Examensarbete i Franska och lärande
15 högskolepoäng, grundnivåRöster i skolan om avhopp från
moderna språk
Voices from school on abandoning the studies of Modern
languages
Karin Bäcklund
Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolan
Kompletterande pedagogisk utbildning, Handledare:
Malmö universitet Jonas Granfeldt,
Lunds universitet
90 högskolepoäng Examinator:
Förord
Detta examensarbete är avslutningen på tre terminers intensiva studier på den
kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) vid Malmö universitet. Jag har läst till ämneslärare i franska i grundskolan åk 6 - 9.
Jag vill tacka alla som har stöttat mig i arbetet och först av alla ni elever som har velat delta i min undersökning. Ni är kloka och fantastiska och har verkligen bidragit med mycket som jag inte tänkt på från början. Jag vill också tacka er lärare och
specialpedagog som tagit er tid i dessa hektiska tider före jul och som givit mig värdefulla perspektiv både på undervisning och hur man hanterar att elever väljer att hoppa av att läsa moderna språk. Alla ni andra på skolan, studie- och yrkesvägledare och rektor, har också gett mig värdefull kunskap.
Jag vill också tacka min handledare, professor Jonas Granfeldt vid Lunds universitet, som varit ett mycket bra bollplank och guide genom uppsatsarbetet. Du har gett mig de verktyg jag har behövt för att kunna genomföra detta arbete.
Till sist vill jag tacka min son som fått stå ut med färdiglagat och en mamma som visserligen varit fysiskt närvarande men i perioder ganska mentalt frånvarande. Jag älskar dig!
Malmö den 16 februari 2020 Karin Bäcklund
Abstract
Syftet med denna uppsats är att förstå och diskutera elevers avhopp från moderna språk. Vilka anledningar uppger eleverna till att de hoppat av? Hur såg eleverna sig själva som språkinlärare inför språkvalet och hur förändrades den bilden? Hur ser lärare och
specialpedagog på avhoppen?
Genom intervjuer med elever och lärare på en skola har jag velat belysa vad som föregår elevers beslut att hoppa av undervisningen i moderna språk och förstå de bakomliggande orsakerna till det. Denna uppsats utgår därför från ett hermeneutiskt perspektiv och metoden som använts är kvalitativ. Resultatet har analyserats med hjälp av Henrys (2016) tillämpning av Dörnyeis modell L2 Motivational Self System.
Motivation har en central plats vid språkinlärning. Kan man förstå vad som händer under vägen och vilka faktorer som styr, är det också möjligt att göra något åt det. Eleverna anger stress, prov och läxor som de viktigaste anledningarna till deras avhopp. Även täta lärarbyten anges som orsak. Men framför allt talar eleverna om att det är svårt och att de inte hänger med. Lärarna är entydiga: det blir för svårt.
Det finns ett antal riskfaktorer som kan leda till avhopp. Sådana riskfaktorer är stökiga klassrum, lärarbyten, att eleverna inte känner sig sedda, inte förstår och därför inte hänger med samt rädsla för att inte klara av studierna. Det är därför viktigt med en engagerad lärare som uppmuntrar och ser alla elever, även de som inte hänger med. Det är också viktigt att som lärare reflektera över sin egen lärarroll.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING……… 6
1.1 Syfte och frågeställningar ……….. 8
1.2 Avgränsningar ……… 8
2. MODERNA SPRÅK I GRUNDSKOLAN……….. 9
3. CENTRALA BEGREPP ……….. 11
3.1.Språkinlärning och motivation……… 11
3.1.1 Robert Gardner -
t
he Socio-Educational model of Second Language 14………..113.1.2 Zoltan Dörnyei - L2 Motivational Self System……..12
3.1.3 Alastair Henry..……….. 13
4. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR OCH FORSKNING……… 15
4.1 Tredjespråksinlärning ………..15
4.2 Skolinspektionen ……… 15
4.3 Språkval svensk/engelska på grundskolan……… 16
4.4 Språklig enfald eller mångfald……… 17
4.5 Skolledares attityder till moderna språk……….. 17
5. METOD ……… 19 5.1 Val av metod……… 19 5.2 Urval……… 20 5.3 Plats för undersökning……… 21 5.4 Insamling av data……… 21 5.5 Semi-strukturerade intervjuer………. 21 5.6 Gemensamma frågor……….. 22 5.7 Tillförlitlighet ………. 23 5.8 Inspelning av material………. 23 5.9 Etiska överväganden ……….. 23 5.10. Analysmetod……… 24 5.10.1 Transkribering……… 24
5.10.2 Bearbetning av intervjuer - Kodning i nyckelord 25 5.11 Metoddiskussion ………25
6. RESULTAT OCH ANALYS………. 27
6.1 Presentation av eleverna ………27
6.2 Presentation av lärarna……… 28
6.3 Intervjuer - elever……….. 29
6.4 Intervjuer - lärare……….. 32
6.5.1 Sammanfattning - gemensamma frågor………. 37
7. DISKUSSION ………..38
7.1 Resultat och analysdiskussion……….38
7.2 Sammanfattande diskussion………42
7.3 Vidare forskning………. 43
REFERENSER……….. 44
Bilagor 1. Intervjuguide - elever ……… 47
2. Intervjuguide - lärare i moderna språk………. 50
3. Intervjuguide - speciallärare ………..52
1. Inledning
Jag brinner för franska språket. Men hade jag inte tagit ett sabbatsår och åkt till Frankrike under gymnasietiden, hade jag nog inte fortsatt med att läsa språket. Motivation är en stark motor men trots att jag var mycket motiverad när jag började studera franska i sjunde klass, tyckte jag liksom många andra att det var svårt att lära sig språket i skolan och min motivation dalade.
Till skillnad från engelska kommer många av oss inte så ofta i kontakt med moderna språk. Med moderna språk brukar vi avse de tre huvudspråken franska, spanska och tyska. Det är sällan vi i Sverige stöter på någon situation då vi behöver använda något av de språken. På TV, film, Internet, i dataspel och i många sammanhang hör vi dagligen engelska och har möjlighet att utveckla våra språkkunskaper.
I Sverige börjar elever i grundskolan att läsa ett modernt språk i årskurs 6. Enligt statistik från Skolverket (2018/2019) läser ca 92 procent av eleverna i årskurs 6 ett modernt språk. I årskurs 7 har siffran fallit till cirka 86 procent av eleverna. I årskurs 8 är antalet nere på 79 procent, en siffra som i årskurs 9 slutligen minskat till ca 73 procent. Detta betyder att drygt 27 procent av den totala elevkullen i slutändan står utan betyg i moderna språk i slutet av grundskolan. De elever som hoppar av gör ett omval och väljer oftast ämnet svensk/engelska som till skillnad från moderna språk inte ger några meritpoäng och inte heller betyg. Det är inte ett ämne och har därför ingen egen kursplan. (Tholin & Lindqvist, 2009, sid 35).
De relativt många avhoppen står i motsats står till EU-kommissionens mål att alla ska kunna två språk utöver modersmålet och att man ska börja lära sig språk tidigt. Målet sattes upp av EU:s stats- och regeringschefer i förslaget om att skapa ett europeiskt område för utbildning och framhölls också av Europeiska rådet i december 2017 (EU-kommissionen, 2017).
I den allmänna debatten hörs röster för att göra moderna språk obligatoriska i grundskolan. Detta föreslås bland annat av Lärarnas riksförbund (TT 2018-01-22). Skolverket vill att fler elever ska läsa moderna språk (Skolverket, 2018) och har
föreslagit förändringar av språkvalet i grundskolan. Ett förslag är lämnat till regeringen men inget beslut har tagits. Anledningen till förslaget är de stora avhoppen. Att göra moderna språk obligatoriska menar Språklärarnas riksförbund samt Frankrikes och Tysklands ambassadörer, ligger i linje med EU:s flerspråkighetspolitik och
rekommendation att européer bör behärska två språk utöver sitt modersmål. För majoriteten av EU-länderna är studier i ett andra främmande språk obligatoriskt (Dagens samhälle, 2018-07-17).
Min huvudsakliga ambition är att belysa vad som föregår elevers beslut att hoppa av undervisningen i moderna språk och att förstå de bakomliggande orsakerna till det. Fokus ligger på elevernas motivation eller brist på motivation. Jag har därför intervjuat elever som har hoppat av moderna språk och nu läser svensk/engelska. Jag vill veta hur de trodde att det skulle vara att lära sig ett tredje språk och hur det blev. Jag vill veta hur eleverna tänker och resonerar när de beslutar sig för att hoppa av studierna i moderna språk och orsakerna bakom deras beslut. Är de nöjda med sina beslut och är svensk/ engelska ett bra alternativ till moderna språk för dem?
