Totalt har data från 92 företag samlats in till studien. Av dessa har 35 genomfört en lyckad crowdfundinginsamling, det vill säga att de har eftersökt kapital och fått in minst de eftersökta kapitalet. Dessa crowdfundingkampanjer har ägt rum på antingen Kickstarter, FundedByMe eller Indiegogo. De övriga 57 företagen har finansierat sig genom något av det vi i denna studie kallar för traditionellt finansieringsalternativ, det vill säga genom banklån, statligt stöd, riskkapital, affärsänglar eller eget kapital.
4.2 Tabeller
Tabell 1.1
Bransch Medel Oms RÅ 1 Medel Oms RÅ 2 Medel Oms RÅ 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 649 750 4281 1
Bygg, Design & Inredningsverksamhet 2415 5110 13651 1
Data, IT & Telekommunikation 836,5 1822 810 2
Detaljhandel 648,1 1163,4 2660,22 10
Företagstjänster 19,5 627,5 1508 2
Hotell & Restaurang 1448 1353 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 625 994 1 2
Media 1814,5 1913,5 3324 2
Partihandel 121,4 708,2 1143 5
Teknisk Konsultverksamhet 72 10347 1
Tillverkning & Industri 4212,57 11142,29 9825,29 7
Uthyrning & Leasing 472 4688 13281 1
Totalsumma 1377,8 3603,8 4586,93 35
I tabell 1.1 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittlig omsättning per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då
företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 1.2
Bransch Medel EBIT RÅ 1 Medel EBIT RÅ 2 Medel EBIT RÅ 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 122 −4234 −2223 1
Bygg, Design & Inredningsverksamhet 276 −601 −135 1
Data, IT & Telekommunikation −735,5 −625,5 −235,5 2
Detaljhandel −626,9 −1445,2 −2720 10
Företagstjänster −178,5 −902 −1746 2
Hotell & Restaurang 249 −72 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster −684 −3234 −149 2
Media −285 −776 29 2
Partihandel −1942 −2882 −2627,25 5
Teknisk Konsultverksamhet −1183 −24248 1
Tillverkning & Industri −257,14 −2823,43 −8091 7
Uthyrning & Leasing 82 −6504 −10282 1
Totalsumma −628,54 −2724,57 −3500,29 35
I tabell 1.2 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt EBIT per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 1.3
Bransch Medel Anst RÅ 1 Medel Anst RÅ 2 Medel Anst RÅ 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 2 8 5 1
Bygg, Design & Inredningsverksamhet 4 4 7 1
Data, IT & Telekommunikation 2 2 2 2
Detaljhandel 1,1 2,6 5,83 10
Företagstjänster 0 0,5 1,5 2
Hotell & Restaurang 0 1 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 1 1,5 2
Media 1,5 1,5 2 2
Partihandel 2 3,4 2,5 5
Teknisk Konsultverksamhet 4 32 1
Tillverkning & Industri 2,71 5,14 7,4 7
Uthyrning & Leasing 1 7 8 1
Totalsumma 1,71 4,06 4,83 35
I tabell 1.3 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt antal anställda per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 2.1
Bransch Medel Oms RÅ 1 Medel Oms RÅ 2 Medel Oms RÅ 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 52 1409,5 3673 2
Bemanning & Arbetsförmedling 532,5 232 40 2
Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet 16 304 2829 1
Data, IT & Telekommunikation 872,09 2697,26 3982,14 23
Detaljhandel 4226,67 15751 34188,67 3
Företagstjänster 710,2 3950,2 13426,25 5
Hår & Skönhetsvård 1843 8958 1588 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 0 883 518 1
Kultur, Nöje & Fritid 2134 5962 8058,5 2
Partihandel 2434 4817 6992,6 5
Resebyrå & Turism 1 11 25 1
Teknisk Konsultverksamhet 79 301 2854 1
Tillverkning & Industri 985 3912 13716,17 6
Utbildning, Forskning & Utveckling 275,75 341 625,67 4
Totalsumma 1084,18 3572,39 7506,73 57
I tabell 2.1 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av det vi har valt att kalla för traditionellt finansieringsalternativ. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittlig omsättning per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 2.2
Bransch Medel EBIT år 1 Medel EBIT år 2 Medel EBIT år 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring −630,5 −2237,5 −635,5 2
Bemanning & Arbetsförmedling −464,5 −980,5 17 2
Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet −12 −62 −164 1
Data, IT & Telekommunikation −1157,96 −2867,57 −4964,62 23
Detaljhandel −1048,33 −6310 −7212,33 3
Företagstjänster −3977,4 −6967 −13365 5
Hår & Skönhetsvård −197 −598 −988 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 132 13 −169 1
Kultur, Nöje & Fritid −2343,5 −2045,5 −4958,5 2
Partihandel 127,25 201,8 93 5
Resebyrå & Turism −445 −3313 −3793 1
Teknisk Konsultverksamhet 0 0 2 1
Tillverkning & Industri −176,17 −1792,67 −2158,2 6
Utbildning, Forskning & Utveckling −366,75 −717 −686,5 4
Totalsumma −1054,98 −2575,81 −4146,72 57
I tabell 2.2 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av det vi har valt att kalla för traditionellt finansieringsalternativ. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt EBIT per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 2.3
