Grap 14267
Dagvattenutredning och hydrogeologisk
utredning för planområdet inom fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1, Nockeby,
Stockholms Stad
Geosigma AB
December 2014
Uppdragsledare:
Ellen Walger
Uppdragsnr:
603680
Grap nr:
14267
Version:
1.0
Antal Sidor:
20
Beställare:
Seniorgården AB
Beställares referens:
Anna-Kari Malm
Titel och eventuell undertitel:
Dagvattenutredning och hydrogeologisk utredning för planområdet inom fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1, Nockeby, Stockholms Stad
Författad av:
Joel Salzer, Stig Jönsson, Per Askling
Datum:
2014-12-03
Granskad av:
Erik Gustafsson
Datum:
2014-11-06
GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735
Uppsala
Postadress Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadress Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00
Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00
Göteborg
Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00
Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00
Innehåll
1 Uppdraget ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Syfte ... 4
2 Material och metoder ... 6
2.1 Material och datainsamling ... 6
2.2 Flödesberäkningar ... 6
2.3 Föroreningsberäkningar ... 6
3 Planområdet ... 7
4 Hydrogeologi – Nuvarande förutsättningar ... 9
4.1 Vattenförande egenskaper i jord ... 9
4.2 Vattenförande egenskaper i berg ... 10
4.3 Grundvattenförhållanden och infiltrationskapacitet ... 10
5 Hydrogeologi – Efter exploatering ... 13
5.1 Planerad markanvändning ... 13
5.2 Byggnationens påverkan på grundvattenförhållandena ... 13
6 Dagvattenflöden och föroreningar ... 15
6.1 Beräknade flöden ... 15
6.2 Föroreningsbelastning ... 16
7 Föreslagna lösningar för dagvattenhantering ... 17
7.1 Generellt lösningsförslag och rekommendationer ... 17
7.2 Fördröjningsmagasin och fördröjningsdiken ... 19
8 Referenser ... 20
1 Uppdraget
1.1 Bakgrund
Geosigma har på uppdrag av Seniorgården AB utfört en dagvattenutredning och
hydrogeologisk utredning för planområdet inom fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1 i stadsdelen Nockeby, Stockholms Stad.
Seniorgården avser att uppföra flerbostadshus som omfattar 30 bostadsrättlägenheter för seniorer, ett underjordiskt garage tillhörande de boende, samt en besöksparkering ovan mark för kyrkans gäster. Det aktuella planområdet berör delar av fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1. Enligt gällande detaljplan som fastlades 1959 är marken inom Prosten 1 avsedd som kvartersmark för kyrkliga ändamål och marken inom Nockebyhov 1:1 är allmän parkmark. Den planerade exploateringen medför att detaljplanen behöver ändras och i
samband med detta arbete har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning och en hydrogeologisk utredning. Utredningarna ska utgöra underlag till den nya detaljplanen. Den hydrogeologiska utredningen inkorporeras i dagvattenutredningen och presenteras i en samlad rapport. Figur 1-1 och 1-2 visar planområdets läge i Nockeby, Stockholms Stad.
1.2 Syfte
Dagvattenutredningens syfte är att utreda vilka konsekvenser den avsedda exploateringen av planområdet kan ha för dagvatten som bildas inom planområdet. Den planerade bebyggelsen på fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1 innebär att det inom fastigheterna kommer att bli mer hårdgjorda ytor som ökar dagvattenbildningen. En anslutning till det kommunala dagvattensystemet medför en ökad flödesbelastning på det kommunala dagvattensystemet som kan leda till bräddning av obehandlat spill- och dagvatten. Det är ur det perspektivet viktigt att dagvattnet från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkering tas omhand inom området så långt det är möjligt.
Utredningen syftar till att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala
markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad.
Uppdraget syftar även till att dimensionera förslag på erforderliga LOD-anläggningar.
Dagvattenutredningen utgår från de riktlinjer som finns i Stockholms Stads dagvattenstrategi (Stockholms Stad, 2002).
Syftet med den hydrogeologiska utredningen är att utreda nuvarande mark – och
grundvattenförhållanden inom planområdet. Utredningen syftar även till att bedöma vilka effekter den planerade exploateringen, samt dagvattenhanteringen kan komma att ha på mark och grundvattenförhållanden inom planområdet, samt på angränsande fastigheter.
