunnat se alla generationer i fallstudien men inget som får åldersgruppen ungdomar att stanna upp och använda sig av vad platsen erbjuder. I dagens läge passerar ungdomar för det mesta. Det finns inget som fångar deras intresse. Hen menar att butikerna som ligger på eller runt om torget har stor betydelse om vilka människor som dras dit och då många butiker har slagit igen har de förlorat delar av åldersgrupperna ungdomar och barn. Nu lockas människor mer till det nybyggda C4 Shopping köpcentrumet i utkanten av staden och handlar hellre genom e-handel.

Arkitekten svarar att det har blivit både sämre och bättre i förändringen. De äldre ungdomar som delvis går på gymnasieskolan och högskolan i staden passerar inte Lilla Torg och resten av centrum i lika stor utsträckning. Som en parentes nämner hen att det finns ett önskemål om att flytta högskolan närmare centrum för att få tillströmning av studenter.

Hen tillägger att det möjligtvis saknas en del sittplatser då det ofta vistas mycket människor där samtidigt på sommaren. Kristianstad kommun, i samarbete med handelsstaden har tidigare år löst situationen genom att ställa ut tillfälliga solstolar på torget men personligen anser jag inte detta vara en tillräcklig lösning till deras eget mål om att det ska finnas något för alla människor dygnet runt och året runt. Jag anser att det krävs en förändring som möjligtvis hade kunnat innehålla både sittplats, ny scen, väderskydd och cykelställ.

Hen säger även att tryggheten på torget har ökat efter att ha kommit med åtgärder, bland annat för att minska biltrafiken då hen menar att där förut körde förbi mycket bilar på nätterna. Gällande belysningen krävs inga åtgärder då det idag finns bra belysning över hela torget och detta håller jag med om. När jag har observerat torget på natten har jag upplevt att det känns tryggare att befinna sig där än vad jag hade kunnat tro, på grund av att torget varit så pass upplyst. Hen hoppas på att fler restauranger kommer tillkomma i framtiden och menar att även det hade ökat tryggheten då fler människor hade rört sig i närheten och över torget. I nuläget finns det en stor risk att fler butiker och restauranger stänger på grund av pandemi då de har svårt med ekonomin när det är en minskad kundkrets.

4.6.2 Människor på Lilla Torg

För att få veta mer specifika anledningar till varför människor befann sig på eller passerade Lilla Torg började jag ställa frågor till människor som gick förbi. Jag antecknade ner svar jag fick under intervjuerna. Det var några personer som stannade upp med en positiv reaktion medan majoriteten tog illa upp och blev upprörda när jag kom fram under flera besök på torget. Därmed avbröt jag min tanke om att utföra dessa kortare intervjuer på torget. När jag fick dessa reaktioner förstod jag att det fanns en rädsla bland folk, rädsla för smittorisk på grund av det rådande viruset.

Det blev en stor begränsning i min forskningsmetod och process då människors egna röster och reaktioner i intervjuerna hade gjort skillnad i slutresultatet, men jag försökte då tänka om i min forskningsmetod och funderade då på att göra en enkät att skicka ut digitalt på olika sidor men förstod snabbt att det hade givit mig orealistiska svar i slutresultatet eftersom personerna då i fråga inte hade befunnit sig på platsen i nuet när den hade svarat på mina frågor.

Jag fick tänka om och kom att hålla min forskning ännu mer kvalitativ då jag valde att endast studera och tolka. Det märks ingen större skillnad på appropriation av Lilla Torg i jämförelse med innan och efter viruset bröt ut. Människor uppehåller sig på torget obehindrat och approprierar artefakter och rör sig i samma utsträckning som tidigare.

Första personen jag ställde frågan till från början hade först tänkt gå en annan gata men gick av misstag fel när hen skulle gå till en bokhandel i närheten för att köpa en ny bok. I nästa svar från ett par som tillsammans var på väg över torget svarade att en av dem är uppväxt i staden och att den då också visste att det var den snabbaste vägen var för dem båda att ta för att ta sig till Galleria Boulevard som ligger på Östra Boulevardgatan. Senare ställde jag samma fråga till en person jag observerade uppehålla sig på torget, hen observerade också platsen men utifrån ett annat perspektiv. Hen bar på en kamera med stort objektiv och förklarade för mig att även hen studerade människor på torget och att fotografering var ett stort intresse, också på offentliga platser. Personen hade inget specifikt ändamål på Lilla Torg, utan drogs dit då där rörde sig mycket folk vid tillfället.

Intervjufrågor

• Vad är det som gör att du/ni väljer att passera eller uppehålla dig/er på Lilla Torg just nu?

