Genomförande

I det första steget i kartläggningen av dagens produktionsprocess och layout genom- fördes intervjuer med produktionschefen, produktionstekniker och produktionspla- nerare, totalt åtta intervjuer. En enkät lämnades ut till alla operatörer, för att de skulle få säga sina åsikter om dagens layout runt deras maskin i synnerhet och hela layouten i allmänhet. Det skapades ett flödesschema för att få en bild av produkt- flödet i produktionen.

Genom en litteraturstudie samlades det in kunskap om möjliga layoutalternativ och metoder som bör tillämpas vid utvecklingen av en ny layout. Exempel på dessa metoder är lean, 5S, och Systematic Layout Planning.

Med hjälp av kunskapen från teorin, SWOT-analys och en kontinuerlig dialog med medarbete på ETP, utformades och analyserade de slutgiltiga layoutförslagen. Se Figur (4.1) för illustration över de olika stegen i projektet.

Figur (4.1): Illustration över de olika stegen i projektet. Första versionen av lay- outförslagen framställdes i konceptskapande, därefter analyserades och förbättrades de till en slutgiltig version.

28 Kapitel 4. Metod

I början av arbetet gjordes ett Gantt-schema (se bilaga 1) för att sätta deadlines på de delmomenten som beskrivs i Figur (4.1). Syftet med att främst fokusera på intervjuer, enkäter och observationer i produktionen var för att få en ökad förståelse för problemet. Detta gjorde det enklare att i nästa steg lokalisera teori som behövdes för att lösa problemet. Analysering av teori medförde ett konceptskapande av tre layouter med målet att presentera layouter som löste problembeskrivningen. Sista steget var en omfattande utvecklingsprocess av koncepten med inblandad personal på ETP.

4.1.1

Layoutframtagning

Layouterna har skapats i programmet Draftsight. Detta är ett program som är ska- pat för att rita och flytta föremål i 2D. Layouterna ritades efter att analysen av nuvarande produktion var genomförd. Metoden följer SLP:s steg (se avsnitt 2.2 på sidan 11). Först analyserades placeringen av de olika avdelningarna. Steg två var att göra en övergripande layout, det vill säga en blocklayout. Steg 3 var att rita en mer detaljerad layout. Sista steget, där förflyttning av maskiner ingår genomför ETP. Varje koncept har analyserats och förbättras efter de tre grunderna i SLP. Det har reflekterats över relationer mellan avdelningar och lediga ytor vilket är två av grun- derna. I och med att det inte finns ett självklart svar har de två grunderna värderats olika. Den tredje grunden, justeringar användes flera gånger i förbättringarna av koncepten.

4.2

Datainsamling

Det finns två samlingsbegrepp för metoder av datainsamling, kvalitativ och kvantita- tiv metod där båda metoderna har används i detta projekt. I Nationalencyklopedin (2019a) beskrivs det att datainsamlingen i en kvalitativ metod sker i den verklig- het som projektet sker i. Den kvalitativa metoden strävar efter att åstadkomma en helhetsbeskrivning av det som ska undersökas, detta genom att undersöka faktorer så som operatörers trivsel, metoden innebär sällan data i siffror. Kvantitativ metod innebär däremot att utövaren inhämtar informationen systematiskt i statistisk form, där varje steg av inhämtningsprocessen är preciserad (Nationalencyklopedin, 2019b). Exempel är att mäta tiden det tar att mäta avstånd från de olika processerna. Insamling av data i form av enkäter till operatörer, intervjuer med planerare, pro- duktionstekniker och produktionschef genomfördes i början av projektet. Även en litteraturstudie genomfördes (se Kapitel 2 på sidan 7). All den informationen och tankar reflekterades för att till slut skapa layouterna.

4.3. Buller 29

4.2.1

Observationer

Observationer i fabriken har skett, detta för att få en god överblick av produk- tionen. Observationerna skedde under projektets gång och innebar granskning av exempelvis lokal, operatörernas tillvägagångsätt och maskiners ljudnivå. Detta gav en översikt hur problemen förhöll sig med exempelvis ljusinsläpp, trucktrafik och ljud från framförallt slipmaskiner.

4.2.2

Intervjuer

Syftet med intervjuer är att de inblandade produktionstekniker, planerare och pro- duktionschefen frispråkigt ska framföra sina tankar om nuvarande layout samt deras visioner om framtida produktion gällande layout. Detta gjordes på ett semistruk- turerat sätt, de vill säga ett fåtal huvudfrågor (se bilaga 2) var alltid förbestämda men följdfrågorna följdes av individens svar och roll i företaget.

4.2.3

Enkät

Enkäter har delats ut till alla operatörer, frågor som ställdes är exempelvis brister samt potentiella förbättringar vid deras maskin. I slutet av enkäten fick operatörer- na resonera fritt kring vad de själva hade ändrat i layouten. Syftet med enkäter var att snabbt få en överblick i layoutens brister och operatörernas tankar om föränd- ringsprocessen. Enkäten togs fram i samråd med produktionschefen.

