Sedan mitten av 1990-talet har en rad ändringar genomförts i den nationella lagstiftning som reglerar yrkesutbildning inom EUs medlemsländer. Detta är en följd av förändringar i ekonomi, arbetsmarknader och av nya utbildningsrefor-mer (Cort, Härkönen, & Volmari, 2004). En ansats till gemensamt agerande med mellanstatliga överenskommelser avser att öka jämförbarheten mellan utbildningar i olika länder och kan även tolkas som början till systemkonver-gens (Nilsson, 2007). De flesta europeiska länders reformer innehåller olika marknadsliknande mekanismer, om än med olika nationell utformning. Mål- och resultatstyrning återfinns i de flesta länders utbildningar. I Sverige har de-centralisering och utveckling av självorganiserande system, till skillnad mot den tidigare regelstyrda skolan, varit centralt (Carlgren, 2009). Yrkeslärarna måste hantera och anpassa sig till de förändringar som nya utbildningsreformer innebär (Cort, et al., 2004).
År 2002 godkände Europeiska unionens råd en resolution, utarbetad av utbild-ningsministrarna i EUs medlemsstater, EFTA24 och EES25-länderna samt de europeiska arbetsmarknadsparterna, som innehöll en strategi för att främja ett närmare europeiskt samarbete inom yrkesutbildning. Överenskommelsen, van-ligen kallad Köpenhamnsdeklarationen, avsåg åtgärder som skulle förbättra yrkesutbildningens resultat, kvalitet och attraktivitet. Strävan var bland annat att främja livslångt lärande och en kompetensbaserad yrkesutbildning närmare arbetsmarknadens behov (European Commission Education & Training, 2002). Enligt Carlgren, Forsberg och Lindberg (2009) tillhör de kompetensbaserade kunskapsdiskurserna ett granskningsparadigm där det ska vara möjligt och även nödvändigt att observera, bedöma, validera och jämföra. Detta är centralt och kan på sikt få konsekvenser vid bedömningen. Det blir svårt för lärare att
24 European Free Trade Association - den europeiska frihandelssammanslutningen EFTA är en mellanstatlig organisation som inrättats för att främja frihandel och eko-nomisk integration till förmån för dess fyra medlemsstater: Island, Lichtenstein, Norge och Schweiz.
25 EES - Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EES-avtalet är ett avtal mellan EUs medlemsländer och Norge, Island och Liechtenstein. EES är ett frihandelsområde och det närmaste samarbete som EU har med andra länder.
mäta både generella och ämnesvisa kompetenser (Carlgren, Forsberg, & Lindberg, 2009). Lundström (2009) skriver att begreppet livslångt lärande kan ha olika betydelse. Förutom att det betecknar en individs möjligheter och livs-chanser kan det också innebära krav på individens ständiga anpassning till för-ändringar och krav på arbetsmarknaden.
I Köpenhamnsdeklarationen fanns en uttryckt vilja att stärka Europas konkur-renskraft globalt. Ett strategiskt mål var att EU skulle bli världens mest dyna-miska kunskapsbaserade ekonomi. Lundström (2009) menar att begreppet glo-bal kunskapsekonomi tillsammans med bland annat begreppet livslångt lärande under senare år blivit en gemensam internationell diskurs som politiker tagit som självklara förutsättningar för förändringar inom nationell utbildningspoli-tik. Diskursen förutsätter att befintliga utbildningssystem är otillräckliga och perspektivet innebär en förskjutning från pedagogiskt till ekonomiskt tänkande. Ett delmål i Köpenhamnsdeklarationen uppmärksammade behovet av kompe-tensutveckling för lärare och utbildare (European Commission Education & Training, 2002). Alltsedan starten i Köpenhamn 2002 har en uppföljning av överenskommelsen genomförts vartannat år. En av åtgärderna som prioritera-des, redan vid uppföljningen 2004 i Maastricht, var att granska yrkeslärarnas utbildningsbehov och föränderliga lärarroll, men också att göra yrket mer at-traktivt genom kontinuerlig uppdatering av yrkeslärarnas yrkeskunnande. Yr-keslärarna utlovades stöd för att finna nya lösningar och förbättrad arbetsmiljö. Ytterligare en prioritering var att inrätta en enhetlig standard för kvalitetsför-bättring av undervisning och lärande inom yrkesutbildningsområdet (European Commission Education & Training, 2004). I en kommuniké från ett möte i Helsingfors 2006, reviderades Maastrichtöversynen i syfte att ytterligare för-bättra yrkesutbildningen för att undvika att elever lämnar utbildningen i förtid och för att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande är ett sätt att underlätta övergången. Deltagande länder skulle ägna större uppmärksamhet åt yrkesutbildningens framtoning, status och attraktivitet, vilket ansågs kräva kvalificerade lärare och utbildare som ständigt fortbildar sig inom yrket (European Commission Education & Training, 2006). Några år senare, under ett möte i Bordeaux, framkom att Kö-penhamnsdeklarationen lett till betydande förändringar i deltagande länders utbildningspolitik. Det ökade intresset för kvalifikationsprocesser och lärande-resultat resulterade i EQF26 och ECVET27 och innebar fortsatt uppmärksamhet
26 EQF -European qualifications framework. Den europeiska ramen för kvalifikationer fungerar som ett översättningsverktyg för att göra nationella kvalifikationer lättare att
lan skola och arbetsliv och yrkeslärarens rollförskjutning, uppgifter, nya kom-petens samt certifiering.
