Vår vilja att utgå ifrån ett salutogent synsätt på deltagande i ämnet idrott och hälsa innebar att vi i vårt urval strävade efter att få intervjua elever med varierad inställning till fysisk aktivitet och föreningsidrott. Tyvärr kom urvalet att bestå av endast elever med en positiv inställning till fysisk aktivitet, då lärarna förmodligen främst utgått från det sist nämnda. Som vi nämnt uppger samtliga att de ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet på fritiden. Om vi istället hade använt oss av ett annat tillvägagångssätt vid urvalet, exempelvis genom att dela ut en kortare enkät om elevernas generella upplevelse av fysisk aktivitet i respektive klass hade vårt
39
resultat eventuellt sett annorlunda ut. Studien hade då blivit bredare om även elever med en mer negativ inställning till fysisk aktivitet hade ingått. Vi tror att elever med negativ
inställning, men som ändå delta i ämnets undervisning kan ha andra motiv och upplevelser. Eleverna kan ha svarat det de tror lärarna förväntar sig. Vi har dock poängterat att de som individer inte kommer att kunna identifieras i uppsatsen.
Relativt tidigt var det bestämt att sex stycken intervjuer skulle utföras, men efter att vi läst Johanssons och Svedners metodbok kom vi insikt om att fler intervjuer kunde behövas om vi hade fått nya utsagor i de sista intervjuerna. Eftersom vi ansåg att utsagorna upprepades avbröts ändå intervjuandet efter endast sex stycken.
Trots att vi genomförde en pilotintervju uppstod ibland en viss tveksamhet hos eleverna kring vissa frågor. Denna problematik har fått oss intervjuare att förtydliga och förklara innebörden, detta har ibland dock skett på olika vis, vilket i sin tur kan ha påverkat elevernas utsagor.
4.5 Slutsats
Vår studie har undersökt vad som är utmärkande hos elever som deltar i idrott och hälsa 1. Betyg, motion, att det är roligt samt att det är ett måste är de vanligaste motiven som anges. Med tanke på att en viss hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet går att urskilja generellt ur samtliga utsagor, tycks de intervjuade gymnasieeleverna överlag uppleva en känsla av sammanhang i ämneskursen idrott och hälsa 1. Utöver det verkar eleverna tillgå flera GMR som är viktiga för att stärka KASAM. Vi vågar påstå med stöd från Thedin
Jakobsson (2007, s. 188ff.) att detta förmodligen bidrar till deras deltagande i kursämnet idrott och hälsa 1. Därmed verifierar studien vår hypotes att elever som deltar i undervisningen uppfattar en viss känsla av sammanhang (KASAM).
4.6 Vidare forskning
Vår uppsats och studie har genererat nya frågor och funderingar. Eleverna i denna studie har generellt en positiv inställning till ämnet. Det skulle vara intressant att göra en liknande studie med samma teoretiska utgångspunkt men med deltagande elever som har en något negativare inställning till ämnet. Vi tror att det finns de som inte gillar ämnet och dess innehåll fast de ändå deltar. Vad får de att delta och hur kan vi förändra deras inställning? För att identifiera
40
dessa elever tror vi att en kortare enkät skulle vara lämplig som urvalsmetod. En enkät som komplement hade även öppnat upp möjligheten att ställa känsligare frågor kring exempelvis alkohol- och tobaksvanor. Detta skulle vara intressant att jämföra med tidigare forskning som menar att skolkare överlag har ett tydligt ”riskbeteende” (Karlberg & Sundell 2004). Vi skulle också se det intressant att intervjua elever med lägre deltagande i ämnet. Som vi nämnt finns det många studier som redan gjort det men det vi då skulle vilja fokusera på är huruvida dessa elever upplever KASAM i undervisningen. Detta för att kunna göra en jämförande analys.
