Fysiska effekter - 4 Resultat och Analys - Fysisk aktivitet: en slagkraftig företagsstrategi

4 Resultat och Analys

4.3 Fysiska effekter

Larsen och Mattsson (2013) menar att människor bör vara fysiskt aktiv minst 30 minuter om dagen oberoende av form då själva aktiveringen av musklerna är det som är viktigt för kroppen. Vi valde därför att fråga om företagen har någon kravbild på omfattning och intensitet av den fysiska aktiviteten.

______________________________________________________________________

“Det ska vara pulshöjande och inte bara fem minuter.” Kontorschef.

“Gym är basen då vi sagt att vi ska undvika belastningsskador och då är gymträning bäst.” HR-chef.

“Det finns inga krav. Vi lämnar över det ansvaret till den anställde.” VD. ______________________________________________________________________

Utifrån ovanstående citat går det att se att kravbilden är varierande mellan respondenterna. Kontorschefen nämner att deras kravbild har en gränsdragning för att personen verkligen ska gå in för uppgiften. Företaget lägger heller ingen värdering i form, utan de menar på att all rörelse är bra, till exempel cykla till och från jobbet. Det är enbart HR-chefen vars företag som har en tydlig kravbild kring vad träningen ska innefatta och där personalen som behöver hjälp erhåller ett träningsschema. FYSS (2017) menar för att motverka risken att drabbas av våra vanligaste folksjukdomar rekommenderar de 2,5 timmar vid måttlig intensitet och att den tiden kan halveras vid hög intensitet. Det viktiga är att det sker minst tre dagar i veckan (FYSS, 2017). Utifrån den teoretiska referensramen finns det en ovisshet. Kraven eller rekommendationerna för att en god hälsa ska uppnås är varierande där Larsen och Mattsson (2013) menar att 30 minuter dagligen oberoende av form är det viktiga, form menar även FYSS (2017) är oberoende där trädgårdsarbete kan inräknas. En ovisshet finner vi även i respondenternas svar där samtliga har olika uppfattningar kring vad som krävs för att erhålla dessa positiva effekter. Respondenter erbjuder i olika utsträckning friskvård från en timme i veckan till 2,5 timmar. Utifrån våra respondenter tolkas det som att en timme motsvarar en gång vilket gör att ingen av respondenter använder sig av friskvård tre gånger i veckan vilket FYSS (2017) menar krävs. Avsaknaden av kravbild kan ses som en svaghet från respondenter vilket kan bero på dålig teoretisk kunskap i ämnet. Av respondenterna var det enbart ett företag som hade en tydlig kravbild. Vi frågar oss om det krävs högre krav från arbetsgivaren kring intensitet och form av utförande? Med hänvisning till FYSS (2017) är det uppenbart att intensitet och form spelar en stor roll till vilka effekter den fysiska aktiviteten ger. Effekterna hade då blivit tydligare, vilket är anledningen till varför respondenterna valt att satsa på betald friskvård då de idag har en övertygelse om att det medför positiva effekter. Återigen med hänvisning till FYSS (2017) rekommendationer för att motverka sjukdom, tolkar vi det som att ett företag som investerar mindre tid med en högre kravbild kan erhålla större effekter av träningen än ett företag som investera mer tid med en låg kravbild. Då tiden kunde halveras vid hög intensitet. Detta är en investering i personalen som är kostsam, men därför kan det vara bra med en kravbild då vi antar att företaget vill få så stor avkastning som möjligt i form av positiva effekter hos arbetstagaren.

FYSS (2017) menar att regelbunden motion har en påverkan på hjärtat, skelettmuskulaturen, men även på hjärnan och immunsystemet. Beroende på den

omfattning och intensitet motionen utförs i, har det olika påverkan på kroppens beståndsdelar. Regelbunden motion minskar risken för dessa sjukdomar där evidensen är stark mellan välmåendet och fysisk aktivitet. Det är svårt att mäta hälsa som arbetsgivare. Tre av fem respondenter har därför använt sig av företagshälsovårdens hjälp där de haft möjligheten att mäta den, där enbart två respondenter nämner att de upplevt någon skillnad av detta arbete. Personalchefen berättade att de mäter hälsan vart tredje år hos företagshälsan. När de påbörjade sin satsning tog de därför det värdet som samtliga anställda fått och delade upp företaget utefter yrkesgrupp. HR-chefen nämnde att företaget gjort en fysprofil de första fem åren där de såg en klar förbättring. Antalet belastningsskador har minskat i företaget och hen är övertygad om att det hör ihop med företagets satsning på att förebygga dessa skador. Det går att koppla till FYSS (2017) att fysisk aktivitet har en påverkan på kroppen.

