Fysisk och psykisk sjukdom - Tandvårdspersonals upplevelse och kunskap om patienter med ätstörn

Ätstörning är både en fysisk och psykisk sjukdom vilket involverar hela kroppen beskriver SBU (2019) i sin rapport. Sjukdomen medför även stora sociala konsekvenser vilket ger en förvärrad livskvalitet både från närstående till patienten och den drabbade (SBU, 2019). Hälften av informanterna beskrev att de hade en klar syn på att fysisk och psykisk hälsa går hand i hand och påverkas av varandra.

” …Ja, det är väl näringsbrist och sen är det psykiska hälsan ehh…det är liksom sammantaget både fysisk försvagning och en psykisk belastning…” (I 4)

”…framför allt tänker jag på den psykiska ohälsan, att det här är en person som faktiskt inte mår så bra…” (I 5)

”…jag brukar peppa dom till att gå till sin vårdcentral och berätta att du mår jättedåligt och behöver traumatisk psykolog hjälp…” (I 6)

Mall

Alla informanter önskade någon sorts mall, broschyr och guide i form av frågor i en hälsodeklaration, terapiplan eller liknande den gällande ”våld i nära relationer” med raka öppna frågor i hälsodeklarationen. Det ska all personal på Folktandvården i Region Uppsala ställa till patienter vid undersökningen. Det önskades en skriftlig broschyr med uppdaterad information med hänvisning till olika instanser till exempel Barn- och ungdomspsykiatrin, psykolog, ätstörningsklinik och telefonnummer.

”…vi ska starta upp det här med våld mot kvinnor, vi ska…vi ska ta upp ett projekt och ha med det i hälsodeklarationerna, det kanske leder in till det här med ätstörningarna…” (I 1)

”…ehh...jag skulle så klart vilja att mallen ehh...ger…kanske lite beskrivning…ehh…om ätstörningsetik och i tandvårdssammanhang och gärna att det finns kanske en ehh...generell terapiplan sen blir det så klart alltid mer individuellt beroende på vad man har för patient i stolen då men att det ändå finns någon...en generell plan för hur man ska behandla och hur ofta man ska ta tillbaka och stötta och så där…” ( I 3)

”…nej men jag tyckte det här med mallen, jag tycker…ehh... jag tänkte just det här med att tassa runt och det är att man inte har en naturlig fråga det ligger liksom inte i våran…våran...mall och det ligger inte i vår hälsodeklaration och därför frågar man inte…det som ligger liksom…i mallar eller i hälsodeklarationen...det frågar man ju…och det blir ju inget konstigt heller att ställa frågan…och då upplever inte patienterna heller att det känns konstigt ehh...men...men…så det tror jag är jätteviktigt…” (I 4)

”…ha en broschyr, att hit kan du vända dig…” ( I 6)

Diskussion

I denna studie har legitimerad tandvårdspersonal inom allmäntandvården i Region Uppsala intervjuats om deras upplevelse och kunskap om patienter med ätstörning. Resultatet visar på att tandvårdpersonalen har en varierad upplevelse och kunskap om patienter med ätstörning och att informanterna önskar olika former av ny kunskap, vägledning i arbetet likt en manual, där frågor till patienter om deras hälsa inriktas åt om patienten har någon form av ätstörning. I följande stycke diskuteras metod och resultat av vårt syfte samt reflektioner kring tidigare forskning i jämförelse till

denna studie. Det tas även upp egna åsikter, reflektioner och förslag om fortsatt forskning och utveckling.

Metoddiskussion

I denna studie har en kvalitativ metod använts med en induktiv innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004). Det innebär, menar Henricson och Billhult (2017), att huvudsakligen öppna frågor ställts av intervjuaren och besvarats enligt informanternas egna upplevelser och erfarenheter.

Om en deduktiv innehållsanalys använts, hade svaren troligtvis sett annorlunda ut genom att de utgår från logiska resonemang eller en teori (Henricson et al., 2017). Då börjar forskningsfrågan vid ett antagande likt en hypotes i det område studien ska forska om. När hypotesen väl är skriven kan studien utföras via empirisk studie, där syftet ska visa ifall hypotesen stämmer (Henricson et al., 2017). För att förklara det förenklat mellan induktiv och deduktiv, kan det vara att vid en induktiv insamling av datamaterial, startar du själv med din empiri, medans vid deduktiv insamling av data börjar vid vissa påståenden, vilket baserats på tidigare emperi eller teorier vid forskning (Henricson et al., 2017).