Inför framtagandet av denna rapport har en geoteknisk undersökning utförts i det aktuella planområdet där jorddjup och jordlagerföljder, samt grundvattennivåer har utretts. I samband med undersökningen utfördes även miljöprovtagning av jord i ett fåtal punkter för att utreda förekomsten av föroreningar. Resultaten från den geotekniska undersökningen och
miljöprovtagningen används som underlag till de bedömningar som görs i föreliggande dagvattenutredning och hydrogeologiska utredning, men de redovisas i en separat rapport (Geosigma, 2014).
Figur 1-1. Översiktskarta över Nockeby, Stockholms Stad. Planområdet är markerat med röd polygon.
Figur 1-2. Flygfoto över Prosten 1 och Nockebyhov 1:1 med fastighetsindelning (blåskuggat). Orange pil anvisar parkmarken som omfattar Nockebyhov 1:1. Planområdet är markerat med röd polygon.
Prosten 1
Nockebyhov 1:1
2 Material och metoder
2.1 Material och datainsamling
Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är till exempel:
• Planbeskrivning och plankarta (Stadsbyggnadskontoret, 2013)
• Grundkarta med höjdkurvor och fastighetsgränser med mera (från beställare).
• Ortofoto och fastighetsindelningskarta (www.hitta.se)
• Jordarts- och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator
• Höjddata från Lantmäteriets höjddatabas (GSD-data, grid 2+)
• Geoteknisk fältundersökning (Geosigma, 2014)
• PM Markundersökning (Sweco, 2014) Platsbesök utfördes i planområdet den 8 oktober.
2.2 Flödesberäkningar
Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet:
∙ ∙ (Ekvation 1)
där Q är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning, i är regnintensiteten (liter/sekund·hektar), A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet och φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Arealerna A för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i AutoCAD utifrån ortofoto och plankarta.
För flödesberäkningar har ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet använts.
Volymberäkningar av magasin utförs enligt P90 (Svenskt Vatten, 2004), samt med en klimatfaktor om 1,15 enligt P104 (Svenskt Vatten, 2011).
2.3 Föroreningsberäkningar
För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac använts. Schablonhalterna är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten.
3 Planområdet
Planområdet är totalt cirka 0,25 hektar och innefattar delar av fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1. Planområdet angränsar till infartsvägen mot Sankta Birgitta kyrkan i norr och i öster, väster och söder till parkmarker inom Nockebyhov 1:1. Strax söder om
planområdet finns villafastigheter längs med Grönviksvägen och öster om planområdet ligger Nockebybanans vändhållsplats. Marken inom planområdet består idag av gräsytor, en
parkeringsplats för besökande till kyrkan, samt natur och parkmark. Banvallen till
Nockebybanan har tidigare gått längre västerut in på planområdet över den södra delen av den nuvarande parkeringsplatsen, se Figur 3-1. Marken inom planområdet är kuperad, bitvis med berg i dagen, och lutar åt sydsydväst ned mot Mälaren. Den högsta punkten ligger på en synlig bergknalle (+28,9), se Figur 3-2. Den lägsta punkten ligger i den södra delen av planområdet (+21,6). Från gatan norr om planområdet (+27) lutar området ned mot den tidigare banvallen (+24). Från banvallen går en brant sluttning ned mot naturområdet (+20 – 21) strax norr om villafastigheterna (+18 – 19).
Figur 3-1. Fotografi från platsbesök. Fotograferad mot öster på den före detta banvallen.
Figur 3-2. Fotografi från platsbesök. Fotograferad mot väster mot den synliga bergknallen, planområdets högsta punkt.
