vill säga, icke heterosexuella ungdomar tenderar att i lägre grad rapportera att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden, om man jämför med katego- rin heterosexuella. Slutligen, visar modellen att ekonomiska begränsningar påver- kar upplevelsen av utbudet negativt.
Som vi redogjorde i kapitel 2, konstruerades ett index som mäter ekonomiskt ut- rymme, genom att ta hänsyn till hur ungdomarna har svarat på tre frågor som hand- lar om familjens ekonomi. Indexet utgör ett mer säkert mått på det ekonomiska ut- rymmet. Om vi enbart tittar på fördelningen över svaren på frågan som handlar om i hur stor utsträckning man är orolig för föräldrarnas ekonomi så är det 10 procent av länets högstadieungdomar och 13 procent av länets gymnasieungdomar som svarar att de är ganska eller mycket oroliga. Indexet i diagrammen nedan ska tolkas på så vis att 0 betyder att man inte har ekonomiska svårigheter. Ju längre åt höger vi förflyttar oss i diagrammet desto högre värden har individerna på frågorna om ekonomiska svårigheter (d.v.s. de har svarat att de är ganska/mycket oroliga över föräldrarnas ekonomi, att de instämmer i påståendet om att fritidsaktiviteter kostar för mycket samt att det har hänt att de inte har kunnat göra något eller köpa något för att familjen inte haft råd).
Även om det är relativt få individer i höger ytterkant (d.v.s. de som har snävare ekonomiskt utrymme) är det ändå relativt många som svarar att det finns saker att göra på fritiden men att det kostar för mycket. Övriga begränsningar är att inte kunna ta sig till fritidsaktiviteten/aktiviteterna samt att det inte finns fritidsaktivite- ter som är tillräckligt intressanta. Att familjen säger nej är inte så vanligt inom gymnasiegruppen i Kramfors. Däremot är det mer vanligt bland åk 8 eleverna i Kramfors där 22 procent svarar att det finns saker att göra men att familjen säger nej. 847 250283 28 201 110 44 115 25 376819 35 17 8 14 12 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 0 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 9
Ekonomiska svårigheter, Länet 13-16 år
591 180 254 18 214 70 34 115 22 3759145127 9 26 22 0 100 200 300 400 500 600 700 0 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 9
Illustration 7.9
Utöver bakgrundsvariabler och ekonomiskt utrymme är det en del andra faktorer som spelar roll för upplevelsen av utbudet av fritidsaktiviteter. I en annan statistisk modell testades om olika livserfarenheter och inställning till livet har någon påver- kan på upplevelsen av hur mycket det finns att göra på fritiden. Följande variabler inkluderades: nöjdhet med fritiden, nöjdhet med livet, upplevd möjlighet att föra fram sina åsikter, erfarenhet av mobbning, erfarenhet av orättvis behandling samt medlemskap i förening. Samtliga variabler utom mobbning har en statistiskt säker- ställd effekt på utfallet i upplevelsen av hur mycket det finns att göra på fritiden. Nöjdhet med fritiden, nöjdhet med livet, upplevd möjlighet att kunna föra fram sina åsikter samt om man är medlem eller aktiv i en förening har ett positivt samband med upplevelsen att det finns ganska eller mycket att göra på fritiden. Erfarenhet av att ha blivit utsatt för orättvis behandling påverkar upplevelsen av utbudet av fri- tidsaktiviteter negativt. Det vill säga, det är mer sannolikt att en individ som inte utsatts för orättvis behandling upplever att det finns ganska eller mycket att göra på fritiden jämfört med en individ som har blivit utsatt för orättvis behandling. Dessa samband är inte särskilt oväntade. När det gäller sambandet mellan före- ningsmedlemskap/föreningsaktivitet och upplevelsen att det finns ganska eller mycket att göra på fritiden kan det tolkas på olika sätt. Det ena sättet att se det är utifrån en normativ tolkningsram om att organisering i föreningar står för demokra- tisk fostran, inkludering och delaktighet. Det andra sättet att se det är att den nor- mativa tolkningsramen är dominerande och att ungdomarna själva förhåller sig till att organisering i föreningar är det som värdesätts. Det vill säga, att det finns en po- sitiv förväntan kring att vara medlem och aktiv i en förening.
Det har dessutom skett en succesiv förskjutning från att betrakta föreningen som självklar och med ett värde i sig självt, till att idag betrakta föreningsdelaktighet i relation till egna intressen, skriver Waara (2010).
22% 39% 39%
67%
0% 20% 40% 60% 80% 100% min familj säger nej
det kostar för mycket jag kan inte ta mig dit inget som intresserar mig
Kramfors, åk 8
De som svarade "stämmer delvis och stämmer helt" när det gäller frågan - Det
finns saker att göra men...
5% 43%
52% 70%
0% 20% 40% 60% 80% 100% min familj säger nej
det kostar för mycket jag kan inte ta mig dit inget som intresserar mig
Kramfors, Gy år 2
De som svarade "stämmer delvis och stämmer helt " när det gäller frågan - Det
Dagens ungdomsorganisering förefaller i motsats till de traditionella folkrörelserna bygga på att det finns en sakfråga eller intresseområde att samlas kring, snarare än en gemensam ideologi eller vilja till samhällsförändring. (Waara m.fl. 2010, s. 46)
Dagens ungdomsorganisationer är också mer autonoma från vuxnas inblandning, vilket har både positiva och negativa konsekvenser. Waara menar att den negativa konsekvensen är att vuxnas kunskaper om politiskt arbete saknas i den autonoma ungdomsorganisationen. Det innebär att ungdomar får svårare att utöva inflytande, tas i anspråk och tas på allvar. Det är svårt att bortse från att vuxnas närvaro i före- ningslivet ges legitimitet samt att villkoren för ungas inflytande och delaktighet är att ungdomarna anpassar sig till rådande system, inte tvärt om. Waara pekar också på att medlemsminskningen i föreningslivet främst är en klassfråga då staten stöttar organisationsstrukturer som har sin hemvist i medelklassen.
Idag förutsätts unga själva veta vad de vill, hur de ska göra och vem som ska bidra med ekonomiskt stöd. Att organisera sig idag förutsätter alltså mer av utbildningskapital och nätverkskontakter jämfört med tidigare. [...] Medelklassens ungdomar har följaktligen ett försprång i ett system som belönar en organisationslogik som bärs upp av de resurs- starka i samhället. (Waara m.fl. 2010, s. 48).