Konsumenter av tuffa idrottsevenemang motiveras av social status: Kvalitativ studie om utövarnas motivation till Ironman

(1)

Kandidatuppsats

Internationella marknadsföringsprogrammet

Konsumenter av tuffa idrottsevenemang motiveras av social status

Kvalitativ studie om utövarnas motivation till Ironman

Företagsekonomi 15 hp

Växjö / Ystad 2020-06-05

Emil Quick och Nils Dahlin

(2)

1

(3)

2

Sammanfattning

Syftet med denna studie har varit att förstå vad som motiverar personer till ett deltagande i tuffa idrottsevenemang, likt Ironman Kalmar. Det är ett annorlunda konsumentbeteende, där människor är villiga att betala dyra pengar för något som fysiskt sett inte ger något i gengäld. Det “enda” som går att tillgodose sig via ett deltagande är statusen som ett genomfört lopp inbringar. Dessutom är människor villiga att lägga ner en enorm mängd tid för träning, planering och förberedelser inför dessa evenemang.

En deltagare på Ironman Kalmar får räkna att vara aktiv i allt från 8 - 16 timmar, beroende på hur snabbt loppet genomförs. Intresset ligger således i att förstå vad som motiverar deltagarna, trots alla former av uppoffringar som ett medverkande kräver.

En kvalitativ ansats genom en flerfallsstudie har tagits för att undersöka saken. Vi har genom semistrukturerade intervjuer pratat med tio olika deltagare som genomfört Ironman i Kalmar. För att få en jämn könsfördelning på studien valde vi att intervjua fem kvinnor och fem män. Respondenternas svar har analyserats och presenteras i arbetet i form av en korsanalys, vilket sedermera lett fram till resultatet. Resultatet visar att deltagarna har flera gemensamma perspektiv till ett deltagande på Ironman Kalmar, men även en del som skiljer sig. Många av respondenterna har en bakgrund bestående av mycket träning. En del respondenter kommer även från en tidigare elitsatsning. Respondenterna menar att motivationen till ett deltagande stärks av yttre faktorer som publik, sociala medier och omgivning.

Flera respondenter upplever att media har byggt upp en “hjältestatus” kring Ironman Kalmar, något som förstärks via sociala medier. Detta påverkar hur deltagarna upplever loppet och skapar ett mervärde i form av statusen. Respondenterna motiveras också av att se vad andra gör och tenderar att testa sina egna färdigheter därefter. Enligt intervjuerna är detta något som påverkat en del av konsumenterna i sitt aktiva val att delta i loppet.

Sammanfattningsvis kommer studien fram till att idrottsevenemang likt Ironman Kalmar, innebär mycket mer än bara en tävling. Det ger en boost av självförtroendet och motiverar deltagarna i deras vardagliga träning, samtidigt som det anses vara en social och rolig aktivitet. Studiens slutsats är att konsumtionen av lopp likt Ironman Kalmar är ett unikt beteende där deltagarna söker social

uppskattning och bekräftelse snarare än att de jagar mållinjen för loppet.

Nyckelord: Ironman, sociala medier, konsumentbeteende, motivation och fysisk aktivitet

(4)

3

Abstract

People are nowadays willing to pay a great amount of money and put down a lot of time, energy and engagement in order to participate in tough sport events, like Ironman Kalmar. To finish the lap the participants have to be active between 8 - 16 hours, depending on how fast they go. People are willing to spend a lot of time and energy for the lap, even though there does not seem to be any particular thing to get in return from the participation, except for the status of finishing. Therefore the aim of this study is to investigate and understand the consumption of tough sport events like Ironman Kalmar, what motivates people to do such things.

To do this we conducted semi structured interviews with ten people who themselves had participated in Ironman Kalmar. To get a good spread in the study we choose to interview five women and five men.

From the interviews we gathered relevant empirical for the aim of the study. All interviews were performed separately, and we made sure to take notes during the time.

The results from this study and our participants show that there are some similar, but also some different perspectives in the participation of Ironman Kalmar. A majority of the respondents use tough sport event to fill their physical needs and get self-esteem. Furthermore the results show that participation in Ironman Kalmar is far more than just the lap. Social interaction, boost of self-confidence, great motivation for workout and cool challenge are some of the perspectives the participants mention. All the participants actually shared the idea that Ironman is a great challenge to overcome. Which according to the result also was a great boost for them, in order to workout and complete the lap.

The final thoughts and findings from this study is that a participation in Ironman Kalmar indicates a new kind of consumer behavior. One where people are willing to pay a great amount of money and put down a lot of time in order to reach the status of something, rather than chasing the finish-line itself.

Keywords: Ironman, motivation, consumer-behavior, social media and physical activity

(5)

4

Innehåll

1. Inledning 6

1.1 Bakgrund 6

1.2 Syfte 8

1.3 Frågeställning 8

1.4 Avgränsningar 8

2. Teoretiskt ramverk 9

2.1 Maslows Behovstrappa 9

2.2 SDT - Självbestämmandeteorin 10

2.3 CET - Kognitiv utvärderingsteori 10

2.4 Motivation 11

2.5 Inre motivation 11

2.6 Yttre motivation 12

2.7 Självförverkligande 12

3. Metod 13

3.1 Kvalitativ metod 13

3.2 Trovärdighet, giltighet, transparens samt rimlighet 14

3.3 Urval 14

3.4 Datainsamling och bearbetning 15

3.5 Analysmetod 15

3.6 Tillvägagångssätt bakgrund och tidigare forskning 16

3.7 Intervju och kontakt 16

3.8 Resultat och Analys 17

3.9 Metoddiskussion 17

3.10 Etik 18

4 Empiri 20

4.1 Respondent 1 20

(6)

5

5. Analys 30

5.1 Atleternas Träningsbakgrund 30

5.2 Ironmans tillfredsställande av behov på olika nivåer 31

5.3 Inre motivation 33

5.4 Yttre motivation 34

5.5 Tävlingsmiljöns och det sociala sammanhanget 35

5.6 Diskussion 35

5.7 Generella motivationsfaktorer till ett deltagande i Ironman 36

6. Slutsats 38

6.1 Bidrag 39

Källförteckning

Bilagor

(7)

6

1. Inledning

I följande del kommer vi presentera den information som ligger till grund för valet av studiens syfte.

Det redogörs tidigare forskning inom sociala medier, fysiskt aktivitet och motivation. Dessa område länkas samman och mynnar sedermera ut i studiens frågeställning.

