Genom att studera Fair Trade i skolan, tror eleverna själva att de skulle engagera sig

En utav frågorna i enkäten var; Om du skulle arbeta med Fairtrade i skolan tror du att du då

skulle bli mer engagerad i Fairtrade, och vad det står för, senare i livet? 40 elever svarade ja

på frågan. Detta trots att hälften (31 st) av alla svarade att de inte vill lära sig mer om FT. Varifrån kommer denna tron på att skolan kan komma att förändra deras initiativtagande till FT-köp senare i livet när de idag faktiskt inte handlar med dessa varor? Frågan är hur mycket sanning det ligger bakom elevernas svar. Har de svarat på ett visst sätt för att de vet hur man bör svara på sådana frågor? Almers tar upp det som hon kallar tillit till och från vuxna där individer som känner tillit till vuxna vet hur de bör agera, alltså kan mina resultat ha lägre validitet eftersom eleverna svarade som de vet att de bör svara och inte som de faktiskt känner. Många utav eleverna vet faktiskt vad FT är för något och vad de står för och eftersom 51 av 62 elever svarat att de inte läst om FT i skolan måste de ha fått sin kunskap någonstans ifrån. Svaret på detta är mataffären då 27 av 62 svarade det på frågan var de hört talas om FT. Eleverna har svarat att de stöter på FT-märkta varor lite överallt. Eftersom de inte läst om det i skolan men ändå kan svara relativt bra på frågan om vad det är för något visar på att de har tagit till sig kunskapen och förstår vad organisationen handlar om. Spelar det då någon roll om de läser om det i skolan eller inte? Kommer de verkligen att agera annorlunda senare i livet, när de har råd med det? Detta är frågan som min studie inte riktigt kan svara på. Jag har väckt frågan och den skulle krävas en djupare forskning om. Det är dock fascinerande att tänka att på något sätt fungerar Almers teorier i praktiken, till en viss del. Vi har redan nu nått en tydlig gräns med eleverna, då de redan vet mycket om FT som organisation, utan att egentligen ha nämnt det i skolan. Dock har skolan funnits där. Man har fostrat individerna,

32

gett dem möjlighet till god gemenskap, grupptillhörighet, tillit till och från vuxna och talat om bl a värdegrund och existentiella frågor. Detta har på något sätt bidragit till en kunskap om att man bör agera på ett visst sätt. Eleverna har i de flesta fall svarat att de skulle köpa FT-varor,

ibland eller så ofta de kan, om de hade haft råd. Eleverna visade direkt sin kunskap och

ståndpunkt men gjorde också ett val att antyda att, jag vet vad som är rätt man kan inte i dagsläget agera därefter. Detta, anser jag, tyder på att Almers teorier fungerar i praktiken, sen kan vi ta det ett steg längre och tala mer om det i skolan för att göra eleverna mer handlingskompetenta och då inte bara för hållbar utveckling utan för olika organisationer, mänskliga rättigheter och miljöaspekter.

Totalt var det 36 elever som svarade antingen negativt eller blankt på frågan om att ge konkreta förslag till undervisning. Det betyder att 26 elever svarade positivt och gav olika förslag. Några utav dessa förslag var temadag, grupparbeten, jämföra FT – varor mot vanliga

varor, bjuda på choklad och kaffe utanför matsalen osv. Precis som Heike C Albert (2010) tar

upp i sin artikel, så anser jag att eleverna bör lära sig mer kritiskt och kreativt tänkande. Alberts anser att man kan använda sig av kakaons hela produktionscykel för att lära olika discipliner för geografi, där han även tar upp FT som en del av den ekonomiska geografin. Jag menar att genom att använda sig av FT i skolan, på det sättet som Alberts använder sig av chokladen, kan vi beröra minst lika många olika discipliner som Alberts tar upp om inte fler. Som Alberts tog upp vill vi lära våra elever kritiskt och kreativt tänkande, varpå även vi lärare måste använda oss av det, alltså mer varierad undervisning. Genom att göra undervisningen roligare och mer varierad tror jag att Almers tankar och teorier, om hur individerna utvecklar en handlingskompetens, kommer att fungera bättre, då den typen av undervisning kommer att generera en tryggare grupp människor som mår bättre med sig själva. Dessa människor som enligt Almers forskning kommer ha utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling och förhoppningsvis inom andra perspektiv också. Jag menar att Ellen Almers (2009) forskning är intresseväckande men det skulle vara intressant att undersöka hur hennes teorier faktiskt fungerar i skolan. Jag har enbart spekulerat utifrån vad jag kan tolka ur hennes forskningsresultat men det handlar inte om själva skolan utan uppväxtåren, vilket gör att ha skolan som en inriktning skulle kunna vara intressant.

Gunne Grankvist (2010) menar att ambitiösa individer med ett socialt rikt liv och med ett bra självförtroende lättare skulle köpa och använda sig av produkter inom rättvis handel. Det är väl dessa individer skolan försöker skapa? Ellen Almers är inne på samma spår när hon

33

undersöker hur unga människor utvecklar någon form av handlingskompetens för hållbar utveckling. Det första jag reagerade på var att hon tar upp att upplevd kompetens bidrar till en viss vilja att agera. Det får mig som lärare att vilja ge eleverna mer kunskap för att bidra till yttre bekräftelse som till slut resulterar i en handling i t ex organisationer som FT. Sammanfattningsvis av själva frågan blir att hälften av eleverna inte vill studera FT i skolan vilket kan medföra att eleverna inte har något brinnande intresse för just det ämnet vilket medför att om det skulle tas upp skulle det inte ha den positiva effekt som forskarna Almers, Alberts och Grönkvist antyder att den skulle ha. Dock behöver undervisningen inte heller handla om just FT för att deras teorier eller tankar ska fungera. Tydligen vet eleverna en del om organisationen trots att de inte läst om den i skolan men de tror ändå att de skulle bli mer engagerade i FT om de skulle studera organisationen i skolan vilket visar på att eleverna vet att de måste läsa ämnen i skolan som de inte är intresserade av, för att det ska generera ett visst engagemang senare i livet. Kan det vara en bra anledning till att studera FT i skolan? Jag skulle vilja påstå att vi inte kan svara på denna fråga då den i en djupare mening kräver undersökning över en längre period och ett antal fler individer. Detta för att faktiskt testa om att läsa om organisationen FT:s normer och värderingar i skolan skulle påverka individerna senare i livet.

Avslutningsvis vill jag säga att jag anser att min studie har varit för liten för att visa på något säkert resultat. Enkätundersökningen är dessutom inte heller den bästa. Dels kan jag inte framhålla att validiteten är hög bland eleverna som svarat på frågorna samt om jag har tolkat deras svar rätt. När jag väljer att räkna in ett visst svar tillsammans med något annat liknade gör jag ett val och dessa val styr även resultatet. Hur jag sedan selektivt valt ut information och citat från olika böcker och rapporter visar också på ett val jag gjort och detta kan också styra själva resultaten av undersökningen. Jag skulle givetvis ha haft med mer information om kritik mot FT. Jag har heller inte varit tillräckligt kritisk inför det material jag samlat in, då den litteratur jag funnit är skrivna av individer på insidan av organisationen, vet vi inte med säkerhet att alla data jag funnit är korrekt.

34