Som komplement till elevernas berättelse har jag också velat höra lärarnas syn på avhopp och utforska hur processen går till i skolan när en elev vill hoppa av. Jag har därför som komplement till elevernas intervjuer intervjuat lärare i moderna språk, samt specialpedagog. Jag har också fått mycket hjälp och information från studie- och yrkesvägledare (SYV) och rektor på skolan.
Jag har baserat min analys på Dörnyeis modell L2 Motivational Self system, som ofta används för forskning om motivationsfaktorer vid inlärning av ett språk (Dörnyei, 2009). Modellen tar sin utgångspunkt i att personer som lär ett språk utvecklar en särskild framtidsbild av dem själva såsom någon som talar språket.
Modellen utvecklades för att studera inlärning av ett andra språk (L2) men kan också användas vid analys av motivation vid inlärning av ett tredje språk (L3). I Sverige har inlärningen av ett tredje språk (moderna språk) andra förutsättningar än andraspråket (engelska). Den främsta skillnaden är att elever inte dagligen kommer i kontakt med målspråket och att inlärningen främst sker i klassrummet.
Den teoretiska delen av uppsatsen handlar om motivation och forskning om motivation som en viktig faktor vid inlärning av främmande språk. I fallet med de elever som hoppar av studierna i moderna språk, så är det kanske bristen på motivation som gör att de inte fullföljer studierna? För att kunna svara på den frågan måste vi först bena ut vad motivation är.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att förstå och diskutera elevers avhopp från moderna språk. De huvudfrågor som ställs i detta arbete är därför följande:
Vilka anledningar uppger eleverna till att de hoppat av?
Hur såg eleverna sig själva som språkinlärare inför språkvalet och hur förändrades den bilden?
Hur ser lärare och specialpedagog på avhoppen?
1.2 Avgränsningar
Jag har valt att fokusera på elever på en skola. Jag valde skolan för att jag där hade möjlighet att få intervjua elever och lärare. Jag hade kunnat välja ytterligare skolor från andra socio-kulturella miljöer men valde av tidsskäl att begränsa min undersökning. Eftersom andelen avhopp från moderna språk i årskurs 9 i hela Sverige ligger på 27 procent och att andelen på just denna skola ligger på fem procent (Skolverket, statistik 2018/19) hade antalet från en annan skola sannolikt varit högre. Det är dock inte
skillnaden mellan skolorna som jag har intresserat mig för, utan de faktorer som uppges styra avhoppen och hur de kan kopplas till den motivationsteori som jag använder.
2. Moderna språk i grundskolan
Enligt 10 kapitlet 4 § Skollagen (2010:800) ska det i grundskolan erbjudas språkval från årskurs 6 till 9. Huvudmannen för skolan ska som språkväl erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Kursplan och kunskapskrav har tidigare funnits för åk 7 till 9. Från och med hösten 2018 infördes även kunskapskrav i åk 6 i moderna språk, både som elevens val och som språkval. Betyg i årskurs 6 infördes samtidigt. 1
I Skolförordningen 6 § (2011:185) står att
”En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 § välja något av följande språk som språkval:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
3. engelska, eller 4. teckenspråk.
Timmarna för språkval fördelar sig på de olika stadierna enligt följande: Mellanstadiet (åk 6): 48 timmar
Högstadiet (åk 7 - 9): 272 timmar
Det ska även gå att inom språkvalet studera andra språk, t.ex. kinesiska, ryska,
italienska, japanska eller portugisiska eller kinesiska. Det är dock en försvinnande liten andel av skolorna som kan erbjuda detta. Tvärtom är det flera kommuner som inte längre erbjuder franska som språkval.
Betyg i moderna språk ger en så kallad meritpoäng som kan öka elevens chanser att komma in på önskad linje på gymnasiet. Meritpoängen infördes 2014 och kan ge eleverna extra poäng i moderna språk. Poängen får räknas med i meritvärdet när eleverna söker till gymnasiet.
Eleverna kan inom ramen för språkvalet också välja ämnen som svenska, förstärkt engelska och teckenspråk. Dock ger inte dessa ämnen inte några meritpoäng.
Detta innebär i praktiken att moderna språk inte är obligatoriska i grundskolan. Eleverna kan välja förstärkt svenska och engelska redan från åk 6 och de kan också välja att hoppa av studierna i moderna språk om de tycker att det är för svårt. Många elever väljer också att hoppa av (se kap 1 Inledning). Det är inte reglerat på vilket sätt en elev kan göra omval kan inom ramen för språkvalet. Om eleven vill byta sitt språkval så pass sent i utbildningen att det finns ett betygsunderlag för ett slutbetyg (A-F), så ska läraren sätta betyg. Eleven ska alltså inte kunna byta språk av taktiska skäl för att exempelvis kunna läsa om språket från början i gymnasieskolan (Skolverket).
Skolverket har dock föreslagit begränsningar i språkvalet (2018). Själva möjligheten att välja bort ett andra främmande språk i sig leder till att moderna språk värderas idag som ett mindre viktigt ämne än övriga ämnen, menar skolverket. Att inte fler fullföljer sina studier i moderna språk i grundskolan anses vara till nackdel för både individen och samhället. Många fler elever skulle, enligt skolverket, klara av att läsa moderna språk. Skolverket menar därför att språkvalet bör begränsas till att innehålla
• Moderna språk
• Det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i
• Engelska för elever som bedöms vara nybörjare i språket vid början av årskurs 6 eller senare.
• Teckenspråk för hörande.
3. Centrala begrepp
3.1 Språkinlärning och motivation
3.1.1 Robert Gardner - the Socio-Educational model of Second Language
En förgrundsgestalt inom språkinlärning och motivation var Robert Gardner. Som kanadensare och engelsktalande forskade han på andraspråkinlärning (L2) och motivation. Förutom personliga förutsättningar hos inläraren (Language Aptitude), menade han att det är viktigt att ta hänsyn till den kulturella kontexten som i sin tur påverkar attityder och motivation till att lära sig ett främmande språk (Robert C Gardner, 1999).
Utifrån denna teori utvecklade Gardner modellen The Socio-Educational Model of Second Language. De två viktigaste faktorerna i Gardners modell är
integrationssträvan - önskan hos en inlärare att lära sig målspråket för att kunna kommunicera på språket och att lära sig om kulturen i det landet som språket talas samt instrumentalism - ett behov att lära sig språket på grund av de konkreta fördelar språkkunskaperna för med sig (Gardner & Lambert, 1994).
Gardners syn på motivation som extern, alltså identifikation med andra användare av språket var länge dominerande inom motivationsteorin. Allt eftersom Gardners forskning fortskred, förflyttades dock tyngdpunkten från externa faktorer alltmer mot inre motivationsfaktorer (Henry, 2016).
Numera används Gardners modell i begränsad utsträckning. Just för att den så länge dominerade motivationforskningen, sökte forskare efter alternativ och en mer
pragmatisk utbildningsfokuserad syn på motivationsforskningen, mer i linje med den allmänna pedagogisk-psykologiska forskningen, började ersätta Gardners teori (Henry, 2016).
3.1.2 Zoltàn Dörnyei - L2 Motivational Self System
Ett annat förhållningssätt till begreppet motivation har forskaren Zoltàn Dörnyei, som har utvecklat motivationsmodellen - L2 Motivational Self System - när det gäller språkinlärning (Dörnyei, 2009, Dörnyei & Al-Hoorie, 2017). Det är i grunden Dörnyeis modell som jag kommer att att använda mig av.
Dörnyeis modell inriktar sig främst på inlärning av ett andra språk (L2). Enligt Dörnyei så vilar motivationsbegreppet på tre ”ben”:
The Ideal L2 Self rör interna motivationsfaktorer. The Ideal L2 Self eller The Possible Self bygger på tanken att de som lär ett språk kan utveckla en framtida självbild som blivande språkanvändare. Denna mentala självbild ger inlärarna energi och vilja till ansträngning, uthållighet att lära sig språket samt vilja att identifiera sig som användare av målspråket. De tycker det är roligt.
The Ideal L2 Self är en positiv självbild. Motsatsen till denna är The Feared Self. The Feared Self är en självbild som inte är önskad och som man som elev inte vill identifiera sig med. Man har en bild av sig själv som någon som inte kan lära sig språk eller bara hänger med utan att egentligen riktigt förstå det man läser.
