Under intervjuerna fick deltagarna frågan om vad de tror motiverar andra personer till fysisk aktivitet och till ett deltagande i Ironman. Många hävdar att andra människor värnar om sin psykiska och fysiska välmående och därav utövar fysisk aktivitet. Ironman är en produkt där individerna kan värna om sin egen hälsa och samtidigt visa sig starka utåt. Respondenterna menar på att andra människor motiveras till ett Ironmandeltagande via olika anledningar. Flertalet hävdar att statusen och prestigen som uppstår efter ett avklarat lopp är en stark motivationsfaktor. En del respondenter ansåg också att ett deltagande i Ironman är en form av personlig utveckling, eftersom personer vill visa sig starka och kapabla till tuffa utmaningar.
Noterbart är att det råder en viss avvikelse i vad respondenterna själva anser vara anledningen till ett deltagande, gentemot vad de tror andra motiveras av. Exempelvis hävdar många att statusen ligger till grund för ett deltagande, men få hävdar detta som en anledning till varför de själva valt att delta. Detta föranleder oss till frågan: varför uppger respondenterna inte att de motiveras av statusen som medföljer i samma utsträckning som de tror att statusen är det som motiverar andra till ett deltagande?
Vi reflekterar därför över huruvida det kan upplevas som en känslig eller obekväm sanning att erkänna
37
att man motiveras av statusen som medföljer efter ett avklarat lopp. Prestige och status är måhända två begrepp som är känsliga inom området konsumentbeteende, och således inget som respondenterna är intresserade av att uttrycka utåt. Vi kan tolka detta faktum som att en del relevant information uteblivit i intervjuerna. Eller så kan man göra tolkningen att status och prestige är en underliggande motivationsfaktor som undermedvetet påverkar respondenten i dess aktiva val till ett deltagande.
Vi kan också rannsaka oss själva och våra intervjutekniker, då en trygg respondent svarar mer utförligt (Bryman, 2011). Måhända är det någon approach från oss intervjuare som fått respondenterna nervösa eller osäkra, vilket lett till ovanstående utfall. Merriam (1994) beskriver att man som forskare måste ställa sig kritisk till relationen mellan intervjuare och respondent, eftersom det kan påverka utfallet från intervjuerna. Något som leder till ett funderingar om utseendet eller tonen från oss intervjuare påverkat respondenterna.
38
6. Slutsats
Studiens primära syfte var att inbringa förståelse kring vad som motiverar personer till ett deltagande i Ironman. Produkten Ironman är ett relativt nytt ämne som framvisar ett säreget konsumentbeteende.
Detta då deltagarna betalar dyra pengar för en anmälan till loppet, samtidigt som stora uppoffringar kring vardagen också måste göras för att få igenom en satsning. Det är således en stor dos pengar, engagemang, tid och ansträngning som ska till för ett deltagande. Detta utan att få något nämnvärt i utbyte, mer än ett deltagande och statusen som det medför. Med studien ville vi därför bringa klarhet i huruvida det är en viss typ av människor som är beredd att göra dessa uppoffringar och motiveras till evenemang likt Ironman, trots allt det kräver.
Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöktes relevanta områden hos deltagarna, för att bringa klarhet kring diverse bakomliggande faktorer. Intervjuerna ingav tänkvärd information kring deltagarnas perspektiv och tankar på ett medverkande i Ironman. Resultatet från studien visar att personer med en idrottslig bakgrund är mer benägna att delta i utmaningar likt Ironman. Detta påstående baseras utefter det faktum att majoriteten av respondenterna innan sitt deltagande i Ironman hade varit aktiva inom någon form av organiserad idrott. Flertalet av dem hade dessutom en bakgrund med träning och tävling på elitnivå.
Enligt studien är det många yttre faktorer som är med och spelar roll för motivationen till ett deltagande.
Respondenterna menar på att Ironman är en rolig och social utmaning, som också är väldigt tuff. Ordet
“social” förekommer ofta under intervjuerna och är en sak många respondenter lägger mycket vikt kring.
Således är det en yttre sort av motivation i form av den sociala aspekt som råder för deltagarna. Ett fullföljande av loppet kan dessutom inbringa en status som en “Ironman”, något som många respondenter lägger stor vikt vid. Alltså har bekräftelse i form av status också en stor inverkan på deltagarna. Noterbart och ytterst intressant är att deltagarna själva inte hävdar bekräftelsen som en motivationsfaktor för egen del, men hävdar att denna är en sak som driver andra till ett deltagande.
Således finns där ett litet gap, vilket vi tror kan förklaras av att människor inte riktigt vill erkänna att de drivs av bekräftelse och social status. Något som leder oss till slutsatsen att personer som deltar i Ironman jagar social uppskattning och självförverkligande, snarare än mållinjen i sig.
Huruvida det är en viss typ av människor som motiveras till ett deltagande eller inte är en fråga vi anser oss ha för lite information att besvara på ett adekvat sätt. Detta då urvalet vi jobbat med är för litet. Men inom ramen för Ironman Kalmar och det år vi undersökte kan vi tolka att det är vissa faktorer som är genomgående för deltagarna i studien. Detta som att samtliga haft en bakgrund bestående av mycket idrott och träning. Men också att många drivs av att testa sina gränser och få bekräftelse för detta.
39
6.1 Bidrag
Studien bidrar med kunskap om en ny växande marknad som avser tuffa idrottsevenmang likt Ironman Kalmar. Det råder ett stort engagemang från konsumenterna som är villiga att avsätta mycket ansträngning, tid och pengar för att kunna genomföra tävlingen.
Kunskap om den nya marknaden med varierande utbud av idrottsevenamng är betydelsefull för folkhälsan. Den får flera människor att röra på sig, samtidigt som den ger motivation till vardaglig träning. Detta kan bidra till minskning av diverse folksjukdomar samt gynna samhället ur ett ekonomiskt perspektiv. Studien visar också att sociala medier samt medias inverkan i att framställa deltagarna som
“hjältar” har en starkt motiverande funktion. Denna status är något fler områden kan använda sig av för att skapa samma engagemang kring sina produkter. Exempelvis kan denna ”hjältestatus” vara relevant för olika typer av utbildningar och företag för att skapa en större hype kring yrkesval samt produkter.