Styrkan med den induktiva innehållsanalysen i denna studie, var att informanterna gav ett beskrivande svar på frågorna. Det intressanta var informanternas gester och kroppsspråk under intervjuerna, vilket framhävde deras känsla av engagemang kring patienterna. En svaghet med den induktiva innehållsanalysen, var risker att missa att ta ut intressanta meningsbärande enheter för kodning och kategorisering.

I kontakten med informanterna inför intervjustudien har en del bekymmer uppmärksammats.

Svårigheterna med att få deltagare till studien, även att informationen av studien, dess syfte och förfrågan om att delta gått i flera led. Det kan ha gjort att viss information och tid gått förlorad och därmed fått intresserade att tappa intresset att delta. För att undvika sådant hade det varit bra att i starten av projektplanen inför intervjustudien presenterat oss bättre. Det kunde ha skett genom ett onlinemöte, vid ett klinikmöte, eller ifall en inspelad zoomvideo gjorts och skickats ut till verksamhetschefer på allmäntandvården i regionen där de kunde spela upp videon och presenterat studien. Då hade de blivande informanterna fått en tydligare bild och förhoppningsvis hade flera deltagit i studien, vilket kunde ha påverkat resultatet. Inspelningen av intervjuerna har gjorts via internet, dator och det digitala nätverket zoom. Det har främjat analysen av studien, då det fanns möjligheter att spela upp videon under transkriberingen (Henricson & Danielsson, 2017).

En enkätstudie är resurskrävande och mindre personlig och det kunde ha gjorts ifall kvantitativa data i form av statistik önskats, vilket kan ge objektiva svar i form av siffror, tabeller och grafer. Då önskan var att få informanternas egna upplevelser, berättelser, erfarenheter och synpunkter var en kvalitativ design emellertid det bästa för att besvara studiens syfte.

Fördelen med pilotintervjun var att kunna testa tekniken, frågorna i intervjuguiden och känna sig för i den specifika intervjusituationen. Båda medverkade vid pilotintervjun, där Henricson och Billhult

(2020) menar att det finns fördelar att vara två med vid pilotintervjun, då en ställer frågorna och den andra observerar och för anteckningar. Pilotstudien medförde en justering av tiden för intervjun från 40-60 minuter till 15 minuter då fyra av bakgrundsfrågorna inte svarade på syftet och togs bort, vilket kan möjliggjort att flera informanter blev intresserade av att delta. En fundering är om det var en nackdel att endast en pilotintervju utfördes. Eventuellt hade fler saker tillkommit att ändra på i pilotstudien om fler hade genomförts, vilket kanske ändrat resultatet av intervjustudien. En annan aspekt är ifall fler pilotintervjuer utförts, vilket hade kunnat inspirera till ytterligare förbättringar av intervjun och intervjuguiden.

De semistrukturerade öppna frågor i intervjuguiden utgick ifrån att informanterna fritt kunde tala efter egna upplevelser och kunskaper (Henricson & Danielsson, 2017). Efter ett par intervjuer kunde ett visst mönster framträda bland informanternas svar, vilket var positivt i en semistrukturerad intervjuguide.

Studiens utformning lämpade sig väl då tankar, reflektioner och känslor kom fram samt att efterföljande allmänna frågor i intervjuguiden till exempel …-”kan du utveckla? eller -”berätta gärna mer om”… lättare sågs än om författarna valt en enkätstudie där de följdfrågorna inte kunnat ställas.

Allmänna följdfrågorna framfördes då intervjuaren önskade en förklaring eller ett förtydligande (Henricson & Danielsson, 2017). Intervjun via dator och zoom var ett bra alternativ då Covid-19 och pandemin gjort det svårt med fysiska möten. En annan positiv aspekt var att zoominspelningen gynnade alla berörda att se och höra varandra, där både ansiktsuttryck, miner och känslor lättare uppfattades (Henricson & Danielsson, 2017). Alla informanter samtyckte till medverkan av studien och inspelning av intervjun vilket Henricson och Billhult (2020) menar är viktigt då alla informanter har rätt att säga nej.

