Följande faktorer om vad som påverkar elevernas uppfattning om undervisningen går att identifiera ur elevutsagorna. Vi har valt att tolka dessa faktorer som GMR:
Läraren
Valet mellan en mer sportinriktad och en mer motionsinriktad undervisning
Det sociala samspelet
Aktiviteterna
Utrustningen
Att läraren har en central och betydelsefull roll för elevernas motivation i skolan råder det inga tvivel om (Bryan & Solmon, 2012 s. 274 ff.; Szklarski 2011, s. 43 ff.; Stensmo 1997, s. 103 f), även eleverna i vår studie understryker lärarens betydelse. Majoriteten menar
dessutom att läraren och dennes inställning och egenskaper kan påverka hur eleverna uppfattar ämnet. Melina menar att en positiv lärare kan få undervisningen att uppfattas roligare samtidigt som Samira menar att en dålig lärare kan få ämnet att upplevas tråkigt. Theodor har en liknande uppfattning i den bemärkelse att en lärare som ständigt planerade och hade ”tråkiga” lektioner skulle kunna förändra hans positiva uppfattning om ämnet. Samtidigt menar Theodor att det ändå skulle vara relativt svårt för en lärare att få honom att inte gilla ämnet. Äldre elever i Lukes och Sinclairs (1991, s. 42 ff.) studie menar också att
37
läraren har betydelse för deras inställning till ämnet. I vår studie har vi konstaterat att alla intervjuade elever har en generellt positiv syn på ämnet och ser vikten av regelbunden fysisk aktivitet, vilket såklart gläder oss. Men i skolan kommer vi även stöta på de elever som tycker ämnet är pest, för att åter referera till titeln Bäst och pest! som vi inledningsvis i uppsatsen gjorde. För oss som blivande lärare i ämnet, som vill få alla elever att intressera sig för fysisk aktivitet samt ta hand om sin kropp är denna kunskap om lärarens betydelse oerhört
betydelsefull. Med tanke på det Theodor säger tror vi det är extra viktigt att visa entusiasm och engagemang då man möter elever som inte är lika positiva till ämnet.
Valet mellan en mer sportinriktad undervisning eller en mer motionsinriktad undervisning som eleverna får göra vid ett par tillfällen under terminen är en faktor som påverkar elevernas uppfattning på olika vis. Några elever nämner valet som ett exempel på medbestämmande, medan andra upplever det som en chans till mer utmanande undervisning. Delaktighet i undervisningens utformning möjliggör att eleverna kan anpassa undervisningen i idrott och hälsa utifrån sina egna förutsättningar. Sammantaget är eleverna positiva till detta val. Det har visat sig att elever med en negativ inställning till ämnet ansåg sig ha svårt att påverka och att de saknade möjligheten att välja aktiviteter (Luke & Sinclair 1991, s. 42 ff.). Vi tror därför att detta val delvis bidrar till elevernas positiva inställning eftersom de flesta elever fördrar att arbetar tillsammans med elever som besitter liknande förmågor (Bibik, Goodwin & Omega- Smith 2007, s. 192 ff.) Som vi tidigare nämnt talar såväl Antonovsky (2005, s. 47, 57 & 129) som Bryan och Solmon (2012, s.274 ff.) om medbestämmandets viktiga betydelse. Alla elever är olika, vilket betyder att denna valmöjlighet inte alltid behöver passa alla men vi värdesätter ändå att undervisningen innehåller liknande val. Dessa val kan mer eller mindre vara styrda. Som lärare kan man ha en planering som innefattar huvudmoment men där eleverna kan få möjlighet att utforma vissa delar. Detta tror vi främjar elevens inlärning och förmodligen kan denna möjlighet även stärka elevens KASAM.
Valet som eleverna i vår studie ställs inför får Samira att känna sig mindre trygg, eftersom hon då inte är med sin egen klass. Detta vittnar om det sociala samspelets betydelse vilket även tidigare forskning fastställt (Bryan & Solmon 2012 s. 274 ff.; Garn, Ware & Solmon 2011, s. 92 ff.; Green-Demers, Legault & Pelletier 2006, s. 578 ff.; Luke & Sinclair, 1991, s. ff.). Flera elever menar att sammanhållningen skapar en känsla av trygghet. Vi tolkar detta som att undervisningen med klassen är mer avslappnad och det tror vi gynnar elevernas inlärning. När man som lärare möter en ny klass där eleverna inte känner varandra bör således
38
undervisningen utformas så att eleverna tidigt lär känna varandra och erhåller sammanhållning.
Aktiviteterna som ingår i undervisningen påverkar såväl elevernas upplevelse som uppfattning av ämnet. Flera elever menar att aktiviteterna bidrar till upplevelsen av
undervisningen som lustfylld eller inte. ”Ibland är det kul, ibland är det mindre kul” svarar Melina när vi frågar vad hon generellt tycker om ämnet. ”Bad” och ”lagsport” är aktiviteter som Melina känner att hon behärskar och hon menar därför att dessa aktiviteter gör ämnet roligt. Även Redelius (2004, s. 170) konstaterar att det man är bra på är också ofta ganska roligt. Det är därför viktigt att erbjuda en varierad undervisning så alla någon gång, helst varje lektion, får uppleva att de är ”bra” på något av det som görs i undervisning.
Kläder och materiell utrustningen är betydelsefulla för såväl elevernas medverkan som deras uppfattning av ämnet. ”Rätt” utrustning menar eleverna underlättar deltagandet och gör upplevelsen mer lustfylld. Detta kan kopplas till komponenten hanterbarhet i KASAM-teorin. Om man upplever att det står resurser till ens förfogande skapas möjligheter att möta de krav man ställs inför, då kan situationen upplevas hanterbar. Dessa resurser kan erhållas av individen själv eller hämtas från den yttre omgivningen. (Antonovsky 2005, s. 45) I skolan är elevens egen förmåga och dennes förutsättningar något som kan knytas till de individuella resurserna, medan redskap och material utgör resurser från omgivningen. Att det exempelvis finns olika typer av bollar gör att undervisningen kan anpassas på ett pedagogiskt vis och möjliggöra att eleven upplever undervisningen hanterbar. Utrustningens betydelse
understryker även Thedin Jakobsson (2007, s. 190). Elever som inte deltar känner
förmodligen inte i samma utsträckning att resurserna balanserar de krav som ställs i ämnet.