Den föreslagna exploateringen av fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1 kommer att medföra något ökade dagvattenflöden från framför allt takytor. Flödena från takytorna kommer enligt utförda beräkningar stå för cirka 56 % av det totala utflödet från planområdet.
Flödet från den planerade parkeringen och kvartersytor är i stort oförändrade (cirka 25 % minskning) jämfört med flödet från den befintliga parkeringen.
Utredningen visar att det finns möjlighet till LOD i området. Den föreslagna lösningen utgår från att exploateringen av området inte ska belasta det kommunala ledningsnätet för mycket eller påverka närliggande fastigheter negativt och bygger på följande slutsatser och antagelser:
• I nuläget avrinner i stort sett allt regn som faller inom planområdet ned mot angränsande villafastigheter, antingen genom direkt avrinning på ytan eller genom infiltration.
• Exploateringen kommer att medföra en förändring jämfört med dagsläget främst i de pulser av dagvatten som kan uppstå vid stora regnhändelser från takytor.
• Planområdet är litet och de infiltrerbara ytorna kommer efter exploatering vara begränsade.
• Det är viktigt att skilja på renare dagvatten från takytor och kvartersytor och smutsigare dagvatten från parkeringsytor.
• Lösningsförslagen förutsätter att resultaten från den utförda miljötekniska
markundersökningen beaktas och att lämpliga åtgärder vidtas för att undvika spridning av föroreningar vid hanteringen av dagvattnet.
I Figur 7-1 visas ett principförslag för dagvattenhantering inom planområdet.
Detaljutformningen av dagvattenhanteringen kan tas fram i projekteringsskedet. Föreslaget är en av flera möjliga lösningar och utformningen kan komma att ändras. Den föreslagna
dagvattenhanteringen kan delas upp i fem delar:
1. Vatten från takytor och hårdgjorda kvartersytor leds i stuprör och ledningar under jord till ett fördröjningsmagasin som förslagsvis anläggs mellan huskropparna i den södra delen av planområdet, se Figur 7-1. I direkt anslutning till det föreslagna området har jorddjupet uppmätts till 4,3 meter, se Figur 4-2 (Geosigma, 2014). Det inritade området i Figur 7-1 motsvarar inte den area som behöver avsättas för
fördröjningsmagasinet utan ska endast ses som ett område inom vilket
fördröjningsmagasinet kan placeras. Avrinnande vatten från tak- och kvartersytor bedöms inte vara i behov av ytterligare reningsåtgärder.
2. Dagvatten från besöksparkeringen samlas upp och leds till en oljeavskiljare och ett sandfilter för att rensa vattnet från olja, suspenderade ämnen (partiklar) och
tungmetaller. Merparten av föroreningarna i dagvatten är knutet till partiklar och ett sandfilter är en effektiv metod för att samla upp partiklar. Därifrån leds vattnet vidare under jord till fördröjningsmagasin och fördröjningsdiken.
3. Till fördröjningsmagasinet kopplas underjordiska fördröjningsdiken för att sprida ut dagvattnet så naturligt som möjligt längs planområdets södra gräns. Det efterliknar det sätt på vilket vatten inom området sprids före exploateringen av planområdet, vilket minskar förändringen av vattenbalansen i området och riskerar därmed inte att orsaka sättningsskador för fastigheterna söder om planområdet. Magasinen kan sitta ihop som en enhet eller vara uppdelade i segment.
och stuprör med utkastare till rabatter eller gräsytor. Det bedöms inte behövas extra åtgärder för att omhänderta avrinnande vatten från naturmark/parkyta.
5. Som en säkerhetsåtgärd vid extrema flödestoppar kan fördröjningsmagasin och fördröjningsdiken anläggas med bräddavlopp och dagvatten ledas mot befintliga kommunala dagvattenledningar. Topografiskt sett är den mest fördelaktiga lösningen att ansluta till dagvattenledningar öster om planområdet där dagvattenledningar löper längs med gångvägen från Nockeby Kyrkväg ned mot Grönviksvägen. Alternativt kan dagvatten pumpas norrut från fördröjningsdiken mot befintliga dagvattenledningar som löper i Nockeby Kyrkväg.