När The Ideal Self och The Feared Self balanseras, uppnås maximal motivationskraft. Man har en idealbild av sig själv vilket inbegriper de mål man vill uppnå, samtidigt som
man är medveten om konsekvenserna av att inte uppnå de mål som man strävar efter. När däremot the Feared Self överväger tar den negativa självbilden över och man ser sig inte längre som en möjlig språkinlärare. Det skulle kunna förklara varför elever
misslyckas i språkinlärningen.
I The Ought-to L2 Self handlar självbilden om vad inläraren borde göra. Det kan handla om att få bra betyg och att i förlängningen få ett bra jobb eller karriär eller att uppfylla någon annans förväntningar, t.ex. föräldrars eller lärares.
Det tredje benet i modellen är The L2 Learning Experience. Här kommer motivationen från erfarenheten av att lära sig språket. Eleverna kanske upptäcker att de är bra på språk och att de tycker det är roligt. Det som händer i klassrummet - inlärningsmiljön - är avgörande. Faktorer som hur bra läraren är på att förmedla kunskapen så att eleverna förstår och hänger med, hur stort intresse läraren har för ämnet, och dennes förmåga att levandegöra språket, didaktisk kompetens och variationen i undervisningen spelar här in. Gruppens sammansättning hör till dessa faktorer liksom elevens status i gruppen. Hänger eleven inte med och halkar efter, sjunker motivationen.
3.1.3 Alastair Henry - the Ideal Multilingual Self
För Alastair Henry som forskar om flerspråkighet och som är bosatt i Sverige, blev Dörnyeis motivationsmodell en möjlighet till vidareutveckling. Han menar att modellen - L2 Motivational Self system - även kan användas i forskning om flerspråkighet
(Henry, 2016).
Henry bygger alltså på Dörnyeis modell och introducerar termen The Ideal Multilingual Self”, eller The Ideal L3 Self - det ideala flerspråkiga jaget, som rör inlärarens vilja att bli flerspråkig och där eleven identifierar sig som någon som är på väg att bli
flerspråkig. Henry menar att The Ideal Multilingual Self - det ideala flerspråkiga jaget - också har förmågan att skapa ökad stabilitet och sammanhållning inom den
flerspråkiga personens identitet genom att hjälpa till att anpassa The Ideal L2 Self och The Ideal L3 Self som då förstärker varandra (Dörnyei & Al-Hoorie, 2017).
The Ought-to L3 Self handlar fortfarande om mer externa motivationsfaktorer. I en svensk kontext är målet i sig är inte att lära sig sig t.ex. tyska, franska eller spanska utan mer att uppfylla föräldrarnas förväntan eller för att få bra betyg eller meritpoäng för att söka in till gymnasiet, och i förlängningen få ett bra jobb. De drivs inte av en egen inre önskan att kunna språket utan av vad de förväntas uppnå.
Det tredje ”benet” The L3 Experience handlar liksom i L2 Motivational Self system om inlärarens upplevelser av sig sig som inlärare, om undervisning, klassrumsmiljö, gruppdynamik, m.m. Ju mer positiv upplevelsen är, ju starkare blir motivationen.
4. Tidigare undersökningar och forskning
om avhopp från moderna språk
4.1 Tredjespråkinlärning
Historiskt sett har det inte forskats så mycket på tredjespråksinlärning. Det mesta av forskningen har inriktats på inlärningen av ett andraspråk, i Sverige på engelska. Forskningen på tredjespråksinlärning har dock ökat de senaste 15 åren och Alastair Henry är en av de som forskat på detta. (Henry, 2016).
Språkinlärning skiljer sig från andra former av lärande, menar Henry. Språkinlärning har en utpräglad social dimension som inte andra former av lärande har. Det handlar om förändringar i individens självbild och att man utvecklar nya beteenden. Eleven måste vilja lära sig språket och identifiera sig med och kommunicera med andra
målspråksanvändare eller inlärare (Henry, 2016, s. 167).
Henry & Apelgren genomförde två studier, 2008 och 2009, där fokus var inriktat på elevers motivation av lära sig ett tredje språk (Henry, 2016, s. 175). Det visade sig att motivationen och bilden som dem själva som flerspråkiga var som starkast i
mellanstadiet innan eleverna ens hade börjat läsa språket, När de väl började med språket i årskurs 6 var den positiva inställningen lika stark, även om erfarenheterna inte riktigt levde upp till förväntningarna. I årskurs 9 hade motivationen dalat markant. I sin forskning har Henry även kommit fram till att om elever har engelska som första främmande språk, kan detta göra att de blir mer negativa till ett tredje språk. Henry är även negativ till att använda engelska i språkliga strategier i tredjespråksinlärning.
4.2 Skolinspektionen
Skolinspektionen publicerade 2010 en kvalitetsgranskning av moderna språk (rapport 2010:6). Undervisningen i moderna språk granskades vid 40 grundskolor runt om i landet. Utgångspunkten för granskningen var, enligt Skolinspektionen, att skolan ska
arbeta för att motivera elever till studier i moderna språk och för att minska avhoppen. Detta ska bland annat göras genom att eleverna ges en heltäckande och relevant
information inför språkvalet, att alla elever ges en reell möjlighet att studera ett modernt språk, att undervisningsarbetet sker med kursplanens mål i fokus och att man anpassar undervisningen till de elever som finns i gruppen.
Frågeställningarna var bland annat följande:
• Arbetar skolorna aktivt och medvetet för att motivera elever att läsa moderna språk samt för att minska avhoppen?
• Prioriteras den kommunikativa förmågan i undervisningen?
• Anpassas undervisningen till elevernas förutsättningar, intressen och behov?
Skolinspektionen konstaterade att inte någon skola analyserade elevernas avhopp på ett systematiskt sätt. Det är endast vid ett fåtal skolor som rektor och lärare i samtal med Skolinspektionen reflekterar över sambandet mellan avhopp och undervisningens innehåll och genomförande. Vanligtvis hänför man elevernas avhopp till orsaker som har med eleverna själva och inte med hur undervisningen sker. Skolinspektionen konstaterar att skolorna inte gör tillräckligt för att motivera och stödja elever som funderar på att hoppa av genom att ge dem reella förutsättningar att fortsätta sina studier. Avhopp är en utväg för både lärare och elev. Stöd ges sällan i moderna språk.
4.3 Språkval svensk/engelska på grundskolan
Alternativet till moderna språk i grundskolan är svensk/engelska. Anledningen till att svensk/engelska kom till som ett ämne i grundskolan var att det behövdes ett alternativ till moderna språk.
Tholin & Lindqvist (2009) har gjort en genomlysning av språkvalet svensk/engelska där man bland annat skickade ut en enkät till 110 skolor. På frågan om hur stora avhoppen från moderna språk svarade ungefär hälften att skolorna har avhopp redan i årskurs 6. I årskurs 7 ökar avhoppen för att inför årskurserna 8 och 9 stiga ytterligare. På de flesta
skolor uppges att det är en relativt begränsad andel av eleverna som hoppar av. Trots att flera rektorer upplevde att avhoppen ökade, visade statistik att avhoppen legat på en relativt konstant nivå.
Tholin & Lindqvist (2009) undersökte även elevers attityder till moderna språk. Många elever tycker att det räcker med att läsa engelska. De tycker att det kan vara bra att kunna fler språk men det är inte nödvändigt. Varken elever eller lärare i undersökningen anser att moderna språk ska vara ett obligatoriskt ämne.
4.4 Språklig enfald eller mångfald...?
I studien ”Språklig enfald eller mångfald...? (Thorson et al, 2003) undersöktes gymnasieelevers och språklärares uppfattningar om elevers val av moderna språk. Frågeställningarna var: I vilken utsträckning läser eleverna moderna språk? Varför väljs moderna språk bort? Vilka attityder till språk/språkstudier har elever och lärare i
gymnasieskolan?
Författarna betonar motivationens centrala plats vid språkinlärning. Motivationen i sig bestäms av många olika faktorer som bland annat föräldrars inställning, media, lärarens undervisning, skolans styrdokument och den egna personligheten. Huvudtendenserna vad gäller elevernas bristande motivation/vilja att fortsätta med sina språkstudier kan sammanfattas i tre punkter: avsaknad av framgång (”det är för svårt, för jobbigt”), utdelning (”det lönar sig inte, så mycket jobb för så lågt betyg”) samt autenticitet (”det
är tråkigt, man möter inte språket i verkligheten, jag lär mig senare i utlandet”).
