Examensarbete
Fysisk aktivitet
- En slagkraftig företagsstrategi
Författare: Robin Eriksson Jesper Jonasson Examinator: Petter Boye Handledare: Thomas Karlssson Termin: VT-20
Ämne: Företagsekonomi III - Ekonomistyrning Nivå: Kandidat
Kurskod: 2FE75E
Tack till…
Vi vill rikta ett stort tack till de organisationer och respondenterna som tagit sig tid till att medverka i denna studien. Tack vare dessa har vi forskare kommit fram till resultatet av denna studie. Vi vill även tacka vår handledare Thomas Karlsson vars åsikter bidragit samt väglett oss. Vi vill också rikta ett tack till vår examinator Petter Boye vars återkopplingar under seminarierna varit till stor hjälp. Slutligen vill vi tacka samtliga seminariegrupper vars åsikter har varit värdefulla och bidragit till slutförandet av denna studie.
________________ ________________
Robin Eriksson Jesper Jonasson
Sammanfattning
Titel: Fysisk aktivitet - En slagkraftig företagsstrategi Författare: Robin Eriksson & Jesper Jonasson Handledare: Thomas Karlsson
Examinator: Petter Boye
Kurs: Examensarbete i Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, 15 hp, 2FE75E
Problemformulering: På vilka sätt implementerar företag fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats?
Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och skapa förståelse kring hur företag använder fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats. Vidare vill vi att studien ska vara ett underlag för andra företag som vill implementera fysisk aktivitet på arbetsplatsen.
Metod: Genomförande har skett via en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med olika organisationer har gjorts, där intervju skett med en personen i företaget som de själva ansett lämpade att besvara forskningsfrågan.
Slutsats: Stuiden har visat att det finns flera olika sätt att använda fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats. Vi har vi identifierat att företag som använder sig av fysisk aktivitet blir en attraktivare arbetsplats och samtliga respondenter påstår att det är den främsta konkurrensfördelen med strategin. Utifrån vårt resultat finner vi det ”optimala sättet” att använda fysisk aktivitet på. Det är obligatorisk form på arbetstid med en tydlig kravbild för att erhålla önskvärda effekter.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, strategi, friskvård, hälsa
Abstract
Title: Physical activity - An effective business strategy Authors: Robin Eriksson & Jesper Jonasson
Supervisor: Thomas Karlsson Examiner: Petter Boye
Course: Degree Project in Business Administration III - Management Accounting, 15 credits
Research question: In what way do companies apply physical activity as a strategy for an healthier workplace?
Purpose: The intention with this study is to identify and create understanding about how companies use physical activity as a strategy for an healthier and more profitable workplace. Further we want this study to work as support for other companies that want to implement physical activity on the workplace.
Method: We have used a quality research method with an abductive approach. Five semi-structured interviews with various organizations have been conducted, where the interview was conducted with a person in the company whom they themselves considered suitable to answer the research question.
Conclusion: The study has shown that there are several ways to use physical activity as a strategy for a more healthy and profitable workplace. We have identified that companies that use physical activity become a more attractive workplace and all respondents claim that this is the main competitive advantage of the strategy. Based on our results, we find the "optimal way"
to use physical activity. It is a mandatory form during working time with a clear requirement to obtain desirable effects.
Keywords: Physical activity, strategy, healthcare, health .
Innehållsförteckning
1 Inledning ____________________________________________________________ 6 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 6 1.2 Problemdiskussion ________________________________________________ 7 1.3 Problemformulering ______________________________________________ 10 1.4 Syfte __________________________________________________________ 10 1.5 Avgränsningar __________________________________________________ 10 2 Metod _____________________________________________________________ 11 2.1 Forskarnas förförståelse ___________________________________________ 11 2.2 Forskningsansats _________________________________________________ 11 2.3 Forskningsstrategi ________________________________________________ 12 2.4 Forskningsdesign ________________________________________________ 13 2.4.1 Urval av organisation _________________________________________ 13 2.4.2 Datainsamlingsmetod _________________________________________ 14 2.5 Tolkning av insamlad data _________________________________________ 14 2.6 Studiens trovärdighet _____________________________________________ 15 2.7 Forskningsetik __________________________________________________ 16 2.8 Primär- och Sekundärdata _________________________________________ 17 2.9 Arbetsprocess ___________________________________________________ 17 3 Teori ______________________________________________________________ 18 3.1 Strategi och impementering ________________________________________ 18 3.1.1 Ledarskap __________________________________________________ 19 3.1.2 Företagskultur _______________________________________________ 20 3.1.3 Motivation och Belöning _______________________________________ 22 3.2 Fysiska effeker __________________________________________________ 22 3.3 Psykiska effekter_________________________________________________ 24 3.4 Etik ___________________________________________________________ 26 3.5 Personalekonomi ________________________________________________ 26 4 Resultat och Analys __________________________________________________ 29 4.1 Fysisk aktivitet hos företag _________________________________________ 29 4.1.1 Tekniska Verken ______________________________________________ 29 4.1.2 Kalmar Vatten _______________________________________________ 29 4.1.3 Länsförsäkringar _____________________________________________ 29 4.1.4 Kompetenslaget ______________________________________________ 29 4.1.5 Advitum ____________________________________________________ 30 4.2 Strategi och implementering ________________________________________ 30 4.2.1 Ledarskap __________________________________________________ 32 4.2.2 Företagskultur _______________________________________________ 34 4.2.3 Motivation och belöning _______________________________________ 37 4.2.3 Fysisk aktivitet som strategi i en modell ___________________________ 38 4.3 Fysiska effekter__________________________________________________ 40
4.4 Psykiska effekter_________________________________________________ 44 4.5 Etik ___________________________________________________________ 47 4.6 Personalekonomi ________________________________________________ 50 5 Slutsats ____________________________________________________________ 52 5.1 Effekterna av fysisk aktivitet _______________________________________ 52 5.2 Viktiga beståndsdelar vid implementering av fysisk aktivitet i företag _______ 52 5.3 Olika vägar att gå för att uppnå målet med strategin _____________________ 53 5.4 Vidare forskning _________________________________________________ 55 Referenser ___________________________________________________________ 56
Bilagor _______________________________________________________________ I
1 Inledning
I det inledande kapitlet introduceras läsaren till det valda forskningsområdet genom en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten i samhället förändrats de senaste åren och vilka konsekvenser det kan få för folkhälsa. Vidare beskrivs vinsten av att se personalen som en viktig resurs där arbetsplatsen kan vara en arena för hälsofrämjande åtgärder.
Avslutningsvis presenteras studiens problemformulering och syfte som är att skapa förståelse kring hur företag använder fysisk aktivitet som en strategi.
