Efter analysen av samtliga texter finner inte vi att public service, i detta fall Sveriges radio och SVT Nyheters innehåll skiljer sig märkbart mycket från Aftonbladet och Expressen, det skulle kunna bero på att medierna i många fall har refererat till varandra och att stora delar av den information de använder är vad Hanif Bali skriver och de båda inläggen det handlar om.
Det finns inte något enligt oss som tyder på att Sveriges radio eller SVT Nyheter inte skulle fullfölja deras uppdrag i och med den händelse vi har analyserat. (SVT Nyheter, 2017) (Sveriges Radio, 2017). Det är emellertid av värde att poängtera en tidigare nämnd artikel där delar av en publicerad Tweet av Hanif Bali plockades isär. En mening i den tweet Hanif Bali gjort exkluderades (Källén, Sveriges Radio 2018) i den meningen beskriver han att han befinner sig på en skyttebana (Hanif Bali, 2018). Dock är det inte möjligt att ha vetskap om denna mening inte togs med på grund av ett misstag eller om det skulle vara en medveten gestaltning av journalisten i fråga. Men faktumet att informationen om att Hanif Bali befinner sig på en skyttebana framgår inte i artikeln (Källén, Sveriges Radio 2018).
De medier vi valt att analysera har försökt låta Hanif Bali komma till tals och låtit flera andra parter komma till tals angående händelsen, exempelvis Moderaterna,
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalernas partiledare Jan Björklund.
Något som alla de medier som har analyserats har gemensamt är att antalet artiklar inom varje medium har inkluderat beskrivningar och lyft upp delar som handlar om hur Tidningsutgivarna ser på saken, vanligt förekommande är att de uttalar sig om att detta anspelar på hot och våld mot journalister, ibland citeras även Tidningsutgivarnas vd när
hon nämner den Sundsvallsnazist som tidigare stod åtalad för förberedelse mot mord på två journalister (Alamaa, SVT Nyheter 2018), samt Jan Björklund och en polis
Twitterinlägg där ordet skolskjutningar nämns. Detta skulle kunna ge tankar hos läsarna som om att detta är att ta på ett stort allvar något som Hanif Bali själv skriver att han inte menat, han skriver även att medierna gör sig dumma i och med dessa publiceringar.
(Hanif Bali, 2018)
“Beklagar verkligen att bilden gett sådana associationer, det ville jag verkligen inte ge.
Poängen är att svensk skytte, precis som innebandy och andra sporter är en del av svenska föreningslivet. I detta fallet råkade skyttebanan ligga i källaren till gympasalen till en skola.” Hanif Bali.
“Sverige har riktiga problem som behöver riktig politik. Skolbränder, mord och upplopp.
I slutändan var det inte jag som gav den största stöten mot tidningars trovärdighet utan tidningarna själva när de mitt under brinnande valrörelse, mitt under brinnande bilar, mitt under pågående mordvåg gör sig dumma på det här sättet.” Hanif Bali.
Visserligen är det i några fall som tidningarna har valt att publicera båda dessa tidigare nämnda citat men det framgår inte i alla artiklar.
7.1 Resultat: Kan händelsen definieras som en politisk skandal?
Begreppet “politisk skandal” passade inte in på den händelse som skrivits av medierna som har att göra med Hanif Bali. Även om Jeanette Gustafsdotter får komma till tals i många fall där hon bland annat nämner “hot och våld mot journalister”, vilket skulle kunna betraktas som att hon syftar på ett normöverskridande eller en moralisk
överträdelse av Hanif Bali. så framgår det inte på något sätt att allmänheten har påverkats negativt vilket är en förutsättning för att händelsen ska kunna betraktas som en politisk skandal. (Bromander, 2012). Vi använde oss även av Thompsons (2000) definition av politisk skandal för att göra vår definition av begreppet bredare och tydligare, Thompson (2000) nämner fem egenskaper en politisk skandal ska inneha för att kunna betraktas som en sådan, där kan man säga att denna händelse uppfyller fyra av de fem egenskaperna.
Dock uppfyller inte händelsen “den tredje egenskapen”, det vill säga, att människor inte
blivit chockade eller skakade över denna skandal.