4.5 Skolledares attityder till moderna språk
TAL-projektet är ett samarbete mellan universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm. Projektets syfte är att undersöka samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning av främmande språk i svenska skolor och därmed bidra till en bättre förståelse av
förutsättningarna för att kunna lära sig moderna språk. Inom projektet har man undersökt svenska skolledares attityder till moderna språk (Granfeldt, Sayehli, och
Ågren, 2019). Av drygt 400 skolledare har 147 svarat på frågorna om hur deras attityder till moderna språk ser ut.
Skolledare anser över lag att alla barn bör läsa moderna språk i grundskolan. Men utifrån enkätsvaren tycker många av skolledarna samtidigt att det ska vara möjligt för vissa elever att inte läsa ett modernt språk. Det finns en ambivalens hos dem i denna fråga, där det första svaret, att alla barn bör läsa ett modernt språk, snarare utgår från en värdering eller en idealbild, medan den andra, att inte alla barn klarar av att läsa ett tredje språk mer utgår från en känsla, hur de upplever att det är i verkligheten. Bland skolledarna verkar elevernas förmåga att lära sig andra språk än engelska vara vägledande, inte om det är nödvändigt att lära sig dem (Granfeldt, Sayehli och Ågren 2019). En utbredd syn bland skolledarna är att det är extra krävande att studera moderna språk och att elever med läs- och skrivsvårigheter samt flerspråkiga barn därför inte bör överbelastas med ett ytterligare språk förutom engelska. Att flerspråkiga barn inte skulle klara att läsa ett tredje språk stämmer dock inte med den forskning som finns om
5. Metod
5.1 Val av metod
Eftersom jag vill förstå och diskutera elevers avhopp från moderna språk har jag valt att se det ur ett hermeneutiskt perspektiv. Denna vetenskapsteoretiska riktning utgår från en förståelse av människors erfarenheter, upplevelser och perspektiv (Brinkjaer & Hoyen 2013, s. 59, 73).
Det centrala begreppet inom hermeneutiken är tolkning. Subjektivitet är inget hot mot hermeneutiken, utan tvärtom ett nödvändigt medel. Målet är att förstå en företeelse och då behövs inlevelse och engagemang.
Jag har därför använt mig av en kvalitativ metod vid insamling och analys. Det kvalitativa begreppet är komplext och innehåller många aspekter, bl.a. hur materialet ska tolkas och vilken typ av forskning man vill bidra till (Alvehus, 2013, 2019).
Det finns två huvudmetoder vid insamling och analys. Den kvantitativa metoden, är ett samlingsbegrepp för de arbetssätt där forskaren systematiskt samlar in empiriska och kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt från dessa bearbetade data analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser (Bryman, 2018, kap 2).
Den kvalitativa metoden skiljer sig från den kvantitativa metoden på flera sätt. Det mest uppenbara är att man inriktar sin forskning mer på ord än på siffror och att tyngden ligger på en förståelse av den sociala verkligheten på grundval av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet (Bryman, 2018, s. 455). Jämfört med en kvantitativ metod kan det med den kvalitativa metoden vara svårare att mäta tillförlitlighet och trovärdighet.
Kritiker av den kvalitativa metoden menar att den är för subjektiv, eftersom insamlad data inte är mätbar på samma sätt empirisk data. Den bygger på forskarens egna
uppfattningar om vad som viktigt och vad som inte är det (Bryman, 2018 s. 484). Det är också svårt att replikera en undersökning. I en kvalitativ undersökning är det forskaren
själv som är det viktigaste redskapet vid datainsamlingen. Det som presenteras är det som hen väljer att fokusera på. En kvalitativ undersökning är också svår att generalisera till andra miljöer. Det som framkommer i intervjuer på en skola är svårt att överföra till en annan skola. Slutligen kritiseras inriktningen för bristande transparens, det kan vara svårt att veta vad forskaren gjort och hur hen kommit fram till sina slutsatser (Bryman 2018). Trots denna kritik står jag fast vid att en kvalitativ metod är den mest passande i denna undersökning.
Argument för mitt val är följande:
-
Jag vill att deltagarnas perspektiv är utgångspunkten.-
Jag vill försöka förstå intervjupersonernas beteenden, värderingar och åsikter.-
Jag kommer att använda ett mindre antal människor i min undersökning och i stället gå mer på djupet.5.2 Urval
Jag baserar min studie på samtal/intervjuer med elever som har hoppat av moderna språk. De har alla idag språkval svensk/engelska. Jag kom i kontakt med dem via specialpedagog samt den lärare som de har i svensk/engelska. Jag besökte eleverna på lektionstid och berättade om min undersökning och att jag skulle vilja intervjua några av dem. Jag informerade om att samtycke behövdes för att medverka i projektet. Eleverna fick därefter med sig en blankett för samtycke (se bilaga 4) att ta hem till sina föräldrar. Föräldrarna informerades också via mail om undersökningen samt att jag behövde deras underskrift om eleven var under 15 år. Genom detta säkerställdes att tillvägagångssättet följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002).
Av 13 elever valde fem elever att medverka i denna studie. Två av dessa elever går i årskurs 8 och tre går i årskurs 9. Alla i årskurs 7 har avböjt. Som komplement har jag intervjuat tre lärare i moderna språk samt en specialpedagog som i vissa fall är involverad i processen då en elev gör ett omval.
5.3 Plats för undersökning
Platsen för min undersökning är en skola för årskurserna F-9. På skolan går ca 450 elever, varav ca 240 i årskurserna 7-9. Andelen elever med utländsk bakgrund är 6 procent.. Elevernas meritvärde i åk 9 är högt och andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasiet är även den hög (Skolverkets elevstatistik, 2018/2019).
Det moderna språk som har störst andel elever är spanska. Ungefär hälften av alla elever väljer spanska, 30 procent väljer franska och 20 procent tyska. Andelen elever som hoppat av moderna språk är låg. På denna skola har endast 13 elever (5,4 procent) gjort ett omval (enligt specialpedagogen på skolan).
Skolan ligger i en, till invånarantal, relativt liten kommun. Andelen högutbildade med eftergymnasial utbildning ligger på 88 procent (SCBs kommunstatistik, 2018). Många elever är studievana och har ofta god hjälp hemifrån (enligt specialpedagog).
5.4 Insamling av data
För insamling av data har jag använt mig av intervjuer. Genom dessa har jag velat få ett inifrånperspektiv, där eleverna öppet berättar om sina behov, tankar, idéer,
förhoppningar eller farhågor. Attityder, normer och värderingar i ett större sammanhang görs tydligare och synliggörs.
Intervjuerna genomfördes i december månad 2019. Varje intervju har tagit ungefär en halvtimme. Det är ungefär vad jag tror att en elev orkar och jag tror att det har räckt för mina syften. När det gäller lärarna i moderna språk har jag intervjuat två av dem tillsammans. Denna intervju tog lite längre tid då det blev en diskussion mellan dessa lärare.
5.5 Semi-strukturerade intervjuer
Jag har använd mig av semi-strukturerade intervjuer, där man utgår från frågeområden eller teman snarare än exakta, detaljerade frågor. För att skapa ordning i de teman jag vill ta upp, har jag använt mig av intervjuguider, en för varje intervjugrupp, med ett
antal gemensamma frågor. Intervjuprocessen är flexibel, jag har inte behövt följa frågorna i samma ordning varje gång och den tillåter uppföljningsfrågor. Tonvikten har legat på hur intervjupersonerna uppfattar och tolkar frågorna och skeenden (Bryman s 563), alltså det som intervjupersonen upplever vara viktigt.
Jag har valt denna typ av intervjuer av två orsaker. Dels vill jag kunna jämföra olika intervjupersoners svar med andra och då efter de olika teman som jag frågar om, dels vill jag vara öppen för nya synvinklar som jag inte tidigare har tänkt på. Intervjuguiden (se bilaga 1) för eleverna består av fem frågeområden enligt följande:
1. Elevens bakgrund
2. Elevens allmänna skolsituation 3. Elevens språkval
4. Elevens upplevelse av att studera ämnet 5. Beslut om avhopp från språkval
Lärarnas intervjuguide (bilaga 2) innehåller frågor om undervisning, lärande och bedömning. Intervjuguiden för specialpedagogen (bilaga 3) innehåller bland annat frågor om hennes roll vid elevers avhopp.
5.6 Gemensamma frågor
Alla intervjuade har fått några strukturerade och gemensamma frågor. Gemensamma frågor gör det möjligt att jämföra elevernas svar med lärarnas. Dessa frågor är: • Vad tror du är det viktigaste anledningen till att elever hoppar av moderna språk? • Tror du att det finns elever som läser moderna språk pga meritpoängen? Hur många? • Tycker du att det är bra att det går att hoppa av moderna språk?