1.1 Bakgrund
Samhällsutvecklingen de senaste 50 åren har förändrat människors vardag och sätt att leva där samhället styrts till en mer stillasittande livsstil som motverkar god hälsa.
Utbudet på så kallad passiv underhållning såsom datoranvändning och tv-tittande har ökar dramatiskt senaste decennierna. Våra inaktiva beteenden utgör utan tvekan majoriteten av den vakna tiden, medans de fysiska aktiviteterna undan prioriteras och får inte lika stort utrymme (Elinder, 2006).
Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) är fysisk aktivitet grundläggande för en god hälsa och främjar tillståndet av välbefinnanden. Begreppet definieras av Svantesson et.al (2007) som all typ av kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. Forskning visar att det räcker med sammanlagt 30 minuter måttlig fysisk aktivitet per dag för att göra en insats för hälsan. Detta är även FYSS (2017) rekommendationer för vuxna.
Trots att samhällsutvecklingen är positiv sett ur många perspektiv har det aldrig tidigare varit så låga krav på fysisk aktivitet som nu (FYSS, 2017). Elinder (2006) menar dock att det fysiologiska behovet av fysisk aktivitet inte minskat. Oregelbundna motionsvanor leder till försämrad funktionsförmåga i muskler, leder och skelett.
Inaktiviteten är där med en riskfaktor för en mängd olika sjukdomar och därför bör regelbunden fysisk aktivitet användas som en strategi för att motverka ohälsa på både kort och lång sikt (Elinder, 2006).
“De som inte tror att de har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom”. - Edward Stanley 1826- 1893. (Sveriges Riksdag, 2009)
Försäkringskassan (2017) uppger att antalet långtidssjukskrivna ökade kraftigt under 1990-talet fram till 2015, där den psykisk ohälsa har varit en betydande faktor. I stor utsträckning handlar det om stress som ökar risken för att drabbas av flertalet sjukdomar, både psykiska och somatiska sjukdomar enligt folkhälsomyndigheten (2018). Av Sveriges befolkning i åldrarna 16-84 år angav 16% att de upplevde sig var ganska eller väldigt stressade. Stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar men även till depression, som idag kan ses som en av de vanligaste sjukdomarna i världen. Även utmattningssymtom kan vara en reaktion av höga stressnivåer på arbetet, av samtliga fall med psykisk ohälsa är cirka hälften direkt relaterade till stress vilket är den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige. Svantesson et.al (2007) menar att exponeringen av stress som hjärnan utsätts för, beror på hur väl hjärnan kan tolka och bemästra stressreaktionen som kan ses som en överlevnadsinstinkt. Hansen (2016) menar att vid fysisk aktivitet utlöses en stressreaktion i kroppen. Efter avslutad träning sjunker sedan stressnivåerna till en lägre nivå än vad kroppen befann sig på innan den fysiska aktiviteten utfördes. Upprepade aktiviteter kommer därför att minska nivåerna av stress samt göra att kroppen inte blir lika känslig för exponering i framtiden (Hansen, 2016).
Det finns mycket forskning och vetenskapliga studier som tyder på att fysisk aktivitet har stor betydelse för anställdas arbetskapacitet och välmående. En studie gjord av Von Thiele Schwarz och Hasson (2011) studerades sex olika arbetsplatser inom Folktandvården med totalt 200 anställda. Studien bestod av tre olika grupper där en grupp fick ägna 2,5 timmar i veckan till fysisk träning på arbetstid. Andra gruppen fick istället arbetstidsförkortning motsvarande 2,5 timmar mindre i veckan, medan den tredje gruppen fick fortsätta att arbeta som vanligt. Studien resulterade efter tolv månader i att gruppen som utförde fysisk aktivitet på arbetstid tog emot lika många kunder som fjolåret, trots 2,5 timmar mindre arbetstid. Personalen uppskattade deras arbetsförmåga som betydligt högre. Det gick även att urskilja en signifikant skillnad i sjukfrånvaro, samt den psykologiska hälsan där bland annat stress minskade avsevärt (Schwarz, 2011).
1.2 Problemdiskussion
Hanson (2004) menar att vi människor tillbringar cirka 60% av vår vakna tid på arbetsplatsen, vilket gör det till en arena där hälsofrämjande arbete borde vara högst
aktuellt. Vidare menar författaren att hälsa och produktivitet i arbetet hänger ihop. En arbetsplats med friska medarbetare leder till bättre resultat, vilket gör att hälsa kan ses som en strategisk resurs i organisationen (Hanson, 2004). Arbetsplatsen ska fungera som en arena för hälsofrämjande insatser där företaget ska skapa förutsättningar för medarbetarna att stimulera sin hälsa (Winroth, 2008). Strategi är ett begrepp som kan ha flera innebörder, i denna studie handlar strategi framförallt om att ta tillvara på sina resurser. Den mänskliga resursen i företagen nämner Grant (1991) som en av sex resurser som finns i ett företag. Tar företaget väl hand om dessa och utnyttjar de till max kommer det ge företaget konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter (Grant, 1991).
”Inside-out”- perspektivet, är där den resursbaserade teorin tar sin utgångspunkt i menar Penrose (1995). Strategin syftar till att fokusera på den egna organisationen, genom den blir det lättare att utveckla kompetensen i organisationen.
Företags viktigaste resurser menar Johansson och Johrén (2017) är personalen. De lyfter kostnaderna för sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Korttidssjukfrånvaro räknas frånvaro normalt från dag 2-14, dag ett görs ett karensavdrag. Givet att arbetstagaren tjänar 30 000 kr i månaden, kostar det företaget ca 400 kr i timmen, vilket blir 3200 kr om dagen.
Sjukfrånvaron kostar då företaget motsvarande minst tio procent av månadslönen för varje korttidssjukdag utan att något värde är skapat. Detta givet att det finns sysselsättning på arbetsplatsen och undantag kan finnas då det kostar mer eller mindre än normalfallet. Dag 15 och framåt rör det sig om långtidssjukfrånvaro, vissa företaget betalar tio procent av lönen till den anställde under den perioden. Det motsvarar 500 kr per dag givet samma lön a 30 000 kr, detta gör arbetsgivaren de tre första månaderna.
Det tillkommer även kostnader för att ersätta personen samt kostnader för att rehabilitera den anställde. Johansson och Johrén (2017) berättar att ett av Sveriges största distributionsföretag har sammanställt kostnaderna för långtidssjukskrivning i en kalkyl, givet ett “normalfall”. Enligt deras kalkyl kostar en långtidssjukskrivning som varar i sex månader minst 100 000 kronor i startavgift, de flesta fallen överskred den summan (Johansson & Johrén, 2017).