4.3

Buller

För att få en bättre uppfattning angående bullernivåer utfördes mätningar i verk- staden. Mätningarna gjordes i slipavdelningen och anledningen till det var att ope- ratörerna upplever att det kommer mest störande buller därifrån. I Tabell (4.1) och Tabell (4.2) går det se att kravet på bullernivåer enligt Arbetsmiljöverket (2017a) inte överskrids. I och med att operatörer upplever bullret som störande kommer det att beaktas i layoutframtagningen. Bullernivåerna har mätts med hjälp av en Limit 7000 soundmeter.

30 Kapitel 4. Metod

Tabell (4.1): Värdena i denna tabell kommer från ett antal mätningar som gjordes över tre dagar. Resultaten visar medelvärdet för varje timma de olika dagarna och är redovisad i dB

Bullermätning vid slipmaskin

Tim 1 2 3 4 5

Dag 1 60 59.8 72.9 63.8 62.1 Dag 2 65.1 66.1 60.6 66.2 64.9 Dag 3 68.3 67.4 65.1 63.2 66.8

Tabell (4.2): Värdena i denna tabell kommer från ett antal mätningar som gjordes över tre dagar. Resultaten visar toppvärdet för varje timma de olika dagarna och är redovisad i dB

Bullermätning vid slipmaskin

Tim 1 2 3 4 5

Dag 1 65.8 93.3 87.8 65.5 69.6

Dag 2 70 68.2 88.1 89 83.6

KAPITEL

5

ANALYS

I kapitelet analyseras produktionen, lager, arbetsmiljö och layout. I de tre första de- larna analyseras produktionen innan konceptskapande. Därefter analyseras de olika layoutförslagen.

5.1

Produktionsval

Genom observationer av fabriken framgick det att ETP:s produktion är en blandning av funktionell verkstad och flödesgrupper. De två linorna standard och special ska då ses som flödesgrupper. Att fabriken är en funktionell verkstad ses tydlig vid svetsav- delning, monteringsavdelning och även tillverkningsprocesserna. Detta på grund av att ETP:s produktion kännetecknas av komplexa materialflöden och att operatörer är specialiserade på sin maskin. Ett faktum som indikerar att produktionen inte är en produktionslina är att en del produkter skickas till underleverantör för svarvning. Därmed, när layouterna ritas måste fokuset vara lokalisering av de olika avdelning- arna då detta är problemet i en funktionell verkstad. På grund av avgränsningarna i projektet bör närhetsvärdering mellan de olika avdelningarna utföras genom en kvalitativ metod.

På grund av att ETP vill skapa en tredje flödesgrupp är fördelningen av maskiner en problemställning i skapandet. ETP:s produktionstekniker har genom intervjuer presenterat de svarvar (Okuma LB 300M, LU 300MY) och slipar (Overbeck 350 I, 350 ID) vilka de vill ska ingå i den nya chucklinjen.

I Figur (3.2) och Figur (3.1) ser vi de produktgrupper som ETP säljer mest av. Genom analys av figurer och observationer om ETP:s produktion framgår det att produktionen är fokuserad på nyckeloperationerna svetsning och montering. Följakt- ligen bör dessa avdelningarnas positionering prioriteras i layoutarbetet.

32 Kapitel 5. Analys

5.2

Arbetsmiljö

När layouterna ritas är arbetsmiljön och tillhörande faktorer viktigt att analysera. Detta innebär buller och ljus men även detaljer närmast operatörernas arbetsplats. I enkäten togs det upp många brister som går att anknyta till 5S arbetet. Flertalet operatörer påpekar att utrymmet runt maskinen är viktigt, speciellt i specialgruppen vid svarvarna och sliparna. Även att det inte finns en uttalad pallplats för svarvor- derna är en brist. Slutligen var det viktigt att gruppera de olika maskingrupperna då operatörerna kände att liknande maskin kunde drabbas av varierande arbetsbe- lastning. Är operatörerna nära varandra är det lättare att kommunicera och hjälpa varandra. Operatörer som arbetade nära sliparna uttrycker att bullret från sliparna är störande och påverkar deras arbetsförmåga.

Dagsljus är ett viktigt hos operatörerna, i princip alla menar att arbeta nära fönster ökar deras arbetsmoral. Genom observationer går det dock se att lagret slukar mycket ljus, genom att sätta det mot en vägg kan ljus från fönster nå ännu längre in i lokalen och därmed fler operatörer.

5.3

Lean

I verkstaden har varje svarv ett verktygskåp (SVV-skåp) till skärverktygen, nästintill varje operatör har var sitt bord att arbeta på och utöver det ett skåp för handverktyg (Lista skåp). Dock har det ifrågasatts om varje svarv verkligen behöver ett separat SVV-skåp på grund av att flera operatörer använder identiska skärverktyg. Samlas svarvarna ihop är det enklare att göra ett gemensamt verktygsskåp där alla verktyg kan förvaras. Det skulle underlätta framtida arbete med 5S då det är lättare att få en överblick på verktygen. Pallplatser till maskiner och 5S-tavlor till varje maskingrupp bör inkluderas i layouten.