Finansiering av startup - Den traditionella eller nya
vägen?
En jämförelse mellan crowdfunding och traditionella
finansieringsmetoder
SAMMANFATTNING
Crowdfunding som det ser ut idag har haft en snabb tillväxt i popularitet som finansieringsalternativ för nystartade företag. Genom att söka kapital från ett stort antal privata investerare som investerar en mindre summa pengar har finansieringsmarknaden förändrats. Tillgängligheten till kapital har ökat.
I studien har det gjorts en jämförelse mellan de olika finansieringsalternativen.
Syftet med denna undersökning är att jämföra utvecklingen hos företag som finansierat sig genom crowdfunding mot företag som är traditionellt finansierade för att utvärdera vilket tillvägagångssätt som ger den starkaste utvecklingen. Vidare ämnar författarna att identifiera risker med crowdfunding och observera trender.
Studien har genomförts genom en kvantitativ undersökning med en deduktiv ansats där stor del av datan är insamlad från årsredovisningar.
Resultatet av studien visar att de företag som är traditionellt investerade har en högre omsättning samt omsättningstillväxt. En trend som studien har visat är att efter företagets första två år börjar omsättningen, omsättningstillväxten och rörelseresultatet hos de företag som är finansierade via crowdfunding minska.
Nyckelord: Crowdfunding, finansiering, tillväxt, riskkapital, affärsänglar, banklån
ABSTRACT
Crowdfunding as it looks today has had rapid growth in popularity as a financing alternative for start-ups. By seeking capital from a large number of private investors who will invest a smaller amount of money, the financing market has changed and access to capital has increased. This study has made a comparison between the different funding options.
The aim of this study is to compare the development of companies financed by crowdfunding against companies traditionally financed to evaluate which approach is the strongest. Furthermore, the authors intend to identify risks with crowdfunding and to observe trends.
The study has been conducted through a quantitative method with a deductive approach where the data is collected mostly from the companies annual reports.
The result of the study shows that the companies that are traditionally financed have a higher level of sales and sales growth. One trend that the study has shown is that after the company's first two years, sales, sales growth and operating profit from companies financed through crowdfunding begin to decline.
Keywords: Crowdfunding, financing, growth, venture capital, business angels, bank loans
SAMMANFATTNING 1
ABSTRACT 2
1. Inledning 4
1.1 Bakgrund 4
1.2 Problemdiskussion 5
1.3 Problemformulering 6
1.4 Undersökningsfrågor 7
1.5 Syfte 7
1.6 Avgränsningar 7
2. Teori 8
2.1 Finansieringsalternativ 8
2.2 Elaboration Likelihood Model 12
2.3 Asymmetrisk information 14
2.4 Pecking order theory 16
2.5 Den geografisk spridningen av investeringar 16
2.6 Risker inom crowdfunding 17
2.7 Tidigare forskning inom crowdfunding 18
2.8 Sammankoppling av teoretisk referensram 19
3. Metod 20
3.1 Forskningsdesign 20
3.2 Population 21
3.3 Urval 21
3.4 Datainsamling 22
3.5 Bortfallsanalys 23
3.6 Källkritik 23
3.7 Reliabilitet & validitet 23
3.8 Metodkritik 24
4. Empiri 25
4.1 Genomförande 25
4.2 Tabeller 25
5. Resultat 31
6. Analys 36
8. Slutsatser 39
Referenslista 40
Bilagor 45
1. Inledning
I detta kapitel ges läsaren en bakgrund till ämnet för att skapa förståelse. Ämnet problematiseras och mynnar ut i undersökningsfrågor. Vidare beskrivs uppsatsens syfte och avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Crowdfunding är en investeringsform som är relativt ny, den tog fart i mitten av 2000-talet. Innebörden av crowdfunding är att istället för att ta in ett stort kapital från ett fåtal investerare så tar företag in kapital genom att ett stort antal investerare som investerar en mindre summa pengar, ofta genom olika webbaserade crowdfundingplattformar.
Kort sagt så går det till genom att företaget som vill ta in kapital annonserar ut på dessa plattformar och presenterar sin affärsidé och hur mycket ekonomiskt stöd de söker i hopp om att de ska locka till sig både privatpersoner och företag som vill investera i företaget (Tillväxtverket 2018).