Gemensamma EU-överenskommelsers påverkan
Sedan mitten av 1990-talet har en rad ändringar genomförts i den nationella lagstiftning som reglerar yrkesutbildning inom EUs medlemsländer. Detta är en följd av förändringar i ekonomi, arbetsmarknader och av nya utbildningsrefor-mer (Cort, Härkönen, & Volmari, 2004). En ansats till gemensamt agerande med mellanstatliga överenskommelser avser att öka jämförbarheten mellan utbildningar i olika länder och kan även tolkas som början till systemkonver-gens (Nilsson, 2007). De flesta europeiska länders reformer innehåller olika marknadsliknande mekanismer, om än med olika nationell utformning. Mål- och resultatstyrning återfinns i de flesta länders utbildningar. I Sverige har de-centralisering och utveckling av självorganiserande system, till skillnad mot den tidigare regelstyrda skolan, varit centralt (Carlgren, 2009). Yrkeslärarna måste hantera och anpassa sig till de förändringar som nya utbildningsreformer innebär (Cort, et al., 2004).
År 2002 godkände Europeiska unionens råd en resolution, utarbetad av utbild-ningsministrarna i EUs medlemsstater, EFTA24 och EES25-länderna samt de europeiska arbetsmarknadsparterna, som innehöll en strategi för att främja ett närmare europeiskt samarbete inom yrkesutbildning. Överenskommelsen, van-ligen kallad Köpenhamnsdeklarationen, avsåg åtgärder som skulle förbättra yrkesutbildningens resultat, kvalitet och attraktivitet. Strävan var bland annat att främja livslångt lärande och en kompetensbaserad yrkesutbildning närmare arbetsmarknadens behov (European Commission Education & Training, 2002). Enligt Carlgren, Forsberg och Lindberg (2009) tillhör de kompetensbaserade kunskapsdiskurserna ett granskningsparadigm där det ska vara möjligt och även nödvändigt att observera, bedöma, validera och jämföra. Detta är centralt och kan på sikt få konsekvenser vid bedömningen. Det blir svårt för lärare att
24 European Free Trade Association - den europeiska frihandelssammanslutningen EFTA är en mellanstatlig organisation som inrättats för att främja frihandel och eko-nomisk integration till förmån för dess fyra medlemsstater: Island, Lichtenstein, Norge och Schweiz.
25 EES - Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EES-avtalet är ett avtal mellan EUs medlemsländer och Norge, Island och Liechtenstein. EES är ett frihandelsområde och det närmaste samarbete som EU har med andra länder.
mäta både generella och ämnesvisa kompetenser (Carlgren, Forsberg, & Lindberg, 2009). Lundström (2009) skriver att begreppet livslångt lärande kan ha olika betydelse. Förutom att det betecknar en individs möjligheter och livs-chanser kan det också innebära krav på individens ständiga anpassning till för-ändringar och krav på arbetsmarknaden.