4 Hydrogeologi – Nuvarande förutsättningar
4.1 Vattenförande egenskaper i jord
Området för den planerade bebyggelsen med omgivningar är typiskt för Mälardalens spricklandskap med småkuperad terräng och uppstickande kalt berg. I lägre terräng mellan bergknallarna förekommer ofta lera som underlagras av morän. Enligt jordartskartan (Figur 4-1) ligger det aktuella området mestadels på kalt berg och nedanförliggande område, ner mot Mälaren, utgörs av en sandig morän. Jordartskartans karteringsdjup är cirka 0,5 m, vilket innebär att andra jordarter kan förekomma på större djup. I kartan finns även inlagt det avrinningsområde som berörs av den planerade byggnationen (se även Figur 4-2 och Figur 4-3).
Figur 4-1. Jordarter enligt jordartskartan från SGU:s kartgenerator med den lokala vattendelaren inlagd.
Sonderingsborrningar som har genomförts i ett antal punkter i området (Figur 4-2) visar att jorddjupen är små. Eftersom det ställvis förekommer fyllnadsmassor kan man anta att de ursprungliga jorddjupen på vissa ställen är mindre än de angivna. De karterade jorddjupen stämmer tämligen väl med SGU:s jorddjupskarta som anger jorddjup på 0 – 1 m i den norra delen av avrinningsområdet, där den aktuella fastigheten ligger, och något större djup (1 – 3 m) längre söderut mot Mälaren.
Vid sonderingsborrningarna har morän och/eller ett sandigt till grusigt material återfunnits i merparten (sju av nio) av de sonderingspunkter där jord förekommit. I sex av punkterna har sten/block noterats och i några fall en sandig till grusig torrskorpelera i ytliga lägen. Utanför kyrkans parkering, som täcker cirka 1/3 i mitten av området, utgörs de översta 1 – 2
de punkter där den noterats, har en mäktighet på cirka 1 meter.
Figur 4-2. Sonderingspunkter med angivet djup till berg, röda siffror (Geosigma, 2014). Jb-sondering har utförts i 14GS01, 14GS04, 14GS07, 14GS09, 14GS10, 14GS12, 14GS14, 14GS15 och 14GS16.
4.2 Vattenförande egenskaper i berg
Enligt berggrundskartan består berggrunden i området huvudsakligen av sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit etcetera). I samtliga punkter där jord-bergsondering (Jb) gjorts (nio punkter) har sprickigt berg noterats i vissa intervall. Jb-sonderingarna har gjorts ner till tre meter i berg. Den hydrogeologiska kartan anger relativt goda möjligheter till vattenuttag i borrade brunnar (600 – 2000 liter/timme), vilket stöder bilden av ett tämligen uppsprucket ytberg.
Enligt Stadsbyggnadskontorets byggnadsgeologiska karta finns en sprickzon som stryker nordväst-sydost i området söder om fastigheten, som närmast cirka 40 meter från fastighetens sydvästra hörn. Sprickzonen kan möjligen bidra till att grundvattennivåerna i berget norr därom är lägre än de skulle vara om zonen inte fanns.
4.3 Grundvattenförhållanden och infiltrationskapacitet
I Figur 4-3 visas det lokala avrinningsområdet som tangerar fastighetens begränsningslinjer.
För att bestämma vattendelarens dragning har höjdkurvor med 0,5 meters ekvidistans använts.
Höjdkurvorna i sin tur är framtagna med hjälp av Lantmäteriets höjddatabas (GSD-Höjddata, grid 2+ ). Av figuren framgår att det planerade bostadsområdet ligger nära, och delvis även på den norra vattendelaren. I moränmark med tunna jordtäcken kan man anta att
grundvattendelaren och grundvattnets strömningsriktning ganska väl följer topografin.
Eftersom strömningsvägarna är korta och till följd av den småkuperade terrängen kan man dessutom anta att man inte har något sammanhållet grundvattenmagasin, samt att grundvatten i jord, åtminstone i delar av området, endast förekommer temporärt i samband med större nederbördsmängder och vid snösmältning. Detta gäller i högre grad ju närmare den
planeras.
I två av sonderingspunkterna, 14GS04 och 14GS14, har grundvattenrör installerats.