• Borde moderna språk vara obligatoriskt i grundskolan?
Anledningen till att jag valt dessa frågor är att jag vill jämföra, utöver de roller som intervjupersonerna har, vad deras ståndpunkter är i respektive område. Vad tycker eleverna? Vad tycker lärarna? Tycker alla elever så? Varför? Är lärarna eniga i sina ståndpunkter?
5.7 Tillförlitlighet
Användningen av kvalitativa intervjuer som kan göra det svårare när man ska mäta tillförlitligheten och reliabiliteten i uppsatsen. Detta gör den därmed något svårbedömd (Bryman, 2016, s. 466-470). Dock är jag primärt inte ute efter att generalisera, utan efter att få ett individperspektiv på ett större samhälleligt fenomen. Om så vore är antalet intervjuade elever alldeles för få.
Samtliga intervjuade är anonyma vilket ökar tillförlitligheten. Det kan vara känsligt att prata om avhopp, eleverna kan mycket väl uppfatta det som ett misslyckande. Även skolan och kommunen den ligger i är anonyma. Då både skola och kommun är små till antalet kan anonymiteten inte garanteras om dessa namnges.
5.8 Inspelning av material
Alla samtal med eleverna och lärare i moderna språk har spelats in och sedan transkriberats. Samtycke från föräldrar har hämtats in liksom samtycke från lärare. Intervjun med specialpedagog har jag inte spelat in, efter önskemål från henne. Jag har istället antecknat vad som sagts.
5.9 Etiska överväganden
Mitt arbete har utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002). Samtliga intervjupersoner har informerats om syftet med min studie. Alla intervjuer har gjorts med deltagarnas samtycke. Blanketter för samtycke har delats ut till de intervjuade och lärare och elever över 15 år har skrivit under dem. För de elever som är under 15 år har samtycke inhämtats av deras vårdnadshavare.
Alla som tillfrågats har haft rätt att tacka nej, vilket några elever har gjort. De har också informerats om att de när som helst har rätt att avbryta intervjun. Deras identitet har avkodats i den färdiga uppsatsen genom ändring av deras namn. Även skolan och kommunen den ligger i har avkodats. Intervjumaterialet har enbart använts i denna studie och har förstörts efter examination.
5.10 Analysmetod
Jag har valt att använda mig av tematisk analys. Den tematiska analysen passar denna typ av kvalitativ metod eftersom den kan skapa struktur i det insamlade materialet. I den tematiska analysen gäller det att hitta teman (Bryman,2018). Dessa olika teman ska kopplas till forskningens syfte och frågeställningar. De identifieras av den som analyserar materialet.
Vad är då ett tema? Enligt Bryman (2018) kan ett tema vara följande:
• En kategori som identifieras av analytikern utifrån hans eller hennes data. • Temat är kopplat till forskningens fokus (syfte och frågeställningar) • Det bygger på koder som identifierats i utskrifter och/eller anteckningar
• Det förser forskaren med en grund för en teoretisk förståelse av datan som i sin tur kan utgöra ett teoretiskt bidrag till forskningen på det aktuella området.
Frågor man bör ställa sig är till exempel: Vad pratar intervjupersonen om? Vad verkar vara viktigt för denne? Kan jag hitta en sammanfattning eller några ord som fångar den underliggande meningen? Vilka nyckelord kommer ofta igen? Hur hör dessa ihop – kan det finnas en underliggande dimension?
5.10.1 Transkribering
Jag valde att transkribera intervjuerna manuellt. Jag prövade några elektroniska verktyg som dock var mycket trubbiga och som ledde till mer arbete i slutändan. Jag använt mig av redigerad transkribering, vilket inneburit att:
• allt tal har skrivits ut ordagrant, men jag har hoppat över upprepningar och utfyllnadsord
• jag har markerat vem som säger vad • jag har markerat varje replik med ny rad • Jag har markerat pauser, skratt, m.m.
5.10.2 Bearbetning av intervjuer - Kodning i nyckelord
Jag har läst igenom intervjuerna flera gånger och sedan markerat viktiga iakttagelser och kommentarer. Detta har lett till kodning av teman som kommer igen. Varje tema har jag sedan delat in i underkategorier.
5.11 Metoddiskussion
Jag ville få eleverna att tala om sig själva och deras tankar om skola och moderna språk. Valet av personliga intervjuer gav mig möjlighet att fånga den enskilda elevens
upplevelse av att ha valt, läst och hoppat av moderna språk. Genom kompletterande intervjuer med lärare ville jag sätta in eleverna i ett större perspektiv och även ha möjlighet att tillföra bakgrundsinformation. Nackdelen med denna typ av undersökning är att resultatet inte är kvantifierbart som i en kvantitativ undersökning, t ex med en enkät med slutna frågor. Det är inte heller möjligt att helt överföra resultatet till andra skolor. Å andra sidan hade jag då inte kunna fånga upp vad eleverna tycker och känner på ett djupare plan.
Att använda semi-strukturerade intervjuer där vissa frågor är fasta och att följdfrågor ställs, ger möjlighet till en hermeneutisk tolkning av elevens egna förståelse (Bryman, 2018). Genom att intervjua eleven berättar jag för henne att hennes berättelse är viktig. Genom att agera empatiskt har jag haft möjlighet att vinna elevens förtroende, dock inte i alla fall. Några av eleverna har inte varit så öppna som jag skulle ha önskat, och vid genomgång av intervjumaterialet har jag även sett att jag ibland ställt ledande frågor. De frågor jag har ställt om språkval och avhopp är också de teman jag har delat upp dem i (se Intervjuguide för elever). Underteman beror på elevernas svar.
De första frågorna till eleverna angående bakgrund och skolsituation har jag inte tematiserat. De har haft som syfte att dels introducera oss för varandra (intervjuare och elev), dels kommer jag att använda dem, om det inte framgår av svaren som rör
Vid analys av elevernas intervjuer har jag ordnat frågorna efter tema och även delat upp dessa teman i underteman.
Jag har sett intervjuerna med lärarna som komplement till elevintervjuerna och tagit upp de frågor om undervisning, rutiner för avhopp, m.m. tillsammans med de teman som jag använt i analysen av elevintervjuerna. Det visade sig vara svårt att få ihop de delar av lärarintervjuerna som behandlar mer övergripande frågor med elevernas mer personliga upplevelser. Jag har dock gjort ett försök. De gemensamma frågor som jag ställt till både elever och lärare har jag sammanställt ut efter frågeställningarna.
6. Resultat och analys
Detta avsnitt är strukturerat utifrån de frågor som ställts i intervjuerna. Kapitlet inleds med en presentation av de fem elever, tre språklärare och den specialpedagog som intervjuats. Avsnitt 6.3 redovisar elevernas svar på frågor om språkväl, förväntningar, hur det blev - i klassrummet, om avhoppet och hur det blev efter avhoppet. I avsnitt 6.4 redovisas hur språklärarna lärarna gör för att motivera eleverna, hur de ska nå
kunskapsmålen. Här redovisas också hur språklärare och specialpedagog tänker kring avhopp och hur det går till när en elev hoppar av. I avsnitt 6.4 redovisas elevers, språklärares och specialpedagogens svar på ett antal gemensamma frågor.
6.1 Presentation av eleverna
Elias
Elias går i nionde klass. Elias gillar att spela fotboll. När han är hemma tittar han mest på film. Han trivs jättebra i klassen men känner sig ofta trött på skolan. Elias valde att studera spanska i sexan. I sjuan bytte han till en engelskspråkig skola i en
grannkommun. Han upptäckte då att de eleverna hade kommit mycket längre i spanska. Eftersom undervisningen i många av de ämnen han hade var på engelska, verkar det vettigt att börja på svensk/engelska istället. I åttan kom han tillbaka till denna skola. Stina
Stina går också i nionde klass. Stina spelar också fotboll. Hon tycker att det är skönt, då kan man tänka på annat, rensa tankarna. På helgerna har hon ett extrajobb för att tjäna lite extra pengar. Hon tycker inte att lärarna ser alla elever. Dock finns det bland lärarna undantag som verkligen försöker uppmuntra henne att tro på sig själv och kämpa. Stina hade spanska och hoppade av först i nian då kraven för att hon skulle få ett E blev övermäktiga.
