För att få en bättre inblick i hur grundkoncepten i ett produktionsföretag fungerar och hur deras upplägg är i allmänhet, så kändes det som att ett bibliotek är bästa stället att hitta sådan information, om inte byggföretag bortses. På biblioteket kunde nödvändig litteratur letas fram och läsas in för att få en bättre grund att stå på innan själva arbetet ute på företaget skulle påbörjas. Efter noggrant sökande efter främst böcker med inriktning mot produktion och samordning så var det två böcker som låg
inom dessa ramar. Den ena boken, Byggstyrning 1, inriktade sig på
produktionsplanering samt olika styrningsverktyg vilket kunde vara användbart då en stor del av arbetet som skulle genomföras innefattar sådant. Den andra boken,
Leda projektering i byggprocessen 2, var mer inriktat mot underlag och
beskrivningar, vilket kom att ge bra information om hur utförligt projekteringsarbete ska vara, samt hur skisser kan utformas. När dessa böcker var utvalda så gjordes en djupare granskning av vad de innehöll. Anteckningar gjordes över vilka delar som verkade vara mest relevanta att använda senare under arbetet. När det gällde boken Byggstyrning så var det följande kapitel och figurer som användes:
Avsnitt
- Kapitel 3.3, steg 3: samla in data, sidan 51-79 - Kapitel 3.434, maskinplanering, sidan 104-106
- Kapitel 3.446, placeringsritningens utformning, sidan 134 - Kapitel 3.45, materialplanering, sidan 135-141
- Kapitel 7.5, rapporter, sidan 312 Figurer
- Figur 3.3.2, arbetsdata, sidan 55 - Figur 3.4.6, maskinplan, sidan 106 - Figur 3.4.20, inköpsplan, sidan 139 - Figur 3.4.21, leveransplan, sidan 141
- Figur 3.7.3, tiduppföljningsblanketter, sidan 161 - Figur 4.2.13, förfrågan i anbudsskedet, sidan 199
- Figur 7.4.1, avstämningsblankett för material- och UE-konton, sidan 306 - Figur 7.5.2, årets resultat, sidan 313
Undertiden som böckerna lästes uppmärksammades att stora delar enbart handlar om nyproduktion och i princip ingenting om byggservice. I och med detta så var information som tagits från böckerna tvunget att modifierats så att det skulle vara mer anpassat till sådant som har med byggservice att göra. Däremot så var ändå stora delar användbart, speciellt delar gällande hur mallar och underlag kan tänkas se ut och ungefär vad de borde innehålla.
3.2 Utförande
3.2.1 Mall till Bostaden projekt
Precis som nämnt tidigare så var det svårt för arbetsledarna att hålla reda på vilka material och maskiner som använts på de olika projekten samt vilka hantverkare som varit på vilka projekt. I och med det så skulle underlag tas fram för att förenkla
arbetet för arbetsledarna, så att de kan lägga större fokus på samordning.
Till en början så gjordes anteckningar om vilka delar som mallen till Bostaden-projekten skulle behöva innehålla och vilken nödvändig information den skulle förmedla. Det som ansåg viktigast var:
- Projektets beteckning, inom byggservice så används olika typer av
nummerkombinationer för att hålla reda på vilket projekt det handlar om. De använder även beteckningen som referens vid maskinhyror och uthämtande av material, för att i slutet av varje månad kunna göra en sammanställning till den slutliga faktureringen.
- Kontaktinformation, detta gäller vem som är beställare, namn, adress och telefonnummer till denne samt namn och telefonnummer till arbetsledaren på Peab. Detta ska göra det lättare för hantverkaren att hålla ordning på vem som är ansvarig för projektet och det ska också hjälpa dem att, utan att behöva kontakta arbetsledaren, kunna ta kontakt med kunden direkt om det är några oklarheter.
- Datum för projektets start samt för projektets avslut, för att lättare kunna se under vilken period som projektet har pågått.
- Namn på hantverkarna som är inblandade i Bostaden-projekten. Det ska vara lätt att fylla i vem som har varit på projektet samt hur många arbetade timmar de har lagt ner totalt.
