Generellt inom designmetodik finns ett problem vid val av metod då allting beror på vad för fråga man vill ha svar på, därmed anpassas metod utifrån den information som önskas uppkomma från metoden vilket direkt leder till att arbetet blir subjektivt. Något som dock är värt att tänka på är att det är svårt både att intervjua och bli intervjuad, hur lätt eller svår en intervju är för de inblandade är något som är mer eller mindre omöjligt att veta i förväg då det är personbundet. Vissa användare kan vara mer pratglada än andra vilket påverkar datainsamlingen och kan resultera i att en användares åsikter och tankar enligt data har större stöd. Denna studie har påverkats av detta vilket försökt motverkas genom att uppmuntra samtliga användare till att utveckla svar och resonemang men utan att ställa ledande och stängda frågor, vilket är svårt när man sitter på intervjutillfället. Hur lätta användare är att prata med går inte att förutse förrän intervjun sker och då behöver man ibland improvisera, vilket påverkar datan. I alla fall som improviserade frågor ställts har dessa dock antecknats och använts i alla följande intervjuer för att säkerställa att deltagarna får så lika frågor som möjligt och motverka ett inkonsekvent tillvägagångssätt. Då alla människor är olika verkar det inte som att detta är en engångsföreteelse och därmed kan framtida intervjuer involvera fler förberedda delfrågor för att uppmuntra deltagare att berätta mer och slippa improvisation.
Under card sort utfördes kortare intervjuer för att fokusera mer på själva installationsprocessen istället för systemet i sin helhet som tidigare studie (Eklund, o.a., 2018) gjort. Vad som uppdagades i detta var att de flesta deltagare hade varit med under en installationsprocess men att detta var i de flesta fall inte nyligen. Därmed finns det risk att minnet av installationen och hur den upplevdes inte var korrekt och att svaren därmed
62
speglade vad deltagarna antog att de upplevde vid tillfället. Detta hade kunnat hanteras genom att delta vid nya installationer och intervjua deltagarna i samband med detta. Tyvärr fanns inte den möjligheten då inga nya installationer inom tidsramen för detta arbete skulle utföras på närbelägen ort. Vidare hade dock denna typ av angreppssätt lett till att deltagarna skulle vara mindre erfarna inom systemet och därmed antagligen påpeka förvirring kring det mesta innan en inlärning skett. Genom att deltagarna istället hade erfarenhet i systemet borde rimligtvis endast de större mer märkbara problemen identifieras av dessa, sådant som trots vana kan vara problematiskt. Detta verkade som en rimlig avgränsning i arbetet, att bara hantera de större problemen som finns även när inlärning har skett.
Young (1983) skriver om olika sorters mentala modeller och att de skapas olika. Beroende på personers tidigare erfarenheter bör alltså mentala modeller skapas på olika sätt. Vilket sätt som användares mentala modeller skapats på är inte något som undersökts i och med detta och inte något som behöver undersökas. Dock är det rimligt att veta om detta och ta med sig kunskapen om att det kan vara svårt att anpassa en informationsarkitektur till något som fungerar på olika sätt hos användarna, för alla fungerar inte likadant.
Gällande själva card sort är det delvis en kvantitativ metod, och därmed kan antalet deltagare ifrågasättas. Fler deltagare hade gett ett mer representativt resultat för målgruppen och möjligen ett annat resultat. Då det fanns tendenser i hur deltagare med olika bakgrund sorterade korten kan det antas att resultatet påverkas av vilken bakgrund och roll som deltagarna har, och en rimlig tanke är vilka användare som bör prioriteras för detta upplägg. Antagligen borde detta vara de användare som faktiskt ska sköta installationen, och inte de deltagare som utvecklar systemet även om deras åsikter är värdefulla och bör beaktas. Den målgrupp som vore mest önskvärd för att installationsprocessen skulle bli så självförklarande och uppenbar som möjligt för nya användare vore självklart nya användare, och kanske deltagare från andra länder då dessa ingår i målgruppen. Resultatet i dagsläget kan endast generaliseras till användare som har en vana i systemet.
Vid analys genom tematisk analys finns det några problemområden, Braun och Clarke (2006) tar själva upp några aspekter av dessa. Att metoden inte har en helt tydlig definition eller riktlinjer gör att det kan vara svårt att replikera metoden då tolkningar av hur de olika stegen
63
utförs möjligtvis varierar. Därav är det av vikt att dokumentera hur metoden genomförs då den används, för att tillåta replikering av studien. En positiv aspekt med metoden är att den är relativt enkel att utföra vilket tillåter personer utan en bred kunskap inom kvalitativa metoder utföra den.
Något som kan ifrågasättas är huruvida användandet av designprinciper kan inkluderas inom ramen för användarcentrerad design. Datainsamlingen i detta arbete har inte resulterat i att samtliga designprinciper uppkommit, dock har vissa av dem återfunnits även i data. Därmed anser jag att användandet av designprinciper bör ske med försiktighet och eftertanke då samtliga vedertagna designprinciper inte nödvändigtvis behöver vara fördelaktiga för alla designer. Att anta att dessa behövs utan att reflektera vidare kring det och finna någon sorts stöd i insamlade data är att inte genomföra en användarcentrerad process. Detta är motiveringen till att vissa designprinciper varit mer dominerande i skapandet av designen medan andra nästan vara obefintliga.