Tuva
(historia), hemkunskap och bild medan hon tycker att matten är jobbig. Hon säger att hur mycket man tycker om ett ämne också beror på hur lärarna är och vad man tycker om dem. Tuva har läst tyska. Hon tyckte det var roligt i sexan men i sjuan började flera som gick i fotbollsklass. Då blev det kaos.
Emil
Emil går i åttan och har läst tyska. Han hoppade av tyskan i åttan och har bara haft svensk/engelska några månader. På fritiden gillar han att spela dataspel och att vara utomhus. Han tycker om att gå i skolan och gillar särskilt SO och engelska. Han gillar inte matte och NO. Han trivs bra i klassen och har några bra kompisar som han umgås med. Han umgås också med de andra i svensk/engelska-gruppen. Han tycker själv inte att han är så duktig. Sedan han började på svensk/engelska går det dock bättre.
Oskar
Oskar går i åttan. På fritiden spelar han fotboll. Han tycker skolan är stressig men trivs bra i klassen. Oskar hade tyska men bytte redan i början av sjuan. Han säger att han tyskan var OK de första tre lektionerna men att han sen inte gjorde något alls. Han har inga favoritämnen, men säger sedan att SO är det ämne som det går bra i. Oskar är överlag ganska trött på skolan.
6.2 Presentation av lärarna
Anna är lärare i spanska och svenska för invandrare. Camilla är lärare i tyska och engelska.
Ulla är lärare i franska och engelska.
De tre lärarna i moderna språk är ett väl inarbetat team och diskuterar ofta både undervisning och andra språkfrågor med varandra.
Linda är specialpedagog. Hon samordnar den specialpedagogiska verksamheten på skolan för årskurserna F-9 och arbetar operativt med årskurs 7-9.
6.3 Intervjuer - elever
Språkvalet
Inför sexan valde eleverna vilket språk de ville lära sig.Orsakerna till vilket av de tre språken som eleverna valde, tyska, franska eller spanska, varierar. Oskar, Emil och Stina valde sitt språk för att det verkade lättast:
”Vet inte, det var lättast, de andra språken var så konstiga…”(Oskar, tyska).
”Tyska lät inte fint, grammatiken verkade svår, stavningen i franska verkade svår, … hade tänkt på spanska innan och så valde jag bara det” (Stina, spanska).
Tuva och Elias valde språket för att någon i familjen redan hade studerat det eller för att andra valde det.
”Jag valde tyska, för att min mamma kan tyska och min syster har valt det. Jag tyckte inte att det verkade kul men jag tänkte att tyska kan man väl ta” (Tuva, tyska).
”Spanska är det största språket, det kändes som om de flesta skulle ta det” (Elias, spanska).
Förväntningar
På frågan om vilka förväntningar de hade innan de började läsa moderna språk, svarade Emil, Elias och Tuva att de inte visste eller att de inte hade några. Oskar sa att han inte hade lust att lära sig något språk. Stina däremot såg fram emot att börja:
”Det blir kul, tänk om man kan spanska sen, det är ju ett stort språk och det är roligt när man är iväg och kan språket…” (Stina, spanska).
Hur det blev - i klassrummet
De flesta av eleverna tyckte det var roligt i början att läsa ett tredje språk men att det sedan blev tråkigt ganska snart. Det var svårt, inte kul, det var svårt att koncentrera sig, de förstod inte och det var svårt att komma ihåg:
”Det kändes bra i början…. Lätt att förstå, man kunde koppla till svenska ord” (Emil, tyska).
”Första tre lektionerna var roliga, sen var det inte kul längre” (Oskar, tyska). ”Språk är inte riktigt min grej, inte engelska heller” (Stina, spanska).
På följdfrågan om vad det var som var svårt gav de mer detaljerade svar:
”Det var svårt att komma ihåg orden, att hänga med i alla läxor och jag låg efter i matte också” (Emil, tyska).
”När jag började i x-skolan (i åk 7, min kommentar) så hade de kommit mycket längre i spanskan, Jag förstod inte riktigt lektionerna” (Elias, spanska).
”Jag orkade inte läsa läxor. Jag satt längst bak i klassrummet och kollade mobilen” (Oskar, tyska).
De flesta av eleverna hade problem med undervisningen, klassen eller men även med sin lärare. Några av eleverna tyckte att många i klassen var stökiga och störde
undervisningen. Det gjorde att de hade svårt att koncentrera sig. Stina hade svårt att förstå sin lärare som inte hade svenska som modersmål. Elias tyckte att han bara fick lära sig glosor.
”Det var stökigt och väldigt högljutt ibland” (Tuva, tyska).
”…Hon var ju ganska bra på att variera lektionerna. Ibland fick man kolla på film, ibland fick man läsa lite…det som var svårt var grammatiken och prata” (Tuva, tyska). ”Jag lärde mig knappt någon spanska. Vi lärde oss nästan bara glosor, varje vecka. På den nya skolan hade de lärt sig jättemycket spanska så jag kom efter” (Elias, spanska). ”Svårt att koncentrera sig. Vi gjorde många quiz, det var kul. Läxor och att läsa texter var mindre kul” (Emil, tyska).
”Jag förstod inte min lärare, hon hade en brytning på svenska. Jag frågade men hon kunde inte riktigt förklara så att jag förstod” (Stina, spanska).
”Alla lärare på skolan ser inte alla elever. Det känns som om de tänker att de bara ska utveckla de som är bäst. De glömmer bort de som inte är så bra…” (Stina, spanska).
Avhoppet
De flesta av eleverna hoppade av i sjuan och åttan. Stina hoppade av först i nian. Motivationen för att stanna kvar var meritpoängen:
”Sista året var det kaos med många vikarier. Vissa kunde inte spanska, andra inte svenska…Det var meritpoängen som gjorde att jag stannade kvar så länge. Men när jag fick höra att jag var tvungen att jobba mer för att få godkänt så hoppade jag
av” (Stina).
De andra berättar om sina avhopp:
”När jag gick i x-skolan med engelsk inriktning och det inte gick så bra i spanska, föreslog min mamma att jag skulle byta till svensk/engelska eftersom många ämnen var på engelska” (Elias, spanska).
”Jag behövde ta tag i matten…”(Emil, tyska).
”Jag gjorde ju inget på lektionerna. Så läraren föreslog att jag skulle byta” (Oskar, tyska).
” …motivationen sjönk när det var stökigt i klassen, jag började tappa intresset när allt var… man brydde sig inte längre om vad man gjorde, så sänktes betygen. Jag hade velat byta länge” (Tuva, tyska).
Elevernas motivation för att fortsätta med språket var till slut så låg att det till slut inte fanns någon annan lösning. Att hoppa av var en självklar lösning.
Efter avhoppet
Sedan avhoppet har alla kunnat jobba mer med de ämnen som de har svårt för. Deras självkänsla har höjts och de ser positivt på att kunna förbättra sig i andra ämnen. De är alla nöjda med sina val:
”Det är bättre nu, jag kan plugga mer i andra ämnen och få hjälp i skolan…Jag har möjlighet att höja mina betyg i matte” (Emil, tyska)
”Jag har höjt mig i massa andra ämnen tack vare att jag får jobba här” (Elias, spanska)
”Jag gillar gruppen jättemycket. Det är mysigt att sitta här och man kan plugga till andra saker” (Stina, spanska).
En av eleverna, Elias, betonade att det är viktigt med den lilla gruppen. På den tidigare skolan var det tre elever när han började med svensk/engelska. När han slutade var de 15 elever i gruppen. Det blev för stökigt och de fick inte den hjälp de behövde. Men när man är få (fyra-fem stycken i detta fall) går det hur bra som helst. Lärarna har tid att hjälpa alla, säger Elias. Han tror inte att det skulle fungera lika bra om det är fler i gruppen.
6.4 Intervjuer med lärarna
Vad gör du för att motivera eleverna?
Anna menar att en viktig faktor till att motivera eleverna är att synliggöra för dem vad de egentligen kan. De intalar sig ofta att de inte kan någonting och då får man visa vad de kan. Att ställa enkla frågor så att de känner att de är med på banan, för att sedan successivt kunna gå vidare är bra. De som redan kan mycket, får svårare uppgifter att bita i. Eleverna lär sig mest, anser Anna, när nivån ligger lite över deras egen nivå. Att det är en utmaning men det går att ta sig över. Blir det för svårt så ger de upp och är det för lätt blir de uttråkade, säger hon.
Camilla och Ulla anser att det är viktigt att få eleverna att förstå att man måste plugga språk. En annan viktig faktor är variation. En lagom blandning av inlärning via textläsning, sång, lekar, tävlingar, grupparbeten och egenarbete är viktig.