______________________________________________________________________

”Vi har årliga hälsoundersökningar. Där får man en insikt på sitt liv, vad man bör förbättra i sin vardag och på jobbet men även privat.” VD.

”Vi har hälsokontroller vart tredje år, där mäts kondition, kroppsfett och en massa mer.”

Risk Manager.

”Vi gjorde uppföljning först efter sex månader och sedan efter tolv månader för att titta åt vilket håll det gick.” Personalchef

______________________________________________________________________

I citaten ovan nämner både VD:n och Risk Managerns att deras företag går till företagshälsan men i lite olika intervall. Trots att VD:n i citatet ovan nämner att de årligen mäter hälsan menar hen att det finns en avsaknad av konkreta mätvärden. Fysisk aktivitet enligt FYSS (2017) ska ge en bättre livskvalitet och ha en positiv effekt på kroppen. Av respondenterna är det få som har konkreta värden på att deras arbete gett effekt på den anställde. Att mäta personalens hälsa är ett effektivt och tydligt sätt för företag att se utvecklingen, blir hälsan bättre eller sämre. Att använda sig av en extern part likt företagshälsan är ett bra verktyg då en oberoende part med kunskap om hälsa ger konkret information om personalhälsan. Bland respondenterna upplever vi att denna information inte används. Är inte personen villig att ta in det som företagshälsan mätt hjälper det inte. Är fallet sådant bygger det helt på att individen själv ska vara intresserad, i alla fall inse vikten av den egna hälsan. Det kan tros vara beroende av att det som mäts i dessa hälsomätningar är väldigt personligt och kan ligga utanför

arbetsgivarens område där personalens kondition, kroppsvikt och mycket mer inte äe varje persons ensak. Här finns det en brist i företagens arbete att faktiskt ta tillvara på dessa mätvärden som genereras, det behöver inte handla om att enbart mäta ökad muskelstyrka eller förbättrad kondition utan hälsa som en helhet. I personalchefens arbete var resultatet från dessa mätningar grunden för hela företagets satsning. I ovan nämnda citat ser vi att de använder sig av regelbunden uppföljning för att se utvecklingen gentemot startvärdet de erhöll från företagshälsan. Ett arbetssättet flera kan ta efter där personalchefen har fått fram tydliga mått på effekterna och att välmåendet har förbättrats i företaget. Vikten av att mäta hälsa i företag kan därför ses som stor då det ger relevant information som kan ligga till grund för eventuella åtgärder.

Det underlättar även att undersöka vilken grupp där ohälsan är som kraftigast, i personalchefens fall chaufförerna där denna gruppen fick vidta åtgärder.

En sak respondenter till stor del har gemensamt är att de sitter still stora delar av arbetsdagen vilket gör behovet av rörelse stort. Det går att koppla till Hassmén och Hassmén (2005) teori kring att samhället har genomgått stora förändringar de senaste 40–50 åren där nya yrkesroller uppkommit som har lett till minimal muskelaktivitet.

Andersson et.al (2004) berör två ansatser av arbete med fysisk aktivitet, promotiv och preventiv ansats. Där den promotiva ansatsen är det arbetet som företaget gör för att främja hälsan, den preventiv ansats är arbetet för att undersöka vad som skapar ohälsa (Andersson et.al. 2004). I arbetet med att förebygga nämnde samtliga respondenter att företaget har en skyldighet att tillgodose en god psykosocial arbetsmiljö för att undvika ohälsa på företaget. Det promotiva arbetet skiljer sig mellan samtliga företag, där företagen valt olika inriktningar för deras hälsofrämjande arbete.

______________________________________________________________________

”Just friskvårdstimmen är det som fått bäst respons av företagets anställda, den används frekvent.” Risk Manager

”80 procent av denna gruppen hade högt blodtryck, kraftigt midjemått, dålig kondition och var rökare.” Personalchef.

