Då det finns många olika möjliga metoder i en designprocess finns det självklart möjligheter att utveckla användarundersökningen ytterligare genom att samla in mer data och revidera samt uppdatera den redan befintliga undersökningen. Något som skulle vara fördelaktigt är att samla in mer data genom card sorting från användarna då card sort genererar båda kvantitativa och kvalitativa data kan framför allt den kvantitativa delen förbättras och därmed generera förslag på ännu bättre kategoriseringar och struktur av systemets komponenter. Fördelaktigt skulle vara att involvera användare som är oerfarna i att hantera systemet i användarundersökningens alla delar. Detta skulle leda till en bättre uppfattning om vilket stöd de behöver och bidra till att systemet kan anpassas bättre till användare med olika bakgrund. Vidare skulle informationsarkitekturen kunna undersökas i större omfattning, då detta projekt endast berört en del då ämnet var av relevans skulle det vara givande om någon med större kunskap och erfarenhet kring metodiken utvärderade detta område ytterligare.
68
För att bygga vidare på det gjorda arbetet kan större fokus läggas vid designen och detaljer kring denna istället för strukturen och generellt upplägg på designen som finns i nuläget. Komponenternas placering, utseende och färg bör arbetas med då detta inte varit något som varit av större vikt i detta arbete. Användartester bör utföras för att säkerställa att användarna förstår flödet och komponenterna i designen. Utifrån dessa bör arbetet fortskrida genom att färdigställa designen med ytterligare detaljer och mer komplexa aspekter såsom färg och ordval.
De olika system som nämns av Morville och Rosenfeld (2007) skulle kunna ses över, framför allt de två som denna studie inte undersökt; märkningssystem som visar var användaren ska, och bör vara representationer som reflekterar innehållet samt söksystem så användare hittar informationen de letar efter. Vilket även nämnts tidigare anser Krug (2000) att sökning och vad man kan söka på är viktigt i ett gränssnitt. Rekommendationen utifrån detta blir att undersöka märkning i form av text och ikoner samt var det är lämpligt att tillhandahålla möjligheter för sökning. Fortsatt arbete bör undersöka andra moduler i systemet Phoniro Care för att förena alla dess delar samt att dessa tillsammans är enhetliga i en ny struktur av hela systemet och inte endast larmmodulen och dess installationsprocess.
Framöver bör instruktioner kring hur man fysiskt installerar larmserver och radiobas ska finnas. Om instruktionerna är tillräckligt bra behöver inte larmtekniker vara involverade i processen, vilket bidrar till målet att användare själva ska kunna sköta installationen. Instruktionerna bör därför skrivas av någon som vet hur den fysiska installationen utförs och kan förmedla detta i skrift. Utöver detta bör varje komponent undersökas samt vad för information som ska finnas för denna och hur den ska grupperas, det vill säga informationsarkitekturen på en djupare och mer detaljerad nivå än vad som undersökts i detta arbete.
Genom att utföra detta bör användbarheten i gränssnittet öka och därmed ge en enklare hantering av systemet, vilket ger en mer effektiv administration, något som kommande studier med fördel kan undersöka. Om så är fallet bör personalen ha tid för andra arbetsuppgifter vilket kan öka kvaliteten inom äldreomsorgen.
69
6 Slutsats
Genom att använda ett användarcentrerat arbetssätt och genomgå en del av designprocessen för att undersöka användares mentala modeller samt systemets informationsarkitektur har en preliminär prototyp skapats. Arbetet har ämnat besvara de två frågeställningarna: Vilka mentala modeller har användarna och hur kan dessa stödjas i informationsarkitektur och design i det nya gränssnittet? Vilka faktorer och designprinciper kan formuleras för att stödja framtida design och utveckling?
Användarnas mentala modeller av systemet var grupperingar av de komponenter som idag representeras i gränssnittet. Genom att jämföra de mentala modellerna (uppfattade modeller) med dagens informationsarkitektur (konceptuell modell) avgjordes att dessa inte överensstämde. För att förbättra detta anpassades designen och informationsarkitekturen grundad i insamlade data. Resultatet blev att designen av prototypen gör att den konceptuella modellen bättre stämmer med den bild som användarna har av systemet.