Motivation skapas, enligt Camilla, av att lära ut språkliga strategier, att se hur det hänger ihop, att man kan göra substantiv av verb och adjektiv, att de kan använda all sin erfarenhet och dra slutsatser. Ulla anser att läxor är jätteviktiga: att ge, förhöra och att repetera dem. Men återigen är variation i undervisningen den viktigaste
Hur hjälper du elever som inte ser ut att nå kunskapsmålen?
På denna fråga svarar Anna att det är bra att bena upp det och ta det i mindre bitar. Det är viktigt att hela tiden ge respons och berömma så att eleven känner att nu lär jag mig något. Med en större bit känner de att det är väldigt långt till målet och de ger upp.
Camilla och Ulla svarar: ”Allt möjligt”. De pratar extra med de eleverna. Ber dem stanna kvar efter lektionen för att förklara, uppmuntrar dem att gå på studieverkstad, försöker få eleverna att inse att även om de inte har någon som kan hjälpa dem hemma så finns det lätta övningar på nätet. Det handlar mycket om att få eleverna att förstå att de själva kan göra något. Camilla har en elev som kommer en halvtimme varje torsdag eftermiddag.
Den finns på skolan språkresurs som kan stötta de svaga eleverna i franska och spanska, berättar Camilla och Ulla. Det är inte så vanligt att det finns på skolorna. Det finns ingen språkresurs i tyska.
Hur tänker du kring avhopp?
Ofta är det elever som har svårt i skolan i allmänhet men för språk i synnerhet, säger Anna. Eleven kan behöva lägga tid på något av kärnämnena. Men är det så att man tycker det moderna språket är svårt men klarar resten av skolan så tycker Anna att eleven ska fortsätta, så att inte moderna språk blir ett valbart ämne. Det är ju bra att ha med sig flera språk.
På den här skolan har vi få avhopp, säger Linda, specialpedagog. Att läsa språk ger status. Men det kräver mer av eleven. Om de inte läser läxor kommer de snart efter. Men att de inte hänger med kan också bero på generella svårigheter såsom läs- och skrivsvårigheter.
De jag rekommenderar att byta språk (hoppa av) är de som har svårt för språk och även har svårt i andra ämnen, säger Camilla. Det är inget måste för alla att ha ett tredje språk. Har man problem i kärnämnena så får man 150 timmar extra stöd veckan genom att välja bort moderna språk. Måste man välja så är det viktigare, menar Ulla.
Den typiska eleven är den som själv vill hoppa av. Men även läraren kan rekommendera eleven att byta. I språk bygger man kunskap och det kräver mycket av eleven. Om de inte läser läxor kommer de snart efter. Men eleverna kan också ha generella svårigheter såsom läs- och skrivsvårigheter, säger Ulla.
Att läsa moderna språk kräver fallenhet, menar Linda, specialpedagog. Har du svårt att se samband blir det obegripligt. I andra ämnen kan du fortsätta med andra områden. Har du tappat under en period i moderna språk är det svårt att ta igen. Den största
anledningen till att hoppa av moderna språk är att det ger en minskad arbetsbörda.
Hur går det till vid avhopp och vilka rutiner finns?
Det finns inga dokumenterade rutiner på hur avhopp ska gå till, säger berättar lärarna. När det blir aktuellt för en elev att hoppa av, diskuterar den undervisande språkläraren frågan med eleven. Läraren pratar även om eleven i sitt arbetslag för att se hur
situationen ser ut för eleven för övrigt. Har hon inte några problem i andra ämnen så är det inte där problemet ligger. Då försöker läraren hjälpa eleven vidare i målspråket.
Har eleven däremot svårigheter i andra ämnen går man vidare. Språkläraren pratar också med föräldrarna och därefter ska elev och föräldrar ta ett beslut. I samband med detta måste både elev och föräldrar måste skriva under en blankett där de upplyses om vad det innebär att hoppa av, att man förlorar meritpoäng inför gymnasievalet. På blanketten finns plats för kommentar från undervisande lärare.
Det är den undervisande läraren som godkänner bytet. Studie- och yrkesvägledare eller skolledning är inte inblandad i beslutsprocessen. Linda, specialpedagog, är ibland inkopplad men inte alltid. Linda efterlyser ett möte med lärare i svensk/engelska innan eleven börjar. Hon menar att man inte tänker på vad det innebär för svensk/engelska med en ny elev. Hon anser också att det borde finna rutiner och dokumentation inför avhoppen.
6.5 Gemensamma frågor
Vad tror du är den viktigaste anledningen till att elever hoppar av moderna
språk?
Eleverna anger stress, prov och läxor som de viktigaste faktorerna till avhopp. De kommer efter och kan inte ta igen sen. En elev anger att intresset för språk spelar stor roll. Andra faktorer är att det är svårt att lära sig och att det är dåligt i klassen. Sist anger de lärarens undervisning som en faktor som spelar roll: ”Det måste inte vara eleverna, det kan vara läraren också, hur de lär en…” (Tuva, tyska).
Lärarna i moderna språk är entydiga: det blir för svårt. Eleverna har många ämnen och ett modernt språk tar mycket tid. Hänger man inte med blir det tråkigt och då tappar man den lilla motivation man har och det blir ännu svårare.”Man har svårt att klara andra ämnen. Näst viktigast är att det är svårt att klara det moderna språket” (Anna). Specialpedagogen Linda anger svårigheter både i språk och generellt. De behöver en minskad arbetsbörda.
Tror du att det finns många som läser moderna språk enbart pga
meritpoängen?
Alla elever tror att många eller de flesta läser moderna språk enbart på grund av meritpoängen.
”Jag tror verkligen att de är många. De man pratar med säger att det inte är jättekul men de gör det bara för meriten” (Stina, spanska).
”Ja, jag tror att de flesta gör det. Jag tror att många fler skulle börja läsa svensk/ engelska om de inte var så rädda för att de sänker sitt meritvärde” (Elias, spanska). Bland språklärarna skiljer sig åsikterna. Anna tror inte att det är så många. Hon tror inte att de tänker så långt fram. Camilla och Ulla tror att det är många som motiveras av möjligheten till meritpoäng. Ulla anser att språkundervisningen stramades upp till det bättre när meritpoängen infördes. Meritpoängen signalerar att ämnet är viktigt.
Avhoppen har blivit färre sedan dess. Specialpedagogen Linda tror att det är så många som en femtedel, dvs 20 procent, som läser ett modernt språk.
Tycker du att det är bra att man kan hoppa av moderna språk?
Alla de intervjuade eleverna tycker att det är bra att de kan hoppa av språk. Det är bra att man kan få mer hjälp i de andra ämnena. Språk är nog minst viktigt, säger en av dem. En annan elev tycker att det beror på vad man ska jobba med, hur framtiden ser ut. En tredje elev resonerar:
”Ja, det tycker jag nog. Om man inte trivs och inte tycker att det är kul så är det bra att det finns ett alternativ. Fast egentligen är det ju som vilket annat ämne som helst. Om det finns ett alternativ så tänker man ju att man kan hoppa av. Så det är lite både och….” (Stina, spanska).
Språklärarna tycker att det är bra att det går att hoppa av moderna språk. Det är inte lätt att lära sig språk som man inte har levande omkring sig, det krävs väldigt mycket tid för att verkligen lära sig. De kan inte se att det är någon vits med att en elev går kvar och kämpar medan den har svårigheter i andra ämnen. Det är bättre att de får mer tid att lägga på de ämnen de behöver fokusera på än att gå kvar och misslyckas i ännu ett ämne. De menar dock att det är dubbelt för inget annat ämne är valbart. Avhoppen bör också användas med försiktighet, vilket det gör på denna skola.
Specialpedagogen Linda menar att det är bra för en del. För vissa kanske det är bättre att läsa språk senare i livet, de är inte tillräckligt mogna för det.
Tycker du att det ska vara obligatoriskt med moderna språk?
Eleverna tycker inte att moderna språk bör vara obligatoriska. En av eleverna funderar dock kring frågan:
”Om man verkligen inte vill gå på moderna språk så kan man väl få hoppa av. Men om inte svensk/engelska hade funnits så hade man inte ens tänkt i de banorna” (Stina, spanska).
Språklärarna menar att det finns flera aspekter på frågan. Anna tycker att det är bra som det är. Alla bör pröva på att läsa ett modernt språk, tycker hon. I den bästa av världar anser Ulla att moderna språk skulle vara obligatoriska som alla ämnen. Men eftersom det finns elever som har det svårt så tycker hon inte att så ska vara fallet.