Det finns fyra olika former av crowdfunding (Mollick 2014), andelsbaserad, lånebaserad, donationsbaserad och belöningsbaserad. De olika formerna av crowdfunding skiljer sig genom att investerarna får olika typer av kompensationer i utbyte mot investerat kapital.
En av anledningarna till att crowdfunding har blivit så pass stort som det är beror mycket på 2008 års finanskris och dess påverkan på bankernas räntenivå. Bankerna i framförallt USA och Europa började höja sitt påslag på räntorna som svar till att risken beräknades bli större vid lån vilket resulterade i att det blev dyrare att ta lån (Riksbanken 2008). Inom företagslån slog detta hårdast mot små och medelstora företag, även kallat SME. De är bolag som lånar relativt små summor och har därför inte särskilt stark förhandlingskraft och måste därför förhålla sig till bankernas höga räntor. Under denna period sökte sig SME företagen till andra finansieringskällor och crowdfunding var en av dem. Mer specifikt lånebaserad crowdfunding var en plattform som lockade många SME företag eftersom de då kunde söka samma kapital utan att behöva vända sig till en bank, utan istället kunna förlita sig på sin produkt och privatpersoners vilja att investera sina pengar i bolaget och produkten. Samma mentalitet kan även appliceras på de andra formerna av crowdfunding då företagen kan söka samma summa kapital som hos banker, men utan att behöva dra på sig stora räntekostnader (Hernando 2016).
Crowdfunding som fenomen är dock inte nytt, utan det är ett finansieringssätt som kan spåras tillbaka till 1800-talet. Första exemplet av crowdfunding i USA var finansieringen av att bygga frihetsgudinnan.
USA fick själva statyn som en diplomatisk present av Frankrike och även fast Frankrike stod för kostnaden av designen och tillverkningen av statyn så hade USA problem med att finansiera bygget av grunden som statyn skulle stå på. Under år 1885 försökte en statlig grupp investerare ta in kapital för att kunna bygga klart grunden men de lyckades endast få in lite mer än hälften av va de behövde.
Andra stater hade erbjudit sig att betala den resterande delen av kostnaderna men med villkoret att statyn skulle flyttas till deras stat. Så när det verkade som att New York inte hade några andra alternativ så var det en välrenommerad utgivare som skrev en annons i sin tidning “The World” där han bad om att folk skulle donera pengar för ändamålet att bygga klart statyn i New York. På fem månader hade över 160 000 stycken donatorer samlat ihop mer än tillräckligt för att kunna bygga klart grunden och överskottet skänktes till designern.
Detta är så snarlikt en modern donationsbaserad crowdfunding det kan bli. Ett projekt som behöver mer pengar för att färdigställas, annonserad på en plattform och små bidrag från ett stort antal bidragsgivare (BBC 2013).
Sverige är inget undantag från omvärlden, även här har crowdfunding blivit någonting stort, det svenska rekordet i crowdfunding har nyligen slagits. Det framgår i en artikel publicerad den 30e januari 2019 i tidningen nyteknik. Det är elbils-startupen Uniti som har lyckats samla in över 15 miljoner kronor genom crowdfundingplattformen crowdcube, under bara ett par månader. Uniti har utvecklat en kompakt elbil anpassad för stadsmiljö och har redan tagit emot förhandsbeställningar. Det är ett av många exempel på lyckade crowdfundingprojekt och det är en finansieringsmetod som har vuxit fram de senaste åren.
Men även fast det kanske låter som att finansiering via crowdfunding låter som en framgångssaga utan nackdelar där det bara är att lägga upp en annons för att få in de kapitalet man söker så är det inte så enkelt som det ser ut. Enligt en av världens största crowdfundingplattformer, Kickstarter, så är det runt 60% av crowdfundingprojekten som misslyckas med att samla in önskat kapital och av de resterande 40% som faktiskt får ihop de kapital de behöver så är det många av de så kallade lyckade projekten som läggs ner och företag går i konkurs (Kickstarter 2019).
1.2 Problemdiskussion
Det finns en rad olika sätt att finansiera sitt nystartade företag eller projekt, och hur de som ska investera pengar i företaget utvärderar affärsiden skiljer sig från fall till fall.