Mätningar har gjorts vid två tillfällen 14/10 och 24/10 2014. Vid båda tillfällena var rören torra trots att nederbörden mellan 1 – 24 oktober enligt SMHI:s webkartor varit cirka 150 % av normalt, med den högsta nederbörden den 7/10 (25 – 30 mm), den 12/10 (15 – 20 mm) och den 18/10 (15 – 20 mm). Enligt borraren var det inte ”blött” i något av sonderingshålen vid borrtillfället (13/10 – 14/10). Grundvattenrören är visserligen grunda, eftersom man stött på berg, och de når ner 1,72 m (14GS04) och 0,75 m (14GS14) under markytan.
Figur 4-3. Lokalt avrinningsområde som berörs av den planerade nybyggnationen.
Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS, dividerat med jordens effektiva porositet, n.
Tabell 4-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet
(millimeter/timme)
Morän 47
Sand 68
Silt 27
Lera 4
Matjord 25
sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, vilket gör att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens
infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 4-1 anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska typjordar.
Kombinationen av ett relativt uppsprucket ytberg och ett jordlager med en sandig morän (med inslag av grus enligt sonderingsborrningarna), vars mäktighet ökar i grundvattenströmmens riktning mot Mälaren innebär sannolikt att den sammanlagda hydrauliska transmissiviteten (vattenledande förmågan/infiltrationskapaciteten) i jord/berg är tillräcklig för att i normalfallet leda undan det regn- eller smältvatten som infiltrerar. Det finns heller inga uppenbara svackor i terrängen där vatten kan ansamlas vid höga grundvattennivåer.
5 Hydrogeologi – Efter exploatering
5.1 Planerad markanvändning
I Figur 5-1 visas den planerade markanvändningen inom planområdet, enligt skissat förslag till detaljplanen. Ytfördelningen är gjord efter planerad markanvändning och
infiltrationsförutsättningar: asfalterade ytor (nedfart till garage och parkeringsyta), takytor (hustak, entrétak och balkong), kvartersytor (hårdgjorda) och gröna ytor (park/naturmark).
Kvartersytorna norr om bostadshusen mot gatan förutsätts bli delvis hårdgjorda, antingen som asfaltsytor eller genom stenplattor. I Kapitel 6 har avrinningskoefficienten motsvarande en stensatt yta använts för dessa ytor.
Entrétak och balkonger/uteplatser har skiljts från hustak då avrinnande vatten från dessa ytor med relativt enkla åtgärder kan ledas mot till exempel rabatter och växtbäddar. De
infiltrerbara ytorna inom planområdet kommer efter genomförd exploatering vara begränsade och alla reducerande åtgärder som kan utföras för hantering av dagvatten bör beaktas.
Figur 5-1.Ritning över planområdet inom fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1 med förslag på planerad markanvändning.
5.2 Byggnationens påverkan på grundvattenförhållandena
Nybyggnationen kommer att innebära att man får en större andel hårdgjorda ytor (tak och parkeringsplats) jämfört med rådande förhållanden. Redan idag finns dock en parkeringsplats och en stor del av marken är idag berg i dagen mitt i det planerade området, så ökningen jämfört med nuläget kan grovt sett tillföras takytorna. Avrinningen från takytorna sker snabbare och blir totalt något större än på naturmark (framför allt beroende på minskad avdunstning). Andelen ytor som bildar dagvatten är dock betydligt större och för att ta hand
tillräckligt hög vattenledande förmåga för att transportera bort vattnet från infiltrationsytan.
Med tanke på tidigare beskrivna förhållandena med en sandig morän med inslag av grus, sten och block, samt att grundvattennivåerna trots relativt stor nederbörd låg under de installerade rörens filter i slutet av oktober, bedöms förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten som goda.
Preliminärt kommer lägsta grundläggningsnivå att vara cirka +24 meter. Detta innebär schakt i jord och berg med som mest cirka 3 meter under markytan om man bortser från den
uppstickande bergknallen mellan huset i mitten och huset längst österut. Risken för att man ska få inläckande grundvatten av betydelse i schakten bedöms som liten då fastigheten ligger nära vattendelaren. Inget grundvatten noterats heller vid JB-sonderingar ner till tre meter i berg.
Sammantaget bedöms inte byggnationen med föreslagen dagvattenlösning påverka grundvattenförhållandena i omgivningen.