En informant upplevde okunskap kring tekniken av dator och det digitala verktyget zoom, vilket resulterade i att intervjun utfördes på informantens hemmaklinik med ett fysiskt möte och inspelning via mobiltelefon. Enligt Henricson och Billhult (2020) är det viktigt att informanterna känner sig bekväma i tekniken och intervjusituationen. Det är bra att kunna vara anpassningsbar efter informantens behov och här var det inga problem då en av intervjuaren bodde i närheten av kliniken och kunde med kort varsel utföra intervjun. Under en annan intervju uppkom ett störningsmoment när en kollega avbröt informanten under intervjun. Detta var en nackdel och upplevdes stressande. Det är viktigt att få till en lugn och rogivande plats under intervjuerna då störningsmoment kan påverka informantens svar eller känsla (Henricson & Danielsson, 2017). Ett ytterligare hinder var att en informant hade glömt bort dagen för intervjun. Det resulterade i att tiden fick bokas om och intervjun fick genomföras en annan dag. Här är ytterligare en situation där det är bra att vara anpassningsbar. Det kunde ha hindrats ifall en påminnelse skickats till informanten via e-post eller via telefon till kliniken, vilket kunnat spara tid. En annan informant blev upptagen med en kollega precis när vårt möte skulle börja, vilket resulterade i att mötet glömdes bort, men efter påminnelse via telefon kunde intervjun utföras, dock lite senare än planerat. Ibland sker oförutsedda händelser vilket inte alltid går att styra och därför behövs det kunna omstruktureras. Under två av intervjuerna fallerade tekniken genom att kamerorna på datorerna inte fungerade i zoom för informanterna, vilket bidrog med en fördröjning av

intervjun och gjorde att miner och gester inte kunde uppfattas av intervjuaren. Tid för att försöka åtgärda kameran på zoom gjordes, då informanterna startade om datorn flera gånger, fast det fungerade inte trots flera försök. Till slut beslutades att utföra intervjun med inspelning utan kameran där endast intervjuaren syntes för informanten. Vid flera intervjuer uppstod pauser i form av tystnad där informanterna inte riktigt visste vad de skulle säga då upprepades ofta orden ehh…och…liksom. Det kan bero på att informanten behöver mer betänketid, en osäkerhet eller okunskap (Henricson & Danielsson, 2017). Här är det viktigt att det får ta tid för informanten att besvara frågorna, eftersom de inte är förberedda på just det här frågorna (Henricson & Danielsson, 2017). Det enda informanterna visste innan intervjun var att studien skulle handla om tandvårdspersonals upplevelse och kunskap om patienter med ätstörning.

Intentionen från början var att intervjua fem tandhygienister och fem tandläkare vilket i slutändan var svårt då rekryteringen tog lång tid, med flera påminnelser till kliniker och ledningskontor. Svårigheter med att få intressenter resulterade i ett godtagande av sex informanter bestående av fyra tandläkare och två tandhygienister. Enligt Henricson och Billhult (2020) kan det med bra genomförda intervjuer erhålla betydande kunskapsbidrag även vid få deltagare med varierad kunskap och upplevelser kring ämnet. Det anses vara mer betydelsefullt än att intervjua fler deltagare med mindre erfarenhet (Henricson & Billhult, 2017). En nackdel av svårigheterna med rekryteringen av informanter ute på arbetsplatsen i arbetslivet, är att det kan göra eventuella framtida forskare tveksamma. Det är dessvärre en förlust för den vetenskapliga forskningen då kunskap i arbetslivet och ätstörning är ett ämne det behövs mer forskning kring, vilket även kom fram av en majoritet av informanterna under intervjuerna och även i Socialstyrelsens rapport (2019). Likväl anses det svårt att generalisera utifrån våra resultat, men med flera informanter hade det kanske varit möjligt. En nackdel med gruppen av informanter var att inga manliga intervjudeltagare deltog i studien. En önskan hade varit att få en mer jämn fördelning mellan könen vilket kunde ha varit intressant att se ifall resultatet visat sig vara annorlunda jämfört med resultatet i denna studie. En annan fundering uppkom vid diskussionen där en undran var ifall resultatet hade gett ett annat utfall om endast tandhygienister eller tandläkare medverkat i studien. Funderingen kom utav att det var fyra informanter av sex med en tandläkarexamen.

Enligt Thurèn (2007) är det viktigt med en förförståelse. Inom hermenutiken talas det om förförståelsen eller motsatsen förutfattade meningar. Thurèn (2007) beskriver exempel i boken att en nyfödd bebis saknar helt förförståelse, vilken byggs på genom erfarenheter, synintryck och upplevelser under livet.