Ytterligare en infallsvinkel vi funderat kring är hur lärarna i ämnet ser på deltagande och icke- deltagande elever, vad är det enligt de som skiljer dessa åt? Det skulle också vara intressant att undersöka om de hört talas om KASAM och om det är något de tänker på i deras
utformning av undervisningen. Vår studie visar en tendens att gymnasieelever värderar ämnet idrott och hälsa annorlunda än grundskoleelever. För att undersöka denna fråga och kunna besvara den krävs vidare forskning med större urval.
41
Käll- och litteraturförteckning
I författarnas ägo:
Ljudinspelning samt transkribering av följande: Christoffer, intervju 10 september 2012.
Linnea, intervju 10 september 2012. Melina, intervju 12 september 2012. Philip, intervju 10 september 2012. Samira, intervju 10 september 2012. Theodor. Intervju 11 september 2012.
Tryckta och elektroniska källor:
Anotnovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur.
Bibik, J. M., Goodwin, S. C. & Omega-Smith, E. M. (2007).High School Students' Attitudes Toward Physical Education in Delaware. Physical Educator. vol. 64(4), s. 192-205.
Bryan, C. & Solmon, M. A. (2012). Student Motivation in Physical Education and Engagement in Physical activity. Journal of Sport Behavior, vol. 35(3), s. 267-286.
Bråkenhielm, Görel (2008). Ingen gympa för mig!: en undersökning av skälen till att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning, vol. 17(2), s. 30-32.
Centers for Disease Controll. (1991). Participation of High School Students in School Physical Education--United States, 1990. Journal of the American Medical Association, vol. 266(12), s. 1621-1622.
Dismore, H. & Bailey, R. (2010). It's been a bit of a rocky start’: attitudes toward physical education following transition. Physical Education & Sport Pedagogy, vol. 15(2), s. 175-191.
Eriksson, C. Gustavsson, K., Johansson, T., Mustell, J., Quennerstedt, M.,
Rudsberg, K., Sundberg, M. & Svensson, L. (2003). Skolämnet Idrott och hälsa i
Sveriges skolor - en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro Universitet, Institutionen för idrott.
42
Garn, A., Ware, D. R. & Solmon M. A. (2011). Student Engagement in High School Physical Education: Do Social Motivation Orientations Matter? Journal of Teaching in Physical Education, vol. 30, s. 92ff.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Henry, K. L. (2007). Who’s Skipping School: Characteristics of Truants in 8th and 10th Grade. Journal of School Health, vol 77 (1), 29-35.
Karlberg, M. & Sundell, K. (2004). Skolk: sund protest eller riskbeteende?. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, H. (2004). Vad lär man sig på gympan? I: Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. S. 123-148.
Legault, L., Green-Demers, I. & Pelletier, L. (2006). Why Do High School Students Lack Motivation in the Classroom? Toward an Understanding of Academic Amotivation and the Role of Social Support. Journal of Educational Psychology 2006, vol. 98 (3), s. 567-582.
Lindmark, E. (2007) Läroplaner efter 1970. Stockholm: Stockholmsuniversitets bibliotek.
Luke, M. D. & Sinclaire, G. D. (1991) Gender difference in adolescents' attitudes toward school physical education. Journal of Teaching in Physical education, vol. 11(1), s. 31-46.
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2008). Mind the Gap – Physical Education and Health and the Frame Factor Theory as a Tool for Analysing Educational Settings. Physical Education & Sport Pedagogy, vol. 13 (4), s. 345-365.
Lundvall, S., Meckbach, J. & Wahlberg, J. (2008). Lärandets form och innehåll - lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa SIH 2001 till SIH 2007. Svensk idrottsforskning, vol. 17(4), s. 17-22.
43
Patriksson, G. 2002 Ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan: elev och lärarperspektiv. Svensk idrottsforskning, vol. 11(3), s. 49-53.
Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa – är det frågan? Utbildning och demokrati, vol. 16 (2), s. 37-56.
Quennerstedt, M. (2008). Exploring the relation between physical activity and health – a salutogenic approach to physical education. Sport, Education and Society, vol. 13(3), s. 267- 283.
Redelius, K. (2004). Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år. I: Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. S. 149-172.
Reid, K. (2000) Tackling truancy in schools: A practical manual for primary and secondary schools. London: Routledge.