6 Dagvattenflöden och föroreningar
6.1 Beräknade flöden
Tabell 6-1 visar uppskattade arealer för olika markanvändning inom fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1, före och efter exploatering. Den största förändringen som följer av exploateringen är att asfaltsytor och naturmark reduceras till cirka hälften av de nuvarande arealerna och ersätts av takytor.
Tabell 6-1. Uppskattade arealer för olika markanvändning före och efter exploatering
Markanvändning Area före exploatering
(hektar)
Area efter exploatering (hektar)
Takyta 0 0,096
Entrétak 0 0,0032
Privat uteplats/balkong 0 0,0084
Garagenedfart 0 0,0015
Besöksparkering (asfalt) 0,084 0,043
Kvartersyta (hårdgjord) 0 0,017
Park/naturmark 0,143 0,087
Synlig bergknalle 0,029 0
Totalt: 0,256 0,256
Dimensionerande dagvattenflöden från respektive markanvändning för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, redovisas i Tabell 6-2. Flödet från planområdets tak- och asfaltsytor efter exploatering uppgår till cirka 31,65 liter/sekund vilket motsvarar cirka 95 % av det totala flödet. Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen (cirka 64 % ökning).
Tabell 6-2. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för 10-årsregn med 10 minuters varaktighet(219 liter/sekund·hektar)
Markanvändning Avrinnings-
koefficient (-)
Dagvattenflöde före exploatering (liter/sekund) 10-årsregn
Dagvattenflöde efter exploatering (liter/sekund) 10-årsregn
Takyta 0,9 0 18,98
Entrétak 0,9 0 0,63
Privat uteplats/balkong 0,9 0 1,66
Garagenedfart 0,8 0 0,27
Besöksparkering (asfalt) 0,8 14,73 7,52
Kvartersyta (hårdgjord) 0,7 0 2,59
Park/naturmark 0,1 3,14 1,9
Synlig bergknalle 0,4 2,58 0
Summa: 20,45 33,55
liter/sekund·hektar, vilket motsvarar cirka 79 millimeter/timme. Då jordlagren i området varierar mellan 0 – 4,5 meter och sannolikt består av jordlager med en maximal
infiltrationshastighet om cirka 25 – 68 millimeter/timme vid mättade förhållanden (Tabell 4- 1) finns vissa förutsättningar för att den icke hårdgjorda marken delvis kan omhänderta ett dimensionerande 10-årsregn genom infiltration. Dock medför den planerade exploateringen att de infiltrerbara ytorna reduceras med cirka 40 % vilket leder till försämrade förutsättningar för att ett dimensionerande 10-årsregn kan infiltreras naturligt.
6.2 Föroreningsbelastning
StormTac använder schablonvärden för olika markanvändningskategorier, vilka redovisas i Tabell 6-3. Schablonhalterna för parkerings- och takytor ligger i samma storleksordning som föreslagna riktvärden för dagvatten i en förbindelsepunkt till ett sammanhängande
dagvattennät (Region- och trafikplanekontoret 2009).
Tabell 6-3. Föroreningshalt i dagvatten från tak- och parkeringsytor utifrån schablonhalter i StormTac (Larm 2000). Röda fält markerar halter som överskrider RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret 2009)
Ämne Enhet Riktvärde Schablonhalter
Parkering Tak
Fosfor mg/liter 0,25 0,10 0,026
Kväve mg/liter 3,5 1,1 2
Bly µg/liter 15 30 2
Koppar µg/liter 40 40 10
Zink µg/liter 150 140 33
Kadmium µg/liter 0,5 0,45 0,08
Krom µg/liter 25 15 0,17
Nickel µg/liter 30 4 0,40
Kvicksilver µg/liter 0,1 0,05 0,01
Suspenderad
substans mg/liter 100 140 10
Olja (mg/l) mg/liter 1,0 0,80 0
PAH (µg/l) µg/liter saknas 1,7 1,9
Benso(a)pyren µg/liter 0,1 0,06 0,01
Schablonhalterna indikerar att framför allt koncentrationer av bly, koppar och suspenderad substans i dagvatten från den planerade parkeringsytan ovan mark (se Figur 5-1) skulle riskera att överskrida föreslagna riktvärden. Eftersom trafikintensiteten kan förväntas bli förhållandevis låg är det dock troligt att koncentrationen av dessa ämnen blir något lägre än från en genomsnittlig parkering.