1.1 Bakgrund

Träning och fysisk aktivitet har länge varit ett inslag i människors liv. Det finns mycket forskning som visar på de positiva aspekter som fysisk aktivitet har på människan. Alltifrån att förebygga fetma och andra välfärdssjukdomar, till att bidra till en god psykisk hälsa (Riksidrottsförbundet 2011). Enligt forskning räcker 30 minuters fysisk aktivitet per dag för att hålla sig frisk och enligt rapporten dras svenskarna till aktiviteter som löpning, simning och cykling. Tendensen som råder i samhället är emellertid att utövandet av fysisk aktivitet i många former sträcker sig över 30 minuter per dag för många. Ironman Kalmar som studien undersöker är ett exempel på detta och för att delta i loppet krävs det stora uppoffringar i form av tid, pengar, kost, träning och engagemang. Anmälningsavgiften ligger exempelvis på 5000 kr och ett medverkande kräver 8 - 16 timmar fysisk ansträngning, beroende på hur snabbt deltagaren springer (Ironmans officiella hemsida, 2020). Således krävs det väldigt mycket av deltagarna för att få ihop sin satsning på Ironman Kalmar och enligt Andreassons & Danielssons (2016) blir livspusslet med familj, jobb och fritid svårt att få ihop vid en sådan satsning. En konsumtion av Ironman Kalmar avspeglar därav ett unikt köpbeteende där konsumenterna är villiga att göra stora uppoffringar, utan att få något konkret i utbyte. Uppoffringar likt dessa är bland konsumenterna svåra att hitta i någon annan produktkategori. Intresset ligger därför i att förstå vad som motiverar deltagarna att så helhjärtat gå in för evenemanget.

Enligt Puchan (2004) har digitaliseringens framfart påverkat de flesta marknader, så även marknaden för idrottsevenemang. Ironman är en utmanande prövning som skiljer sig från traditionella idrottsevenemang och loppet har fått ett stort intresse i det svenska samhället.

Appelblad (2011) studie skildrar hur idrottsevenemang och tävlingar tenderar sträcka sig till allt längre och mer utmanande distanser, något som en Ironman avspeglar. 30 minuters fysisk aktivitet som riksidrottsförbundet rekommenderar överskrids med råge vid ett medverkande i en Ironman. En studie som gjorts av Granskog (1992) menar att uppsvinget för Ironman beror på att sporten tilltalar den breda målgruppen Oavsett ålder, kön eller idrottslig bakgrund så kan alla tilltalas av sporten. Vidare forskning visar att motivationen till ett deltagande i Ironman grundar sig i att det är en häftig och rolig aktivitet.

Andra aspekter som nämns i studien är social gemenskap och personlig utveckling (Kroneberg, 2012).

Något som samspelar med vad GonzálezCutre & Sicilia (2012) påvisar i sin studie, där de framhäver hur stor inverkan miljön samt upplevd kunskap har för motivering kring träning och tävling.

(8)

7

Enligt Brymer & Schweitzer (2012) uppstår en speciell känsla hos deltagare som tar sig an en så pass krävande uppgift som en Ironman. De menar på att det är en form av rädsla som uppstår under utförandet av sådana utmaningar. En rädsla som enligt dem är en stor del av upplevelsen och betydelsen för deltagarna. I studien är samtliga respondenter fullt medvetna om de intensiva känslor som kan uppstå under förberedelserna samt under utförandet av tuffa utmaningar. Ändock är de motiverade till att fullfölja sitt deltagande. Motivation har således en stor inverkan på satsningen på en Ironman och enligt Jenner (2004) kan motivation delas in i en yttre och en inre komponent. Komponenter som påverkar receptorer i hjärnan och därefter skapar ett beteende och ligger till grund för hur en individ motiveras till något. Enligt Riksidrottsförbundet (2011) ligger motivationen hos idrottsutövare i faktorer som glädje, förbättrad hälsa samt gemenskap. Rapporten visar också att 23% av det svenska folket är aktiva inom någon organiserad idrott. Eagleman (2013) menar på att det inte råder någon skillnad kring motivationen mellan män och kvinnor.

Carroll & Alexandris (1997) studie undersöker hur uppfattningen av begränsningar och styrkor påverkar motivationen och deltagande i fysisk aktivitet. Lusten och viljan att delta baseras på hur en individ uppfattar sina styrkor och begränsningar. Samt vad som kan göras för att överkomma sina begränsningar. Författarna kommer i studien fram till att det finns en märkbar skillnad i relationen mellan upplevda begränsningar och deltagande på idrottsaktiviteter. Enligt Wiberg (2018) motiveras människor i dagens samhälle i allmänhet av att uttrycka och visa andra vad de själva åstadkommer.

Wiberg (2018) menar också på att detta är ett nytt fenomen, som vuxit fram då världen för tillfället befinner sig i den tredje digitala vågen. Puchan (2004) påpekade hur digitaliseringen förändrat många marknader. De förändrade mönstret Wiberg (2018) beskriver, leder till att människor idag i större utsträckning konsumerar produkter som uttrycker dem själva. Via dagens digitaliserade samhälle har sociala medier blivit en daglig rutin för många där det blir lätt att sprida information till bekanta om ett åstadkommande. Således ökar medvetenheten ute i samhället, vilket kan öka intresset eller nyfikenheten gentemot olika saker. Isefjord & Kilvéus (2019) styrker detta påstående och menar att det årligen skapas en stor medial uppmärksamhet kring Ironman Kalmar, där media framhäver deltagarna som hjältar.

Något som kan vara en bidragande orsak till det stora intresse som råder för evenemanget. Enligt Puchan (2004) har det förändrade medielandskapet lett till att sporter och evenemang likt Ironman vuxit. Detta då social status och publicitet idag har stor effekt på idrottsutövare och styr vilka sporter som dessa väljer att satsa på.

(9)

8

1.2 Syfte

Syftet med studien är att få kunskap kring vad som motiverar personer till ett deltagande i tuffa idrottsevenemang likt Ironman Kalmar. Vi ställer oss frågan huruvida det är en viss typ av människor som är beredda att göra allehanda uppoffringar och motiveras till ett medverkande. Det skildrar ett unikt konsumentbeteende där konsumenterna lägger ner mycket tid, pengar och engagemang för sin satsning utan att få någon nämnvärt i utbyte.

1.3 Frågeställning

Är det en viss typ av människor som är beredda att göra allehanda uppoffringar men ändå motiveras till ett deltagande i Ironman Kalmar?

1.4 Avgränsningar

Studien fokuserar på Ironman Kalmar och respondenterna för intervjuerna avgränsas till tio deltagare.

Samtliga respondenter är svenskar i åldersspannet 20 - 40 år som själva deltagit på Ironman Kalmar.

För att få en jämn könsfördelning kommer studien luta sig emot fem kvinnor och fem män. Vi har även valt att avgränsa undersökningen till “amatörer” på loppet, detta då incitamenten att delta kan skilja sig från eliten. Eliten klassar vi de deltagare som får betalt via sponsorer för att medverka på loppet. Eller de deltagare som är med och tävlar om de främsta placeringarna och tillhörande

prispengar. Vi är endast intresserade av att undersöka de personer som betalar för ett deltagande, utan att få något nämnvärt i utbyte - förutom ett deltagande.

(10)

9

2. Teoretiskt ramverk

För att förankra studien i vetenskap har vi valt att arbeta med tre teorier samt några teoretiska begrepp.

Teorierna och begreppen har valts ut för att på bästa sätt passa studiens syfte och på så sätt bringa klarhet i ämnet.