Bransch Medel Anst år 1 Medel Anst år 2 Medel Anst år 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 2,5 6 5,5 2
Bemanning & Arbetsförmedling 1,5 2 0 2
Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet 1 1 5 1
Data, IT & Telekommunikation 2 3,57 6,7 23
Detaljhandel 6,33 22 39 3
Företagstjänster 4,4 5,4 9,75 5
Hår & Skönhetsvård 4 19 32 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 1 0 1 1
Kultur, Nöje & Fritid 1 6 8,5 2
Partihandel 2,2 3,2 4,2 5
Resebyrå & Turism 0 1 1 1
Teknisk Konsultverksamhet 0 0 3 1
Tillverkning & Industri 2 4,67 14,4 6
Utbildning, Forskning & Utveckling 0,5 0,5 1,5 4
Totalsumma 2,25 4,74 9,31 57
I tabell 2.3 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av det vi har valt att kalla för traditionellt finansieringsalternativ. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt antal anställda per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
5. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av studien och jämförelser görs av nyckeltal mellan företag som finansierat sig genom crowdfunding och företag som finansierat sig traditionellt.
14% (5 av 35) av företagen som finansierat sig genom crowdfunding uppvisade ett positivt rörelseresultat räkenskapsår 3, eller räkenskapsår 2 där företagen inte redovisat mer än två års årsredovisningar. 26% (15 av 57) av de traditionellt finansierade företagen uppvisade ett positivt rörelseresultat räkenskapsår 3, eller räkenskapsår 2 där företagen inte redovisat mer än två års årsredovisningar.
8,5% (3 av 35) av företagen som finansierat sig genom crowdfunding har gått i konkurs, två av dessa hade genomfört andelsbaserad crowdfunding och en hade genomfört belöningsbaserad crowdfunding. 3,5% (2 av 57) av företagen som finansierat sig traditionellt har gått i konkurs.
De företag som har finansierat sig genom crowdfunding har i genomsnitt samlat in 3.323.215 kronor och medianvärdet på insamlat kapital är 1.966.002. Företaget som samlade in mest kapital genom crowdfunding i denna studie var Pugz Gear AB, de lyckades samla in 13.735.603 kronor på plattformen Kickstarter år 2015. Det insamlade kapitalet var 2868% mer än vad de annonserat att de ville samla in.
Figur 5.1
I detta diagram jämförs den genomsnittliga omsättningstillväxten mellan företag som har finansierat sig genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag. Omsättningstillväxten håller i genomsnitt samma takt de första två åren för både företag som finansierat sig genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag. Efter år två syns en förändring i den genomsnittliga omsättningstillväxten där omsättningstillväxten för de företag som är finansierade genom crowdfunding avtar och för de traditionellt finansierade företagen ökar den genomsnittliga omsättningstillväxten ännu mer. Den genomsnittliga omsättningstillväxten de första tre åren för företag som finansierat sig genom
crowdfunding är 1065% och medianvärdet är 87%. Samma siffror för traditionellt finansierade företag är 1830% respektive 128%.
Figur 5.2
I detta diagram jämförs den genomsnittliga omsättningstillväxten mellan företag som har finansierat sig genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag inom branschen tillverkning och industri. Datan i diagrammet bygger på sju företag som är finansierade genom crowdfunding och sex företag som är traditionellt finansierade. Resultatet visar liknande trender de första två åren som för den
genomsnittliga omsättningstillväxten för samtliga företag vilket presenteras i figur 2.1. Efter två år vänder den genomsnittliga omsättningstillväxten för företag som finansierat sig genom crowdfunding och blir negativ medan den för traditionellt finansierade företag ökar ännu mer. Inom branschen tillverkning och industri så har de företag som är finansierade genom crowdfunding initialt en högre genomsnittlig omsättning samt högre genomsnittlig omsättningstillväxt fram till år två. Trots att de traditionellt finansierade företagen börjar på en lägre genomsnittlig omsättning ökar den genomsnittliga omsättningen så kraftigt att den passerar och är högre än de företag som finansierat sig genom
Figur 5.3
I detta diagram jämförs den genomsnittliga omsättningstillväxten mellan företag som har finansierat sig genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag inom branschen partihandel. Datan i
diagrammet bygger på fem företag som är finansierade genom crowdfunding och fem företag som är traditionellt finansierade. Resultatet visar att samtliga företag har en relativt jämn och positiv
genomsnittlig omsättningstillväxt. Den genomsnittliga omsättningen är högre bland traditionellt finansierade företag än bland företag som har finansierat sig genom crowdfunding, de traditionellt finansierade företagen har även en kraftigare genomsnittlig omsättningstillväxt.