Det mer traditionella tillvägagångssättet och ett av det vanligaste finansieringsalternativen är genom banklån (Tillväxtverket 2019). Men när det kommer till att ta banklån så vill bankerna vara säkra på att låntagaren kommer kunna betala tillbaka lånet och en riskbedömning görs av banken. Därför måste låntagaren ha en utförlig affärsplan och budget, men banken kollar även på låntagarens erfarenhet, privatekonomi och utbildning. Med dessa aspekter i åtanke gör banken en helhetsbedömning för att bedöma risken på det eventuella lånet och därmed ta beslut om vilken ränta låntagaren kommer få, vilket belopp denne kan få men först och främst om han eller hon kan få ett lån över huvud taget (ibid.).
Det skapas lätt en asymmetri av informationen här eftersom låntagaren måste ha så pass bra information om sin produkt och marknaden, gärna mer än långivaren, för att kunna få en relativt låg ränta. I många fall så har banken bättre koll på marknaden än den som söker lånet, vilket i sin tur leder till att bankernas lån till nystartade företag har en relativt hög ränta för att kompensera risken (Kgoroeadira, Burke & Stel 2019).
Ett annat finansieringsalternativ för företag, som också är ett av de traditionella, är att vända sig till riskkapitalister. Riskkapital medför större risk för investerare jämfört med banklån men den potentiella avkastningen, i form av ökat aktievärde, kan bli högre. Detta finansieringsalternativ medför att grundaren till företaget överlåter en del av ägandet till riskkapitalisten. Det är dock en svår uppgift för riskkapitalbolag att välja projekt och bedöma risken då de ofta investerar i företag som befinner sig i ett tidigt stadie och därav den höga ersättningen för lånet.
När ett företag använder sig av crowdfunding som finansieringsalternativ behåller grundaren ägandet av företag, med undantag för delägarbaserad crowdfunding (Mollick 2014).
När potentiella crowdfundingfinansiärer utvärderar ett företag eller idé så har det visat sig att de kollar mindre på själva affäridéns karaktär, vilket banker gör, utan istället på individens karaktär, motivation och marknadsföringsmetod (Kgoroeadira, Burke & Stel 2019).
Det som är intressant att undersöka är att jämföra dessa olika finansieringssätt för att kunna se om de finansierade företagen utvecklas på olika sätt eller om de inte har någon påverkan vilket sätt som väljs.
Det är även intressant att identifiera aspekter i de olika finansieringsalternativen som påverkar företagen negativt samt de aspekter som har en positiv påverkan och är en faktor till att företaget lyckas bli lönsamt.
1.3 Problemformulering
I denna studie vill vi identifiera likheter och skillnader mellan företag som befinner sig i samma bransch och är finansierade på olika sätt, alltså crowdfundade företag och företag med traditionellt finansieringssätt. En central utgångspunkt i studien är att se på utvecklingen hos nystartade bolag och vilka bakomliggande faktorer som finns, vad är det som gör att crowdfundade företag lyckas eller misslyckas.
1.4 Undersökningsfrågor
I arbetet kommer vi att utgå ifrån och besvara följande frågeställningar:
● Hur skiljer sig utvecklingen för startup-företag, inom samma bransch, som använder sig av crowdfunding gentemot de som använder sig av traditionellt finansieringsalternativ?
● Vilka bakomliggande faktorer påverkar utvecklingen av företag som är finansierade genom crowdfunding?
● Vilka risker finns det med crowdfunding?
1.5 Syfte
Syftet med denna undersökning är att jämföra utvecklingen hos företag som finansierat sig genom crowdfunding mot företag som är traditionellt finansierade. Detta för att utvärdera vilket tillvägagångssätt som är mer hållbart och ger en starkare utveckling. Vidare ämnar författarna att identifiera risker med crowdfunding och observera trender.
1.6 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till Svenska nystartade bolag som har använt sig av någon av crowdfundingplattformarna Indigogo, FundedByme och Kickstarter under åren 2013 och 2016.
Genom att välja företag från dessa plattformar kommer vi jämföra de med andra svenska företag som finansierat sig på annat sätt.
2. Teori
I detta kapitel presenteras de olika former som crowdfunding förekommer i och de teorier som används i uppsatsen.