2.1 Maslows Behovstrappa

Behovstrappan uppfanns av psykologen Maslow år 1970 och kom senare användas inom bland annat konsumentbeteende, för att förstå sig på människors motivation. Behovstrappan beskriver människans fysiologiska behov, genom en trappa bestående av fem steg vilket illustreras i bilaga 1. De lägsta trappstegen utgör de grundläggande behoven för en människa och enligt Maslow (1970) måste varje nedanstående trappsteg vara uppfyllt för att en individ skall kunna klättra uppåt på stegen.

Behovstrappan illustreras i bilaga 1 och är uppbyggd enligt följande steg:

● Första steget innefattar de fysiska behoven, såsom mat vatten, sömn och träning.

● Andra steget innefattar behovet av säkerhet, såsom tak över huvudet, skydd och övrig säkerhet.

● Tredje steget innefattar behovet av tillhörighet, det innebär vänskap, kärlek och att vara uppskattad av människor i sin omgivning.

● Fjärde steget innefattar egocentriska behov, såsom status, prestige, prestation och färdighet.

● Femte steget innefattar självförverkligande. Att uppnå femte och översta steget innebär att en individ uppnår sin fulla potential och upplever berikande upplevelser. I detta stadie kan individen bestämma över sig själv och göra vad den vill med sin fulla potential (Maslow, 1970).

Vi gör tolkningen att de nedre stegen måste vara uppfyllda för att att en individ skall kunna genomföra en en Ironman. Saknar en individ mat, vatten, sömn eller säkerhet kommer den inte kunna fullfölja en Ironman. Så för att förstå sig på vad som driver en individ till att göra en Ironman är det främst de tre översta stegen som kan fungera som motivation. Vi kommer därför att analysera resultatet och kategorisera motiven utifrån “tillhörighet”, “egocentriska behov” och “självförverkligande”. Detta styrks med forskning från Solomon et al. (2013) som menar att att idrott används för att uppnå eller försöka uppnå självförverkligande.

Annan forskning som också styrker detta är Schuler et al (2014), vars studie visar att uthållighetsidrottare motiveras till fysisk aktivitet genom den sociala gemenskap som råder. Har det sociala sammanhanget en positiv inverkan påverkas idrottaren positivt och motiveras därtill. Motsatt effekt skådas om den

(11)

10

sociala gemenskapen inte har en positiv inverkan på utövaren. Kroneberg (2012) menar att motivationen hos deltagarna påverkas av den sociala gemenskap som råder. Tredje steget som i Maslows trappa handlar om gemenskap och tillhörighet visar sig spela stor roll för motivationen hos uthållighetsidrottare, enligt ovanstående.

2.2 SDT - Självbestämmandeteorin

Självbestämmandeteorin behandlar tre av människans fysiologiska behov. Behoven är enligt teorin social meningsfullhet, en känsla av kompetens och självbestämmande. Människor strävar efter att uppfylla dessa behov och hos de individer som lyckas, uppnås en känsla av välbefinnande. Långt ifrån alla människor lyckas med detta, men hos de som lyckas menar Deci & Ryan (2002) att individen har nått sin fulla potential. Social meningsfullhet innebär att individen känner ett behov av att integrera och socialisera sig med andra människor. Kompetens beskrivs som att individen har en upplevd kontroll och att den klarar av en specifik uppgift genom sin kompetens. Deci och Ryan (2002) definierar också självbestämmande som ett medfött behov av att vara unik och leva självständigt. Det innebär att individen tar ett personligt ansvar för att leva självständigt.

Enligt SDT finns det två primära motivationsfaktorer, vilka är inre och yttre motivation. Inre motivation grundar sig i en inre vilja, exempel kan vara att individen har ett inre driv till att bli bättre eller finner en viss uppgift rolig. Yttre motivation kommer utifrån och kan vara olika former av yttre belöningar.

Precis som Maslow (1970) beskriver SDT att människan har ett behov av att känna social meningsfullhet och integrera med andra människor. Kompetens kopplar vi till fjärde steget i behovstrappa som innefattar prestation och färdighet. Självbestämmande kopplar vi till det översta steget i Maslows behovstrappa som innebär att individen har full kontroll över sin tillvaro och kan leva som den behagar med sin fulla kapacitet. Det tredje steget i Maslows behovstrappa är emellertid också aktuellt, då många poängterar gemenskapen inom sina sporter, men också inom Ironman.

2.3 CET - Kognitiv utvärderingsteori

Den kognitiva utvärderingsteorins ändamål är att förklara vilken påverkan omgivningen och yttre faktorer har på den inre motivationen. Kognitiv utvärderingsteori har två utgångspunkter som är miljö och socialt sammanhang. Dessa två utgångspunkter skapar känslor hos en individ, känslor som i sin tur

(12)

11

påverkar hur en individ uppfattar sin kompetens. Det betyder att en individ kan genom miljö och det sociala sammanhanget som den befinner sig i, uppleva en förbättrad eller försämrad känsla av sin egen kompetens. Vid tuffa utmaningar påverkas den inre motivationen av hur individen ser på sin egen kompetens relaterat till självbestämmandeteorin. Miljöer och sammanhang som genomsyrar en hög grad upplevd kompetens ökar den inre motivationen. På samma sätt minskar den inre motivationen i miljöer och sammanhang där den upplevda kompetensen är låg (Ryan and Deci 2000).

I vårt fall blir Ironmantävlingen miljön för utmaningen. Det sociala sammanhanget kommer innefatta det som finns runt själva tävlingsområdet, exempelvis publik, funktionärer, media samt sociala medier.

Det sociala sammanhanget hänger främst ihop med de tre översta stegen i Maslows behovstrappa.

CET beskriver en mer detaljerad kunskap om utövarens omgivning och sociala sammanhang kopplat till utövarens motivation för Ironman. Detta oavsett om utövarens motiv handlar om tillhörighet, egocentriska behov eller självförverkligande. Modellen används för att se hur yttre motivation påverkar inre motivation, vilket beskrivs i SDT. För att undersöka hur den externa miljön påverkar den inre motivationen hos deltagarna i Ironman kommer vi att analysera deras sociala sammanhang samt den upplevda miljön kring evenemanget.

2.4 Motivation

Ordet motivation har enligt Psykologiguiden (2019) sitt ursprung från “motiv” och motivation innebär att en person har ett medvetet eller omedvetet motiv för att vilja utföra en specifik uppgift. Jenner (2004) Beskriver att det finns två olika sorters motivation som påverkar människans vilja att utföra en specifik uppgift, inre och yttre motivation. Motivationen tenderar att bli som starkast när båda dessa samspelar.

Exempelvis så kan yttre motivation stärka den inre drivkraften. Detta kan även ske åt motsatt håll, när en individ har dålig självkänsla eller är omotiverad kan yttre faktorer stärka detta faktum (Jenner, 2004).

