Delstudie ett använder data producerad inom ett Skolverksprojekt gällande systematiskt kvalitetsarbete i kommunen och förskolan. Studiens intresse riktar sig mot hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs och organiseras av olika kommunaktörer (i studien benämnda som nyckelpersoner). Studiens informanter är utsedda som nyckelpersoner i kommunens kvalitetsarbete och arbetar vanligtvis i sin kommun som till exempel kvalitetssamordnare, utvecklingsledare, förskolechefer, förskollärare och specialpedagoger. Under ett år har de deltagit i en utbildning om förskolans kvalitetsarbete, anordnad av dåvarande Myndigheten för skolutveckling 2006/2007. Under utbildnings-året fick kommunaktörerna utbildning i nationella intentioner om kvalitet i förskolan och kvalitetsredovisning. Utbildningsinsatsen följdes i syfte att analysera kommunaktörernas genomförande och fokus riktades främst mot hur de organiserade systematiskt kvalitetsarbete utefter olika direktiv och
intentioner samt de normer, rutiner och etablerade handlingsmönster som redan fanns inom kommunen (Czarniawska, 2005; Powell & DiMaggio, 1991). I början på 2000-talet intensifierades samtalen om kvalitet och utbildning. I och med kvalitetspropositionen (2004/05:11) sattes ytterligare fokus på kvalitet och kort därefter kom nationella råd om kvalitet i förskolan och om kvalitetsredovisning. Kvalitetsbegreppet är komplext och kan betraktas ur olika perspektiv och forskning kring kvalitet i förskolan belyser olika spektiv på vad kvalitet kan innebära. I licentiatuppsatsen belyses tre per-spektiv: ett pedagogiskt perspektiv på kvalitet (Kärrby, 1992; Sheridan, 2007, 2009), ett subjektivt perspektiv (Dahlberg et al., 2009) samt ett marknads-anpassat perspektiv (Aili, Nilsson, Svensson & Denicolo., 2007; Hasselbladh Bejerot & Gustavsson, 2008). De två första perspektiven kan ses som generade ur forskning i den pedagogiska praktiken i förskolan, perspektiv som vuxit fram ur dokumentation och utvärdering av barns lärande och menings-skapande samt de villkor som skapas i förskolan för barns lärande. Det marknadsanpassade perspektivet kom att influera förskolans verksamhet i samband med en förändrad styrning och kommunalisering av utbildning och skola (Karlsson Vestman & Andersson, 2007; Kärrby, 1992; Åsén, 2002). Det marknadsanpassade perspektivet med strukturerande tekniker för kvalitets-uppföljning har präglat många kommuners arbete med kvalitet och är inspirerat av näringslivets rutiner (Hasselbladh et al., 2008). I licentiat-uppsatsen blev det relevant att belysa även detta perspektiv, då kommun-aktörerna förväntades anpassa det nationella uppdraget om kvalitetsarbete till de rutiner och etablerade handlingsmönster som var gällande i den egna kommunen. En utgångspunkt i studien är att kommunaktörernas perspektiv på kvalitet i kombination med rådande normer inom kommunen blir ledande för hur kvalitetsarbetet organiseras och genomförs (Czarniawska, 2005).
Licentiatuppsatsens syfte är att belysa kommunaktörernas organisering av förskolans kvalitetsarbete för att bidra med kunskap om genomförandet på en kommunnivå. Intressant att studera blir då vilka kommunens aktörer var, vilka strategier de agerade utefter och vilka eventuella hinder de mötte samt spänningar mellan olika intressen i kvalitetsarbetet. Därmed studeras de handlingar och processer som skedde i genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete i 14 kommuner utifrån hur de 28 kommunaktörerna talade om det i intervjuer och observationer samt uttryckte sig i lokala policytexter. Dataproduktionen består således av intervjuer, observationer och lokala policytexter. Datamaterialet har analyserats i flera steg med hjälp av begrepp
AVHANDLINGENS DELSTUDIER
från ett skandinaviskt nyinstitutionellt perspektiv (Czarniawska, 2005; Røvik, 2008).
Resultatet av delstudie ett visar att kommunaktörernas samarbete inom kommunen med andra aktörer handlar om att skapa nätverk och nya arenor för översättningar av uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär bland annat att toppstyrda modeller för implementering utmanas av enskilda aktörer som rör sig över formella gränser i syfte att skapa delaktighet och inflytande för fler aktörer samt för att öka sin kunskap om förskolans pedagogiska praktik. Kommunaktörernas profession är då underordnad de samarbeten de lyckas åstadkomma med andra aktörer. Dock är de kommun-aktörer med störst kunskap om förskolans arbete, förskollärarna, inte lika framgångsrika, då de saknar mandat från andra aktörer att agera utöver förskolans ram.
Kommunaktörerna använder flera olika strategier för att samordna och likrikta kvalitetsarbetet. En strategi som används flitigt är att tillsammans med andra aktörer skapa modeller, fysiska objekt, att enas kring. Samordningen ska skapa stabilitet och att skapa mallar, modeller, hjul och liknande visar sig både framgångsrikt och stabiliserande för det systematiska kvalitetsarbetet.
Resultatet visar också att kommunaktörerna i flera fall har möjlighet att översätta Myndigheten för skolutvecklings och kommunens kvalitetskoncept till arbetet i förskolan. Kommunaktörerna fungerar då som en länk mellan statliga intentioner, kommunens strategier och förskolans arbete. Kommun-aktörerna har dock skilda förutsättningar och resurser att tillgå för att lyckas i sitt arbete inom sina respektive kommuner. Det är då inte kommunaktörens yrkeskategori i sig som är avgörande utan samarbetet mellan aktörer, fysiska objekt och andra sammanhang. Kommunaktörernas tillgång till resurser i relation till deras translatorkompetens som översättare är mer betydelsefullt än vilken yrkeskategori de tillhör.
Studiens kommunaktörer talar även om att det är viktigt att få ett enat kvalitetsarbete inom den egna kommunen. Detta är dock inte lätt då olika hinder och intressekonflikter gör det svårt att samordna kvalitetsarbetet. Resultatet visar också på spänningar i kvalitetsarbetet i form av skilda synsätt på måluppfyllelse i skola och förskola i relation till mål att uppnå respektive mål att sträva mot. Spänningar uppstår även mellan olika perspektiv på kvali-tet i relation till kontroll och utveckling. Dessa spänningar utmanar kommun-aktörernas arbete och försvårar det i många fall. Resultatet visar dock hur kommunaktörerna söker legitimitet hos aktörer i andra sammanhang än det
egna och hur deras strategier främst går ut på att samordna arbetet med hjälp av fysiska objekt för att på så sätt kunna stabilisera kvalitetsarbetet.