Tidigare nämnt har människors levnadsvanor förändrats under de senaste 50 åren där en kultur av stillasittande växt fram. Även TV:n, datorns och nu på senare år den smarta telefonens infart i vår vardag har lett till att stillasittandet har ökat, inte bara i hemmet utan även på arbetsplatsen. Sättet vi tar oss till arbetsplatsen har också förändrats,
tidigare använde vi vår egna kropp i större utsträckning för att transportera oss. Flertalet studier lyfter risken med att sitta stilla och konsekvenserna det kan ha på hälsan, mer än ökad vikt. Muskler behöver aktiveras, där all aktivering är bättre än ingen. Utbult (2014) menar på att 3-4 timmar sittande i ett sträck är nog för att skada, stillasittande i sig kan skada mer än själva övervikten som det lätt kan leda till. Personen i frågas yrke och arbete har stor betydelse för hur kroppen aktiveras under en dagen. Exempel för att aktivera musklerna i arbetet kan vara att stå vid skrivbordet, ta trappan om det finns samt gående möten. Det nämnda är ett bra komplement till träning 2-3 gånger i veckan (Utbult, 2014).
Flera undersökningar visar att bara 60% av den arbetsföra befolkningen i vuxen ålder har en syreupptagningsförmåga som är högre än 2,0 L/min (Winroth & Rydqvist, 2008).
En otränad person med en maximal syreupptagningsförmåga under detta värde kan endast använda 20-25% av sin kapacitet över en 8-timmars arbetsdag. Personen kan då i genomsnitt över en dag endast använda 0,4 L/min. Winroth och Rydqvist (2008) menar att detta knappast är en nivå av kapacitet som är tillräckligt för en god prestation på arbetet, vilket är påtagligt när en lugn promenad eller vanligt hushållsarbete kräver 0,9 L/min. Effekterna av 30-60 minuters träning 2-3 gånger i veckan på en anständig ansträngningsnivå kan uppgå till så mycket som en ökning av syreupptagningsförmågan med 50%, från 1,8 L/min till 2,7 L/min. Inte nog med det så kommer personen i fråga kunna använda hela 40-50% av den nya förmågan under en arbetsdag, det vill säga 1,2 L/min. Kapaciteten hos medarbetaren ökar med 200%, vilket är det tredubbla. Winroth och Rydqvist (2008) påpekar att denna kapacitetsökning på arbetsplatsen och i vardagen sannolikt kommer påverka individens förmåga att ta in ny kunskap samt vara mer benägen till engagemang och utveckling. Här finns möjlighet för företag att utnyttja denna resursutveckling.
Frågan om hur företag ska använda sig av fysiskt aktivitet på arbetsplatsen har blivit en fråga som fått allt större utrymme. Förståelse för vikten av att se medarbetaren som en resurs är viktigare än någonsin och välmående har blivit ett begrepp som tillämpas på vägen mot lönsamhet. Prioriteringarna är olika där ledarskapet är av stor betydelse för hur företagskulturen är utformad. Detta för oss till studiens problemformulering.
1.3 Problemformulering
På vilka sätt implementerar företag fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats?
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att identifiera och skapa förståelse kring hur företag använder fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats.
Vidare vill vi att studien ska vara ett underlag för andra företag som vill implementera fysisk aktivitet på arbetsplatsen.
1.5 Avgränsningar
Det finns en mängd olika aktiviteter som är hälsofrämjande, i denna studien har vi valt att fokusera på fysiska aktiviteter och dess effekter.
2 Metod
I följande kapitel redogörs metoden i denna uppsats. Under vardera rubrik beskriver och argumentera vi kring tillvägagångssättet. Hur vi gått tillväga vid insamling av data och hur vi har valt att behandla den, det för att kunna besvara vår frågeställning samt forskningens syfte.
2.1 Forskarnas förförståelse
Olsson och Sörensen (2011) menar på att forskarnas förförståelse ökar kvalitén på studien samt att det ska säkerhetsställa att objektivitet råder. Objektivitet är något vi forskare ställer oss kritiska till, då vi anser att det är svårt att uppnå. Vi anser att forskningen kommer att påverkas av våra tolkningar. Fortsatt menar Olsson och Sörensen (2011) att förförståelsen bygger på tidigare föreställningar och erfarenheter som vid utförande av en kvalitativ studie är särskilt viktigt då den vanligtvis bygger på hur forskarna upplever samt tolkar saker och ting.
Vi forskare studerar på Linnéuniversitetet i Kalmar där vi studerar Ekonomprogrammet inriktning redovisning och ekonomistyrning. I våra utbildning har vi tidigare läst ledarskap och organisation vilket gör att vi besitter kunskaper kring Ämnet fysisk aktivitet har inte tidigare berörts i våra studier, däremot har vi till viss del redan kunskap inom ämnet utifrån vårt fritidsintresse. Vi har själva upplevt effekterna som fysisk aktivitet har på kroppen vilket gör att vi utgår ifrån att det är bra.
2.2 Forskningsansats
Deduktiv ansats är den vanligaste uppfattningen inom samhällsvetenskapen menar Bryman och Bell (2017). Den behandlar förhållandet mellan teori och praktiken. Det ställer krav på forskarna att deducera en hypotes utifrån en teoretisk referensram som sedan förkastas eller accepteras (Bryman & Bell, 2017). Induktiv ansats förklarar Alvehus (2019) som motsatsen till deduktiv där induktiv ansats har sin utgångspunkt i empiri. Slutsatsen grundar sig endast i det empiriska materialet där forskarna försöker hitta passande teorier utifrån empirin. Abduktiv ansats beskriver Alvehus (2019) som skiftande i reflektionerna mellan empirisk och teoretisk. Utgångspunkten är i teorin och genom tolkning av empirin försöker forskarna skapa sig en förståelse. Det kan leda till nya upptäckter inom ämnet vilket kan leda till nya tolkningar av teorin (Alvehus, 2019).
Vi har valt att göra en abduktiv ansats då den är skiftande i form och tar upp de bästa egenskaperna av den deduktiva- och induktiva ansatsen. Det möjliggör för oss forskare att vid insamlandet av empiri kunna strukturera våra frågor utifrån det vi redan vet från den teoretiska referensramen vilket underlättar insamlandet av data. Vid en abduktiv ansats har vi möjligheten att justera referensramen. Valet av en sådan ansats är för att ge oss en större förståelse kring ämnet och hur fysisk aktivitet kan användas som en strategi.
2.3 Forskningsstrategi
Syftet med denna studie är att identifiera och skapa förståelse kring hur företag använder fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats.
För att undersöka deras arbete kring ämnet anser vi att en kvalitativ forskning lämpar sig bäst för att skapa en djupare förståelse. För att uppnå ett större djup kring ämnet har vi därför valt att fokusera mer på ord än siffror vilket Bryman och Bell (2017) menar att kvalitativ metod syftar till. Förekomsten av siffror gör däremot forskningen inte automatiskt till en kvantitativ studie (Bryman & Bell, 2017).
