Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet

Generaliserbarheten brukar lyftas fram av kritiker som en svaghet bland kvalitativa studier. De kvalitativa studierna, såsom denna, har andra krav inom trovärdighet och generaliserbarhet för vi kan inte arbeta om generaliserbarhet på samma sätt som man kan göra inom kvantitativa studier. Därför ska vi fokusera på det vi kan göra, alltså

generaliseringsanspråk. Vad vi har gjort är att ta reda på hur en politiker har gestaltats i medierna i samband med en specifik händelse. Detta arbete går att lyfta till andra

områden, det skulle vara fullt möjligt att göra samma studie fast byta ut huvudpersonen, i detta fallet Hanif Bali, mot en annan politiker. I och med att studien behandlar tidigare forskning om begreppet politisk skandal existerar det svårigheter att lyfta in icke-politiska aktörer som kulturella profiler, musiker exempelvis, hade vi inte undersökt om detta var en politisk skandal hade vi eventuellt kunnat nå en högre nivå av generaliserbarhet.

När det gäller validiteten har vi svarat på våra frågeställningar. Emellertid är detta en kvalitativ innehållsanalys med en metod, där vi visserligen utgått från vad forskare har gjort tidigare, som har inneburit att vi subjektivt gjort bedömningar om vad vi anser är relevant för vår studie. Detta kan bidra till att validiteten inte blir lika hög som den hade varit i en kvantitativ studie.

Vi är journaliststudenter med olika uppfattningar om public service och kommersiell press vilket kan innebära en risk för hur vi valt att analysera materialet och sedan presenterat vår resultatdel.

10 Referenslista

Aalberg, T., Esser, F., Reinemann, C., Strömbäck, J. & de Vreese, C. H. (2017) Populist political communication in Europe. New York, NY: Routledge

Allern, S. & Pollack, E. Scandalous! The Mediated Construction of Political Scandals In Four Nordic Countries. 2012. Responstryck AB, Borås.

Anderson, B. (2017) Tweeter-in-Chief: A Content Analysis of President Trump’s

Tweeting Habits. Elon Journal of Undergraduate Research in Communications. Hämtad från

https://www.elon.edu/u/academics/communications/journal/wp-content/uploads/sites/153/

2017/12/04_TwitterInChief_Anderson.pdf

Bali, H. [hanifbali]. (2018, 20 augusti) Beklagar verkligen att bilden gett sådana associationer, det ville jag verkligen inte ge. Poängen är att svensk skytte, precis som innebandy och andra sporter är en del av svenska föreningslivet. I detta fallet råkade skyttebanan ligga i källaren till gympasalen till en skola. [Tweet] Hämtad

från/​https://twitter.com/hanifbali/status/1031477186757312512

Boomgaarden, H, J., & Vliegenthart, R. (2006) Exploring the rise of anti-immigrant parties: The role of news media content. Election Studies.

Boomgaarden, H, J., & Vliegenthart, R. (2009) How news content influences

anti-immigration attitudes: Germany, 1993-2005. European Journal of Political Research.

Bos, L., van der Brug, W. & de Vreese, C. (2011) How the Media Shape Perceptions of Right-Wing Populist Leaders. Political Communication.

Bromander, T. 2012.Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?

Kållered: Ineko AB.

Claridge, C (2010) Hyperbole in English: A Corpus-based Study of Exaggeration. New York: Cambridge University Press.

Cummings, W & Jensen, B​ (13 feb, 2018). Why the AR-15 keeps appearing at America’s deadliest mass shootings. ​USA today. ​Hämtad från

https://eu.usatoday.com/story/news/nation/2018/02/14/ar-15-mass-shootings/339519002/

Ellinas, A. A. (2010) The media and the far right in Western Europe: Playing the nationalist card. Cambridge: UK: Cambridge University Press.

Entman ,R. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal of Communication.

Feeley, N. & Gottlieb, L, N. (1998) Classification system for health concerns, nursing strategies, and client outcome: nursing practice with families who have a child with a chronic illness. Department of Nursing, Montreal Children’s Hospital, Quebec.

Gerstlé, J. (2003). Une fenêtre d’opportunité électorale. Paris, France: Presses de Sciences Po.

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24, s-105 - 112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hanif Bali. (2018 7 november) I Wikipedia. Hämtad 2018 11-22, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Hanif_Bali

Hanif Bali (2018, 20 augusti) [Sverige har riktiga problem som behöver riktig politik.

Skolbränder, mord och upplopp. I slutändan var det inte jag som gav den största stöten mot tidningars trovärdighet utan tidningarna själva när de mitt under brinnande valrörelse, mitt under brinnande bilar, mitt under pågående mordvåg gör sig dumma på det här

sättet]. Hämtad från/ ​https://www.facebook.com/hanif.bali

Bali, H. hejahanif.se. (2018). Hanif Bali. Hämtad från/ ​https://hejahanif.se/hanif/

Bali, H. [hanifbali]. (2018 17 augusti). ​Ser att DN är upprörda över att Skyttedal poserar med vapen. Tänkte ge dem en hjärtinfarkt med att posera med en AR-15. Riktigt fin skyttebana hos Högsätra skola F-9. [Tweet]. Hämtad

från/​https://twitter.com/hanifbali/status/1030590610598768640

Jagers, J & Walgrave, S. (2005). Populism as political communication style. An empirical study of political parties’ discourse in Belgium. European Journal of Political Science.