7 Föreslagna lösningar för dagvattenhantering
7.1 Generellt lösningsförslag och rekommendationer
Den föreslagna exploateringen av fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1 kommer att medföra något ökade dagvattenflöden från framför allt takytor. Flödena från takytorna kommer enligt utförda beräkningar stå för cirka 56 % av det totala utflödet från planområdet.
Flödet från den planerade parkeringen och kvartersytor är i stort oförändrade (cirka 25 % minskning) jämfört med flödet från den befintliga parkeringen.
Utredningen visar att det finns möjlighet till LOD i området. Den föreslagna lösningen utgår från att exploateringen av området inte ska belasta det kommunala ledningsnätet för mycket eller påverka närliggande fastigheter negativt och bygger på följande slutsatser och antagelser:
• I nuläget avrinner i stort sett allt regn som faller inom planområdet ned mot angränsande villafastigheter, antingen genom direkt avrinning på ytan eller genom infiltration.
• Exploateringen kommer att medföra en förändring jämfört med dagsläget främst i de pulser av dagvatten som kan uppstå vid stora regnhändelser från takytor.
• Planområdet är litet och de infiltrerbara ytorna kommer efter exploatering vara begränsade.
• Det är viktigt att skilja på renare dagvatten från takytor och kvartersytor och smutsigare dagvatten från parkeringsytor.
• Lösningsförslagen förutsätter att resultaten från den utförda miljötekniska
markundersökningen beaktas och att lämpliga åtgärder vidtas för att undvika spridning av föroreningar vid hanteringen av dagvattnet.
I Figur 7-1 visas ett principförslag för dagvattenhantering inom planområdet.
Detaljutformningen av dagvattenhanteringen kan tas fram i projekteringsskedet. Föreslaget är en av flera möjliga lösningar och utformningen kan komma att ändras. Den föreslagna
dagvattenhanteringen kan delas upp i fem delar:
1. Vatten från takytor och hårdgjorda kvartersytor leds i stuprör och ledningar under jord till ett fördröjningsmagasin som förslagsvis anläggs mellan huskropparna i den södra delen av planområdet, se Figur 7-1. I direkt anslutning till det föreslagna området har jorddjupet uppmätts till 4,3 meter, se Figur 4-2 (Geosigma, 2014). Det inritade området i Figur 7-1 motsvarar inte den area som behöver avsättas för
fördröjningsmagasinet utan ska endast ses som ett område inom vilket
fördröjningsmagasinet kan placeras. Avrinnande vatten från tak- och kvartersytor bedöms inte vara i behov av ytterligare reningsåtgärder.
2. Dagvatten från besöksparkeringen samlas upp och leds till en oljeavskiljare och ett sandfilter för att rensa vattnet från olja, suspenderade ämnen (partiklar) och
tungmetaller. Merparten av föroreningarna i dagvatten är knutet till partiklar och ett sandfilter är en effektiv metod för att samla upp partiklar. Därifrån leds vattnet vidare under jord till fördröjningsmagasin och fördröjningsdiken.
3. Till fördröjningsmagasinet kopplas underjordiska fördröjningsdiken för att sprida ut dagvattnet så naturligt som möjligt längs planområdets södra gräns. Det efterliknar det sätt på vilket vatten inom området sprids före exploateringen av planområdet, vilket minskar förändringen av vattenbalansen i området och riskerar därmed inte att orsaka sättningsskador för fastigheterna söder om planområdet. Magasinen kan sitta ihop som en enhet eller vara uppdelade i segment.
och stuprör med utkastare till rabatter eller gräsytor. Det bedöms inte behövas extra åtgärder för att omhänderta avrinnande vatten från naturmark/parkyta.
5. Som en säkerhetsåtgärd vid extrema flödestoppar kan fördröjningsmagasin och fördröjningsdiken anläggas med bräddavlopp och dagvatten ledas mot befintliga kommunala dagvattenledningar. Topografiskt sett är den mest fördelaktiga lösningen att ansluta till dagvattenledningar öster om planområdet där dagvattenledningar löper längs med gångvägen från Nockeby Kyrkväg ned mot Grönviksvägen. Alternativt kan dagvatten pumpas norrut från fördröjningsdiken mot befintliga dagvattenledningar som löper i Nockeby Kyrkväg.