Ovanstående lösning innebär en större säkerhet för nedströms liggande fastigheter än vad som föreligger idag.
Figur 7-1. Principskiss över ett förslag på dagvattenhantering för planområdet inom fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1. Vid besöksparkeringen installeras en oljeavskiljare och ett sandfilter.
Fördröjningsmagasin och fördröjningsdiken placeras inom området och ungefärliga förslag på placeringar är markerade med mörkrödstreckade polygoner. Blå streckade linjer visar ett förslag på ledningsdragning för anslutning till befintligt dagvattennät. Det inritade området i figuren motsvarar inte den area som behöver avsättas för fördröjningsmagasinet utan ska endast ses som ett område inom vilket fördröjningsmagasinet kan placeras.
Fördröjningsmagasinet och fördröjningsdikena dimensioneras för att kunna fördröja ett 10-års regn. Maximal magasinsvolym för att kunna fördröja ett dimensionerande dagvattenflöde (10-årsregn) från tak-, parkerings- och kvartersytor, är cirka 39 m3 (vattenvolym) inräknat en klimatfaktor om 1,15 (Svenskt Vatten, 2004, 2011). Det föreslagna området för
fördröjningsmagasinet i Figur 7-1 är cirka 70 m2 och fördröjningsdiken väster och öster om fördröjningsmagasinet är cirka 35 m² respektive 25
m². Den slutgiltiga placeringen och utformingen av fördröjningsmagasinet och fördröjningsdikena fastställs i samband med projekteringen.
Fördröjningsmagasin kan utformas som öppna system där vattnet kan infiltrera den omgivande marken, eller stängda system som en behållare under mark. I de fall där grundvattenytan ligger nära markytan och marken består av täta jordar, är det vanligaste alternativet att anlägga stängda fördröjningsmagasin.
I det föreslagna området för placering av fördröjningsmagasinet finns jordlager med god
infiltrationskapacitet och i nuläget har inget grundvatten noterats i planområdet vid Jb-sonderingar ner till tre meter i berg, vilket talar för att fördröjningsmagasinet kan anläggas som ett öppet system ovanför grundvattenytan. Jordlagrens mäktigheter och utbredning behöver dock undersökas närmare i samband med anläggningen av fördröjningsmagasinet.
Fördröjningsmagasin kan anläggas med makadam eller med plastkassetter (se bild ovan), som har större effektiv volym och tar mindre yta i anspråk.
Installationsdjupet varierar vanligtvis mellan 70 – 120 centimeter under markytan beroende på jorddjup och grundvattennivåer men i detta fall föredras en djupare placering. Normalt rekommenderas att fördröjningsmagasin placeras minst 1 meter över grundvattenytan för att uppnå bästa möjliga infiltrationsförutsättningar från magasinet till omgivande jordlager.
8 Referenser
Geosigma, 2014. Projekterings PM, Geoteknik - Geoteknisk utredning inför nybyggnation av bostadshus inom fastighet Nockebyhov 1:1, Stockholm. Granskningshandling.
Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA-FORSK-rapport 2000-10.
Stadsbyggnadskontoret, 2013. Planbeskrivning - Detaljplan för Prosten 1 i stadsdelen Nockeby. Planavdelningen, Stadsbyggnadskontoret Stockholms Stad, DNR 2013–15927.
Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.
Svenskt Vatten 2004. P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar.
Svenskt Vatten 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.
Svenska Vatten- och Avloppsföreningen 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD.
SV, 2001. Rening av dagvatten Exempel på åtgärder och kostnadsberäkningar - Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav Del 3. Dagvattenstrategi för Stockholm, Stockholm Vatten AB 2001.
Stockholm Stad, 2002. Stockholm stads dagvattenstrategi, 2002-10-07.
Sweco, 2014. Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom del av fastigheten Nockebyhov 1:1 i Nockebyhov, Stockholm.