Figur 5.4
I detta diagram jämförs genomsnittligt antal anställda mellan alla företag som har finansierat sig genom crowdfunding och alla traditionellt finansierade företag de första tre åren. Resultatet visar en liknande genomsnittlig ökningstakt för företag som finansierat sig genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag mellan räkenskapsår ett och två. Mellan räkenskapsår två och tre ökar det
genomsnittliga antalet anställda mer bland företag som har finansierat sig traditionellt än bland företag som har finansierat sig genom crowdfunding. Diagrammet visar att traditionellt finansierade företag i genomsnitt två anställda första året, fyra andra året och nio efter tre år. Företag som har finansierat sig genom crowdfunding har i genomsnitt 1 anställd första året, fyra andra året och fyra efter tre år (antal anställda är avrundat nedåt för att representera verkliga människor).
6. Analys
I detta kapitel analyseras resultatet av studien och kopplas till de teorier som återfinns i den teoretiska referensramen. I detta kapitel ämnas även att besvara uppsatsens undersökningsfrågor.
Enligt resultatet vi har fått fram i denna studie visar det sig att 5 av 35 företag, 14%, av företagen som har finansierat sig genom crowdfunding uppvisar ett positivt rörelseresultat efter andra eller tredje året. Detta skiljer sig mot företagen som har finansierat sig traditionellt där 15 av 57, 26%, uppvisar ett positivt rörelseresultat efter andra eller tredje året. (olika år beroende på tillgänglighet av årsredovisningar). Eftersom att det finns många faktorer som påverkar rörelseresultatet så visar inte det direkt hur bra det går för företaget. Det finns många exempel på framgångsrika företag som har låga eller negativa rörelseresultat, ett av de är Spotify. Även fast Spotify inte har haft ett positivt rörelseresultat sedan 2010 så är de ett av marknadens starkaste företag inom branschen. Dessutom är det möjligt att de företagen som finansierat sig genom crowdfunding redan initialt befann sig i en ekonomiskt sämre position. Detta var fallet för de företag som undersöktes av Warnhammar, Ivarsson och Svensson, där de företag som de undersökte endast valde att finansiera via crowdfunding just för att de inte kunde få finansiering på något annat sätt, dels på grund av nyckeltal som inte höll måttet enligt andra finansiärer.
Nyckeltalet rörelseresultat ger inte en tydlig bild över företags prestationer men det kan vara en indikator på en mer eller mindre lönsam verksamhet. Vi har valt att ta med nyckeltalet rörelseresultat i jämförelsen för att skapa en tydligare bild över företagens ekonomiska situation då en stark omsättning enskilt kan ge en missvisande bild. Att enbart ha en hög omsättning behöver inte betyda att företaget har kapacitet att fortsätta bedriva verksamheten, därför har vi valt att ha med nyckeltalet rörelseresultat.
När det kommer till konkurser var det 3 av 35, 8,5%, av företag som har finansierat sig genom crowdfunding som gått i konkurs. Denna siffra är högre än motsvarande siffra för traditionellt finansierade företag där antalet konkurser var 2 av 57, 3,5%. En bakomliggande faktor till att andelen konkurser är högre hos företag som finansierat sig genom crowdfunding kan vara själva grundidén med crowdfunding. Det är till största del privatpersoner som investerar i crowdfundingprojekt och dessa personer besitter eventuellt inte den ekonomiska kunskapen och markandskunskapen som krävs för att göra en genomgående utvärdering av företagen. Detta leder det till att företag som inte har en genomtänkt affärsplan eller företag med grundare som saknar relevant kompetens får in kapital och kan därför genomföra sitt projekt. Detta sker inte i samma utsträckning bland traditionellt finansierade
företag då det ställs högre ekonomiska och affärsmässiga krav från banker, affärsänglar och riskkapitalister. Det relativt låga kraven för att få en investering genom crowdfunding leder att startade projekt inte alltid går att fullfölja. Dock beror inte den höga konkursandelen endast på inkompetenta investerare, utan de företagare som söker kapital har också ett ansvar att offentliggöra den information som investerare behöver. Vi har tagit upp exempel på hur de som söker kapital kan försköna bilden av projektet vilket ger en felaktig bild av verkligheten och möjliggör att finansieringen blir fullbordad och ett projekt som i teorin inte ska kunna genomföras blir genomfört, vilket i sin tur eventuellt leder till framtida konkurser. Det är i grund och botten informationsasymmetri som ligger bakom detta. De som bedriver crowdfundingprojekt har en mer fullständig bild medan investerarna endast får se de som grundaren visar upp. Resultat tyder på att det som Belleflamme, Omrani och Peitz (2015) tar upp om asymmetrisk information i artikeln The economics of crowdfunding platforms stämmer.