Det krävs god förförståelse kring ämnet för studiens syfte för att utveckla lämpliga frågor där syftet förklaras. Författarnas förförståelse har kommit genom egna upplevelser, erfarenheter och genom arbete inom tandvården, både med legitimerad tandvårdspersonal och med eget patientarbete.

Förförståelse om ätstörning finns hos båda författarna på olika vis. Ena författaren har egna erfarenheter av ätstörning inom familjen, vilket har gett en fördjupad förförståelse kring problematiken oral hälsa och ätstörning. Den andra författarens förförståelse bygger på erfarenheter från relationer med vänner där ätstörning funnits. Kombinationen av stigmatisering, erfarenheter och författarnas förförståelse av tandvårdspersonals bristande kunskap om ätstörning var en av orsakerna till valet av denna studie.

Bedömningen av studiens trovärdighet baseras på olika delkriterier vilka innefattar giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet (Henricson & Danielsson, 2017). Författarna valde att spela in intervjuerna och transkribera dem i efterhand för att öka trovärdigheten i studien. En intervjuguide med öppna frågor användes vilket gjorde att författarna inte kunde påverka resultatet, vilket stärkte tillförlitligheten. Analysprocessen redovisades med en tydlig tabell utifrån det insamlade datamaterialet vilket ökar giltigheten i studien. Resultatet bygger på informanternas egna berättelser om deras upplevelser och kunskaper om patienter med ätstörning där en hög tillförlitlighet och trovärdighet kan ses. Informanternas svar i form av citat redovisades i resultatet vilket ökade giltigheten i studien.

Kriterien överförbar i studien uppnåddes till en viss gräns där informanterna endast bestod av kvinnor i olika åldrar och antal arbetande år inom tandvården. Eftersom inga män deltog i studien undrar författarna om resultatet kunde sett annorlunda ut (Henricson & Danielsson, 2017).

Resultatdiskussion

Tre olika teman bildades vilka vårt resultat bygger på och består av ämnesspecifik kompetens, bestämningsfaktorers påverkan och strukturerad vägledning. I resultatet av analysen framkom informanternas egna upplevelser av att det saknades kunskap kring ätstörning. Det styrks även av Socialstyrelsen (2019) vilken bedömer att det fanns ett behov av kunskapsstöd om ätstörningar inom hälso- och sjukvården. Ett önskemål från personalen inom hälso- och sjukvården var att det ska finnas kunskapsstöd, vilket är tillämpat för det kliniska arbetet (Socialstyrelsen, 2019). En informant meddelade även att inga studier om ätstörning hade gjorts innan intervjun, för att ge ett mer trovärdigt resultat. Det fanns överhuvudtaget ingen tanke från intervjuarnas sida att informanterna skulle ha varit pålästa inför intervjun, men vid informantens påpekande har en undran uppkommit om så var fallet?

Nu upplevdes det inte så och baserat på resultatet tyder det inte på att de var pålästa, utan att resultatet faktiskt gett en bra bild av hur upplevelserna och kunskapen hos informanterna sett ut gällande ätstörning. Flera informanter önskade frågor i form av en mall likt våld i nära relationer i hälsodeklarationen om ätstörning. Enklast vore om det ställdes ett par frågor gällande om ätstörning fanns, ett tillägg i hälsodeklarationen vilket kunde underlätta att prata om ätstörning om det står textat exakt vilka frågor personalen ska ställa. En informant önskade en specifik mall för vägledning om behandling av patienter med ätstörning och om hur ofta stödbehandlingar borde utföras. Exempel på behandlingar kan vara fluoridbehandling i preventivt syfte mot karies, vilket många med ätstörning är i behov av (Fejerskov et al., 2015). Kvalificerad rådgivande samtal kring ohälsosamma matvanor, är ytterligare ett exempel på vad tandvårdspersonalen blev rekommenderade att utföra, enligt Socialstyrelsen (2021). Under examensarbetets gång har det nya nationella riktlinjer för tandvård publicerats på Socialstyrelsens hemsida. Även de nya Nationella Riktlinjer för tandvård - Rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag, Socialstyrelsen (2021) stöder ett behov av kunskapsstöd inom hälso-och sjukvården.