Under genomförande applicerades de etablerade designprinciper som används inom design av gränssnitt. Designbeslut fattades genom dessa designprinciper men även i de designmål och designkrav som uppkom från användarundersökningen. Dessa rörde sådant som hur installationsprocessen måste se ut för att fungera rent tekniskt samt lösning på problem som finns i dagsläget. Samtliga resultat från användarundersökningen och de designmål och designkrav som framkommit kan och bör används vid fortsatt arbete med designen för att säkerställa ett fortsatt användarcentrerat arbetssätt. Det fortsatta arbetet bör i första hand utföra användartester för den befintliga designen men även hantera de mer detaljerade delar av design och informationsarkitektur som denna studie inte undersökt.
Slutligen, om vidare utveckling utförs, bör detta arbete resultera i avlastning gällande administrativa uppgifter inom äldreomsorgen. Därmed kan denna typ av välfärdsteknologi säkerställa att personalen kan prioritera interaktion med de äldre istället för att spendera tid på administrativa uppgifter. Vad detta kommer leda till blir förhoppningsvis en effektivare äldreomsorg med högre kvalitet för äldre både idag och framöver.
70
7 Referenser
Arvola, M. (2014). Interaktionsdesign och UX. Lund: Studentlitteratur AB.
Benyon, D., Turner, P., & Turner, S. (2005). Designing Interactive systems. Essex: Pearson Education Limited.
Bertini, P., & Plumley, E. (den 2 December 2014). UX booth. Hämtat från Co-Creation: Designing With the User, For the User: https://www.uxbooth.com/articles/co- creation-designing-with-the-user-for-the-user/
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 77-101.
Brinton, T. (den 17 Mars 2015). User Stories: A Foundation for UI Design. Hämtat från UXbooth: https://www.uxbooth.com/articles/user-stories-a-foundation-for-ui-design/
Craik, K. (1943). The nature of Explanation. Cambridge: Cambridge University Press.
Domingo, M. (den 27 Mars 2019). User Stories: As a [UX Designer] I want to [embrace Agile] so that [I can make my projects user-centered]. Hämtat från Interaction design foundation: https://www.interaction-design.org/literature/article/user-stories-as-a- ux-designer-i-want-to-embrace-agile-so-that-i-can-make-my-projects-user-centered Eklund, M., Shirnazar, M., Hilmersson, J., Lindblad, P., Reinholdsson, T., & Werelius, I. (2018).
User research-rapport 729G22. Linköping.
Genter, D., & Stevens, A. L. (1983). Mental Models. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates Inc.
Gibbons, S. (den 9 December 2018). Journey Mapping 101. Hämtat från Nielsen Norman Group: https://www.nngroup.com/articles/journey-mapping-101/
Goodwin, K. (2009). Designing for the Digital Age: How to Create Human-Centered Products and Services. Indiana: Wiley Publishing, Inc.
Google. (u.d.). Bottom navigation. Hämtat från Material design: https://material.io/design/components/bottom-navigation.html# den 21 Maj 2019 Howitt, D. (2016). Introduction to Qualitative Research Methods in Psychology. United
Kingdom: Pearson Education Limited.
Klement, A. (den 12 November 2013). JTBD.info. Hämtat från Replacing The User Story With The Job Story: https://jtbd.info/replacing-the-user-story-with-the-job-story- af7cdee10c27
71
Krug, S. (2000). Don't make me think! A common sense approach to web usability. Indiana: Circle.com Library.
Ma, S. (den 20 September 2010). Dancing with the Cards: Quick-and-Dirty Analysis of Card-
Sorting Data. Hämtat från UXmatters:
https://www.uxmatters.com/mt/archives/2010/09/dancing-with-the-cards-quick- and-dirty-analysis-of-card-sorting-data.php
McKay, A. (den 5 December 2018). How to interpret your card sort results Part 1: open and
hybrid card sorts. Hämtat från Optimal Workshop:
https://blog.optimalworkshop.com/how-to-interpret-your-card-sort-results-part-1- open-and-hybrid-card-sorts
Morville, P. (2004). A brief history of information architecture. i A. Gilchrist, & B. Mahon, Information Architecture: Designing Information Environments (s. Preface). London: Facet Publishing.