______________________________________________________________________

Personalchefens nämnde att de delade upp företaget i olika grupper utefter deras yrke som enligt Andersson et.al (2004) är ett effektivt sätt att arbeta utefter promotiv och preventiv ansats. Via företagshälsovårdens mätningar kunde företaget se och jämföra

hälsan mellan yrkesgrupperna. Hos gruppen med chaufförer var hälsan dålig vilket fick företag att införa obligatorisk träning för gruppen. Kopplat till Andersson et.al (2004) teori om gruppindelning ser vi chaufförerna som grupp två där hälsan upplevs dålig och arbetsgivaren behöver ge stöd. Personalchefen berättade att de gick från att 80 procent av gruppen hade röda värden, till 50 procent idag. Med röda värden menar företaget fyra eller fler parametrar som högt blodtryck, övervikt, stort midjemått och rökare med mer.

Gruppen med chefer och ledningen kopplar vi till Andersson et.al (2004) grupp ett där hälsan redan var god. Personalchefen menar på olika traditioner bland de olika yrkesgrupperna. Gruppen med chaufförer hade en tradition av att inte röra på sig i samma utsträckning men hade även en tradition med mycket snabbmat. Det går att koppla till den preventiva ansatsen i Andersson et.al (2004) teori, där företaget såg en hälsorisk och valde att agera genom inspirationsföreläsningar samt genom att förse dessa med enkla nyttiga recept.

4.4 Psykiska effekter

Svantesson et.al (2007) beskriver det psykisk hälsa som en mångfacetterad företeelse som vanligen förekommer i form av negativa symtom. Det kan vara i form av stress, ångest och nedstämdhet (Svantesson et.al, 2007). Toomingas et.al (2008) menar vidare att stresstålighet är en bra förmåga att ha som arbetstagare. Stress nämner Hansen (2016) är den vanligaste orsaker till sjukfrånvaro vilket gör att vi antog att samtliga respondenter i en viss utsträckning är drabbade av stress. Av samtliga fem respondenter var det enbart två som nämnde att deras arbetsplats var stressig och där stressrelaterade ohälsan hade stigit de senaste åren. Risk Manager menade att digitaliseringen samt branschen företaget verkar i har en stor påverkan. Företaget arbetar med bank och försäkringar vilket är väldigt regelstyrt där dessa regler har en stor påverkan och har gjort miljön stressig.

______________________________________________________________________

“Vi har ganska mycket stress, åt två olika håll kan man säga.” VD.

”Perioder då vi gjort omorganisationer har det varit oroligt på arbetsplatsen. Men i vanliga fall upplevs den psykiska hälsan som god.” Kontorschef

_______________________________________________________________________

VD:n beskrev företagets affärsidé som att sälja sina timmar då de är ett IT-konsultbolag.

Det innebär att samtliga anställda ska debitera sina timmar. För många sålda timmar