2.5 Inre motivation

Inre motivation är en del av självbestämmande-teorin och Jenner (2004) menar att inre motivation handlar om en drivkraft som kommer inifrån. Detta kan handla om nyfikenhet, intresse eller en vilja att lägga ner tid på en uppgift. De tre bästa källorna till inre motivation är prestation, tillhörighet och självförverkligande. Begreppen innefattar motiv som får en individ att vilja utföra en specifik aktivitet eller utmaning (Bandura, 1963).

(13)

12

2.6 Yttre motivation

Jenner (2004) beskriver yttre motivation som en belöning som kommer utifrån och kan handla om uppskattning eller social status. Miljön och det sociala sammanhanget påverkar individens motivation till att prestera och klara tuffa utmaningar (Ryan and Deci 2000). Yttre motivation stärker enligt CET den inre motivationen hos en individ, samtidigt som den påverkar hur individen uppfattar sin egen kompetens (Deci & Ryan, 1985).

2.7 Självförverkligande

Psykologiguiden (2019) definierar självförverkligande som att en människa försöker få ut så mycket som möjligt av sig själv i sin roll i samhället. Termen är en mänsklig strävan till att nå den potential som varje individ har kapacitet att uppnå. Almvärn & Fäldt (2001) beskriver självförverkligande utifrån Maslows behovstrappa och hävdar att få människor lyckas nå sin fulla potential.

(14)

13

3. Metod

I följande del kommer vald metod för studien att förklaras utförligt. Detta för att läsaren ska kunna förstå hur undersökningen gått till på ett okomplicerat och lättöverskådligt sätt. Detta gäller på alla plan, från insamling av empiri till valet av metod. I början förklaras arbetsprocessen om hur tidigare forskning behandlats och samlas in. Därefter förklaras arbetsprocessen för insamling av empiri och hur den behandlats.

3.1 Kvalitativ metod

Genom kvalitativa intervjuer vill vi få information som bidrar till att svara på studiens frågeställningar.

Studien är begränsad till Ironman Kalmar och vänder sig dit för att hitta respondenter. Via intervjuerna vill vi få en bred och djupgående kunskap i deltagarnas motiv.

En kvalitativ ansats har som främsta syfte att förstå en innebörd (Merriam, 1994). För vår studie handlar det om vilka motiv som deltagarna har för att utföra en Ironman. En kvalitativ metod utgår från fyra olika traditioner som är: naturalism, etnometodologi, emotionalism samt postmodernism. Denna studie kommer behandla den naturalistiska traditionen, eftersom studien inriktar sig på att förstå och skildra personliga motiv till en specifik händelse eller situation. Den naturalistiska traditionen fördjupar sig emot den sociala verkligheten och ger en beskrivning av människan i ett verklighetsperspektiv (Bryman, 2011).

Det vanligaste tillvägagångssättet för en kvalitativ metod är semistrukturerade intervjuer med en person per tillfälle. Metoden inriktar sig på analyser av ord och ger en bredare förståelse för hur samband kan hänga ihop utifrån kvalitativa intervjutekniker (Bryman, 2011). Genom vald metod får vi information utifrån deltagarnas perspektiv som skapar relevant empiri för studien. Med deltagarnas information genereras kunskap om vilka faktorer som motiverar dem till deltagande i Ironman. Respondenterna kommer ha enskilda intervjuer där vi är intresserade av att låta dem uttrycka sig fritt. För att på så sätt ge utrymme för respondenterna att prata och beskriva på ett djupare plan. (Ahrne 2012).

Huvudsyftet med en kvalitativ ansats behöver inte nödvändigtvis vara att få en tydlig match mellan den empiriska datan och forskningsresultat. Däremot är det viktigt att försöka minimera avståndet mellan dessa för att få ett tillförlitligt resultat som belyser en fråga på ett oproblematiskt sätt. Forskning handlar enligt Alvesson & Köping (1997) inte primärt om att maximera avbildandet av “den objektiva verkligheten”.

(15)

14

3.2 Trovärdighet, giltighet, transparens samt rimlighet

Med en kvalitativ ansats är det viktigt att forskningen syftar till att producera hållbara och giltiga resultat på ett etiskt sätt. Forskningen bör också vara pålitlig och trovärdig för att få effekt på läsaren. Bryman (2011) menar att tolkningarna av insamlad empiri behöver vara rimliga för att uppfattas trovärdiga.

Vi kommer att utgå ifrån insamlad empiri, vilken ger oss en bild av verkligheten, utan att snedvrida respondenternas svar. Då vi är två forskare som enskilt analyserar och tolkar empirin och sedan jämför med varandra, menar Bryman (2011) på att tillförlitligheten stärks, vilket ökar trovärdigheten i resultatet av undersökningen. Transparens är studiens tydlighet och måste vara genomgående och tydlig. Vi kommer använda oss av tydliga rubriker och definitioner för att redogöra för vårt tillvägagångssätt och underlätta för läsaren. Allt för att undvika missuppfattningar och feltolkningar.

Genom att intervjua deltagare från Ironman kommer vi få svar på relevanta frågor som behandlar vår studie. Respondenterna har deltagit i Ironman och detta styrker relevansen i empirin. Kvalitéten och trovärdigheten på materialet stärks också av det faktum att många intervjuer görs i vår undersökning (Bryman, 2011).

3.3 Urval

Studien baseras utifrån ett målstyrt urval och snöbollsurval. Ett målstyrt urval handlar om att forskaren väljer ut individer. Enligt (Bryman, 2011) är ett målstyrt urval något som kan ske på mer än en nivå.

Detta innebär att man först tittar på en organisation och delar in den i olika enheter. Studiens

forskningsfrågor är specifikt inriktade mot deltagarnas motiv och bakgrund till Ironman. Därav blir det målstyrda urvalet relevant och organisationen Ironman blir målstyrt i urvalsprocessen. Studien vänder sig till respondenter som deltagit i Ironman Kalmar vilket gör målstyrt urval till en stark utgångspunkt.

För att få fram respondenter till studien har vi använt oss av nätverk. Vid sökningsprocessen utgick vi från ett snöbollsurval. Ett snöbollsurval karakteriseras av ett bekvämlighetsurval där forskaren tar kontakt med ett mindre antal respondenter som är relevanta för forskningen. Därefter rekommenderar respondenterna andra respondenter (Bryman 2011). Utifrån vårt kontaktnät fick vi tag i två deltagare och respondenter som i sin tur tipsade oss om andra deltagare. Detta ledde till att vi snabbt fick tillräckligt med respondenter till studien. Med ett snöbollsurval kan det upplevas osannolikt att samspelet kommer vara representativt för hela populationen (Bryman, 2011). Studien är avgränsad till Ironman Kalmar med respondenter i åldersspannet 20 - 40 år. Detta i kombination med 10 kvalitativa intervjuer gör urvalet representativt inom ramarna vad studien innefattar. Således är urvalet inte representativt för övriga lopp i Sverige eller utomlands.

(16)

15

3.4 Datainsamling och bearbetning

Insamlingen av data genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Via intervjuerna kommer vi få en bred och djup bas av information. Samtidigt får vi en detaljerad inblick från deltagarna i sig.