- Maskiner, så att hantverkarna enkelt ska kunna fylla i vilka maskiner de har hyrt och vilka de har tagit från det egna förrådet. Detta underlättar för den ansvariga arbetsledaren när denne ska debitera maskinkostnaderna.
- Material, att det ska vara möjligt att fylla i vilka material som använts, samt hur mycket. Även detta för att hjälpa arbetsledaren i slutet av projektet, då kunden ska debiteras för materialen.
När all nödvändig information var bearbetat så kunde arbetet med layouten på mallen påbörjas. Konceptet skulle vara enkelt, då hantverkarna inte har alltför mycket tid till att föra anteckningar när de väl är ute på arbetsplatserna. Här föddes en idé om att på något sätt använda sig av ett kryss-system, där
hantverkarna enkelt kan kryssa i de vanligaste materialen och maskinerna i en lista. Detta resulterade i en noggrann undersökning av vilka material och maskiner som används mest inom just Bostaden-projekten. För att få reda på detta kontaktades Andreas Niklasson, arbetsledare på Peab byggservice och ansvarig för Bostaden-projekten, om vad de hade för avtal gällande maskinhyror.
Peab hade då avtal med ett uthyrningsföretag vid namn Cramo 8, vilket innebär
att alla maskinhyror som görs måste ske där. Det visade sig även att han hade en lista på alla de olika maskinerna som erbjuds att hyra, viket gjorde arbetet något enklare, se bilaga 9, figur 31-46. Listorna lästes igenom och de gissningsvis vanligaste maskinerna markerades. Dessa maskiner var:
- Avfuktare, används främst vid vattenskador för att blöta material och byggnadsdelar ska torkas ut snabbare.
- Bandslip, används för att slipa plana ytor så som trägolv.
- Bilningshammare, används till att t ex arbeta sig igenom betong och ta bort keramiska plattor, speciellt vid rivning.
- Blandarkärl och vagn, används till att blanda (ihop) bruk och transportera det. - Borrhammare, kraftig maskin som används till att borra igenom hårda
material, t ex betong, sten och tegel. Stora delar av dagens byggnader är uppbyggda av hårda material.
- Borrmaskin, används för att borra igenom de flesta material.
- Bruksomrörare, en specialdesignad skruvdragare som används för att röra om och blanda bruk.
- Bultpistol, används vid infästning i stål och betong.
- Byggtork, oftast stor dieseldriven maskin som värmer och torkar ut utrymmen. - Cirkelsåg, oftast handhållen sågmaskin som används till att kapa trä, stål och
cementskivor enkelt och snabbt.
- Damm- och våtsugare, används för att hålla rent från både våta och torra material. Kan användas vid vattenskador då underliggande material måste tas bort.
- Dammsugare, används för att hålla rent från enbart torra material så som damm, stoft, mikropartiklar m.m.
- Dyckertpistol, används till att fästa in lister, dekorationer, skåpdörrar m.m. - Dörrlyft, används för att kunna lyfta av dörrar på ett enkelt och ergonomiskt
sätt.
- Fuktindikator, används för att lokalisera fukt i konstruktioner, t ex vid vattenskada.
- Gipsvagn, används för att transportera större mängder gipsskivor på ett enkelt och snabbt sätt.
- Handöverfräs, används för att fräsa ut mönster i trämaterial. - Hyvelmaskin, används till att hyvla trämaterial så att de blir släta.
- Kakel-/klinkersåg, används till att kapa av kakel- och klinkerplattor så att de passar bättre vid montering.
- Kap- och geringssåg, är en fast sågmaskin, oftast med bord, som kapar trämaterial i olika vinklar.
- Klammerpistol, är en mindre variant av spikpistol som används till möbler, skåp, vindpapp m.m.
- Klyvsåg, liknande kap- och geringssåg, dock till för större dimensioner på trämaterialen. Infälld i tillhörande bord och stativ.
- Kompressor, används till maskiner som behöver tryckluft eller olika typer av pumpning.