I Köpenhamnsdeklarationen fanns en uttryckt vilja att stärka Europas konkur-renskraft globalt. Ett strategiskt mål var att EU skulle bli världens mest dyna-miska kunskapsbaserade ekonomi. Lundström (2009) menar att begreppet glo-bal kunskapsekonomi tillsammans med bland annat begreppet livslångt lärande under senare år blivit en gemensam internationell diskurs som politiker tagit som självklara förutsättningar för förändringar inom nationell utbildningspoli-tik. Diskursen förutsätter att befintliga utbildningssystem är otillräckliga och perspektivet innebär en förskjutning från pedagogiskt till ekonomiskt tänkande. Ett delmål i Köpenhamnsdeklarationen uppmärksammade behovet av kompe-tensutveckling för lärare och utbildare (European Commission Education & Training, 2002). Alltsedan starten i Köpenhamn 2002 har en uppföljning av överenskommelsen genomförts vartannat år. En av åtgärderna som prioritera-des, redan vid uppföljningen 2004 i Maastricht, var att granska yrkeslärarnas utbildningsbehov och föränderliga lärarroll, men också att göra yrket mer at-traktivt genom kontinuerlig uppdatering av yrkeslärarnas yrkeskunnande. Yr-keslärarna utlovades stöd för att finna nya lösningar och förbättrad arbetsmiljö. Ytterligare en prioritering var att inrätta en enhetlig standard för kvalitetsför-bättring av undervisning och lärande inom yrkesutbildningsområdet (European Commission Education & Training, 2004). I en kommuniké från ett möte i Helsingfors 2006, reviderades Maastrichtöversynen i syfte att ytterligare för-bättra yrkesutbildningen för att undvika att elever lämnar utbildningen i förtid och för att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande är ett sätt att underlätta övergången. Deltagande länder skulle ägna större uppmärksamhet åt yrkesutbildningens framtoning, status och attraktivitet, vilket ansågs kräva kvalificerade lärare och utbildare som ständigt fortbildar sig inom yrket (European Commission Education & Training, 2006). Några år senare, under ett möte i Bordeaux, framkom att Kö-penhamnsdeklarationen lett till betydande förändringar i deltagande länders utbildningspolitik. Det ökade intresset för kvalifikationsprocesser och lärande-resultat resulterade i EQF26 och ECVET27 och innebar fortsatt uppmärksamhet
26 EQF -European qualifications framework. Den europeiska ramen för kvalifikationer fungerar som ett översättningsverktyg för att göra nationella kvalifikationer lättare att
på behov av kompetensinsatser för lärare och utbildare samt insatser för att höja deras attraktivitet. Vid Bordeauxmötet uttryckte samtidigt politikerna stöd för att förverkliga idén om det livslånga lärandet, bland annat genom att lärarna tillsammans med anställda och handledare, ska uppmuntras till rörlighet mellan medlemsländerna (European Commission Education & Training, 2008a). Yrkesutbildningen ska bidra till att förbättra arbetslivets konkurrenskraft och därmed till den ekonomiska utvecklingen, stödja företagens innovationsför-måga, tillväxt och produktivitet samt motverka social utslagning. Påtryckningar har riktats mot företrädare för yrkesutbildningen för att bli lyhörda och flexibla inför arbetsmarknadens förändringar, och för individuella behov som uppstår. I den fjärde rapporten om yrkesutbildningsforskning i Europa framhålls att yr-kesutbildningen inte enbart ska svara mot förändringar, utan samtidigt vara en drivande kraft för att möta konkurrens och skapa framgång (CEDEFOP, 2009a)28.
I december 2010 träffades på nytt de europeiska utbildningsministrarna till-sammans med de europeiska arbetsmarknadsparterna och Europakommission-en i Bruges, för att se över prioriteringar och strategier i överEuropakommission-enskommelsEuropakommission-en från Köpenhamn åtta år tidigare. Detta europeiska samarbete har inneburit långsiktiga och strategiska mål inför innevarande decennium (2011-2020). Man konstaterar bland annat att, Köpenhamnsdeklarationens effekter på enskilda länders utbildningspolitik varit snabb och stark, och att den utlöst långtgående reformer avseende nationella ramverk för kvalifikationer, såsom EQF, ECVET och EQAVET29. Ett strategiskt mål, för innevarande decennium, är att höja den grundläggande yrkesutbildningens kvalitet genom förbättrad kompetens hos lärare, utbildare och skolledare. Yrkeslärarna i Europa är en åldrande yrkeskår, och lärarna uppmuntras att söka praktik inom aktuell yrkesverksamhet då ar-betsmarknad och arbetsförhållanden snabbt förändras. De länder, som medver- läsa i hela Europa, främja arbetstagarnas och studerandes rörlighet mellan länder och underlätta livslångt lärande (European Commission Education & Training, 2008b).