Intervjuerna baseras kring ett antal öppna frågor och några följdfrågor. Intervjumetoden ger respondenten en möjlighet att styra och utveckla sina svar. Något som kan leda till att forskaren får en bred, detaljerad och ibland oväntad information (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012).

Syftet med intervjuerna är att förstå vilka motiv deltagarna har för en Ironman. Men också för att få en klarhet i huruvida det råder något samband mellan idrottslig bakgrund och ett deltagande i Ironman.

Genom intervjuerna med de personer som deltagit i Ironman Kalmar kommer vi tillgå information utifrån deras personliga erfarenhet. Svaren från respondenterna kommer troligtvis skilja sig åt. Det innebär att följdfrågorna kan se olika ut. Vi ser detta som positivt eftersom det genererar bred kunskap och förståelse. Vi förutsätter att respondenterna kommer svara ärligt och tala sanning under intervjuerna.

Ändock är det viktigt att analysera informationen och sedan se om den kan upplevas trovärdig. Det innebär att vara källkritisk enligt (Bryman, 2011). Insamlingen av empiri pågår från den stund litteratursökningen påbörjas tills sista intervjun är gjord. Det kan vara svårt att bestämma när insamlingen av empiri ska avslutas och analysen ta vid. Detta eftersom det alltid finns information att söka och tillgå (Bryman, 2011). För att lösa detta på bästa sätt har vi därför valt att arbeta med 10 kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade. När dessa är gjorda kommer bearbetningsfasen av empirin att ta vid. Antalet intervjuer tillsammans med dess omfattning kommer innefatta en hel del tid på analysfasen. Där ska allt empiriskt material kodas och sammanställas. Intervjuerna kommer sedan ställas mot varandra och tolkas till ett slutgiltigt resultat. All information från intervjuerna kommer att systematiseras så att den är enkel att komma åt under analysen. Där kommer överflödig och återkommande information att strykas. Varje intervju är säregen, och kommer således tolkas och analyseras individuellt sätt.

3.5 Analysmetod

Utifrån materialet som samlats in från intervjuerna har vi arbetat med en korsanalys. Merriam (1994) menar att forskare kan skapa en mer övergripande förklaring eller generalisering utifrån resultatet med hjälp av detta. Detta genom att jämföra och konkretisera information från olika källor. Denna studie genomförs via semistrukturerade intervjuer med deltagare som själva varit med på Ironman Kalmar.

Svaren från respondenterna kommer att transkriberas och analyseras. Analysen kommer ske genom en korsanalys. Detta för att på ett tydligt och bra sätt beskriva materialet. Korsanalysen används för att få fram ifall det finns något eventuellt samband mellan kön, ålder, inre/yttre motivation, sociala aspekter, miljömässiga aspekter samt idrottslig bakgrund.

(17)

16

Analysen sker genom att man i det empiriska materialet söker efter teman och en naturlig variation för att lokalisera de saker som ligger gemensamt för de olika respondenterna. Forskaren bör enligt (Hassmén

& Hassmén, 2008) leta efter teman och mönster för att skapa en helhetsbild utifrån analysen. För att sedan validera och bestämma hur materialet på bästa och mest effektiva sätt kan användas utifrån studiens syfte och frågeställning. I slutskedet av analysprocessen integreras de olika delarna, som i detta fall är teman, och formuleras då till en generell sammansättning. En sammansättning som sedan förhoppningsvis passar in i en teori.

3.6 Tillvägagångssätt bakgrund och tidigare forskning

Tillvägagångssättet för studien har genomgående varit systematisk och relevant. I början av studien sökte vi efter tidigare forskning inom området genom utvalda nyckelord. Detta för att få grepp om hur mycket forskning som fanns inom det valda ämnesområdet. Nyckelorden vi utgick ifrån är Ironman motivation, fysisk aktivitet, konsumentbeteende, sociala medier, motivation, sport och fysiologiska behov. Via dessa nyckelord sökte vi lämpliga artiklar och information genom Google Scholar, DIVA portal samt databaser inom Halmstad högskolas register. Vi valde ut rubriker som vi ansåg var intressanta och passande. Därefter läste vi abstraktet för att se om de fortsatt var aktuella. Efter att gemensamt diskuterat igenom och analyserat de olika abstrakten kom vi fram till några arbeten vi gillade. Dessa arbeten valde vi sedan att arbeta vidare med. Vi läste inledning, resultat, diskussion samt slutats. När detta gjorts hade vi en bra bas med tidigare forskning att utgå ifrån och bygga upp studien kring. När de utvalda studierna bearbetats och analyserats baserade vi vårt forskningsproblem, vilket vi gjorde där vi ansåg att ett forskningsgap fanns. När problemområdet hade definierats kom vi fram till studiens syfte och frågeställningar. När detta var klart tog vi fram en lämplig metod och utformade intervjuschema baserat på forskningsfrågorna.

3.7 Intervju och kontakt

För att hitta respondenter till studien började vi med att kontakta arrangören av Ironman Kalmar, för att se om vi kunde få tillgång till deltagarlistan. Arrangören skickade oss vidare till rätt person inom organisationen (projektledaren), som har hand om anmälningarna till loppet. Vi beskrev studien och dess syfte, men fick dessvärre svaret att listan var skyddad enligt PUL-lagen och kunde därför inte lämnas ut. Deltagarlistan var något vi hade räknat med att vi kunde ta del av, så när beskedet om PUL- lagen kom fick vi tänka om. Vi använde oss istället av våra personliga nätverk, för att komma i kontakt med möjliga respondenter till studien. Vi genomförde ett målstyrt urval, som ledde till att vi hittade 10

(18)

17

respondenter relativt omgående. För att få jämn könsfördelning valde vi fem kvinnor och fem män, samtliga i åldersspannet 20 - 40 år. Med respondenterna genomfördes semistrukturerade intervjuer, och det insamlade materialet användes sedan som grund för resultat och analys. Samtliga respondenter har av olika skäl valt att vara anonyma i studien.

3.8 Resultat och Analys

Materialet som framkom genom intervjuerna analyserades för att kunna hitta eventuella mönster. För att förtydliga det hela, kategoriserade materialet från intervjuerna utifrån de fysiologiska behoven (Maslow, 1970). Allt för att på ett så okomplicerat sätt kunna skåda eventuella skillnader och samband.

Studiens ramverk byggs upp utifrån tre teorier och begrepp. Utefter dessa konstrueras kategorierna.

Ålder, kön, sociala medier, idrottslig bakgrund, sociala faktorer, egocentriska behov, självförverkligande inre samt yttre motivation är de olika kategorier som vi använder oss av i analysen.

Utifrån kategorierna genomfördes en korsanalys på materialet. Intervjusvaren problematiseras sedan mer djupgående under analysen. Med tyngd från våra teorier och begrepp problematiserade samt ifrågasatte vi. Detta för att få en förståelse kring Ironman sett från respondenternas perspektiv.