Shen, B., Rinehart-Lee, T., McCaughtry, N. & Li, X. (2012). Urban African-American Girls' Participation and Future Intentions Toward Physical Education. Sex roles, vol. 67 (5-6), s. 323-333.
Skolverket. (2000). Utbildningsvillkor i glesbygd. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2003). Nationell utvärdering av grundskolan 2003. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). På pojkarnas planhalva. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010 B). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Stockholm: Davidsons Tryckeri AB.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2012). Om gymnasiskolan. http://www.skolverket.se/forskola-och- skola/gymnasieutbildning/om-gymnasieskolan [2012-08-22].
44
Skolverket. (2012 B). Frånvaro. http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/fragor-och- svar-om-betyg/franvaro-1.173354 [2012-08-22].
Skolverket. (2012 C). Mer om frånvaro och ledighet. Stockholm: Skolverket.
Skolöverstyrelsen. (1971). Läroplan för gymnasieskolan: Lgy 70. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Subramaniam, P. & S. Silverman. (2007). Middle school students’ attitudes toward physical education. Teaching and Teacher Education, vol. 23(5), s. 602–11.
Szklarski, A. (2011). Pupils’ experience of being motivated to learn in school: An empirical phenomenological study. Teachingscience, vol. 57(1), s. 43-47.
Tangen, J. (1982). An alternative perspective of health and physical activity. Scandinavian Journal of Sports Science, vol. 4(2), s 62–70.
Thedin Jakobsson, B. (2007). Att undervisa i hälsa. I: Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. S. 176-192
Thedin Jakobsson, B. & Engström, L-M. (2008). Vilka fortsätter - vilka slutar?: Förändringar i idrottsvanor bland yngre tonåringar. Svensk idrottsforskning, vol. 17(4), s. 27-31.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1990). Tillkallande av en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/Tillkallande-av- en-beredning-f_DIR1990;62/ [2012-10-03].
Vetenskapsrådet. (2004). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
45
Young, S. (2011). A Survey of Student Assessment Practice in Physical Education:
Recommendations for Grading. A Journal for Physical and Sport Educators, vol. 24(6), s. 24- 26.
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien är att få kunskap om vad som utmärker gymnasieelever som deltar i ämneskursen idrott och hälsa 1. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats:
Vad anger eleverna för motiv till att delta i undervisningen?
Hur upplever eleverna undervisningen?
Vad anser eleverna påverkar deras uppfattning om ämnet?
Vilka sökord har du använt?
Motivation, motivation pupil, truancy, school trucancy, school absence, physical education attitudes, motivation, skolk, inställning idrott och hälsa
Var har du sökt?
GIH´s bibliotekskatalog, Svensk idrottsforskning, www.google.com , Ebsco host Sportsdiscus & Google Scholar
Sökningar som gav relevant resultat
Ebsco: Motivation and pupil, school and truancy, attitudes and physical education, physical education, high school
Google Scholar: Attitude to physical education and health high school. Skolk, delta och närvaro idrott och hälsa, inte delta och frånvaro idrott och hälsa
Svensk idrottsforskning: Idrott och hälsa närvaro, idrott och hälsa frånvaro
Kommentarer
Vi har hittat det mesta av materialet via litteraturlistor. Vi har även fått tips från vår handledare samt funnit en del forskning via ”related articles” i databaserna.
Bilaga 2
Missivbrev till lärare i idrott och hälsa 1
Hej!
Vi är två studenter på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm som går vår sista termin på lärarutbildningen till gymnasielärare i idrott och hälsa samt folkhälsa. Vi skriver nu vår magisteruppsats som har till syfte att få kunskap om vad som motiverar gymnasieelever att delta i undervisningen i ämneskursen idrott och hälsa 1.
För att kunna undersöka detta har vi valt att genomföra elevintervjuer under hösten 2012. Studien kan generera kunskap som vi tror kan vara av värde för oss i vår kommande roll som idrottslärare, men även för övriga lärare och för folkhälsan i stort. Vår studie kommer att baseras på intervjuer med elever och vi söker elever som kan tänka sig att delta i studien. Deltagandet är frivilligt och intervjumaterialet kommer inte att användas för något annat syfte än för vår uppsats.