27 ECVET - European credit system for vocational education and training. Det europe-iska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen syftar till att ge människor större kontroll över individuella erfarenheter av lärande och göra det attraktivt att flytta mellan olika länder och olika lärmiljöer (European Commission Education & Training, 2009).
28 CEDEFOP - European Centre for the Development of Vocational Training
29 EQAVET - European Quality Assurance in Vocational Education and Training. För kvalitetssäkring inom europeisk yrkesutbildning.
kade i Köpenhamnsdeklarationen ska ta fram gemensamma riktlinjer för yrkes-uppdatering med hänsyn till förändrade kompetenser och profiler för yrkeslä-rare och handledare. För att uppnå arbetsmarknadsrelevans i yrkesutbildningen uppmuntras till samarbete mellan skola och företag. Dels vill man förbättra lärarnas kunskap om arbetslivet, dels bidra till utbildarens pedagogiska färdig-het och kompetens. På kort sikt anges i deklarationen att såväl regeringar som samarbetspartners och utbildningsinstitutioner ska vidta åtgärder för att maxi-mera arbetsplatsförlagt lärande i olika former, inklusive lärlingsutbildning. Att öka antalet lärlingar i Europa fram till 2012 är ett politiskt uttalat mål. Samar-betet mellan utbildningsinstitutioner och andra verksamheter, kommersiella såväl som icke kommersiella, ska intensifieras för att lärarna ska kunna erbju-das yrkespraktik. Härutöver framhålls betydelsen av att stödja yrkeslärares och utbildares språkkunskaper, för att ett gränsöverskridande samarbete och en internationell rörlighet inom yrkesutbildningarna ska kunna förverkligas (European Commission Education & Training, 2010).
Avsikterna i Köpenhamnsdeklarationen är bland annat att skapa en gemensam arbetsmarknad i Europa och att nå samstämmighet i yrkesutbildningarna samti-digt som olikheterna respekteras. Enligt Cort (2008) finns där en inbyggd spänning och hon ställer frågan: vem har intresse av Köpenhamnsprocessen? Hon anser att den är en del av en vidare diskurs där VET30 ses som en lösning på ett problem, nämligen att behålla en hög levnadsstandard i en värld där reg-ionerna tävlar om att attrahera utländskt kapital. Hon betraktar Köpenhamns-processen som förankrad i en dominerande neoliberal diskurs där VET är en del av den europeiska lösningen på den globala konkurrensen genom en inve-stering i humankapital (Cort, 2008).
Det är naturligtvis inte endast politik och reformer, som påverkar yrkeslärarna i yrkesutövningen. Internet och olika kommunikationsnätverk har raderat ut etablerade gränser av tid och rum mellan lärare, handledare och arbetsliv. Ut-veckling av nätverk för utbyte av idéer mellan experter och utbildare fortskri-der och expansionen av europeiska projekt för att utveckla nya ”onlineverktyg” och distanslärandet växer. Utbildningarna har blivit alltmer individualiserade med möjlighet till olika former för lärande. Globalisering och konkurrens, samt rörlighet av kapital, människor och gods, har inneburit en exempellös påverkan på utbildningsprofessionerna (CEDEFOP, 2005).
på behov av kompetensinsatser för lärare och utbildare samt insatser för att höja deras attraktivitet. Vid Bordeauxmötet uttryckte samtidigt politikerna stöd för att förverkliga idén om det livslånga lärandet, bland annat genom att lärarna tillsammans med anställda och handledare, ska uppmuntras till rörlighet mellan medlemsländerna (European Commission Education & Training, 2008a). Yrkesutbildningen ska bidra till att förbättra arbetslivets konkurrenskraft och därmed till den ekonomiska utvecklingen, stödja företagens innovationsför-måga, tillväxt och produktivitet samt motverka social utslagning. Påtryckningar har riktats mot företrädare för yrkesutbildningen för att bli lyhörda och flexibla inför arbetsmarknadens förändringar, och för individuella behov som uppstår. I den fjärde rapporten om yrkesutbildningsforskning i Europa framhålls att yr-kesutbildningen inte enbart ska svara mot förändringar, utan samtidigt vara en drivande kraft för att möta konkurrens och skapa framgång (CEDEFOP, 2009a)28.