Morville, P., & Rosenfeld, L. (2007). Information architecture for the world wide web (3e uppl.). Californien: O'Reilly Media Inc.
Nationalencyklopedin. (u.d.). Användargränssnitt. Hämtat från Nationalencyklopedin: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anv%C3%A4ndargr%C3% A4nssnitt den 22 Februari 2019
Nationalencykopedin. (u.d.). Informationssystem. Hämtat från Nationalencyklopedin: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/informationssystem den 22 Februari 2019
Nielsen, J. (1998). Foreword to Rosenfeld and Morville's Book on Information Architecture (1st edition). i L. Rosenfeld, & P. Morville, Information Architecture for the World Wide Web: Designing Large-scale Web Sites (1:a uppl.). O'Reilly Media.
Nielsen, J. (den 13 Juni 2005). Archiving Usability Reports. Hämtat från Nielsen Norman Group: https://www.nngroup.com/articles/archiving-usability-reports/
Nielsen, J., & Molich, R. (1990). Heuristic evaluation of User Interfaces. Proc. ACM CHI'90 Conf. (ss. 249-256). Seattle: ACM.
Norman, D. (1983). Some observations on Mental models. i D. Gentner, & A. L. Stevens, Mental models (ss. 7-14). New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates Inc.
72
Norman, D., & Nielsen, J. (den 8 Augusti 1998). The Definition of User Experience (UX). Hämtat från Nielsen Norman Group: https://www.nngroup.com/articles/definition-user- experience/
Otter, M., & Johnson, H. (2000). Lost in hyperspace: metrics and mental models. Interacting with Computers, 1-40.
Phoniro. (2018). PHONIRO 6000 Installation och administration. Norrköping: Phoniro Systems AB.
Phoniro. (u.d.). Om Phoniro. Hämtat från Phoniro: https://www.phoniro.com/sv/om-phoniro/ Pyla, P. S., & Hartson, R. (2012). The UX Book. USA: Elsevier Science & Technology .
Rogers, Y., Sharp, H., & Preece, J. (2011). Interaction Design, beyond human-computer interaction (3:e uppl.). West Sussex: John Wiley & Sons Ltd.
SCB. (den 06 11 2018). Befolkningsprognos för Sverige. Hämtat från SCB: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-
sverige/befolkningsprognos-for-sverige
SCB. (den 06 11 2018). Medellivslängden i Sverige. Hämtat från SCB: https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige
Sherwin, K. (den 18 Mars 2018). Card Sorting: Uncover Users' Mental Models for Better Information Architecture. Hämtat från Nielsen Norman Group: https://www.nngroup.com/articles/card-sorting-definition/
Shneiderman, B., & Plaisant, C. (2010). Designing the User Interface: Strategies for effective human computer interaction (5:e uppl.). Boston: Pearson Higher Education.
Socialdepartementet. (den 25 Juni 2015). Kommitéedirektiv, nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Sverige.
Socialdepartementet. (2018). Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan. Stockholm: Regeringskansliet.
Socialstyrelsen. (2017). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017, Redovisning av en uppföljning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018). Vård och omsorg om äldre, Lägesrapport 2018 . Socialstyrelsen. Spencer, D. (den 16 Oktober 2014). How to Conduct A Content Audit. Hämtat från UX mastery:
73
Spool, J. M. (den 8 September 2017). Emergent Principles: A Rebel Leader’s Secret to Better Team Design Decisions. Hämtat från UIE: https://articles.uie.com/emergent- principles-a-rebel-leaders-secret-to-better-team-design-decisions/
Tidwell, J. (2011). Designing Interfaces (2 uppl.). O'Reilley Media, Inc.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Young, R. M. (1983). Surrogates and Mappings: Two kinds of conceptual models for interactive devices. i D. Gentner, & A. L. Stevens, Mental Models (ss. 35-52). New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates Inc. .
Zachman, J. (1999). A framework for information systems architecture. IBM systems journal, 454-470.
74