4.7 JÄMFÖRELSE MELLAN LILLA TORG OCH ANDRA

OFFENTLIGA YTOR

4.7.1 Stora Torg, Eslöv

Under 2020 genomgår Eslöv kommun en ombyggnad av hela Stora torg i stadens centrum. Torget som tidigare var platt över hela dess area ska komma att utformas i olika nivåskillnader, detta för att skapa en multifunktionalitet så att många olika aktiviteter kan äga rum samtidigt på platsen. Eslövs kommun har satsat på grönska, rinnande vatten, liv och rörelse. De vill skapa ett torg med livlighet och möten mellan människor. När torget står klart ska platsen komma att bestå av en kejsarlund med en markfontän, uteservering och ett nytt konstverk. Det ska även tillkomma en terrass med uteserveringar, torghandel och food trucks.

“Inte bara en plats som man passerar på väg någonstans.” (Eslöv kommun, uå) Innan och under ombyggnationen har kommunen hållit en medborgardialog med de invånare som bor i Eslöv kommun och de fick då delta i att ge förslag på vad torget skulle kunna behöva. Sammanställningen av tankar och åsikter som samlades in resulterade i att invånarna ville ha en ny funktion och form för torget. De ville även ha ett tryggare och lugnare torg med mer utrymme för fotgängare och cyklister. Torget ska kunna fungera året runt, under alla dygnets timmar.

För att Eslöv ska kunna uppnå sitt mål behöver den korttidsparkering som idag finns på platsen tas bort. I fortsättningen kommer det vara tillåtet att stanna till med bil för att släppa av eller hämta upp passagerare, varuleverantörer får stanna till för att hantera gods eller annat. Bilar kommer fortfarande få framföras, bara inte i lika stor utsträckning och även parkeringstillstånd för rörelseförhindrade.

Eslövs kommun har, vad jag anser, en mycket bra idé om hur ett torg kan vara multifunktionellt och rymma flera aktiviteter på en och samma gång på grund av dess nivåskillnader. Kanterna mellan nivåerna kommer att kunna fungera som sittplatser och trappa samtidigt medan tillgängligheten finns kvar då det finns en planerad backe/ramp som smälter samman nivåerna vid ytterkanterna för att det fortfarande ska vara tillgängligt för alla. Grönskan ger torget en hög kvalité då det kan bildas skugga vid exempelvis varma sommardagar.

4.7.2 Vila de Grácia, Barcelona

Från en studieresa i Barcelona i Spanien besökte jag ett torg i Vila de Grácia, ett torg likt Lilla Torgs storlek till yta, med mycket grönskande träd, en mindre lekplats, intilliggande restaurang och glassbar. På torget finns permanenta sittplatser som är placerade i varierande vinklar, i grupper med syfte att möten enklare ska uppstå, till skillnad från torg i Sverige där bänkar oftast står strikt linjerade bredvid varandra (Magnusson, 2016).

I torgets ena hörn står en lång stenbänk som fungerar som en länk mellan människor som sitter där. Då bänken är lång utgör den en barriär men på grund av dess låga höjd finns möjligheten att gå över den som en del människor gjorde. Då även grönskan är utspridd, finns där inte en strikt linje vilket gör att människor tog sig fram med ett mycket varierat rörelsemönster. Endast torgets mitt, rakt igenom var öppet för att enkelt ta sig fram med exempelvis cykel.

Torget Vila de Grácia anser jag också vara en mötesplats med hög kvalité med dess stora plattform i mitten av torget som blir både som en trappa, sittplatser och en scen. Något mindre bra kvalité var att tillgängligheten och att alla ska kunna ta sig upp dit fanns det ingen tanke på och det ojämna markmaterialet stötte inte heller detta fullt ut.

Figur 15. Vila de Grácia, Barcelona (Sonesson, 2018).

Figur 16. Vila de Grácia, Barcelona (Sonesson, 2018). Figur 14. Vila de Grácia, Barcelona (Sonesson, 2018).

4.7.3 Box Park, London

Från en annan studieresa i London, England där jag studerade Box Park, ett tog med intilliggande containrar. Containrarna används som tillfälliga skyltfönster för inredningsbutiker medan det finns en restaurang på övre våningen. Upp till restaurangen leder en trappa på utsidan av containrarna. Jag förstod inte direkt att restaurangen fanns där då det är mindre bra skyltat och fönsterna är mörka. Utanför fanns en mindre gräsplätt med ytterligare mindre container som stod öppen för att fungera som scen ut mot gräsplätten där de stod ett antal bänkar med bord. De få sittplatser och den lilla area som fanns stänger snarare ute människor.