Däremot är det inte rimligt att så många som 27 procent av Sveriges elever läser svensk/ engelska eller andra språk, säger Ulla. En fjärdedel är ju inte så svaga eller har så stora svårigheter att de inte ska kunna läsa ett tredje språk. Camilla tycker att om man gör det med försiktighet (som man gör på denna skola) så är det befogat:
”Många klarar ju sig här i livet utan att kunna språk” (Camilla).
”Men man ska ha en strategi och en tanke bakom så att det bara är de som absolut inte klarar av det som får hoppa av” (Ulla).
Linda, specialpedagogen, menar att det beror på hur undervisningen ser ut. Kanske bör kraven sänkas? Med annan pedagogik med mer lek och inte så stort fokus på grammatik kan fler delta i språkundervisningen. Hon anser att det är mycket konservativt tänk inom språkinlärningen som bör luckras upp.
6.5.1 Sammanfattning - gemensamma frågor
Lärare och specialpedagog anger två huvudfaktorer som spelar in vid elevers avhopp: dels är det för svårt för eleven att lära sig språket, dels har eleven ofta svårigheter i andra ämnen. Eleverna säger visserligen också att det är svårt att lära sig språket men anger andra faktorer som stress, prov och antal läxor som de viktigaste faktorerna. Även stökighet i klassen och lärarens undervisning spelar in. Sammantaget gör det att
motivationen sjunker.
Alla intervjuade elever tror att många läser moderna språk bara för meritpoängens skull. Språklärarna, å andra sidan, tror inte att det är så många. Specialpedagogen tror att det upp till en femtedel av eleverna som läser språk enbart för meritpoängen.
Samtliga anser att det bör gå att hoppa av språk. Språklärarna påpekar dock att det bör användas med försiktighet. Eleverna anser inte att moderna språk ska vara obligatoriska. Språklärarna resonerar kring frågan och kommer fram till moderna språk ska vara det första valet för eleverna och att möjligheterna att hoppa av ska begränsas till dem som verkligen inte klarar av det. Specialpedagogen menar att det beror på hur undervis-ningen är. Med lägre krav och annan pedagogik kan fler delta i språkundervisundervis-ningen.
7. Diskussion
I denna sista del av uppsatsen diskuterar jag analysen och jämför denna med tidigare forskning (7.1). Därefter följer en sammanfattande diskussion (7.2) Avsnittet avslutas med förslag till vidare forskning (7.3).
7.1 Analysdiskussion
Analysen av resultatet är gjord utifrån den motivationsmodell L2 Motivational Self System som Dörnyei (Dörnyei, 2009) har utvecklat och som Henry (2016) vidgat genom att använda den vid forskning av inlärning av ett tredje språk - L3. Modellen är
beskriven i kapitel 3.1.2 och 3.1.3.
I fortsättningen kommer jag att hänvisa till Henrys användning av modellen. Modellens tre ”ben” blir då The Ideal L3 Self, eller the L3 Multilingual Self samt dess motbild The Feared Self som rör interna motivationsfaktorer, the Ought-to L3 Self som rör främst externa faktorer och the Learning L3 Experience som rör motivationsfaktorer i klassrum och undervisning.
Inför valet av språk inför sexan har eleverna ännu inga erfarenheter att lära sig det nya språket. Två av eleverna valde språket för att någon i familjen redan hade studerat det eller att kompisar valde det. Deras val var inte styrt av någon inre önskebild och kan därför i viss mån sägas styras av the Ought-to L3 Self, dvs föräldrarnas godkännande eller kompisarnas gillande. För ytterligare två elever styrdes valet av vilket språk som verkade vara lättast. Endast en av fem elever hade en livaktig Ideal L3 Self bild av sig själv som inlärare av målspråket. De andra hade inga förväntningar eller visste inte. Det i sig kan vara sprunget ur en generell negativ självbild. Man vågar inte ha några
förväntningar för att det brukar inte gå bra.
När de väl börjat så tyckte de flesta elever att det var roligt i början men att det blev tråkigt ganska snart. Det var svårt, det var inte kul längre, de förstod inte. Det möjliga Ideal L3 Self hade i dessa fall slagit över till the Feared L3 Self - någon som inte kan
hänga med eller lära sig språket. Trots att de intervjuade lärarna gjorde sitt bästa för att variera undervisningen och att hjälpa dem som behövde stöd, fanns andra faktorer som gjorde upplevelsen - the Learning L3 Experience - negativ. Eleverna hade svårt att koncentrera sig och blev störda av en stökig miljö i klassrummet. Tillsammans med svårigheter med inlärning och därmed att hänga med, ledde det till att deras motivation för att läsa språket sjönk. En flicka upplevde att det gick för fort fram och att läraren inte brydde sig om dem som var sämre på språket. När eleverna upplever att inte ens läraren tror på dem, är det svårt för dem att själva uppbåda någon motivation att lära sig språket.
Elevernas motivation var till slut så låg att de började tänka på att hoppa av. Flera av dem hade problem att hänga med även i andra ämnen. De flesta hoppade av i sjuan och åttan. En av eleverna hoppade dock av i nian. Motivationen eller moroten för henne att stanna var meritpoängen - som Henry kallar the Ought-to L3 Self. Droppen som dock fick bägaren att rinna över var när hon fick höra vid en skrivuppgift att hon var tvungen att skrivs tre gånger så mycket för att få ett E. Det hade blivit för svårt. Vid avhoppen hade samtliga elever en negativ självbild som någon som inte kan lära sig moderna språk (the Feared L3 Self) och var nöjda med sina val att hoppa av. Den största vinsten som avhoppen har gett dem är att det givit en minskad arbetsbörda. Sedan avhoppen har de kunnat lägga mer tid på andra ämnen och har höjt eller tror sig kunna höja sina betyg i dessa. Deras självkänsla har stärks och de ser fram emot kunna jobba extra med de ämnen som de har svårt för. En elev poängterar att den lilla gruppen är viktig för att få den hjälp de behöver av läraren. Han tror att det blir för stökigt om de blir för många.
Medan eleverna upplevde att lärarna ägnar den mesta tiden till de duktigaste, upplevde lärarna att de försöker göra sitt bästa för att motivera alla elever. Med hjälp av olika strategier försöker man att motivera eleverna att fortsätta med studierna i moderna språk. Här finns uppenbarligen en diskrepans mellan elevernas och lärarnas upplevelse av språkinlärning.
Ibland initieras avhoppen av läraren men oftast av eleven själv. Alla är eniga om att man måste lägga ner mycket tid på att lära sig moderna språk. Specialpedagogen menar att om eleven inte har fallenhet för det och har svårt att se samband blir det obegripligt. Då är det bättre att lägga tiden på andra ämnen menar hon. Här bör dock nämnas att denna skola inte är representativ för hela Sverige med fem procents avhopp jämfört med riksgenomsnittet på 27 procent.
Det finns inga dokumenterade rutiner för hur går till att hoppa av, men bytet sker i dialog med eleven, föräldrar samt andra berörda lärare. Ibland, men inte alltid, kopplas specialläraren in. En språkvalsblankett ska fyllas i av eleven och föräldrarna, där de intygar att de är medvetna om att eleven förlorar meritpoäng. Rektorn har ingen
funktion vid bytet men informeras. Detta stämmer väl överens med Skolinspektionens granskning (Skolinspektionen, 2010) vars resultat bland annat visar att att ingen skola analyserar elevernas avhopp på ett systematiskt sätt. Det är endast vid ett fåtal skolor som rektor och lärare i samtal med Skolinspektionen reflekterar över sambandet mellan avhopp och undervisningens innehåll och genomförande.
När det gäller vilka faktorer som spelar in vid avhopp från moderna språk anger eleverna stress, prov och läxor som de viktigaste faktorerna till avhopp. Även täta lärarbyten anges som orsak. Men framför allt talar eleverna om att det är svårt och att de inte hänger med. Även språklärarna anger även de att det blir för svårt för en del. Linda, specialpedagog, anger inlärningssvårigheter i både språk och andra ämnen som en viktig faktor.
Detta gör att motivationen sjunker. Detta bekräftas av bland andra Thorson et al (2003) som anger avsaknad av framgång och utdelning (det lönar sig inte, för mycket jobb för så lågt betyg) som viktiga faktorer när det gäller bristande motivation.
Alla intervjuade elever tror att många läser moderna språk bara för meritpoängens skull. Språklärarna tror inte att det är så många. Specialpedagogen tror att det upp till en