Ovanstående lösning innebär en större säkerhet för nedströms liggande fastigheter än vad som föreligger idag.
Figur 7-1. Principskiss över ett förslag på dagvattenhantering för planområdet inom fastigheterna Prosten 1 och Nockebyhov 1:1. Vid besöksparkeringen installeras en oljeavskiljare och ett sandfilter.
Fördröjningsmagasin och fördröjningsdiken placeras inom området och ungefärliga förslag på placeringar är markerade med mörkrödstreckade polygoner. Blå streckade linjer visar ett förslag på ledningsdragning för anslutning till befintligt dagvattennät. Det inritade området i figuren motsvarar inte den area som behöver avsättas för fördröjningsmagasinet utan ska endast ses som ett område inom vilket fördröjningsmagasinet kan placeras.
Fördröjningsmagasinet och fördröjningsdikena dimensioneras för att kunna fördröja ett 10-års regn. Maximal magasinsvolym för att kunna fördröja ett dimensionerande dagvattenflöde (10- årsregn) från tak-, parkerings- och kvartersytor, är cirka 39 m3 (vattenvolym) inräknat en klimatfaktor om 1,15 (Svenskt Vatten, 2004, 2011). Det föreslagna området för
fördröjningsmagasinet i Figur 7-1 är cirka 70 m2 och fördröjningsdiken väster och öster om fördröjningsmagasinet är cirka 35 m² respektive 25
m². Den slutgiltiga placeringen och utformingen av fördröjningsmagasinet och fördröjningsdikena fastställs i samband med projekteringen.
Fördröjningsmagasin kan utformas som öppna system där vattnet kan infiltrera den omgivande marken, eller stängda system som en behållare under mark. I de fall där grundvattenytan ligger nära markytan och marken består av täta jordar, är det vanligaste alternativet att anlägga stängda fördröjningsmagasin.
I det föreslagna området för placering av fördröjningsmagasinet finns jordlager med god
infiltrationskapacitet och i nuläget har inget grundvatten noterats i planområdet vid Jb- sonderingar ner till tre meter i berg, vilket talar för att fördröjningsmagasinet kan anläggas som ett öppet system ovanför grundvattenytan. Jordlagrens mäktigheter och utbredning behöver dock undersökas närmare i samband med anläggningen av fördröjningsmagasinet.
Fördröjningsmagasin kan anläggas med makadam eller med plastkassetter (se bild ovan), som har större effektiv volym och tar mindre yta i anspråk.
Installationsdjupet varierar vanligtvis mellan 70 – 120 centimeter under markytan beroende på jorddjup och grundvattennivåer men i detta fall föredras en djupare placering. Normalt rekommenderas att fördröjningsmagasin placeras minst 1 meter över grundvattenytan för att uppnå bästa möjliga infiltrationsförutsättningar från magasinet till omgivande jordlager.
8 Referenser
Geosigma, 2014. Projekterings PM, Geoteknik - Geoteknisk utredning inför nybyggnation av bostadshus inom fastighet Nockebyhov 1:1, Stockholm. Granskningshandling.
Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10.
Stadsbyggnadskontoret, 2013. Planbeskrivning - Detaljplan för Prosten 1 i stadsdelen Nockeby. Planavdelningen, Stadsbyggnadskontoret Stockholms Stad, DNR 2013–15927.
Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.
Svenskt Vatten 2004. P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar.
Svenskt Vatten 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.
Svenska Vatten- och Avloppsföreningen 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD.
SV, 2001. Rening av dagvatten Exempel på åtgärder och kostnadsberäkningar - Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav Del 3. Dagvattenstrategi för Stockholm, Stockholm Vatten AB 2001.
Stockholm Stad, 2002. Stockholm stads dagvattenstrategi, 2002-10-07.
Sweco, 2014. Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom del av fastigheten Nockebyhov 1:1 i Nockebyhov, Stockholm.
