Dataproduktionen för delstudie ett inleddes under 2006 och varade till 2008 genom tidigare nämnda MSU/Skolverksprojekt: Kvalitetsarbete i förskolan. Intresset riktades mot de policyprocesser som skedde i de studerade kommun-aktörernas arbete till följd av utbildningen, mer specifikt uttryckt: hur de
DATAPRODUKTION
Urval och undersökningsgrupp
Urvalet av kommunaktörer och Regionala utvecklingscentrum (RUC) att följa gjordes i samråd med MSU/Skolverket. Projektet i stort omfattade nio RUC runt om i landet. Tre RUC valdes ut att följas med en fördjupad studie och urvalet baserades dels på karakteristiska skillnader mellan områdena, dels på att de startade vid samma tidpunkt. Inom varje RUC bildades tre handled-ningsgrupper. En av tre handledningsgrupper valdes ut att följas närmare. Det urvalet baserades främst på praktiska aspekter i form av att finna tider som passade för observationer. Sammantaget bildades en undersökningsgrupp på 28 deltagare från 14 kommuner fördelade på tre RUC-områden.
Viktigt i urvalssammanhanget var även att de personer som deltog från kommunerna var utsedda av den egna kommunen att delta som ”nyckelper-soner” i kommunens kvalitetsarbete. Definitionen kom från MSU/Skolverket men kommunerna gjorde själva urvalet om vilka två som passade in som nyckelpersoner. Se Lager (2008, 2010) för en närmare beskrivning av utbild-ningsinsatsen och kommunaktörerna.
Tillträde att delta
Tillträde gavs av dåvarande MSU, nuvarande Skolverket. Genom MSU/ Skolverket gavs tillträde att följa utbildningsinsatsen med intervjuer, observationer och insamlande av policytexter.
Sammanfattning av dataproduktion
Kommunaktörernas genomförande och organisering av systematiskt kvalitets-arbete studerades med (telefon)intervjuer med kommunaktörernas tal om hur de organiserade sitt arbete, observationer av handledningstillfällen inom utbildningsinsatsen samt lokala policytexter som kommunaktörerna produ-cerade. Kommunaktörerna intervjuades på telefon samt observerades på seminarier och handledningstillfällen inom de tre utvalda RUC-områdena. Vid seminarierna skrevs fältanteckningar, men ofta spelades även föreläsningar och gruppdiskussioner in, för att innehållet i de skilda regionerna skulle fram-träda. Under året för utbildningsinsatsen arbetade kommunaktörerna med ett eget valt utvecklingsområde som dokumenterades i en handlingsplan. Hand-lingsplanerna ingår som policytexter i studiens datamaterial.
Analysarbete
Med utgångspunkt i nyinstitutionell teori har kommunaktörernas beskriv-ningar av sitt genomförande och organiserande analyserats (Czarniawska, 2005). Som visats ovan utgörs datamaterialet i delstudie ett utav policytexter, intervjuer och observationer, och det är främst intervjudata som använts i framskrivningen av hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs av kommun-aktörerna (Smith, 2006). Policytexter och observationsdata utgör inledningsvis en etnografisk förståelse och fungerar som bakgrundsmaterial till intervju-utsagorna. Det betyder att i de inledande analyserna användes främst transkriberade intervjuer för att analysera organiserandet. Därefter användes även transkriberade observationer och policytexter för att analysera hinder och stabiliseringar.
Analysens första steg utfördes i syfte att finna ut vilka kommunaktörerna (nyckelpersonerna) inom utbildningsinsatsen var och deras roll som policy-översättare. Kommunaktörerna hade ett på förhand uttalat mandat, i och med att de blivit utvalda att delta i utbildningsinsatsen som ansvariga för kom-munens kvalitetsarbete. Mandatet att agera har i analysen kopplats till dels legitimitet och dels makt i relation till begreppet translatorkompetens (Røvik, 2008, s. 280). Att vara en aktör som kommunen satsar på och som ges ansvar bör leda till att aktören har makt att bestämma, styra och organisera genom-förandet av systematiskt kvalitetsarbete. Legitimitet är betydande i relation till översättarens translatorkompetens, och i analysen av kommunaktörernas roll framträdde att de trots sitt uttalade ansvar och mandat inte alltid hade legitimitet att tala om vad andra skulle göra. De var i flera fall tvingade att skapa sig legitimitet i relation till förskolans praktik och lärare, till exempel genom att skapa samarbetsarenor och fysiska objekt (mallar och modeller) att arbeta tillsammans med andra aktörer kring, exempelvis lärare i förskolan.
I analysens andra steg lästes intervjuerna igen och synliggjorde att kom-munaktörernas genomförande präglades av meningsskapande processer, där uppdraget om kvalitetsarbete översattes och anpassades till kommunens redan etablerade handlingsmönster och normer. Även om kommunaktörerna fick utbildning och ansvar att i hemkommunen utveckla kvalitetsarbetet i relation till det nationella uppdraget, visade det sig att de gjorde detta i relation till redan etablerade handlingsmönster inom kommunen. Det innebär att möjliga tolkningar av uppdraget var institutionella i betydelsen att kommunaktörerna förväntades anpassa det nationella uppdraget till redan befintliga rutiner och
DATAPRODUKTION
normer för hur systematiskt kvalitetsarbete bedrevs inom den egna kommunen (Czarniawska, 2005, s. 30). Utifrån denna analys kan inte makt förstås som något som placeras i aktören eller strukturen, utan makten rör sig och varierar mellan skilda sammanhang inom kommunen. Eftersom deltag-ande kommuner även hade olika förutsättningar såsom geografiskt läge, liten eller stor kommun, glesbygd eller storstad beskriver analysen att det skapades olika handlingsmönster och skilda former av mandat för kommunaktörerna att genomföra och organisera. Detta föranledde att uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete tog sig skilda uttryck i olika kommuner.
Genom fördjupade läsningar av datamaterialet med fokus på utmaningar och strategier kunde mönster urskiljas i form av spänningar i genomförandet. Det innebar i ett tredje steg att teman i organiserandet tydliggjordes i relation till begreppen stabilisering och likriktning. Kommunaktörernas strategier för genomförande och organisering sorterades fram genom läsning av policy-texter, intervjudata och observationsdata där strategier för organisering fram-trädde, vilket visade att färdiga mallar och modeller hämtades från skolan istället för från förskolans verksamhet. Samtidigt ägnade flera av kommun-aktörerna genomförandet åt att skapa nya arenor för möten, där mallar och modeller kunde diskuteras och skapas tillsammans med lärare från förskolans praktik. Genom sökande efter mönster för stabilisering och likriktning i data-materialet urskiljdes att kommunaktörernas genomförande och organiserande till stor del berodde på vilka rutiner och normer som redan fanns tillgängliga inom kommunen. Även om det vid första anblicken såg ut som att dessa aktörer hade makt att tolka, genomföra och organisera, reproducerades uppdraget också till redan befintliga handlingsmönster inom kommunen.