I december 2010 träffades på nytt de europeiska utbildningsministrarna till-sammans med de europeiska arbetsmarknadsparterna och Europakommission-en i Bruges, för att se över prioriteringar och strategier i överEuropakommission-enskommelsEuropakommission-en från Köpenhamn åtta år tidigare. Detta europeiska samarbete har inneburit långsiktiga och strategiska mål inför innevarande decennium (2011-2020). Man konstaterar bland annat att, Köpenhamnsdeklarationens effekter på enskilda länders utbildningspolitik varit snabb och stark, och att den utlöst långtgående reformer avseende nationella ramverk för kvalifikationer, såsom EQF, ECVET och EQAVET29. Ett strategiskt mål, för innevarande decennium, är att höja den grundläggande yrkesutbildningens kvalitet genom förbättrad kompetens hos lärare, utbildare och skolledare. Yrkeslärarna i Europa är en åldrande yrkeskår, och lärarna uppmuntras att söka praktik inom aktuell yrkesverksamhet då ar-betsmarknad och arbetsförhållanden snabbt förändras. De länder, som medver- läsa i hela Europa, främja arbetstagarnas och studerandes rörlighet mellan länder och underlätta livslångt lärande (European Commission Education & Training, 2008b).
27 ECVET - European credit system for vocational education and training. Det europe-iska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen syftar till att ge människor större kontroll över individuella erfarenheter av lärande och göra det attraktivt att flytta mellan olika länder och olika lärmiljöer (European Commission Education & Training, 2009).
28 CEDEFOP - European Centre for the Development of Vocational Training
29 EQAVET - European Quality Assurance in Vocational Education and Training. För kvalitetssäkring inom europeisk yrkesutbildning.
kade i Köpenhamnsdeklarationen ska ta fram gemensamma riktlinjer för yrkes-uppdatering med hänsyn till förändrade kompetenser och profiler för yrkeslä-rare och handledare. För att uppnå arbetsmarknadsrelevans i yrkesutbildningen uppmuntras till samarbete mellan skola och företag. Dels vill man förbättra lärarnas kunskap om arbetslivet, dels bidra till utbildarens pedagogiska färdig-het och kompetens. På kort sikt anges i deklarationen att såväl regeringar som samarbetspartners och utbildningsinstitutioner ska vidta åtgärder för att maxi-mera arbetsplatsförlagt lärande i olika former, inklusive lärlingsutbildning. Att öka antalet lärlingar i Europa fram till 2012 är ett politiskt uttalat mål. Samar-betet mellan utbildningsinstitutioner och andra verksamheter, kommersiella såväl som icke kommersiella, ska intensifieras för att lärarna ska kunna erbju-das yrkespraktik. Härutöver framhålls betydelsen av att stödja yrkeslärares och utbildares språkkunskaper, för att ett gränsöverskridande samarbete och en internationell rörlighet inom yrkesutbildningarna ska kunna förverkligas (European Commission Education & Training, 2010).
Avsikterna i Köpenhamnsdeklarationen är bland annat att skapa en gemensam arbetsmarknad i Europa och att nå samstämmighet i yrkesutbildningarna samti-digt som olikheterna respekteras. Enligt Cort (2008) finns där en inbyggd spänning och hon ställer frågan: vem har intresse av Köpenhamnsprocessen? Hon anser att den är en del av en vidare diskurs där VET30 ses som en lösning på ett problem, nämligen att behålla en hög levnadsstandard i en värld där reg-ionerna tävlar om att attrahera utländskt kapital. Hon betraktar Köpenhamns-processen som förankrad i en dominerande neoliberal diskurs där VET är en del av den europeiska lösningen på den globala konkurrensen genom en inve-stering i humankapital (Cort, 2008).
Det är naturligtvis inte endast politik och reformer, som påverkar yrkeslärarna i yrkesutövningen. Internet och olika kommunikationsnätverk har raderat ut etablerade gränser av tid och rum mellan lärare, handledare och arbetsliv. Ut-veckling av nätverk för utbyte av idéer mellan experter och utbildare fortskri-der och expansionen av europeiska projekt för att utveckla nya ”onlineverktyg” och distanslärandet växer. Utbildningarna har blivit alltmer individualiserade med möjlighet till olika former för lärande. Globalisering och konkurrens, samt rörlighet av kapital, människor och gods, har inneburit en exempellös påverkan på utbildningsprofessionerna (CEDEFOP, 2005).