- Linjelaser, avger en röd rak linje horisontellt- och vertikalt vilket underlättar vid montering, speciellt uppmontering av tavlor, hyllor, skåp m.m på väggar. - Luftkonditionering, används till att kyla inomhusluft vid höga temperaturer. - Multimaskin, ett litet handhållet verktyg som används till att kapa, slipa, såga,
putsa m.m. Speciellt bra i trånga utrymmen eller vid mindre dimensioner på material.
- Punkt- och linjelaser, används både för att sätta ut specifika punkter samt horisontella och vertikala linjer.
- Slagborrmaskin, är något mindre än en borrhammare men fungerar på
liknande sätt. Den inte bara borrar utan den ”slår” även fram och tillbaka med borren, därav namnet.
- Spikpistol, är en automatiserad maskin som skjuter ut spik för att göra fästningsarbeten effektivare.
- Spårfräs, används för att skära spår i hårdare material så som betong. - Sticksåg, handburen maskin som används för att kapa och klyva konturer i
mindre trä och stålmaterial samt skivmaterial.
- Sågbänk, används för att kapa material på den, eller som förlängning till klyvsågar.
- Tigersåg, är en större och kraftigare typ av sticksåg som kan användas för att kapa av större material.
- Varmluftsfläkt, används till att värma upp kalla utrymmen eller för att fortare torka fuktiga platser.
- Varmluftspistol, används till att bland annat värma upp material så som stål och plast att de blir lättare att arbeta med, vid målningsarbeten för att få färg att torka eller släppa m.m.
- Våtsugare, används till att suga upp vatten och blöta material.
När det istället gällde material så hade Peab avtal med bygghandelskedjan Beijer Bygg, men i det här fallet hade de ingen lista på vilka material som erbjöds. Utifrån
Beijer Byggs internetkatalog 7 så kollades varje kategori noga igenom och de
uppfattningsvis vanligaste materialen antecknades ned. När hela internetkatalogen hade granskats så slutade listan med dessa material:
- Bruk, används vid mindre gjutningar.
- Fix, är en cementbaserad massa som används till att fästa keramiska plattor. - Fog, används som tätning mellan keramiska plattor.
- Foder, används runt dörrar och fönster som inramning. - Fästmaterial, en allmän benämning på spik, skruv, stift m.m.
- Gips, har ett stort användningsområde t ex väggavskiljande, täckning m.m. - Isolering, används främst i väggar, golv och tak samt runt dörrar som värme-,
kyla- och ljudavskiljare.
- Kakel, används oftast i våtutrymmen och är väldigt slittåligt. - Lim, används till alla möjliga fästningsarbeten.
- Lister, används vid golv och tak för att täcka skarven mellan vägg-golv och vägg-tak.
- Mjölkpapp, är en typ av skyddspapp som främst används för att täcka golvytor och förhindra att de blir skadade och smutsiga.
- Sopsäck, används till att slänga sopor och materialrester.
- Stålreglar, används främst till att bygga upp innerväggar. Vissa används när hög ljudreduktion eftersträvas.
- Tejp, används till att fästa alla sorters material tillfälligt.
- Träregel, används till uppbyggnaden av väggar, bjälklag, tak m.m.
Efter att ha sammanställt både materialen och maskinerna så var det lite för mycket föremål, speciellt maskiner, för att rymma i en tänkt mall. Detta sköts på framtiden då utformandet av mallen istället påbörjades. Då det var så pass många delar som skulle rymmas så bestämde det att den skulle bli tvåsidig med information om projektet i huvudsak på förstasidan och material och maskiner på den andra sidan, detta för att få en röd tråd i det hela. Innan något datoriserat program började
användas så skissades ett antal olika lösningar upp, både på en liggande och stående layout. Relativt snabbt så slogs det fast att en liggande layout skulle vara mer
användbar då mycket information ska skrivas på de olika raderna. Alla alternativ som togs fram hade en header där all projektinformation skulle stå, dock så varierade utseendet på denna med tiden. Samtidigt så gjordes olika alternativ för arbetade timmar. Underrubriken maskiner gjordes i vissa alternativ väldigt utförlig medan den i andra enbart innehöll allmän information om maskinen. Detsamma gällde
underrubriken material som gjordes både avancerad och enkel. Under arbetets gång så låg även idén om att ha med underentreprenörerna i luften men detta slopades relativt fort då utrymmet på mallarna helt enkelt skulle bli för begränsat, samt att det oftast är samma underentreprenör som används till flera projekt.