7.2 Resultat: “Nu har det väl gått någon vecka sen jag var med om ett riktigt drev”
Rubriken är ett citat av Hanif Bali som är hämtat från Navid Modiris Youtube-kanal “Hur Kan Vi?” (Youtube, 2018). Hanif Bali själv menar att han blivit utsatt för ett mediedrev i och med vad som skrivits om honom i medierna. Vi förhåller oss till Ester Pollacks
(2012) definition av begreppet mediedrev. Det som har skrivits om Hanif Bali kan till viss del ses som personfokuserade anklagelser av bland annat Jeanette Gustafsdotter, Jan Björklund och de som kommit till tals från Socialdemokraternas sida, och det är flera redaktioner som deltar i rapporteringen där de har till stor del samma perspektiv och dramaturgi. Rapporteringen skulle även kunna ses som om att den karakteriseras som en skandal. Dock är inte antalet artiklar som analyserats, “det vill säga 20 stycken” att betrakta som en omfattande rapportering, rapporteringen har heller inte varit intensiv enligt oss, detta eftersom artiklarna som skrivits inte publicerats dag efter dag, samt att det rör sig om fåtal dagar av publicering kring denna händelse. Med detta urval betraktar inte denna studie händelsen som ett mediedrev i och med det antal artiklar som har analyserats.
7.3 Resultat: Likheterna och skillnaderna mellan Hanif Bali och populismen
Vi frågade oss frågan om det finns några likheter mellan Hanif Bali och populism och i så fall vad dessa likheter skulle vara. Om vi utgår från Jagers och Walgraves (2005)
nyckelelement för att beskriva populism så kan vi uttyda liknande drag mellan Hanif Bali och populism. Enligt Jagers och Walgrave (2005) är populism emot “eliten” i samhället och använder sig av uteslutande kategorier för att bli av med specifika grupper som är indelade i en särskild kategori. Utifrån det materialet vi har tagit del av ser vi att Jeanette Gustafsdotter, som är en del av underkategorin tredje parten, anklagar Hanif Bali för att föra ett krig mot Dagens Nyheter och även hota journalister och medier (Thomsen, 2018;
Källén, Sveriges Radio 2018). Emellertid har det framgått att det ena inlägget har varit
satiriskt (Mårtensson, SVT Nyheter 2018) men Jeanette Gustafsdotter säger att det inte är ett fall av satir (Lundberg Andersson, Svensson, Israelsson, Andersson, Åkesson,
Expressen, 2018). I vilket fall som helst går det under den punkten att förklara Hanif Bali som populist. En annan punkt som Jager och Walgrave (2005) skriver om är att populism hänvisar alltid till människorna för att rättfärdiga sina åtgärder genom att tala och
identifiera sig med människorna. Eftersom att inte Hanif Bali personligen uttalar sig särskilt mycket om detta i artiklarna så kan vi inte heller påstå att detta är något han gör.
Utgår man ifrån Aalberg och de Vreeses (2017) olika beskrivningar om vad som definierar en populistisk aktör kan man finna andra likheter. Dessa likheter är dock
bakvända; exempelvis är media tenderar att publicera dramatiska rubriker som är skapade av populistiska aktörer (Aalberg & de Vreese, 2017). I detta fallet är det att media har utgått från vad Hanif Bali har publicerat och skapat rubriker efter det. En annan insikt som Aalberg och de Vreese (2017) skriver om är att en populistisk aktör behöver synas i medier eller vara i “luften av publicitet”. Vi kan definitivt påpeka att Hanif Bali har varit uppe på mediernas agenda en hel del den senaste tiden men det finns några argument som talar emot dessa påpekanden. I deras studie fann de att populistiska partier är mer
beroende av medier för att de har en svagare partiorganisation i jämförelse med de äldre traditionella partierna. Moderaterna är inte att betrakta som ett utav Sveriges mindre partier och att anse att det skulle ha en svag partiorganisation har vi inte stöd för.
Sammanfattningsvis kan vi säga att det finns likheter såväl som skillnader mellan Hanif Bali och populism och en populistisk aktör vilket vi har redovisat.
8 Inlägg-B
Det inlägg som vi i problemformuleringen kallar inlägg-B, alltså det bildmontage där Hanif Bali har klippts in på framsidan på ett fodral på spelet Call of Duty där det står
“Hanif & DN at war”, så rör detta sig om en uttalad satir, av satirkontot Mjölbypartiet (Mjölbypartiet, 2018). “Satir” är en av våra underkategorier som endast förekommer en gång bland de analyserade artiklarna. “Moderaterna och satir” är en annan av våra underkategorier som förekommer sex gånger. Dessa kategorier tillsammans är betydligt
mindre frekventa än alla det andra kategorierna var för sig. Det som ska poängteras är att underkategorin “Moderaterna och satir” rör sig om de gånger Gunnar Strömmer, M, fått komma till tals och förklarat att inlägg-B är en så kallad satir, det är i stort sätt så samtliga medier valt att gestalta satir förutom Sveriges radio. Visserligen lät Sveriges radio en annan person komma till tals i ett fall där denna beskrev detta inlägg som en satir. Det vi kan se i resultatet av denna del är att medierna mer sällan lyfter fram en gestaltning om att inlägg-B rör sig om satir och att de istället väljer att lyfta fram andra delar av händelsen i stor utsträckning.