innebär att arbetstagaren har mycket att göra vilket är en stress, men även att sälja för få timmar blir en stress då personen inte genererar några pengar. Via utvecklingssamtal är VD:n medveten om att den upplevda stressen är hög på företaget, vilket är en anledning till varför de har valt att satsa på två friskvårdstimmar i veckan. Hen är medveten om fysisk aktivitet hjälper mot stress vilket stämmer överens med Hansens (2016) forskning om att vid fysisk aktivitet utlöses en stressreaktion i kroppen. Efter avslutad träning sjunker sedan stressnivån till en nivå lägre än vad den var tidigare. Träning kan därför vara bra för att förebygga stress och psykisk ohälsa (Hansen, 2016). Utifrån teorin och respondenternas svar kan den fysiska aktivitet antas ha en påverkan på stressnivån hos de anställda då fler respondenter är förskonade från det, men vi ser att den inte helt elimineras. Alltså kan inte enbart fysisk aktivitet förhindra stress på arbetsplatsen utan det finns andra faktorer som spelar in. Hur den upplevda stressen och psykiska ohälsan hade varit på dessa arbetsplatserna i fall att de inte varit medvetna om effekterna fysisk aktivitet har på kroppen går inte att svara på utan endast antagande kring att den varit högre. Förändringsarbete är en bidragande orsak till psykisk ohälsa på företagen, det kan vi koppla till kontorschefens uttalande att stress och psykisk ohälsa upplevs i sådana perioder. Förändringsarbetet påverkar strukturerna i organisationen vilket kan tros oroa personalen då förändringsarbetet kan hota deras roller i företaget. Bland vissa finns det även en rädsla för att bli ersatt av en dator. Det nämnde Risk Managern där företagets mål var att använda sig mer av tekniska lösningar men att de inte skulle ersätta personalen då den personliga interaktionen är viktig. En gemensam faktor hos respondenterna där den psykiska hälsan är god är den obligatoriska träningen men även kontorschefens kravbild av pulshöjande aktivitet. Det går att koppla till Hansen (2016) teori där stressnivåerna sjunker till en lägre nivå efter utförd aktivitet. Samtliga företag som angav att det fanns psykisk ohälsa genom framförallt stress både ständigt eller periodvis, arbetar med frivillig friskvård. I stressiga perioder i arbetet går det att anta att det kan vara svårt för medarbetaren att avsätta tid till att utnyttja möjligheten till friskvård. Friskvårdstimmarna kommer i andra hand vilket är förståeligt, denna studien ska undersöka hur företag arbetar med det och då träning inte är del av själva arbetsuppgiften är det inte en primär uppgift hos de anställda. Genom tolkning av teori kring stressnivåer är behovet av fysisk aktivitet som störst vid hög stress då det kan fungera som ett verktyg för att lindra stressen. Frivillig friskvård uppnår därav inte samma effekt under dessa perioder som obligatorisk friskvård. Vill företaget inte använda sig av obligatorisk friskvård tror vi forskare att schemalägga aktivitet är ett

effektivt sätt, kanske att hela eller delar av företaget tränar tillsammans på den avsatta tiden. Det för att samtliga som vill och känner behov ska ta sig tiden och det blir även tid att socialisera sig med arbetskollegorna. Även ett tillfälle till att både kommunicera och stärka gemenskapen som tidigare nämnt i avsnitt 4.2.1 samt 4.2.2.

Folkhälsomyndigheten (2020) menar att god psykisk hälsa handlar om att kunna balansera positiva och negativa känslor. Ett tillstånd av välbefinnande och funktionsförmåga innefattas (Folkhälsomyndigheten, 2020). Funktionsförmåga nämner personalchefen att på deras företag finns det personer som förlorat delar av rörligheten vilket har lett till en sämre självkänsla och välmående då personen inte längre känner att de kan utföra sitt jobb fullt ut. Personalchefen nämnde att en ung kollega led av kraftig fysisk ohälsa. Så grov att personen drabbades av psykiska besvär som en följd. Tack vare träningen och en ökad rörelseförmåga blev det psykiska välmåendet bättre.

______________________________________________________________________

“Problemet är att ingen vill prata om det, då bestämde vi att vi jobbar med öppenhet.”

HR-chef.

______________________________________________________________________

HR-chefen nämner att självförtroendet och framåtandan i företaget har ökat tack vare att de är fysiskt aktiva. Den upplevda psykiska hälsan nämner hen som bra och har varit det länge. Trots det gjorde företagen 2015 en större satsning, det ur ett samhällsperspektiv där de belyste vikten av att vara öppen med sin psykiska hälsa. Svårigheten är att få någon att öppna upp sig, men när väl någon gör det så är det andra som tar efter. Utifrån respondenternas svar samt teorin tror vi att utsträckningen av psykisk ohälsa kan vara större än vad de tillfrågade i studien nämner då det finns en tystnadskulturen kring psykisk ohälsa som HR-chefen nämner ovan. Psykiska besvär behöver inte vara synliga och därför kan det som arbetsgivare och kollega vara svårt att uppmärksamma denna form av ohälsa.

Svantesson et.al (2007) menar på att det tar åtta till tio veckor av regelbunden motion för att fysisk aktivitet ska fungera som behandling av psykiska besvär. Det tror vi är en bakomliggande faktor till att den psykiska hälsan i det stora hela upplevs som god hos respondenterna. Att samtliga respondenter arbetar aktivt med friskvård på ett eller annat sätt under en längre period har påverkat den psykiska hälsan positivt, vilket går att

koppla till Svatession et.al (2007) teori kring att erhålla de positiva effekterna tar tid då det handlat om byte av stamceller och få de att bli funktionella.

