Layout 3, Tillväxt

Detta förslag har skapats med fokus på möjligheten till automatisering och en ut- ökning av maskinparken.

5.6.1

Version 1

Gros2 _{har en vision om att automatisera produktionen successivt för att öka tillverk-}

ningen utan att öka antalet anställda. I Figur (5.12) visas bland annat att flytten av tvätten frigör en stor golvyta som kan utnyttjas till andra maskiner. Layouten kan till viss del liknas med en produktionslina. Maskinerna är placerade i den ordningsföljd som blir mest naturlig i varje produktflöde och därav förenklas automatiseringen samt den fria golvytan möjliggör en framtida utökning av maskinparken. Se bilaga 11 för en detaljritning på layouten.

Figur (5.12): 1:a versionen av verkstadslayouten med fokus på ETP:s tillväxt.

Efter en analys av layout 3 gjordes valet att inte fortsätta bearbeta den layouten. Ansvariga på ETP ansåg att det inte var attraktivt att göra de ändringar som föreslogs. De ville hellre fortsätta att utveckla layout 1 och 2 för att optimera dessa.

KAPITEL

6

RESULTAT

Konceptskapandet resulterade i tre layouter med olika fokusområden. Layout 1 och layout 2 var mest intressanta för ETP, därav utvecklades dessa och det resulterade i tre versioner av varje layout. I Figur (6.1) och Figur (6.2) presenteras detaljritningar på de två layoutförslagen som presenterades till ETP.

44 Kapitel 6. Resultat

Figur (6.2): Detaljritning Layout 2, version tre.

Den layout rekommenderas är layout 2. Med tanke på ETP:s mål passar den layouten bäst då produktionen och effektiviteten måste öka för att uppnå målen.

En av fördelarna med layout 2 är att monteringen är centralt placerad. Efter analys av produktvägar i verkstaden visade det sig att nästintill alla produkter går via monteringen och därför är det en fördel att den har en koppling till alla andra avdelningar. Nackdelen med denna layout är avståndet mellan lagret och tvätten. Arbetssättet där lagerpersonal ska sköta tvätten av produkter innan svetsningen gör att deras område blir uppdelat i två ändar av verkstaden. Med tanke på hur lokalen är utformad ser inte vi en bättre lösning i dagsläget och för att kunna få ett mer naturligt produktflöde genom verkstaden krävs det att lagret hamnar i ett hörn. Arbetet med lean och 5S går att tillämpa i de båda layouterna men på grund av att lagret delar av hela verkstaden i layout 1 innebär det att tillämpningen av lean försvåras. I layout 2 går det att få en bättre översikt över hela verkstaden och principerna för lean är lättare att följa och uppfylla.

KAPITEL

7

SLUTSATS

Layoutförslagen som har föreslagits uppfyller de krav som ETP har. Problemen med dagens layout är ojämn arbetsfördelning och att utbytet av kunskap mellan operatörer är försvårad. Vi anser att ETP:s mål att öka produktionen av chuckar går att uppfylla. Förslaget för hur chucklinjen ska se ut bidrar till högre effektivisering. Svar på frågeställningarna.

1. Hur ser layouten ut som har fokus på ergonomi?

I alla layoutförslagen har ergonomin beaktats, dock är layouten i Figur (6.1) den som haft mest fokus på ergonomi. Ergonomin har beaktats genom att placera delar av slipavdelningen under entresolplanet för att enklare avskärma från buller. Dagsljus når alla arbetsstationer bortsett från delar av slipavdel- ningen. Alla operatörer har områden runt sina maskinerna för att placera sina rullbord, alltså en del av 5s arbetet. En känsla av begränsad yta bör därmed inte uppstå.

2. Hur ser layouten ut som har fokus på effektivisering?

I alla layoutförslagen har effektivisering beaktats, dock är layouten i Figur (6.2) den som haft mest fokus på effektivisering. Denna layout anses vara den mest flexibla och den kommer underlätta ETP:s tillväxt. Monteringavdelning- en är överdimensionerad för detta syfte. Det finns plats för automatisering vid varje maskin samt att byta arbetssätt från en man en maskin till en man två maskiner är möjligt.

3. Vad är den bästa placeringen av de nya paternosterverken och den nya svar- ven?

Efter analys av de layoutförslagen som togs fram, bestämdes det att dessa maskiner skulle placeras enligt placeringen i Figur (6.2). Denna placeringen anses underlätta tillväxten i produktionen då den inte har en central placering i produktionen vilket medför att en utökning av maskinparken inte påverkas då placeringen anses vara neutral i layouten.

KAPITEL

8

DISKUSSION

I detta kapitlet diskuteras metoden och resultatet. Även rekommendationer för fort- satt arbete och val av layout kommer föreslås.

8.1

Resultat

Vi ser resultaten som realistiska och även goda lösningar för nutiden och framti- dens problem. Den främsta skillnaden mellan resultaten är lagrets placering. Där gäller det att värdera ett naturligt genomflöde till svetsavdelningen gentemot en öppen verkstadsyta. I layoutförslagen har ytor skapats för effektiviseringsåtgärder. Arbetsmiljön har beaktats och vi ser att den har förbättrats i resultaten. Kvalitén i produktionen och hos produkterna kommer troligvis att öka då operatörerna har lättare att hjälpa och dela med sig av kunskaper.

Om ETP väljer att använda layout 2 anser vi att möjligheterna är goda för att uppnå deras mål. Med hjälp av införandet av lean och 5S kommer produktionen bli mer lönsam och placeringen av maskinerna gör produktionen flexiblare.

8.2

Metod

Metoden som användes, det vill säga att börja analysera teori, åsikter och nuvarande produktion gav en god kunskapsgrund. Detta gjorde att flertal idéer om olika koncept tillkom och diskuterades. Efterhand som processen fortskred att utveckla koncepten och idéer blev layouterna mer likartade. Vi ser det som en naturlig väg att gå, det bästa med alla idéer används och blir till slut två layouter med få olikheter.

Något som bör betänkas är att beräkningar på ledtid inte förekommer i denna rap- port. Vi valde tidigt en metod som innebar att operatörer, produktionstekniker och

48 Kapitel 8. Diskussion

produktionschef hade stor påverkan i arbetet. Vore inte tidsbristen och den stora produktfloran ett problem hade vi föredragit att följa ett stort antal produkter för att göra en närhetsanalys och beräkning av ledtider. Dock känner vi att genom an- ställdas erfarenheter har vi fått ett bra resultat. Troligtvis hade närhetsanalysen och beräkningar endast varit ett verktyg för att stärka våra resultat. Det ska även tillägas att erfarenheterna bör värderas högre än beräkningar, då beräkningar lätt blir missvisande.

I analysen har vi använt verktyget SWOT-analys för att jämföra fördelar och nack- delar i layouten. Det finns flera olika analysmetoder som är mer ingående, men vi tror inte att det behövs göras då diskussionen främst handlar om fördelar och nackdelar med layouterna i nutid och framtid.