Författarna upplevde efter analysen och den djupdykning de gjort under arbetet med att studera litteraturen angående ätstörning, att flera munhälsotillstånd inte iakttagits eller uppmärksammats av informanterna. Det bekräftas i Romanos et al. (2012) där exempelvis torra spruckna läppar, brännande

tunga, C och D-vitaminbrister finns med i symptombilden av ätstörningspatienter. Även i Johansson et al. (2012) studie visar det skillnad mellan ätstörningspatienter och en kontrollgrupp, där ätstörningspatienter upplevde inte bara olika munhälsotillstånd, utan även flera somatiska symtom uppvisades, vilka var käkledsbesvär, huvudvärk, yrsel, ansiktssmärta, klump och tyngd känsla i halsen, sömnproblem och koncentrationsstörningar. Det viktiga här är anamnesupptagningen vid undersökningen av patienten vilket Axell (2016) poängterar är av betydande del då patientens sjukdomshistoria kan lyftas fram. Här innefattar etiskt tänkande där göra gottprincipen finns vilket innebär att göra det bra och hjälpa patienten både medicinskt och genom att vara en medmänniska. Det inkluderar även lidandeprincipen för minimering av patientskada eller utsätta den för lidande i onödan genom att se och förstå att det finns en ätstörning (Sandman & Kjellström, 2018). Kan studien hjälpa tandvårdspersonal till att utveckla och förbättra vården och om endast en patient med ätstörning får en friskare tillvaro och bättre hälsa har ändå arbetet med studien varit värt allt arbete.

Enligt Socialstyrelsen (2021) möter tandvården patienter i olika åldrar där ohälsosamma matvanor och ätbeteenden kan påvisas vid undersökningar. Det är därför viktigt att fånga upp och stötta till en beteendeförändring. Det finns olika metoder för tandvårdspersonalen att hjälpa patienter med ätstörning, det kan vara att patienten får föra en kostdagbok för att tillsammans med tandvårdspersonal se mönster hur individen äter och vid vilka tider för att kunna motivera, guida rätt och ge stöd. Det är emellertid främst rekommenderat vid lindrigare ätstörning. Vid svårare sjukdomsutveckling krävs specialiserad vård vid en ätstörningsklinik (Abrahamsson et al., 2018). Här kan det vara bra med ett internt samarbete gällande patienter med ätstörning från specialistkliniken orofacial medicin (OFM), vilket även kan benämnas sjukhustandvård. Guidning via dator, zoomlänk eller remiss till specialist tandläkare inom OFM. Det fanns en önskan från informanterna att via ett internt samarbete mellan tandvården och psykiatrisk ätstörningsklinik att hjälpa individer med fysisk och psykisk ohälsa.

Individer med en ätstörning är ofta i behov av annan hjälp utöver tandvården. Vanligtvis i form av medicinering mot depression, ångest eller kognitiv beteende terapi och familjeterapi (Abrahamsson et al., 2018; af Sandeberg & Bengtsson, 2015).

En informant har mött flera patienter med ätstörning där deras psykiska och fysiska hälsa var starkt påverkad av traumatiska upplevelser i barndomen. Det finns psykologiska förklaringsmodeller vilket visar att mat och ätbeteende kan dämpa ångest, oro, ensamhet, dålig självkänsla men även vara en belöning. Det förekommer att mat är inblandat i tvång eller straff, där en individ blivit tvingad till att äta en viss sorts mat för att få något gott. Det kan få motsatt effekt och visar att känslomässiga band i relation till mat kan utveckla en ätstörning (Abrahamsson et al.,2018). Att utveckla en ätstörning påverkas av en individs levnadsvillkor vilket går under de bestämningsfaktorer där Folkhälsomyndigheten (2019) menar på att det är viktigt med socialt stöd och nätverk under uppväxten, även att det finns tillgång till en god hälso- och sjukvård för alla.

En annan aspekt av bestämningsfaktorer kan vara ekonomin. Enligt TVL (1985:125) är målet för tandvården god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. En uppfattning är att det inte är jämlik vård då alla inte har samma förutsättning eller ekonomi vilket styrks av Socialstyrelsen

(2021) . Dessvärre kan ekonomin utgöra ett stort hinder för individen att söka vård. I resultatet framkom det att inte alla informanter hade kunskap om vilket bidrag en patient med ätstörning har rätt till eller

In document Tandvårdspersonals upplevelse och kunskap om patienter med ätstörning (Page 21-29)