Kerbel M. R., Apee S., Ross M. H. (2000). PBS ain’t so different. Public broadcasting, election

frames, and democratic empowerment. Harvard International Journal of Press/Politics.

Krippendorff, K. (1980) Validity in Content Analysis. University of Pennsylvania.

Departmental Papers (ASC)

Leboeuf, M. (2007) The Power of Ridicule: An Analysis of Satire. (Senior Honor Project, University of Rhode Island) Hämtad från/

https://digitalcommons.uri.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1065&context=srhonorsprog

&fbclid=IwAR2mzQQlDksAP6sYoqOpwHAhR9TQtF6AAQshaMguJBnI7rhSCAQPoz0 1U7k

Marwick, A. E., & Boyd, D. (2010). I Tweet Honestly, I Tweet Passionately: Twitter Users, Context Collapse, and the Imagined Audience. New Media & Society, 13(1), 114-133.

Mazzoleni, G., Stewart, J. & Horsefield, B. (2003) The Media and Neo-Populism: A Contemporary Comparative Analysis. Westport, CT: Praeger Publishers.

Midtbø, T. (2007) Skandaler i norsk politikk, Oslo: Universitets-forlaget.

Mjölbypartiet [Mjolbypartiet]. (2018, 20 aug) Bilden är skapad av oss och är SATIR. Det finns ingen agenda bakom - den anspelar bara skämtsamt på den då pågående dispyten mellan @dagensnyheter och @hanifbali. [Tweet]. Hämtad från

https://twitter.com/Mjolbypartiet/status/1024042800856408065

Modiri, N. [Hur Kan Vi?]. (2018, 14 oktober) #32 Hanif Bali - Hur kan vi prata om asylpolitik? [Videofil] Hämtad från/

https://www.youtube.com/watch?v=svYFA2FIOMo&t=134s

Nyhetsmorgon (2015, 21 februari) Så rätt hade Alexander Bard om internet - redan för 20 år sedan - Nyhetsmorgon (TV4). [Videofil] Hämtad från/

https://www.youtube.com/watch?v=6VfZsoMZEdg

Nord, L. (2014) Drevjournalistikens drivkrafter och dynamik. Visby: eddy.se ab

Park, C. S. (2013). Does Twitter Motivate Involvement in Politics? Tweeting, Opinion Leadership, and Political Engagement. Computers in Human Behavior, 29(4), 1641-1648.

Pollack, E. (2016). Mediedrev och politiska skandaler. In K. Almqvist (Ed.), Medielandskapet. Stockholm: Axel och Margaret Sx:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål

Pollack, E. & Allern, S. (2009) Skandalens Markedsplass politikk, moral og mediedrev.

Bergen: Fagbokforlaget.

Price, V, Tewksbury, D & Powers, E (1997). Switching Trains of Thought. The Impact of News Frames on Reader’s Cognitive Response. Communication Research.

Samuelsson, F. (2018, 27/8). Björklund om Bali: “Brist på omdöme”. Expressen. Hämtad från/ ​https://www.expressen.se/nyheter/bjorklund-om-bali-brist-pa-omdome/

Shoemaker, Pamela J. & Reese, Stephen D. (2014) Mediating the Message in the 21​^st Century. A Media Sociology Perspective. New York: Longman.

Skoglund, K & Lundberg Andersson, H. (2018, 20/8). Jan Björklunds vapenhugg på Hanif Bali: Omdömeslöst. Expressen. Hämtad från/

https://www.expressen.se/nyheter/jan-bjorklunds-vapenhugg-pa-hanif-bali-omdomeslost/

Strömbäck, J. (2015) Makt, Medier och Samhälle: en introduktion till politisk kommunikation (2. upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.

SVT Nyheter (2017). Så arbetar vi på SVT Nyheter. Hämtad från/

https://www.svt.se/nyheter/sa-arbetar-vi-pa-svt-nyheter

Sveriges Radio (2017). Vår journalistik. Hämtad från/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3113&grupp=20752&artikel=67093 70

Thompson, J.B (2000) Political Scandal. Power and Visibility in the Media age.

Cambridge: Polity Press.

Thornéus, E. (2018, 29 juni) De dog i skjutningen i Maryland. Aftonbladet. Hämtad från/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/7lGJkV/de-dog-i-skjutningen-i-maryland

TT/Ekot (2018, 21/8). Bali har raderat kritiserad bild. Sveriges Radio. Hämtad från/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7023639

Tumasjan, A., Sprenger, T. O., Sandner, P. G., & Welpe, I. M. (2010). Predicting Elections with Twitter: What 140 Characters Reveal About Political Sentiment.

Association for the Advancement of Artificial Intelligence, 178-185.

Twitter. (2017). Tweet Activity Dashboard | Twitter Help Center. Retrieved November 01, 2017, from https:// support.twitter.com/articles/20171990

Ausserhofer, J., & Maireder, A. (2013). National Politics on Twitter. Information, Communication & Society, 16(3), 291-314.

Twitter. (2018). Nya Moderaterna. Hämtad från/​https://twitter.com/nya_moderaterna

Twitter. (2018). Hanif Bali. Hämtad från/​https://twitter.com/hanifbali

Walgrave, S. & De Swert, K. (2004) The making of the (issues of the) Vlaams Blok.

Political Communication.

Youtube. (2018). Navid Modiris podcast, Hur Kan Vi?. Hämtad 2018-11-08 från https://www.youtube.com/watch?v=svYFA2FIOMo