Tre av fem respondenter upplever att produktiviteten blivit bättre som en följd av den fysiska aktiviteten vilket stärker Hansens (2016) argument om att fysisk aktivitet har positiv påverkan på koncentrationen. 1177 (2018) menar även på att man blir mer lösningsorienterad, piggare samt får bättre minne.

______________________________________________________________________

“Springer jag en timme i samband med lunchen, blir jag mycket piggare på eftermiddagen och får bättre koncentration.” Risk Manager.

“Vi har friskvård en och en halv timme i veckan för alla chaufförer, där de menar på att det gjort dem piggare.” Personalchef.

_______________________________________________________________________

Risk Managern påstår att tiden som avsätts i form av friskvårdstimmen går att jobba in tack vare att hen blir pigg i knoppen. Arbetet är komplext där stora delar av arbetet sker vid en dator, därför märker Risk Managern en stor skillnad på just koncentrationen.

Personalchefen i citatet ovan nämnde att chaufförerna blivit piggare, vilket kan leda till att viss tid går att arbeta in. Personalchefen nämner att företaget däremot inte mätt det.

Utifrån teorin och den insamlade datan har studien resulterat i att ökad koncentrationen är en viktig anledning till att företag arbetar med fysisk aktivitet. Företagen där friskvården är frivillig upplevs snarare grunda sitt arbete i psykiska argument likt ökad koncentration och produktivitet. Den psykiska hälsan är viktigare än den fysiska hälsan i många fall. De psykiska förmågorna som förbättras av fysisk aktivitet är mer värdefulla på en arbetsplats där arbetet till stor del är stillasittande idag vilket Hassmén och Hassmén (2005) nämner kring förändrade yrkesroller de senaste 40-50 åren. De fysiska effekterna som ökad kondition och muskelstyrka som erhålls vid fysisk aktivitet är då inte lika fördelaktiga. En person med god lösningsförmåga och koncentration kan därför ses som mer värdefull för de flesta företag idag då det framförallt handlar om kontorsarbete. Personen i fråga kommer då prestera bättre än en person med enbart god fysisk status, vid tyngre kroppsarbete är självklart en god fysisk förmåga bra.

4.5 Etik

Utifrån teorin finns det en svårigheter kring hur företag ska agera mot den anställde vid hälsofrågor. Korp (2016) menar på att det är svårt att som arbetsgivare berätta för en

person som lider av dålig hälsa, och det är även svårt att i nästa steg tvinga personen till åtgärder som exempelvis fysisk aktivitet. Vi valde därför att fråga respondenterna vem som egentligen bär ansvaret för den anställdes hälsa men också vilka skyldigheter en arbetsgivare har att styra vanor hos arbetstagaren.

______________________________________________________________________

“Det går inte att tvinga någon att röra sig, men däremot kan arbetsgivaren uppmuntra till det”. Kontorschef.

“Arbetsgivaren har ansvar för att arbetsmiljön ska vara bra men det finns inga rättigheter till att påverka någon att göra något som den inte vill”. VD.

“Arbetsgivaren har ett ansvar att uppmuntra till fysisk aktivitet och erbjuda möjligheten, men det går inte att säga till någon att personen måste motionera”.

Risk Manager.

_______________________________________________________________________

Samtliga respondenter som använder sig av frivillig friskvård är inne på samma sak som Korp (2016), att det är svårt som arbetsgivare att tvinga medarbetare till fysisk aktivitet.

Samtliga anser dock att arbetsgivaren ska ge möjligheter till fysisk aktivitet samt uppmuntra till det. Detta synsätt stämmer överens med Tangen och Conrad (2009) argument om att det är oetisk att vara medveten om att hälsan behöver förbättras, men att inte skapa förutsättningar till det. Åsikterna från respondenterna var enligt oss ganska väntade då de valt att ha frivillig friskvård. Däremot har de tre respondenterna en väldigt stark tro på fysisk aktivitet och de hälsofrämjande insatser som görs. Vi ställer oss då frågan varför de inte har obligatorisk friskvård? Det etiska dilemmat kring ämnet är en anledningen till att frivillig friskvård är ett lättare alternativ, i många fall är det även svårt att argumentera till att införa obligatorisk friskvård. Vår uppfattningen av

In document Fysisk aktivitet: en slagkraftig företagsstrategi (Page 41-53)