En helt och hållet flexibel plats som kan ändras om efter olika behov och evenemang. Torget ligger ut med en väg där bilar passerar men fungerar ändå som ett stopp för människor att slå sig ner på och just med tanken att det bara är tillfälligt kanske får en att passa på. Containrarna öppnar inte upp för att några aktiviteter ska kunna äga rum på platsen. Platsen ger även en känsla om att vara privat och inte för allmänheten.

Att jag valde att jämföra med Box Park i London var för att jag anser att den har en låg kvalité för att vara en offentlig plats.

5.1 FOTOGRAFIER OCH SKISSER KOPPLADE TILL

HISTORIA OCH TEORETISKA BEGREPP

Figur 21. Ett av de flera elskåpen har vid ett tidigare tillfälle innan ett av mina platsbesök använts som ett avlastningsbord för att ställa sin drickflaska på som sedan har lämnats kvar. Detta är ett tydligt tecken på att elskåpet har varit approprierat (Sonesson, 2020).

Figur 20. I Lilla Torgs norra hörn sker flera aktiviteter samtidigt, människor som väljer att sitta,

stå och gå. När det är sol och fint väder är detta en förutsättning som gör att många människor väljer attgå till torget och blir då en aktiv plats. Boende som bor i lägenheter runt omkring Lilla Torg går ut för att uppehålla sig och appropriera bänkarna då de inte kan ta frisk luft och njuta av solen på samma sätt som i till exempel en privat trädgård (Sonesson, 2020).

Figur 22. En person använder ett elskåp som sittplats. En förutsättning är att artefakten är i normal sitthöjd som en pall och fångar då intresset till approppriation. Samma upplevelse skapas när andra människor approprierar vanliga bänkar på torget. Möjligheten till att sitta på elskåpet öppnar upp till att en länk kan bildas när andra sitter på bänken bredvid (Sonesson, 2020).

Figur 23. De tre aktiviteterma sker under ett och samma tillfälle, social aktivitet mellan paret som samtalar och väljer ut blomster och personen som stannar till med permobilen för att titta på marknadsståndets utbud gör det avvalfri aktivitet. Försäljaren utför en nödvändig aktivtet då hen har ansvar över försäljningen (Sonesson, 2020).

Figur 25. Under sen kväll och natt står torget i helhet nästan helt och hållet tomt och ingen rörelse eller aktivitet äger rum förutom ytterst få personer som cyklar eller går för att passera. Ingen appropriation sker under dessa tider på dygnet (Sonesson, 2020).

Figur 24. Frivillig aktivitet (gul) bland människor utspelar sig under en kväll för att umgås trots Covid-19. Det äter och dricker tillsammans medan personalen arbetar för att servera

kunderna vilket utgör en nödvändig aktivitet (röd). På de flesta torg när uteserveringar öppnar

och staket sätts upp tar de upp stor plats av torgets yta. Det blir en ticket and ride och ekonomi blir som en barriär att ta sig över för att kunna vara en del av de aktiviteter som sker, det människor vill kunna vara en del av (Sonesson, 2020).

Figur 26. Bänkarna bidrar till att människor kan sitta ner och njuta av att solen skiner men det finns inte många sittplatser vilket gör att de snabbt tar slut. Andra människor som också vill hitta en sittplats hade då behövt köpa något på en av uteserveringarna som ticket and ride för att få en sittplats. Därför väljer många att passera torget istället.

I obeservationen jämförde jag även med Vila de Grácia med de varierande och öppna sittplatser som finns där och som är placerade på ett sätt som skapar möten mellan människor. I Sverige är bänkar ofta linjerade och människor sitter själva eller två. (Sonesson, 2020).

Figur 27. Människor i olika åldrar approprierar skulpturerna genom att sitta eller klättra på dessa. Här sker endast valfriva aktiviteter i form av sitta och stå. De som uppehåller sig vid skulpturen är där av ett frivilligt skäl och inte för att de måste appropriera torget som en genomfart för att komma fram snabbare till en annan plats (Gehl, 2011). Senare under våren har Kristianstad kommun lagt ut en gräsmatta i plast med utskurna hål som passar till skulpturerna. På gräsmattan tillkom även tillfälliga solstolar, dessa stolar talade arkitekten från Kristianstad kommun om i intervjun. Det finns även bord och stolar för att man ska kunna sitta ner flera stycken i sällskap för att exempelvis sitta ner och äta sin take away-mat eller bara för att sitta ner och samtala med varandra (Sonesson, 2020).