I figur 2.1 där vi jämför den genomsnittliga omsättningstillväxten mellan samtliga företag i studien visar resultatet på att både omsättningen och omsättningstillväxten mellan företag som har finansierat sig genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag ligger på samma nivå de första två åren. Därefter delar linjerna tydligt på sig, de traditionellt finansierade företagen har en ökad omsättningstillväxt samtidigt som företag som finansierat sig genom crowdfunding har en svagare omsättningstillväxt än tidigare. En studie som visar liknande resultat är Does success bring success? The
post-offering lives of equity-crowdfunded firms, författarna till artikeln visar att företag som finansierats
genom crowdfunding har en tendens att minska tillväxttakten ett par år efter crowdfundingkampanjen har genomförts om inte kampanjen överfinansierades kraftigt. Resultatet i vår studie visar att omsättningstillväxten fortfarande är positiv efter tre år, om än svagare, vilket kan vara på grund av att vi använt oss av ett genomsnitt där de mer lyckade projekten väger upp mot de lyckades sämre. I vår insamlade data finns det tre företag med negativ omsättningstillväxt som har finansierats genom crowdfunding. Detta kan förklaras av att de företag som vi valt att undersöka som mest varit aktiva i sex år och dessutom har själva crowdfundingprocessen ägt rum som senast två år efter företaget grundades. Det innebär att många företag i urvalet fortfarande kan befinna sig i den hajp som eventuellt skapas av crowdfundingprocessen. Då vi endast har undersökt företagens tre första aktiva år så begränsar det möjligheten att se vidare utvecklig av företagen.
Mollick och Kuppuswamy (2014) påvisade att en knapp tredjedel i deras studie omsatte motsvarande en miljon kronor efter ett år. Resultatet i vår studie är mer positivt där drygt hälften omsatte över en miljon
efter ett år. Förklaringar till detta kan vara att studierna är gjorda under olika tidsperioder och på olika geografiska platser. Mollick och Kuppuswamy samlande in data mellan 2009 och 2012, detta är en tidsperiod som präglades av lågkonjunktur efter finanskrisen 2008. Det kan vara en anledning till att nystartade företag gav sämre resultat de företagen vi har studerat i vår studie.
Vi har valt att jämföra företag i vissa specifika branscher mot varandra där vi har ett liknande urval mellan företag som har finansierats genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag. Inom branschen tillverkning och industri jämförde vi sju företag som finansierats genom crowdfunding och sex företag som finansierats traditionellt. Vi kan se ett liknande mönster som i jämförelsen med samtliga företag i studien, dock med skillnaden att efter andra året så övergår företag som finansierats genom crowdfunding till en negativ omsättningstillväxt. Detta pekar ännu tydligare argument som styrker artikeln Does success bring success? The post-offering lives of equity-crowdfunded firms.
Den andra branschspecifika jämförelsen vi gjort är inom partihandel. Här ser vi inte en lika tydlig trend i utvecklingen hos företagen. Den enda likheten mellan andra jämförelser vi gjort i studien är att omsättningstillväxttakten hos de traditionellt finansierade företagen är högre än företag som finansierats genom crowdfunding. Detta kan vara ett resultat av ett litet urval.
Likt tidigare jämförelser i denna studie ser vi samma trend när det kommer till genomsnittligt antal anställda. Under de två första åren ser kurvorna likadana ut för företag som har finansierats genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag men efter år två går kurvorna isär. Traditionellt finansierade företag får en starkare ökning och ökningen hos företag som finansierats genom crowdfunding avtar. i Mollick och Kuppuswamys studie från 2014 hade företag som finansierats genom crowdfunding i genomsnitt 2,2 anställda efter ett år, i vår studie är genomsnittet 4 anställda efter ett år. Även detta skulle kunna förklaras av att studierna är gjorda under olika tidsperioder och på olika geografiska platser.