Kvalitativ forskningsmetod menar Alvehus (2019) är användbar för att skapa egna tolkningar. Författarens ambitioner kring vad studien ska resultera i, hur författarna tolkar forskningen samt betraktar omvärlden formar studien. I ljuset av ambitionerna är därför kvalitativ metod snarare obunden till metodtekniker. Intervjuer, observationer och etnografier är sätt att utföra en kvalitativ metod på, där den centrala poängen inte är formen utan vad forskningen ska resultera i (Alvehus, 2019). Kvalitativ möjliggör för oss forskare att tolka respondenternas egna uppfattningar om fysisk aktivitet och dess påverkan. Med hänsyn till situationen i Sverige och globalt angående Covid-19, har vi genomfört digitala intervjuer med samtliga respondenterna. Vi upplever att
tillvägagångssättet med avsaknad av personligt kontakt inte påverkat studien. Vi ser det istället som en styrka för studien att samtliga intervjuer, oavsett geografisk placering, kunnat ske på ett liknande sätt.
2.4 Forskningsdesign
Enligt Bell och Waters (2016) är tvärsnittsstudie en forskningsdesign som är lämplig för studier där forskarna vill ställa samma frågor till samtliga respondenter under så lika villkor som möjligt. Information och data har i denna studie samlats in från flera organisationer vid i stort sett samma tidpunkt för att kunna analysera de olika svaren i syfte att hitta olika samband (Bryman & Bell, 2017). I denna studien intresserar vi oss av hur företag arbetar på olika sätt och där samtliga respondenter kan ha olika synsätt på hur arbetet ska gå till. Därför är en tvärsnittsstudie passande då vi avsett att undersöka samma frågor på flera olika företag och på det viset kunna göra egna tolkningar.
2.4.1 Urval av organisation
Alla typer av undersökningar kräver någon form av urval, detsamma gäller för en kvalitativ metod (Alvehus 2019). I studien har ett målstyrt urval använts då företagen som intervjuats har valts ut på ett strategiskt sätt för att vara lämpliga till den aktuella forskningsfrågan.
Företag Namn Yrkestitel
Tekniska Verken Ann-Helen Westerberg Personalchef
Kalmar Vatten Linn Sjögren HR-chef
Kompetenslaget Gabriella Moritz Kontorschef
Advitum Markus Persson VD
Länsförsäkringar Peter Atterback Risk Manager
Dessa företag har en mix av olika strategier för utförandet av sin
friskvårdssatsning. Det kan bestå av obligatorisk eller frivillig träning, vissa använder sig även av belöningssystem för att skapa motivation hos personalen. Företagen är som tidigare nämnt inte slumpmässigt utvalda vilket gör det målstyrda urvalet till ett icke- sannolikhetsurval (Bryman & Bell, 2017). Vi har valt denna urvalsmetod då syftet med denna studie är att identifiera och skapa förståelse kring hur företag använder fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats. Intervjuer har gjorts med fem olika företag med en respondent i vardera. Kalmar Vatten, Advitum samt Länsförsäkringar är alla lokala företag som vi tog kontakt med då vi genom vår bekantskapskrets hört arbetar aktivt med fysisk aktivitet. Tekniska Verken och
Kompetenslaget tog vi kontakt med efter att tagit del av två artiklar om deras arbete med fysisk aktivitet. I och med ett icke-sannolikhetsurval är vi medvetna om att det inte går att göra generaliseringar till en population vilket inte har någon betydelse då syftet är att få en helhetsförståelse.
2.4.2 Datainsamlingsmetod
Intervjuer är den mest använda metoden inom den kvalitativa forskningen för att samla in data (Bryman & Bell, 2017). Vi har valt att använda oss av semistrukturerade
intervjuer där samtalen styrs av bestämda frågor där respondenten har möjlighet att påverka svaren. En viss struktur bör finnas för att inte få in oväsentligt material som försvårar arbetet efteråt (Alvehus, 2019). Anledningen till att vi har valt denna datainsamlingsmetod ligger i grund till dess flexibilitet. Utifrån intervjumallen har vi forskare möjligheten att ställa samma frågor till samtliga respondenter. Beroende på hur samtalen sedan utvecklas kan det förekomma följdfrågor för att få en djupare förståelse med fler infallsvinklar. Intervjufrågorna har varit utformade utifrån de relevanta
områdena som studien berör. Alvehus (2019) menar att intervjuaren måste vara mer aktiv i sitt lyssnande vid semistrukturerad intervju samt att syftet handlar mer om att få respondentens berättelse istället för att få svar på sina frågor.
2.5 Tolkning av insamlad data
Varje intervju har genomförts av båda forskarna till studien för att öka förståelsen samt att lättare kunna göra fler tolkningar. Genom godkännande av respondenterna har samtliga intervjuer blivit inspelade, anledningen till det är att underlätta vårt arbete med analys och tolkning.
Bryman och Bell (2017) menar att en svårighet som uppstår vid kvalitativa undersökningar är den stora mängden data från exempelvis intervjuer. Överflödet av material gör det extra viktigt för forskaren att analysera och sortera informationen.
Enligt Alvehus (2019) underlättar det att sortera de insamlade materialet i olika kategorier för att sedan reducera vissa delar. Efter insamling av intervjumaterial har vi använt oss av kodning för att lättare ta fram och organisera helheterna. Genom utskrifter av det insamlade materialet har vi markerat svaren från respondenterna i olika färger utifrån kategorier. Det underlättar arbetet med att sammanställa segment i kluster som tillhör en viss fråga, teori eller annan del av studien
2.6 Studiens trovärdighet
I kvalitativ forskning är skillnaderna mellan begreppen reliabilitet och validitet liten, därför föreslår Bryman och Bell (2017) att dessa begrepp ersätts av trovärdighet och äkthet vid utförande av en kvalitativ studie. Trovärdighet består av fyra underliggande begrepp, tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering/bekräftelse.
Tillförlitlighet handlar om hur tillförlitliga svaren är som vi forskare samlar in (Bryman
& Bell, 2017).Svaren som erhållits under intervjuerna med samtliga respondenter upplevs som trovärdiga. Deras arbete med hälsofrämjande aktiviteter är något som de stoltserar med i media.