3.9 Metoddiskussion

Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer samlat in empiri till studien. Intervjuformen är flexibel och forskarna formulerar öppna frågor. Respondenterna har möjlighet att uttrycka sig fritt. Intervjufrågorna är relativt öppna och varje respondent har sitt sätt att uppfatta och tolka dem. På så vis blir varje svar personligt och utgår från den enskildes upplevelse och perspektiv av området (Bryman, 2011). Semistrukturerade intervjuer ger en god bredd och ett bra djup i empirin. Det blir också en bra bas för en tolkning av resonemangen kring deltagarnas upplevelser runt Ironman.

Det kan vara en fördel med en djupgående empiri samtidigt som det kan vara svårt att plocka ut relevant empiriskt material till studien. Utrymmet för det fria ordet och den fria tolkningen för respondenterna leder till att en hel del mindre relevanta saker nämns under intervjuerna. Detta sker på bekostnad av detaljer som kanske varit mer pricksäkra vid en mer strukturerad intervjuform. Svaren från respondenterna kan också tendera att bli korta, outvecklade och enformiga. Något som leder till en sämre möjlighet till en välutvecklad analys. Detta kan åtgärdas genom att för respondenterna verkligen påpeka och poängtera vikten av förklaring och utveckling av svaren.

(19)

18

En metod som vi övervägde för studien var en enkätundersökning. Något som hade lett till mer specifika svar från respondenterna. Till exempel hade vi kunnat använda oss av skalor där respondenterna kunnat kryssa i sin känsla. Detta hade det inte heller varit helt oproblematiskt med enkäter då det inte leder till samma djup i svaren. Via skalor tenderar allt att bli svart eller vitt och leder till att det blir svårt att få en bra helhetsbild av situationen. Däremot hade en enkätundersökning tillsammans med semistrukturerade intervjuer eventuellt kunnat hjälpa oss och ge en bättre styrka och bredd i resultatet.

3.10 Etik

För att hålla en god etik genom undersökningen har vi utgått från Helsingforsdeklarationen. Enligt denna bör all forskning skydda deltagarnas liv, värdighet, privatliv samt hälsa. Forskaren ska enligt Helsingforsdeklarationen skydda respondenternas integritet. Detta genom att informera om studiens syfte, metod, och andra tänkbara intressekonflikter. Respondenterna ska vara informerade om frivilligheten till ett deltagande samt att de kan avbryta allt när de behagar (Helsingforsdeklarationen, 2000).

Vetenskapsrådet (2016) poängterar fyra etiska krav som ligger till grund för hur vetenskaplig forskning inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga fältet bör tillämpas (Vetenskapsrådet 2016). Kraven innebär att deltagarna i studien utifrån olika principer ska ha fakta att tillgå för att göra studien så trovärdig och konkret som möjligt. De fyra etiska krav som ska uppfyllas är: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Det förstnämnda innebär att deltagarna till studien ska vara informerade om undersökningen och dess syfte samt frivilligheten till ett deltagande.

Det andra kravet är samtyckeskravet och innebär att deltagarna måste samtycka till sin delaktighet i studien. Konfidentialitetskravet syftar till att ett deltagande i studien inte ska kunna identifieras av utomstående. Den innefattar även att personuppgifter inte ska kunna identifieras av obehöriga. Fjärde kravet innefattar nyttjandekravet och menar att informationen som samlas in från deltagarna endast får användas inom ramarna för studien och dess syfte (Ejlertsson, 2005).

Denna studie kommer genomföras via semistrukturerade intervjuer. Således blir en etisk aspekt kring effekten av närvarandet med intervjuaren relevant. Effekten innebär att respondenterna kan bli påverkade av yttre faktorer vid intervjutillfället (Bryman, 2011).

Som forskare bör man ställa sig kritisk till relationen mellan respondent och intervjuare eftersom den kan påverka utfallet av intervjun (Merriam, 1994). Som forskare har man ansvar att förstå de etiska dimensioner som möts under studiens gång. Det kan innebära att man som forskare visar respekt mot

(20)

19

respondenten under en intervju. Detta genom att fråga respondenten om samtycke till inspelning av intervjun (Bryman, 2011).

Vi som forskare anser själva att respondenterna inte kommer vara utsatta för någon fara eller risk vid ett deltagande i denna studie. Undersökningen är inte politiskt eller religiöst förankrad. Studien och dess resultat kommer ge information till oss som forskare, men även andra läsare som är intresserade av kunskap inom området motivation och konsumentbeteende för ett deltagande i en Ironman. Vi strävar efter att göra en studie som grundar sig i god etik och moral. Vi strävar också efter att forskningen ska ha ett gott samspel med respondenterna. Med god etik vill vi också följa en god sed när det kommer till all dokumentation och inte fabricera, förfalska eller plagiera data och resultat (Vetenskapsrådet, 2016).

Allt för att forskningen ska bli så trovärdig och användbar som möjligt.

(21)

20

4 Empiri

I följande del kommer empirin för studien att presenteras. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer där vi gett respondenterna utrymme till att själva uttrycka sig fritt. Detta för att få djupare och mer utvecklade svar, för att på så sätt förstå helheten bättre. Det är tio olika respondenter, fem kvinnor och fem män. I de olika intervjuerna presenterar vi också citat som vi hämtat ordagrant från intervjutillfällena.

4.1 Respondent 1

Respondent 1 är en man på 25 år som i ungdomsåren varit aktiv med diverse olika sporter.

Idrottskarriären började redan när hans pappa spelade bollsporter med honom i trädgården.

Respondenten har spelat fotboll i flera olika klubbar och började elitsatsa redan i tidig ålder. En satsning som fick avslutas runt 20-årsåldern på grund av skador och därtill bristande intresse. Respondenten slutade sedan träna en tid, vilket han då insåg gjorde honom trött och slö. Tröttheten föranledde respondenten till att börja löpträna, men också gå på gym, för att komma i bättre form både fysiskt och psykiskt.

Motivationen till ett deltagande i Ironman kom enligt respondenten från sociala medier. “Det var motiverande att se en person i samma ålder slutföra en Ironman. Jag är en riktig tävlingsmänniska och förmodligen är det också det som får mig att vilja delta” (Respondent 1, personlig kommunikation, 9 september, 2019).

Att ha Ironman som ett mål ger respondenten motivation till att träna. Följaktligen tränar han för att må bra och känna sig stark. Respondenten upplever att den stora mängden träning han bedriver, tillsammans med känslan av att klara Ironman får honom att känna sig fysiskt och psykiskt stark.

Respondenten tror att andra Ironmandeltagare motiveras utav utmaningen som tävlingen innebär.

Ironman blir enligt respondenten ett sätt att bevisa för sig själv och andra att man är stark. Titeln som Ironman genererar enligt respondenten en form av status, vilket han också tror fungerar som en trigger till ett deltagande för sig själv och andra.