När tillräcklig många alternativ hade tagits fram prioriterades två av dessa. De låg sedan till grund för den mall som togs fram. För att få ett professionellt utseende på mallen så användes i detta skede ett digitaliserat program, i detta läge programmet Microsoft Excel. Detta var det självklara valet då många är väl bekanta med
programmet samtidigt som det är relativt enkelt att arbeta med. Det första som gjordes var headern då den alltid ska vara överst och först i dokumentet. För att vara säker på att den förmedlar det som är nödvändigt så var det viktigt att få in så mycket information som möjligt på en liten yta. Det som var med i headern var följande:
- Vem som är beställare, samt namn på denne. - Namn på ansvarig arbetsledare.
- Telefonnummer till både beställare och arbetsledare.
- Projekt- och aktivitetsnummer för att kunna hålla ordning på vilket projekt det handlar om.
- Adress, var projektet är beläget. - Start- och slutdatum för projektet. - Peabs logga
Alla dessa delar sattes in på olika sätt i programmet och relativt fort konstaterades den färdiga headerns utseende. I samband med detta studerades de olika
mallförslagen som fanns i boken byggstyrning samt ett antal gamla arbetsorder som Peab tidigare använt sig av för att få så mycket inspiration som möjligt. Dessa gav väldigt bra idéer om vad som kunde finnas med och inte, t ex så placerar Peab oftast sin logga längst upp till vänster. I den här mallen placerade den på samma ställe för att få en seriös och välbekant layout. När nu headern var fastställd så påbörjades utformningen av resterande delar, till en början arbetstimmarna. Dessa skulle vara enkla att fylla i så att det inte skulle bli några missförstånd, och då var fortfarande idén om kryss-system den bästa lösningen. För att få den så enkel som möjligt så utformades denna del med att skriva in namnen på de som ingår i
Bostaden-projekten så de alltid finns med i mallen. Detta kompletterades med kolumner med arbetade timmar samt datum för när de utfört ett arbete. När alla namn var inskrivna så var det i princip slut med utrymme på den första sidan och det var dags för sida två, den med maskiner och material. Även dessa skulle få ett kryss-system. De maskiner och material som hade diskuterats fram tidigare skrevs in i mallen. Till avsnittet maskiner skulle det finnas kolumner för hyrdagar och effekt/storlek, för att hålla ordning på hur många dagar som maskinen hyrts samt vilken maskin det gällde, då det oftast finns flera olika inom samma kategori. Avsnittet material skulle istället
Figur 2. Första utkast, mall maskin- och materialåtgång sida 1.
Figur 3. Första utkast, mall maskin- och materialåtgång sida 2.
När det gällde framställandet av mallen så var det inte själva upplägget som tog tid utan det var att få till rätt storlek på alla kolumner och rader så att alla delar passade ihop. När alla justeringar var gjorda så kunde det konstateras att ett första utkast var klart, se figur 2 och 3, eller för fullständig version se figur 20 och 21 i bilagor.
För att ta reda på om de val som gjorts när det gällde maskiner och material stämde ihop med verkligheten planerades en träff med två snickare samt arbetsledaren Anders Bäcklund, som även han är ansvarig för Bostaden-projekten. Det som togs upp under träffen var främst mallarnas utformning, om upplägget verkade
användbart eller om någonting kunde prioriteras bort när det gällde maskinerna och materialen. Det konstaterades att nästan hälften av maskinerna kunde plockas bort samtidigt som några nya lades till då Bostaden-projekten skiljer sig lite från andra typer av projekt som byggservice gör. På materialsidan var det däremot bara ett fåtal
poster som behövde raderas, och sammanfattningsvis så såg både maskin- och materialvalen relativt bra ut. Vi diskuterade också vilka snickare som skulle jobba inom just Bostaden-projekten så att enbart dessa kunde inkluderas i mallen. Med all insamlad information från träffen så redigerades de delar som behövde ändras, och layouten fick en lite annan utformning då hantverkarlistan kunde minskas relativt mycket. När ändringarna sedan var gjorda visades mallen än en gång för arbetsledare Anders Bäcklund som kunde bekräfta att alla delar stämde och att inga ytterligare ändringar behövde göras. Efter godkännandet skulle mallen provas av de två hantverkarna, som tidigare varit med under utformningen, för att se hur den fungerar ute i arbetet.