Överförbarhet handlar om hur generaliserbar forskningen är, där forskarna kan ställa sig frågan om det som mäts avses att mätas (Bryman & Bell, 2017). Det som studien avser att mäta är hur företag arbetar med fysisk aktivitet som en strategi. Samtliga respondenter arbetar med fysisk aktivitet på ett eller annat sätt, då studien enbart har fem respondenter blir svaren inte överförbara i någon större bemärkelse. Det på grund av att det insamlade materialet inte är särskilt omfattande och företag är olika engagerade i frågan. Skulle ett slumpmässigt företag väljas skulle de troligtvis inte arbetat som respondenterna i denna studie gör, därför blir den inte överförbar. Bryman och Bell (2017) menar att pålitlighet kan jämföras med reliabilitet. Reliabilitet menar NE (2020) är hur tillförlitlig studien är, hur pålitligt det insamlade empiriska materialet är. Pålitlighet är svårt att uppnå i denna studien, valet av semistrukturerade intervjuer försvårar möjligheten till att studien ska resultera i samma svar. Det då våra följdfrågor påverkas av svar vi erhåller. Vad som tas upp i texten är däremot Det sista begreppet konfirmering/bekräftelse handlar om objektivitet hos forskarna vilket kan vara svårt att helt uppnå (Bryman & Bell, 2017). Objektivt förhållningssätt strävar vi efter men där studien inte objektiv i absolut mening. Med det menas att våra åsikter och uppfattningar kan komma att påverka.
Det andra begreppet äkthet vid en kvalitativ studie menar Bryman och Bell (2017) för att en studie ska uppnå äkthet krävs det att en rättvis bild ges av gruppen som har studerats, att åsikter och uppfattningar hos respondenterna tas upp. Äkthet består likt trovärdighet av fyra underliggande begrepp, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Ontologisk autenticitet syftar till att hjälpa de personer som är delaktiga i studien, det för att de ska få en större
förståelse. Samtliga respondenter har bett att få ta del av den färdiga studien. Genom att återkoppla med dessa kan studien hjälpa de som är delaktiga att förstå hur andra företag arbetar med fysisk aktivitet och om det är något de själva kan ta efter. Pedagogisk autenticitet syftar till att studien ska skapa en bättre bild, hur personer i miljön upplever arbetet (Bryman & Bell, 2017). Ämnet som studeras bygger mycket på egna uppfattningar, det är svårt att kvantifiera och mäta effekterna som företagen erhåller.
Hur respondenterna upplever arbetet är därför en stor del i dess svar. Respondenterna har i en viss utsträckning ett ansvar, svaren bygger på deras uppfattning. De anställdas uppfattning av arbetet kan vara en annan. Det tredje begreppet katalytisk autenticitet handlar om att studien lett till ett förändringsarbete för att förbättra situationen. Det fjärde är taktisk autenticitet som syftar till att undersöka om åtgärder har gjorts för att skapa bättre möjligheter (Bryman & Bell, 2017). Katalytisk autenticitet är del av syftet där vi vill att forskningen vidare ska vara ett underlag för andra företag. Att studien redan lett till förändringsarbete är inte troligt men förhoppningen är att den ska göra det i framtiden. Om möjligheterna förbättras kan vi inte svara på, utan endast hoppas på att fler företag tar efter denna strategi för en hälsosammare och mer lönsam arbetsplats.
Utifrån de ovan nämnda begreppen kan det antas att studien varken uppfyller trovärdighet och äkthet, inte i någon vidare utsträckning. Det kan bero på studiens omfattning samt ämnet i sig, även den korta tiden då möjligheten att göra uppföljningar försvinner. Att erhålla positiva effekter av fysisk aktivitet är tidskrävande, därför är det även svårt att se någon förbättring på den tid vi haft till att utföra studien.
2.7 Forskningsetik
Forskningsetik handlar om att vara tydlig när det gäller vilken form av överenskommelse som görs med de kontaktade respondenter. Det handlar framförallt om hur det insamlade materialet ska användas och hur det kommande resultatet ska spridas (Bell & Waters, 2016). Jacobsen (2002) menar att ett grundkrav att uppfylla är informerat samtycke, vilket syftar till att den som undersöks frivilligt ska delta i undersökningen och att detta deltagande bygger på att respondenten är medveten om risker och vinster. Kravet kan delas upp i fyra huvudkomponenter. Kompetens innebär att respondenten ska få möjlighet att väga fördelar och nackdelar med deltagandet för att sedan göra ett val. Frivillighet innebär helt enkelt att personen ska få göra ett val utan
någon press eller övertalning från andra. Full information handlar om att undersökningens syfte och användning ska göras tillgänglig för de inblandade. Den sista komponenten handlar om förståelse där de som fått ta del av informationen också ska ha förstått informationen (Jacobsen, 2002).
Under studiens gång har vi varit noga med att ta hänsyn till de etiska kraven. Innan samtliga intervjuer har deltagarna tagit del av information om deras roll i studien, vilket syfte som finns samt hur den kommer publiceras efteråt. Företagen som intervjuats har valts ut då de arbetar inom forskningsfrågans område. Vi anser att det reducerar risker för respondenterna då vi framförallt vill belysa styrkor i deras arbete och uppmuntra andra företag till att ta efter.
2.8 Primär- och Sekundärdata
I denna studien kommer vi att använda primärdata i första hand. Bryman och Bell (2017) menar att primärdata är den data forskarna själva samlar in, det genom en kvalitativ eller kvantitativ studie. Det är viktigt att forskarna är objektiva, men även att respondenterna besitter rätt kunskap inom ämnet (Bryman & Bell, 2017). Vi bedömer att samtliga respondenter vi har varit i kontakt med har kunskap inom ämnet. Två arbetar på företagets HR-avdelning, en är ansvarig för arbetet med friskvården på företaget, en är kontorschef och den sista respondenten är VD. Bryman och Bell (2017) menar att sekundärdata är den data som sedan tidigare redan är insamlad kring ämnet som studeras. Vi har till viss del använt oss av tidigare studier det för att ge underlag för vår studie. Ämnet vi valt att studera kräver till viss del tidigare forskning för att skapa en förståelse kring vilka effekter fysisk aktivitet har på kroppen.
2.9 Arbetsprocess
Vi har båda varit delaktiga i en lika utsträckning under arbetets gång. Samtliga forskare har deltagit under intervjuer med respondenter och arbetsfördelningen med skrivandet har till stor del varit lika. Båda har varit lika delaktiga vid granskning av arbetet och vi anser att arbetsfördelningen varit jämnt fördelad under arbetets gång.
3 Teori
I kapitlet som följer kommer den teoretiska referensramen att introduceras. Uppsatsen är förankrad i den teoretiska referensramen och den ska leda till en ökad förståelse om det valda forskningsämnet. Kapitlet är bestående av två delar. I det inledande kapitlet beskrivs teorier kring implementering av en strategi där ledarskap, företagskultur och motivation är centrala delar. Andra delen förklarar fysisk aktivitet och dess påverkan på människan och företaget.