Eleverna vi söker ska läsa eller ha läst idrott och hälsa 1. Vi önskar att få tala med elever som har varierande inställningar till fysisk aktivitet och föreningsidrott. Därför behöver vi er hjälp med att utse två elever som uppfyller ovanstående önskemål för att kunna delge de tillfrågade eleverna vårt bifogade missivbrev. Vi ser gärna att minst en av dem är föreningsaktiv.
Varmt tack på förhand!
Har du frågor eller funderingar kring vårt examensarbete är du välkommen att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar Maria & Hanna
Maria Fernanda Hagman Hanna Hoff
Bilaga 3
Missivbrev till elever som läser eller läst idrott och hälsa 1
Hej!
Vi är två studenter på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm som går vår sista termin på lärarutbildningen till gymnasielärare i idrott och hälsa samt folkhälsa. Vi skriver nu vårt Examensarbete på avancerad nivå där vårt syfte är att få kunskap om vad som motiverar elever att delta i undervisningen i ämneskursen idrott och hälsa 1.
För att kunna undersöka detta vill vi intervjua elever som läser eller har läst idrott och hälsa 1. Ditt deltagande är frivilligt och intervjumaterialet kommer inte att användas för något annat syfte än som underlag för vår uppsats. I den publicerade uppsatsen kommer Du dessutom inte att kunna identifieras. Studien kan generera kunskap som vi tror kan vara av värde för oss i vår kommande roll som idrottslärare, men även för övriga lärare och för folkhälsan i stort.
Vi hoppas att DU har lust att delta och förmedla din inställning till och erfarenheter av kursämnet idrott och hälsa 1 under en cirka trettio minuter lång intervju. Vi kontaktar Dig för att eventuellt boka in en tid som passar Ditt schema.
Ditt deltagande är viktigt!
Varmt tack på förhand!
Har du frågor eller funderingar kring vårt examensarbete är du välkommen att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar Maria & Hanna
Bilaga 4
Intervjuguide
Ämnesområden
- Bakgrundsfrågor
Program? Trivs du i din klass?
Boendesituation (föräldrar)?
Fritid? Beskriv en vanlig vecka (uppstigning/läggdags). Fysisk aktivitet/idrott? Hur ser du på fysisk aktivitet?
Framtidsplan/planer?
Vad tycker du generellt om ämnet idrott och hälsa?
Vad är det som gör ämnet stimulerande/roligt/svårt/obehagligt o.s.v.?
Vilket betyg strävar du efter i ämnet? - Hanterbarhet
Anser du att du kan påverka din egen inlärningssituation? (Elevinflytande?)
Känner du dig trygg under lektionerna? (Socialt/säkerhet)
Känner du oftast att du kan klara av de uppgifter du möter i ämnet?
Anser du att du har rätt utrustning för idrottsundervisningen? (Vad betyder det för dig och din medverkan?)
- Begriplighet
Vad tror du förväntas av dig i ämnet?
Ser du någon mening med undervisningens olika aktiviteter?
Förklaras det varför ni gör vissa aktiviteter? (motiveras exempelvis bollsporter?)
Känner du att du förstår instruktionerna för de olika aktiviteterna i ämnet? (Vad är det som gör att du förstår? Hur går instruktionerna till?)
Anser du att undervisningen är planerad? Känns det genomtänkt?
Vet du innan lektionen vad som ska göras (vecko-/terminsplanering)? - Meningsfullhet
Vad får dig att delta i undervisningen?
Vilken betydelse har läraren för ämnet?
Anser du att läraren har stor betydelse för hur du uppfattar ämnet?
Varför tror du att ämnet Idrott och hälsa 1 är obligatoriskt?
Anser du att ämnet bidrar med användbar kunskap för din framtid (något du tar med dig)?
Känner du att ämnet erbjuder dig utmanande aktiviteter (nivåanpassat)?