Det finns en tydlig skillnad på presentationen av projekten mellan de tre crowdfundingkampanjer som samlat in mest kapital och de tre som samlat in minst. De tydligaste skillnaderna mellan presentationerna är längden på presentationsvideon, antal kommentarer samt total information på den skriftliga presentationen. Till exempel har företaget Earin över 13.000 kommentarer från potentiella investerare på kampanjsidan samtidigt som företaget Connect E-sport Umeå har 7 kommentarer. Detta
är ett resultat som stöds av Elaboration Likelihood model då engagemang och kvalitet på presentation påverkar resultatet av crowdfundingkampanjen.
8. Slutsatser
● Utvecklingen totalt sett ser bättre ut för företag som är traditionellt finansierade jämfört med företag som finansierats genom crowdfunding, detta gäller alla aspekter som undersökts i studien, det vill säga omsättningstillväxt, rörelseresultat samt antal anställda.
● Utvecklingen för företag som finansierats genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag ligger på en liknande nivå för omsättning och omsättningstillväxttakt de första två åren. Efter två år skiljer sig utvecklingen där traditionellt finansierade företag får en högre omsättningstillväxttakt.
● Det är en högre andel konkurser hos företag som finansierats genom crowdfunding jämfört med företag som är traditionellt finansierade.
● Crowdfundingkampanjer som innehåller mycket information och presentationsvideo av hög kvalitet samt ett högt engagemang från potentiella investerare samlar generellt in mer kapital från investerare.
Referenslista
Agrawal, A.K., Catalini, C. and Goldfarb, A., (2011). The geography of crowdfunding (No. w16820). National bureau of economic research.
Akerlof, G. A. (1978). The market for “lemons”: Quality uncertainty and the market mechanism. In Uncertainty in economics (pp. 235-251). Academic Press
Allison, T. H., Davis, B. C., Webb, J. W., & Short, J. C. (2017). Persuasion in crowdfunding: An elaboration likelihood model of crowdfunding performance. Journal of Business Venturing, 32(6), 707-725.
BBC (2013). The Statue of Liberty and America’s crowdfunding pioneer.
https://www.bbc.com/news/magazine-21932675 [2019-05-22]
Becker-Blease, J. R., & Sohl, J. E. (2007). Do women-owned businesses have equal access to angel capital?. Journal of Business Venturing, 22(4), 503-521
Belleflamme, P., Omrani, N., & Peitz, M. (2015). The economics of crowdfunding platforms. Information Economics and Policy, 33, 11-28.
Bi, S., Liu, Z., & Usman, K. (2017). The influence of online information on investing decisions of reward-based crowdfunding. Journal of Business Research, 71, 10-18.
Breakit (2016). Hela listan: Här är Sverige 33 mest lovande techbolag just nu.
https://www.breakit.se/artikel/3334/hela-listan-har-ar-sverige-33-mest-lovande-techbolag-just-nu
[2019-05-22]
Bryman, A. Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB
Drivhusets (u.å.). Finansiera företagsstarten.
Edling, C. Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder. Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Expertvalet (2018) Sveriges mest inspirerande startupföretag 2017.
https://www.expertvalet.se/blogg/2017/03/sveriges-inspirerande-startupfoeretag [2019-05-22]
Finansinspektionen (2015). Crowdfunding in Sweden –an overview, Ref. 15-17414
https://www.fi.se/contentassets/0ffe196bc6ba4569bc16682da5faae14/grasrotsfinansiering_151214_eng_ ny.pdf [2019-05-22]
Florin, J., Dino, R., & Huvaj, M. N. (2013). Research on angel investing: a multilevel framework for an emerging domain of inquiry. Venture Capital, 15(1), 1-27
Hernando, J. R. (2016). Crowdfunding: The collaborative economy for channelling institutional and household savings. Research in International Business and Finance, Vol. 38 pp.326-337
Johansson, S., Johnsson, J., & Österberg, A. (2014). Kreditgivning till företag: Vilken betydelse har egentligen en tidigare kundrelation.
Kgoroeadira, R., Burke, A., & van Stel, A. (2019). Small business online loan crowdfunding: who gets funded and what determines the rate of interest?. Small Business Economics, 52(1), 67-87.
Leary, M. T., & Roberts, M. R. (2010). The pecking order, debt capacity, and information asymmetry. Journal of financial economics, 95(3), 332-355
Li, X., Tang, Y., Yang, N., Ren, R., Zheng, H., & Zhou, H. (2016). The value of information disclosure