3.1 Strategi och impementering
Strategi som begrepp definieras ofta som en slags plan som integreras i organisationen för att uppnå bestämda mål (Roos et.al, 1998). Framförallt handlar det om att styra och ta vara på ett företags resurser på ett så bra sätt som möjligt för att bli starkare på marknaden. Bruce Henderson, grundare av konsultfirman Boston Consulting Group, menar att strategi är ett medvetet sökande efter en handlingsplan som utvecklar och förstärker företagets konkurrensfördelar (Roos et.al, 1998). Vidare förklarar han att detta sökande är en återkommande process från vart företaget står idag och vad det står inför (Roos et.al, 1998). En resurs som vanligtvis inte nämns i dessa sammanhangen är personalen som är en viktigt resurs för företagen. Inom ämnet finns det bristande handlingsplaner för att värna om den, att avsätta tid och resurser på personalen kan därför särskilja företaget från en i mängden. I Grants (1991) teori om resursbaserad strategi argumenterar han för att det finns sex olika grupper av resurser i ett företag som är finansiella, fysiska, mänskliga, teknologiska, organisatoriska samt rykte. Penrose (1995) argumenterar för att det framförallt är de mänskliga resurserna som bidrar till framgång för ett företag. Samspelet mellan alla dessa resurser är det som skapar konkurrensfördelar för organisationen. Detta synsätt anses av många forskare som utgångspunkt för den resursbaserade teorin, det så kallade “inside-out”-perspektivet på strategi som innebär att man fokuserar på den egna organisationen för att lättare kunna utveckla interna kompetenser (Penrose, 1995). De konkurrenter som är mest likt det egna företaget är de farligaste och friska medarbetare kan därför särskilja ett företag från ett annat och ge en större konkurrensfördel på marknaden (Roos et.al, 1998).
Efter val av strategi står företaget inför en viktig fas som är avgörande för hur väl den valda strategin kommer göra nytta, det handlar om implementeringen (Roos et.al, 1998).
Forskningen visar att implementeringsprocessen har stor betydelse men att det också är många som förbiser den. Att leda denna process innebär vissa svårigheter då tidigare strukturer och riktlinjer är svåra att förändra.
Figur 1. Omarbetad modell av implementeringsprocessen utifrån (Roos et.al 1998) s.265
3.1.1 Ledarskap
Den strategiska inriktningen är i många avseenden något som fritt kan väljas av ledaren (Jönsson och Strannegård, 2015). För att åstadkomma en lyckad implementering av strategin krävs ett bra ledarskap (Roos et.al, 1998). Ledarskap är processen att påverka andra att förstå och komma överens om vad som behöver göra och hur det ska göras.
Det är även processen att underlätta för både individen och kollektivet att uppnå gemensamma mål (Blomquist & Röding, 2010). Det är kanske den aspekt som är mest avgörande för organisationers framgångar, vilket också gör att intresset för det tycks vara stort (Sveningsson & Alvesson, 2010). Associationerna kring begreppet är dessutom oftast något positivt som för någonting gott med sig. Ledarskap handlar om förändring och utveckling men också förmågan att kunna se helheten för att skapa engagemang. Lyssna, kommunicera och vara tydlig är några delar som ofta definierar bra ledarskap. Sveningsson och Alvesson (2010) menar att trivsel är ett centralt område där ledarskapet förväntas bidra till en bra arbetsplats som genomsyrar personlig utveckling, mångfald, etik, jämställdhet samt god hälsa. Inte sällan är det särskilda chefer som har ansvaret att använda sitt ledarskap för att åstadkomma utveckling och förändring samt skapa visioner. Olofsson (2010) menar på att medarbetarna ofta ser sin chef likt ett barn ser sina föräldrar. Det betyder att den högsta ledningen måste vara överens om vad som ska förändras och därefter agera förebilder.
Enligt Blomquist och Röding (2010) bör en ledare ha tre processer i fokus. Den första handlar om att skapa en gemensam framtidsvision, med hjälp av strategier, som man tillsammans inom organisationen strävar efter att nå. Den andra processen innebär att kommunicera denna vision till sina medarbetare så att samsyn och engagemang skapas.
Sista processen för ledaren är att motivera och inspirera medarbetare att fortsätta arbeta framåt trots motstånd.
Inom ledarskap är kommunikation en faktor som är oundviklig och det är ett ledningsverktyg som används inom både reflektion, samtal, coachning men även i förändringsarbete (Blomquist & Röding, 2010). Forskningen visar att effektiva ledare är bra på att kommunicera och som ett ledningsverktyg finns det fyra olika funktioner som kommunikation uppnår. Första funktionen är att styra, skapa ordning samt kontrollera medarbetare vilket kan göras på olika sätt. Andra funktionen handlar om att på arbetet kunna samtala om känslor och interagera med människor i en grupp. Tredje funktionen handlar om att informera andra och den fjärde innebär att kommunikation används för att motivera. Motivation kan skapas av exempelvis kommunicerade mål, strategier eller feedback (Blomquist & Röding, 2010).
Många forskare hävdar att ledarskap och organisationskultur ligger nära varandra.
Ledarskap handlar om att påverka människors värderingar och tankesätt vilket kan förklaras som kulturpåverkan. Det går också att se andra sidan av myntet där företagskulturen påverkar ledarskapet vilket kanske är den allra vanligaste då kulturen är en starkare faktor (Alvesson & Sveningsson, 2012).
3.1.2 Företagskultur
Efter industrialiseringens genombrott sågs företag länge som rationella maskiner, att helt enkelt kunna producera varor på ett effektivt och rationellt sätt (Jönsson &
Strannegård, 2015). Idag har verkligheten blivit ett mer kunskapssamhälle där mänsklig kunskap ligger i fokus, och maskinen har därmed fått gå undan. Jönsson och Strannegård (2015) beskriver den nya föreställningen av människan som en emotionell och meningsskapande varelse och i takt med denna förändring har kultur blivit ett centralt begrepp inom organisationer.
Företagskulturen består av de attityder och värderingar som är gemensamma för organisationen (Alvesson & Sveningsson, 2012). Det är vanligt förekommande att företags unika konkurrensfördelar är djupt förankrade i företagskulturen. Detta på grund av att ett kollektiv som har liknande uppfattningar om verkligheten och sammanhållande tankemönster åstadkommer ett bättre resultat. Kultur handlar inte om hur saker och ting görs i företaget, utan snarare om hur personerna förhåller sig till det som görs. Philipson (2004) menar dock att det är en omöjlig strävan att alla anställda ska ha samma värderingar och vara helt överens i värdefrågor. Vad som istället krävs och är rimligt för en god företagskultur är att de grundläggande värdena genomsyrar organisationen. Vad som kännetecknar en god företagskultur är också höga upplevelser av livskvalitet och hälsa.
Företagskulturen är en viktig aspekt när det kommer till att använda sig av en strategi.