Respondent 2 är en kvinna på 30 år. Hon har ingen nämnvärd idrottsbakgrund men har varit aktiv inom ridsport under stora delar av sitt liv. Intresset för träning kom när respondenten slutade med ridning. “När jag slutade rida fick jag mycket tid över till annat och träningen blev en sak att fylla tiden med. Jag insåg ganska snabbt att jag var väldigt uthållig och stark” (Respondent 2, personlig kommunikation, 5 september 2019). Enligt respondenten kom resultaten från träningen snabbt och hon ville därför utmana sig själv med något nytt. Detta föranledde till att hon anmälde sig till en svensk

(22)

21

klassiker och året därpå anmälde hon sig till Ironman Kalmar. “Jag gillar stora utmaningar och en svensk klassiker var en häftig grej i början. Men när den var avklarad ville jag ha något större och mer utmanande, vilket blev Ironman i Kalmar” (respondent 2, personlig kommunikation).

Respondenten genomförde Ironman själv men hade vänner i publiken. “Ridning är en individuell sport där det bara var jag och hästen. Jag värdesätter egentid och tror det ligger till grund för att jag väljer att träna och tävla själv”. Respondenten värdesätter också stämningen runt banan “Stödet från publiken betydde väldigt mycket, särskilt under löpningen när jag var som tröttast. Det var publiken och vännernas hejande som fick mig att fortsätta springa och inte ge upp” (Respondent 2, personlig kommunikation, 5 september 2019).

Enligt respondenten tror hon att andra motiveras till fysisk aktivitet när de upplever personliga framsteg samt när en aktivitet är rolig. Däremot svarar respondenten att andra människor motiveras av att göra en Ironman genom utmaningen och variationen i träningen. “Jag tror andra dras till Ironman för de vill åstadkomma någonting och sedan finns det ingen uthållighetssport med sådan variation som Ironman, vilket gör tävlingen mycket häftigare” (Respondent 2, personlig kommunikation, 5 september2019).

Respondent 3 är en man på 30 år. Han har varit aktiv hela livet och har tränat friidrott sen han var liten.

“Friidrotten har alltid varit ett stort intresse för mig. Den har gett mig en gemenskap, varierande träning och tävlingsmoment” (Respondent 3, personlig kommunikation, 4 september 2019). Ironman började för respondenten som en utmaning med vänner från friidrotten. Själv menar han på att Ironman är en bra motivation till träning och en häftig utmaning med och mot sina kompisar. Respondenten och hans träningskamrater presterar själva bättre än medel. Vid de tre tillfällen de deltagit, har de alla fått fina placeringar.

Målet med Ironman är för respondenten är att sänka sitt personbästa och slå sina kompisar som han genomför tävlingen med. Inramningen är en sak respondenten poängterar “Det är en speciell känsla som uppstår vid startlinjen för Ironman. Känslan är en blandning mellan fruktan, spänning och förväntan”

(Respondent 3, personlig kommunikation, 4 september 2019). Respondenten följer många profiler kring träning och Ironman på sociala medier. Därför har han också sett många uppdateringar kring just detta på sina sociala kanaler. Han menar att detta är en form av motivation, men också ett bra sätt att tillgå intressant och relevant information kring lopp och träning. Enligt honom är många profiler duktiga på att dela med sig av träningsrelaterade tips, vilket han motiveras av. Motivationen till fysisk aktivitet

(23)

22

kommer också enligt respondenten från det välmående som infinner sig efter ett avklarat träningspass.

Samtidigt som det sociala utbytet också spelar in för respondenten. Han hade aldrig deltagit om det inte vore för det sociala som tillkommer, enligt honom själv. Respondenten tror att andra motiveras till att ställa upp i Ironman på grund av inramningen och adrenalinet som tävlingen framkallar. “Ironman blir som ett litet beroende. Man har en kittlande magkänsla innan loppet och den har jag svårt att få nog av” (Respondent 3, personlig kommunikation 4 september 2019). Respondenten tror att utvecklingen av sociala medier har lett till ett ökat intresse för Ironman och liknande lopp. Respondenten hävdar sig själv motiveras när han ser vad andra åstadkommer, via sociala medier.

Respondent 4 är en kvinna i 30-årsåldern som anser sig själv vara väldigt fysiskt aktiv. Hela hennes liv har kretsat kring fotboll och innebandy. Respondenten skulle aldrig kunna se sig själv sluta träna. “Jag hade haft alldeles för mycket fritid utan träningen. När jag var skadad och inte fick träna hade jag så mycket myror i kroppen att jag inte visste var jag skulle ta vägen” (Respondent 4, personlig kommunikation 9 september 2019).

Respondenten motiveras till fysisk aktivitet och träning av den gemenskap och sammanhållning som detta medför. Det var genom fotbollen som Ironman kom på tal. Ett par lagkamrater inklusive respondenten själv hade efter ett träningspass pratat om att göra Ironman, vilket de sedan slog tag i saken och gjorde. Enligt respondenten är Ironman ett bra sätt för kvinnor att visa att de kan klara tuffa fysiska utmaningar. Något som motiverar henne, “I dagens mansdominerade samhälle är det viktigt att vi kvinnor visar oss starka och självständiga. Bara för att det heter Ironman, är det inget som kvinnor inte kan vara med och klara av” (Respondent 4, personlig kommunikation 9 september 2019).

Respondenten anser sig inte vara särskilt aktiv på sociala medier, men medger att annonser och bilder om Ironman dykt upp i hennes flöde. Hon hävdar att det inte avgjorde hennes beslut att delta. Hennes beslut var istället influerat av att hennes vänner nappade på utmaningen och ställde upp.

Respondenten är tveksam kring huruvida hon vill ställa upp i en Ironman igen. Hon tyckte det var en häftig sak att göra men smärtan som uppstod under och efter loppet vill hon inte uppleva igen. “Nu har jag testat på att göra en Ironman och det var en häftig upplevelse. Jag mådde väldigt dåligt under nästintill hela loppet och det tog en vecka innan jag var någorlunda återställd i kroppen igen. Vore dumt att utsätta mig för en liknande utmaning igen” (Respondent 4, personlig kommunikation 9 september 2019).

(24)

23

Respondenten tror andra triggas till att delta i Ironman via utmaningen och för att bevisa för sig själv vad man klarar av. Hon menar också att människor triggas av att testa sina gränser. Har man gjort en utmaning och behärskat den, så vill man göra något ännu tuffare.

Respondent 5 är kille på 20 år. Respondenten var länge en elitsatsande handbollsspelare men tappade nyligen intresset. När karriären avslutades hade respondenten en önskan om att göra något annat i form av träning och tävlingsväg. Inspirationen till att göra en Ironman fick respondenten av en människa som han träffade på gymmet. “Det var en kille på gymmet som kom fram och började prata med mig. Han tyckte jag såg väldigt stark ut och pratade allmänt om träning. Han undrade om jag testat på en Ironman” (Respondent 5, personlig kommunikation 10 september 2019).