3.2.2 Förenkling och hantering av dokument och bilder
Inom byggservice är det många projekt som är igång samtidigt och det kan vara svårt för arbetsledarna att hålla ordning på vad som hör till vilket projekt och exakt vad projekten innebär, utan att kolla i sina anteckningar. Detta är ett stort problem då de ofta får ta emot frågor angående flera olika projekt när de är på resande fot och inspekterar skador och arbetsplatser. För att förenkla deras arbete och minska körningarna som krävs för att hämta information på kontoret, skulle ett hjälpmedel för att minska körningarna tas fram. Då alla arbetsledarna hade iPhones så föll valet ganska fort på att försöka hitta en app för att hjälpa dem i arbetet. Denna app skulle i första hand vara ett hjälpmedel som skulle göra det enklare att:
- Ta med sig all information digitalt, t ex i iPhonen. - Informera och dokumentera direkt på plats. - Sprida information till alla inblandade parter. - Förenkla den slutliga summeringen varje månad.
Till en början låg funderingarna på om det skulle vara möjligt att göra en egen app som enbart byggservice använder. För att ta reda på mer om detta gjordes en
undersökning av ett antal hemsidor på internet. De olika sökorden som användes var ”egen app till iPhone” och ”att bygga iPhone-app” vilket gav många träffar att gå igenom. Det var dock en som var extra intressant. Det var en steg-för-steg-instruktion
om hur du själv kan skapa en app, detta låg på MacWorlds webbplats 9. Efter att ha
läst igenom artikeln så var det många delar som krävde avancerad kunskap inom programmering, vilket tyvärr saknades. I och med detta fortsatte sökandet, men nu istället efter återförsäljare av appar. Relativt fort hittades en återförsäljare, Sweapp
10, som för en summa pengar framställer den app som kunden önskadar. Denna idé
slopades dock också, mycket på grund av att det visade sig vara relativt stora
kostnader i att framställa en app, samtidigt som tillverkningen tog väldigt lång tid. Då tid var någonting som var begränsat under arbetet så ville inga risker tas för att
undvika att inte hinna bli klar eller inte hinna genomföra en testperiod. Om det hade funnits mer tid och pengar hade detta givetvis varit det självklara valet då det skulle ha gett byggservice en app som skulle täcka alla deras behov. Det kan dock vara ett alternativ att ta med sig då det skulle kunna användas i framtiden, efter att själva konceptet med digitaliserad information hunnit testas och företaget är helt säker på att metoden kommer att användas. Sista alternativet var att leta bland befintliga appar för att komma så nära idealet som möjligt. Detta gjordes på App Store, där iPhone appar laddas ned, vilket var relativt begränsat. Det som i första hand söktes
verkligen skulle effektivisera arbetsledarnas arbete. Under kategorin företag så hittades ett flertal appar som laddades ned för att testas. Alla apparna fungerade bra men det var en som innehöll fler användbara verktyg än de andra. För att skydda Peab och deras information och dokument från spridning kommer denna app här att kallas för Byggappen. Denna app kunde göra så att information lagras och delas med ett flertal användare på ett enkelt och smidigt sätt. Det negativa med Byggappen var att det inte gick att redigera dokument som lagts in i den. Detta blev ett problem då appen skulle utrustas med mallen för maskin- och materialåtgång från Bostaden-projekten och fyllas i digitalt på och under varje projekt. Detta innebar att ännu en app skulle behövas, men den här gången en app som skulle kunna redigera Excel-dokumenten. Efter samma procedur så hittades slutligen en som täckte projektets behov. Även denna kommer att döpas om för att skydda Peab, och den kommer kallas för Serviceappen. Med dessa två appar kunde all information tas med ut på
arbetsplatserna och även redigeras under arbetets gång. Apparna och deras