Enligt Alvesson och Sveningsson (2012) är kulturen central i strategiska sammanhang då den både kan stödja och hindra en strategi samt påverka hur ledningen prioriterar frågorna. Roos et.al (1998) menar på att strategin på något sätt måste stämma överens med den redan befintliga kulturen för att det inte ska uppstå konflikter. Ju bättre denna överensstämmelse är desto smidigare går implementationen. Genom att se situationen i ett större perspektiv och blicka mot företagskulturen kan man underlätta nödvändiga förändringar som behövs göras. Enligt Grey (2009) är förändring av en organisations kultur en påtaglig liknelse till att förändra identiteten bland de anställda vilket kan vara en svår process då det alltid kommer finnas ett motstånd mot strategin. Återigen är ledarskapets betydelse stor, då det krävs öppna förklaringar kring vilka delar av kulturen som inte stämmer överens med varandra. Olofsson (2010) är inne på att en förändring av kulturen kräver ett långsiktigt tänk. Att skapa gemensamma ståndpunkter är inget som görs på en dag. Hen menar också på att när en företagskultur väl har satt sig, då är den svår att rubba.
Företag där medarbetarna mår bra och känner stolthet över vad som sker på arbetsplatsen är också företag där arbetstagarna är benägna att vara kvar under en lång tid framöver (Philipson, 2004). Framförallt är det de mjuka värden i företagskulturen som är viktigast för att behålla unga duktiga talanger. Det finns ett gammalt uttryck inom management som lyder: hire for attitude, train for skills. Innebörden handlar
egentligen om vikten av att rekrytera personer efter deras värderingar och attityd snarare än själva kompetensen, då den senare går att träna upp under tid (Philipson, 2004).
3.1.3 Motivation och Belöning
Det är ledaren som har ansvaret att inspirera och uppmana om syftet och vikten av strategin (Roos et.al, 1998). Att implementera en vald strategi innebär en förändring som samtliga i organisationen måste vara medvetna om. Det är även viktig att att medarbetarna känner sig motiverade och engagerade till att arbeta mot den valda strategin. En av de vanligaste metoderna för att förbättra motivationen hos de anställda är ett belöningssystem. Exempel på sådana incitament kan vara löneförhöjningar, bonusar eller andra förmåner (Roos et.al, 1998). Ett annat ord för denna sortens motivationsfrämjande är yttre eller instrumentell motivation (Alvesson & Sveningsson, 2012). Till denna kategori hör även bestraffningar till som också kan vara faktorer till förhöjd motivation. Alvesson och Sveningsson (2012) menar dock att många forskare framhåller den inre motivationens betydelse som handlar om mening i arbetet, självförverkligande samt tillfredsställelse.
Hedegaard Hein (2012) nämner ytterligare en viktig faktor för att skapa motivation på arbetsplatsen, den kallas för work-life balance. De menar att företaget har ett ansvar att skapa en arbetsplats där det finns tydliga, rimliga ramar och realistiska krav. Samtidigt ska företaget tillhandahålla arbetsramar som är flexibla så att inte motivationen brister på grund av monotona arbetsuppgifter. Exempelvis kan det handla om pauser i kalendern för att möjliggöra goda prestationer, både på arbetet och i vardagen (Hedegaard Hein, 2012).
3.2 Fysiska effeker
Fysisk aktivitet på regelbunden basis har en positiv påverkan på flera delar av kroppen, där hjärtat, skelettmuskulaturen, blodkärlen, hjärnan och immunsystemet bara är några exempel (FYSS, 2017). Dessa beståndsdelar påverkas i sin tur olika beroende på träningens omfattning och intensitet. Gemensamt är dock att samtliga positiva effekter bidrar till bättre livskvalité för människor. Exempelvis minskar regelbunden motion risken att drabbas av flertalet av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Vidare är evidensen mellan aerob fysisk aktivitet och välmående starka, men vid enbart utförande av muskulär fysisk aktivitet är bevisen inte lika påtagligt kopplade till frånvaro av dessa
folksjukdomar. Högre muskelstyrka har däremot visat sig inneha ett samband till minskad risk för att möta en allt för tidig död (FYSS, 2017).
Vidare menar Larsen och Mattson (2013) att vikten av att motionera är stor och rekommendationen är 30 minuter per dag. Det essentiella är att någon form av fysisk aktivitet sker snarare än i vilken form. Exempelvis menar Larsen och Mattson (2013) att det kan innefatta en rask promenad eller cykling till och från arbetsplatsen. FYSS (2017) belyser också vidden av begreppet fysisk aktivitet, som menar att det kan avse allt från aktiviteter som friluftsliv och trädgårdsarbete, till mer ansträngande motionsformer. För att motverka risken att drabbas av kroniska sjukdomar, samt för att vidhålla eller förbättra kondition och muskelstyrka rekommenderas vidare att aktiviteterna utförs under minst 2,5 timmar per vecka i en måttlig intensitet. Är intensiteten däremot hög kan tiden halveras till 75 minuter per vecka. Oavsett vilken intensitet träningen innehar är det dock grundläggande att den fysiska aktiviteten sker minst under tre av veckans dagar för att motverka inaktivitet (FYSS, 2017).
Fortsättningsvis menar Hansen (2016) att motion har en stor påverkan på hjärnan där blodtillförseln ökar under aktiviteten, vilket leder till att nya blodkärl bildas i frontalloben. Hansen hänvisar till en studie av amerikanska forskare, som hävdar att regelbundna och timslånga promenader är tillräckligt för att frontalloben ska växa. Vid utförande av konditionsförbättring träning menar de att hjärnan kan växa så mycket som två procent per år. Vid en studie forskarna gjorde av en grupp, kunde de konstatera att när konditionen hade förbättrats markant hade hjärnan växt mer, jämfört hos de i gruppen som var allmänt regelbundet aktiva. Hansen (2016) menar att från 25-årsåldern, krymper normalt hjärnan med ungefär en procent varje år, vilket beror på att hjärncellerna dör i snabbare takt än vad som produceras.
För att fysisk aktivitet ska utföras på ett effektivt sätt menar Andersson et.al (2004) att det finns två utgångspunkter, promotiv ansats och preventiv ansats. Promotiv syftar på det hälsofrämjande arbetet, medan preventiv inriktar sig på vad som kan skapa ohälsa.
För att kunna arbeta effektivt utefter dessa ansatser menar Andersson et.al (2004) att personalen behöver inventeras utefter deras hälsovanor och sedan delas in i tre grupper.
Grupp ett består av de med redan goda hälsovanor där arbetsgivaren vill stimulera till fortsatta goda hälsovanor. Grupp två har en sämre upplevd hälsa där eventuell övervikt,
dålig kondition, stress och andra orsaker som gör att den upplevda hälsan är sämre där arbetsgivaren kan behöva ge stöd. Tredje gruppen består av de med väldigt dåliga hälsovanor. Andersson (2004) menar att denna gruppen kan behöva att hänvisas till att göra medicinsk utredning för att fastställa åtgärder.