Samtalet väckte en tanke hos respondenten som gjorde lite research om loppet. Respondenten övertalade senare två kompisar och gemensamt anmälde dem sig till Ironman. Enligt respondenten var det mycket prestige inblandat mellan de tre, trots att vännerna gick dit med inställningen att bara göra det som en rolig sak. “Innerst inne visste jag att det skulle bli en riktig tävling av det. Jag själv gick in med inställningen att komma först. Jag tror de andra delade den inställningen också, även om ingen vågade säga det” (Respondent 5, personlig kommunikation 10 september 2019).

Det var första gången som respondenten deltog i en Ironman, men hävdar att det absolut inte var sista.

Utmaningen var enorm och tävlingen var väldigt häftig, enligt respondenten. Han är tävlingsmänniska som motiveras av stora utmaningar och vill genomföra tävlingen på en bättre tid.

Motivationen till ett deltagande kommer enligt respondenten främst från tävlingsmomentet. Han hade själv en målsättning att vinna över sina kompisar. Respondenten drivs av resultat och älskar att kunna se förbättringar i sin träning. “Trots att jag vann över mina kompisar, kände jag att där fanns mer att ge. Jag fick inte ut allt och tror jag kunde gjort det bättre” (Respondent 5, personlig kommunikation, 10 september 2019). Respondenten är en flitig användare av sociala medier och tror själv att hans ålder är en bidragande faktor till detta. “Vi 90-talister är uppfödda med tekniken”. Själv har han laddat upp flera bilder i samband med loppet. Han menar att det är ett sätt att uppdatera vänner om vad man åstadkommer och hur det går. “Sociala medier fungerar perfekt när jag inte pallar skriva till alla polare hur det gick i loppet. Genom att ladda upp en bild så kan alla istället se hur det gick ” (Respondent 5, personlig kommunikation, 10 september 2019).

(25)

24

Respondenten tror att andra människor drivs till fysisk aktivitet av det sociala runt omkring, men de som väljer att tävla i en Ironman söker personlig utveckling och prestige. Ironman menar respondenten är ett typexempel på hur människor kan få bekräftelse av alla runt banan.

Respondent 6 är en kvinna på 28 år, utan nämnvärd idrottslig bakgrund. Det var genom crossfit som hon fick intresse för träning. “Inom crossfit är gemenskapen otroligt stor och jag ser mina kompisar i boxen som en familj. Alla är alltid engagerade och peppade på träning” (Respondent 6, personlig kommunikation, 10 september 2019). Respondenten har deltagit i två Ironmantävlingar, och har planer på att fortsätta med fler. Anledningen till att det blir just i Kalmar som hon deltar, är för att hennes släkt bor i staden. Ironman menar hon blir bra att ta i kombination med en vistelse i Kalmar.

Det var genom hennes släkt i Kalmar som hon fick tips om att det gick en Ironman i staden. Hennes släkt tipsade om loppet eftersom de visste att hon hade ett nyfunnet intresse för träning och tuffa utmaningar.

Respondenten har deltagit i loppet tillsammans med några kompisar från crossfiten som hon själv hävdar sig ha lyckats övertala. Enligt henne var det ett bra miljöombyte från crossfiten, något som hon tryckte på när hon övertalade sina vänner. Sammanhållningen och gemenskapen som råder kring loppet är något respondenten värdesätter, och hon tror inte själv att hon hade ställt upp fler gånger om det inte vore för detta. “När man under loppet är som tröttast är det viktigt att ha kompisar och andra deltagare som är med och pushar en, det gör att man hittar någon form av extra energi och orkar fortsätta” (Respondent 6, personlig kommunikation, 10 september 2019).

Respondenten motiveras själv till fysisk aktivitet av blandade motiv. Hon finner en kortsiktig motivation i att träffa kompisar och få endorfiner efter träningen. På lång sikt är det hälsan och välmående som motiverar henne mest. Träningen ger henne ett lugn och hon menar att den också förebygger sjukdomar, vilket hon anser är en stark motivationsfaktor till fysisk aktivitet. Träningsmotivationen för andra människor tror respondenten bero på hälsa och sociala faktorer. Hon menar dock att detta skiljer sig lite kring motiven till ett genomförande av en Ironman. Hon menar att andra människor ser Ironman som ett mål med träningen och att detta motiverar dem. Respondenten menar också att statusen i att kunna titulera sig som Ironman när man klarat tävlingen påverkar många i stor utsträckning.

(26)

25

På sociala medier följer respondenten endast bekanta, främst från sin crossfit. Hon anser sig inte spendera allt för mycket tid på sociala medier. Respondenten poängterar också att hon tycker det är viktigt med en sund inställning till sociala medier. Hon anser att det tar för mycket tid från många människor idag.

Respondent 7 är en man på 37 år. Fysisk aktivitet har alltid varit en del av hans liv och själv spelade han mycket ishockey som ung. “Hockeyn tog upp hela min ungdom, det var träning sju gånger i veckan.

Men med sammanhållningen i laget var det värt varenda timme som jag la ner i rinken, vi hade så himla roligt tillsammans” (Respondent 7, personlig kommunikation, 12 september, 2019). Efter hockeykarriären fortsatte respondenten med träning och fysisk aktivitet. Det var allt mellan klättring, konditionsträning och skidåkning. Respondenten söker efter nya utmaningar i sin träning och uppskattar variation. Respondenten har sprungit fyra Ironman tidigare och menar att inramningen av loppen är i en klass för sig, och att den inte är jämförbar med något annat evenemang. “Jag har tidigare sprungit diverse motions och tävlingslopp, men inget slår inramningen av Ironman Kalmar” (Respondent 7, personlig kommunikation, 12 september). Variationen med Ironman är det respondenten uppskattar mest. Han menar också på att det föreligger mycket taktik bakom ett lopp. Själv spenderar mycket tid med att planera hur han ska ladda upp för loppet, med allt från träning till kost. Något han tror är nyckeln till hans framgång inom Ironman, då han är bland de bästa i sin åldersklass. Respondenten nämner även innebörden av att ha långsiktiga mål med träningen för att få bättre tider på loppet. I slutänden värdesätter respondenten ändock vikten av välmående och glädje som de viktigaste detaljerna till fysisk aktivitet. Ironman har han sprungit med vänner tidigare, men då vännerna skadat sig sprang han senaste tävlingen själv. Denna situation var dock inget han funderade kring, då han menar att alla som deltar är väldigt vänliga och sociala. Respondenten känner tillhörighet med sporten och ser deltagande nästa år som en självklarhet.

Respondenten har en avslappnad attityd till sociala medier. Han kollar på sociala medier ibland och följer en del enligt honom intressanta profiler. “Jag är inget jättestort fan av sociala medier, men jag lägger några minuter varje dag, för att skrolla igenom och se vad som händer. Det finns trots allt en del intressant information att tillgå. Främst om träning och kost, vilket intresserar mig” (Respondent 7, personlig kommunikation, 12 september 2019). Han tror andra motiveras till fysisk aktivitet genom sociala medier. Han menar att många som idag spenderar mycket tid på sociala medier, också utsätts för information om olika lopp och träningstrender. Respondenten menar på att folk vill visa sina framgångar, och att detta triggar andra till att bevisa för sig själva att de också kan göra liknande