Gemensamma frågor elever och lärare

Vad tror du är den viktigaste anledningen till att elever hoppar av moderna

språk?


Eleverna anger stress, prov och läxor som de viktigaste faktorerna till avhopp. De kommer efter och kan inte ta igen sen. En elev anger att intresset för språk spelar stor roll. Andra faktorer är att det är svårt att lära sig och att det är dåligt i klassen. Sist anger de lärarens undervisning som en faktor som spelar roll: ”Det måste inte vara eleverna, det kan vara läraren också, hur de lär en…” (Tuva, tyska).

Lärarna i moderna språk är entydiga: det blir för svårt. Eleverna har många ämnen och ett modernt språk tar mycket tid. Hänger man inte med blir det tråkigt och då tappar man den lilla motivation man har och det blir ännu svårare.”Man har svårt att klara andra ämnen. Näst viktigast är att det är svårt att klara det moderna språket” (Anna). Specialpedagogen Linda anger svårigheter både i språk och generellt. De behöver en minskad arbetsbörda.

Tror du att det finns många som läser moderna språk enbart pga

meritpoängen?


Alla elever tror att många eller de flesta läser moderna språk enbart på grund av meritpoängen.

”Jag tror verkligen att de är många. De man pratar med säger att det inte är jättekul men de gör det bara för meriten” (Stina, spanska).


”Ja, jag tror att de flesta gör det. Jag tror att många fler skulle börja läsa svensk/ engelska om de inte var så rädda för att de sänker sitt meritvärde” (Elias, spanska). Bland språklärarna skiljer sig åsikterna. Anna tror inte att det är så många. Hon tror inte att de tänker så långt fram. Camilla och Ulla tror att det är många som motiveras av möjligheten till meritpoäng. Ulla anser att språkundervisningen stramades upp till det bättre när meritpoängen infördes. Meritpoängen signalerar att ämnet är viktigt.

Avhoppen har blivit färre sedan dess. Specialpedagogen Linda tror att det är så många som en femtedel, dvs 20 procent, som läser ett modernt språk.


Tycker du att det är bra att man kan hoppa av moderna språk?


Alla de intervjuade eleverna tycker att det är bra att de kan hoppa av språk. Det är bra att man kan få mer hjälp i de andra ämnena. Språk är nog minst viktigt, säger en av dem. En annan elev tycker att det beror på vad man ska jobba med, hur framtiden ser ut. En tredje elev resonerar:

”Ja, det tycker jag nog. Om man inte trivs och inte tycker att det är kul så är det bra att det finns ett alternativ. Fast egentligen är det ju som vilket annat ämne som helst. Om det finns ett alternativ så tänker man ju att man kan hoppa av. Så det är lite både och….” (Stina, spanska).

Språklärarna tycker att det är bra att det går att hoppa av moderna språk. Det är inte lätt att lära sig språk som man inte har levande omkring sig, det krävs väldigt mycket tid för att verkligen lära sig. De kan inte se att det är någon vits med att en elev går kvar och kämpar medan den har svårigheter i andra ämnen. Det är bättre att de får mer tid att lägga på de ämnen de behöver fokusera på än att gå kvar och misslyckas i ännu ett ämne. De menar dock att det är dubbelt för inget annat ämne är valbart. Avhoppen bör också användas med försiktighet, vilket det gör på denna skola.

Specialpedagogen Linda menar att det är bra för en del. För vissa kanske det är bättre att läsa språk senare i livet, de är inte tillräckligt mogna för det.

Tycker du att det ska vara obligatoriskt med moderna språk?


Eleverna tycker inte att moderna språk bör vara obligatoriska. En av eleverna funderar dock kring frågan:

”Om man verkligen inte vill gå på moderna språk så kan man väl få hoppa av.
 Men om inte svensk/engelska hade funnits så hade man inte ens tänkt i de banorna” (Stina, spanska).

Språklärarna menar att det finns flera aspekter på frågan. Anna tycker att det är bra som det är. Alla bör pröva på att läsa ett modernt språk, tycker hon. I den bästa av världar anser Ulla att moderna språk skulle vara obligatoriska som alla ämnen. Men eftersom det finns elever som har det svårt så tycker hon inte att så ska vara fallet.

Däremot är det inte rimligt att så många som 27 procent av Sveriges elever läser svensk/ engelska eller andra språk, säger Ulla. En fjärdedel är ju inte så svaga eller har så stora svårigheter att de inte ska kunna läsa ett tredje språk. Camilla tycker att om man gör det med försiktighet (som man gör på denna skola) så är det befogat:

”Många klarar ju sig här i livet utan att kunna språk” (Camilla). 


”Men man ska ha en strategi och en tanke bakom så att det bara är de som absolut inte klarar av det som får hoppa av” (Ulla).

Linda, specialpedagogen, menar att det beror på hur undervisningen ser ut. Kanske bör kraven sänkas? Med annan pedagogik med mer lek och inte så stort fokus på grammatik kan fler delta i språkundervisningen. Hon anser att det är mycket konservativt tänk inom språkinlärningen som bör luckras upp.


6.5.1 Sammanfattning - gemensamma frågor


Lärare och specialpedagog anger två huvudfaktorer som spelar in vid elevers avhopp: dels är det för svårt för eleven att lära sig språket, dels har eleven ofta svårigheter i andra ämnen. Eleverna säger visserligen också att det är svårt att lära sig språket men anger andra faktorer som stress, prov och antal läxor som de viktigaste faktorerna. Även stökighet i klassen och lärarens undervisning spelar in. Sammantaget gör det att

motivationen sjunker.

Alla intervjuade elever tror att många läser moderna språk bara för meritpoängens skull. Språklärarna, å andra sidan, tror inte att det är så många. Specialpedagogen tror att det upp till en femtedel av eleverna som läser språk enbart för meritpoängen.


Samtliga anser att det bör gå att hoppa av språk. Språklärarna påpekar dock att det bör användas med försiktighet. Eleverna anser inte att moderna språk ska vara obligatoriska. Språklärarna resonerar kring frågan och kommer fram till moderna språk ska vara det första valet för eleverna och att möjligheterna att hoppa av ska begränsas till dem som verkligen inte klarar av det. Specialpedagogen menar att det beror på hur undervis- ningen är. Med lägre krav och annan pedagogik kan fler delta i språkundervisningen.