Samhällets har de senaste 40-50 åren förändrats, där nya yrkesroller uppkommit som resulterat i att människor utövar minimal fysisk aktivitet under arbetstiden. Inte bara är det yrkesrollerna som skiftat i form utan även fritiden fylls med stillasittande. Detta har lett till minskad muskelaktivitet då det som krävs för att hantera en dator är minimal vilket har gjort att antal personer som lider av framförallt stela och ömma leder har ökat.
Det är inte enbart minskade sjukdomar som är en effekt av fysisk aktivitet, utan det påverkar även det psykiska välbefinnandet (Hassmén & Hassmén, 2005).
3.3 Psykiska effekter
God psykisk hälsa menar Folkhälsomyndigheten (2020) är den dimension av psykisk hälsa som är positiv. Frånvaro av sjukdomar och andra besvär är inte enbart vad en god psykisk hälsa handlar om, utan även om att uppnå ett tillstånd där både välbefinnande och funktionsförmåga innefattas. Förenklat handlar det om att kunna balansera positiva och negativa känslor, men även att ha goda sociala relationer, känna tillfredsställelse med livet samt att utveckla den egna förmågan (Folkhälsomyndigheten, 2020). Psykiskt välbefinnande beskriver Svantesson et.al (2007) som en mångfacetterad företeelse, vanligen i form av en negativ validering med symtom som nedstämdhet och ångest.
Vidare kan upplevd hälsa och stress även vara mått på välmående där begreppet stress är svårdefinierat (Svantesson et.al, 2007). Enligt Hansen (2016) är stress den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. När hjärnan upplever ett hot reagerar hypofysen genom att sända ett hormon i kroppen, vilken utlöser en stressignal. Till följd av det ökar kortisolnivåerna, vilket leder till att musklerna kräver mer blod, som i sin tur gör att både kroppen och hjärnan blir på helspänn. Denna reaktion blir för vissa allt för stark, vilket leder till att stress upplevs i större grad. Vidare menar Hansen (2016) att vid utförande av fysisk aktivitet utlöses en liknande reaktion i kroppen. Efter träningspasset är utfört sjunker stressnivåerna i kroppen till en lägre nivå än innan aktiviteten utfördes.
Detta gör fysisk aktivitet till en fullgod metod för att behandla och förebygga både stress och psykisk ohälsa (Hansen, A. 2016).
Svantesson et.al (2007) menar att behandling av psykiska besvär kräver bildande av stamceller, vilket är en tidskrävande process innan de blir funktionella. Regelbundna motionsvanor under åtta till tio veckor krävs för att processen ska uppnå effekt.
Antidepressiv medicinering har ett liknande tidsförlopp, där den centrala delen i båda typerna av behandlingen är bildandet av funktionella stamceller. Detta gör att fysisk träning kan likställa behandling med antidepressiva mediciner (Svantesson et.al, 2007).
Figur 2. (Svantesson et.al, 2007) s.61
På en arbetsplats finns det flera psykiska och sociala förmågor som är bra hos en arbetstagare, exempelvis ett bra minne, en verbal förmåga, stresstålighet och en lösningsorienterad förmåga. Detta är exempel på förmågor som kan påverka kapacitet- och funktionsförmågan, där fysiska och psykiska effekter kan ha en inverkan. Bristande kapacitet kan leda till att personens arbetskapacitet är otillräcklig (Toomingas et.al, 2008).
Fortsättningsvis menar Hansen (2016) att fysisk aktivitet har en stark koppling till bättre koncentrationsförmåga. I dagens samhälle råder ett stort informationsflöde, vilket påverkar koncentrationen negativt (Hansen, 2016). 1177 (2018) menar också att fysisk aktivitet bidrar till ökad koncentration, men även till ett förbättrat minne, vilket underlättar lärande och problemlösning. Andra positiva effekter som sker med hjärnan när vi rör på oss är att vi blir piggare och en känsla av nöjdhet kan upplevas, då endorfiner frigörs i hjärnan (1177, 2018).
3.4 Etik
Tangen och Conrad (2009) diskuterar kring etik och vilka rättigheter företag har vid arbete med hälsofrämjande aktiviteter. De menar att det är en svår balans, eftersom det är lika oetiskt att var medveten om att förändringsarbete är nödvändigt, men att inte skapa förutsättningarna till det (Tangen & Conrad, 2009). Vidare argumenterar Korp (2016) för företags- och arbetsgivares svårigheter i arbetet, då det till stor del består av påverkans- och förändringsprocesser på individer. Det är svårt som arbetsgivare att identifiera ohälsa hos en enskild individ och enbart tvinga hen till fysisk aktivitet (Korp, 2016). Tangen och Conrad (2009) menar därför att det kan vara ett bra sätt att motivera arbetet med hjälp av etiska argument likt humanitet, mänskliga- och medborgerliga rättigheter. Humanitet eller medmänsklighet är ett grundläggande sinne där vi ser andras behov medan mänskliga och medborgerliga rättigheter handlar om att människor vill varandras bästa (Tangen & Conrad, 2009).
Kvarnsell (2018) poängterar att obligatorisk friskvård rör sig i en gråzon. Faller inte friskvården sig naturligt till själva arbetsuppgiften, och kopplingen därav inte är tillräckligt tydlig, kan det vara svårt att motivera arbetet för arbetstagaren.
Arbetsgivaren motiverar vanligen detta arbete med en förbättrad ork under arbetsdagen.
Därför blir frågan snarare om träningen är en del av arbetsuppgiften eller om det enbart handlar om ökad produktivitet (Kvarnsell, 2018). Först när arbetstagarens arbetsförmåga blir nedsatt på grund av skada eller sjukdom har arbetsgivaren ett ansvar att rehabilitera den anställde (SKR, 2020). Till sjukdom räknas även alkohol- och drogproblem, vilket även går att argumentera för koppling till arbetssäkerheten. Ohälsa och övervikt är ingen diagnostiserad sjukdom och behöver inte heller ha någon påverkan på den anställdes arbetsförmåga. Därför träder inte kraven för rehabilitering in vid enbart ohälsa (SKR, 2020).
3.5 Personalekonomi
Angelöw (2002) menar att ett personalekonomiskt synsätt går ut på att se personalen som en resurs som det lönar sig att vårda. Genom att värna om personalen på rätt sätt kan organisationen vinna mycket, bland annat minskad sjukfrånvaro och personalomsättning. Människans arbetsliv har förändrats genom historien där det tidigare industrisamhället utvecklats till ett samhälle som kräver mer kompetens.