2.1 Finansieringsalternativ
Crowdfunding
Crowdfunding förekommer i fyra olika former, andelsbaserad, lånebaserad, donationsbaserad och belöningsbaserad (Mollick 2014). Det som skiljer de olika formerna av crowdfunding är primärt det som investeraren får tillbaka för sitt investerade kapital
Andelsbaserad crowdfunding innebär att investerare får en andel i ett företag i utbyte mot investerat kapital. Vanligaste utformandet av andelsbaserad crowdfunding innebär emission av aktier, men även preferensaktier, vinstandelslån och annan efterställd skuld förekommer. Denna form skiljer sig världen över då den lokala lagstiftningen skiljer sig åt från land till land (SOU 2018:20).
Denna typ av crowdfunding påminner mycket om finansiering via affärsängel, som kommer förklaras mer detaljerat längre fram. Affärsänglar är bevisligen ett effektivt sätt att finansiera en startup på men den är i de flesta fallen beroende av ett branschkluster. En sak som Apple, Google, Facebook, Tesla Motors och Twitter har gemensamt är att de blev alla finansierade genom affärsänglar. Men en anledning till att de företagen lyckades är just för att de startade i ett och samma kluster, Silicon Valley.
Det som skiljer andelsbaserad crowdfunding mot affärsänglar är att med crowdfunding finns styrkan av internets demokrati, där alla har möjlighet att investera i alla offentliga projekt och företagen behöver inte nödvändigtvis dra nytta av sitt geografiska läge (Li et al. 2016).
Finansinspektionen har år 2015 startat en utredning kring just andelsbaserad crowdfunding när det kommer till privata onoterade aktiebolag. Detta för att de företag som främst använder sig utav andelsbaserad crowdfunding är just privata aktiebolag. Varför det är intressant för finansinspektionen är för att det finns en lag i aktiebolagslagen som ska förhindra spridning av bland annat privata aktiebolags aktier, (2005:551) (ABL). Lagen lyder “Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller skuldebrev eller teckningsoptioner som bolaget har gett ut.
Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte heller på annat sätt försöka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.
Förbuden i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare. Förbuden gäller inte heller i fråga om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.”
Det finansinspektionen utreder i detta fall är om andelsbaserad crowdfunding är ett verktyg som strider mot denna lag och bör därför regleras. De anser dock inte att det finns behov att förbjuda andelsbaserad crowdfunding i Sverige med hänvisning till lagen, utan att en omformulering av lagen bör göras för att reglera andelsbaserad crowdfunding (Finansinspektionen 2015).
I en doktorsavhandling från 2016 gjordes en undersökning där författarna intervjuade olika företagare som hade valt att finansiera sig genom andelsbaserad crowdfunding. Samtliga företagare hade fått in de kapital de sökte och drev fortfarande sin verksamhet när intervjun tog plats. Alltså en, vad vi i denna uppsats definierar som, lyckad crowdfundingkampanj. De författarna ville undersöka var varför företagarna hade valt att använda sig av andelsbaserad crowdfunding för att finansiera sitt företag. Vad som visade sig vara gemensamt för alla olika respondenter var att vända sig till crowdfunding inte var deras förstahandsval. De hade alla först och främst vänt sig till en bank för att kunna ta ett traditionellt företagslån, men på grund av bankens riskbedömning av respondenternas företag så fick samtliga avslag. Ett annat alternativ som respondenterna hade vänt sig till var affärsänglar. Majoriteten av respondenterna svarade att de redan hade blivit finansierade via affärsänglar, men att de inte ville ge bort så pass mycket kontroll över företaget som affärsänglar vanligtvis kräver för att investera i företagen.
Det fanns även en del av respondenterna som inte hade de kontakter de behövde för att bli investerade via affärsänglar. Så det sammanhängande motivet för samtliga respondenter till att vända sig till andelsbaserad crowdfunding var först och främst att de hade svårt att få finansiering på annat sätt, men även att de vill behålla så mycket kontroll över företaget som möjligt.
Enligt undersökningen så var alltså inte andelsbaserad crowdfunding ett förstahandsval, utan mer en sista utväg för att samla kapital och inte behöva gå i konkurs (Warnhammar et al 2016).
Lånebaserad crowdfunding går ut på att investerare lånar ut pengar till ett företag eller projekt med hjälp av en crowdfundingplattform som mellanhand. Investerare förväntar sig avkastning på sitt kapital i form
av ränta. Crowdfundingplattformens uppgift är att sammanföra låntagare och långivare utan att vara en part i kreditavtalet (SOU 2018:20).
Donationsbaserad crowdfunding är vanligt när det kommer till konstprojekt och humanitära projekt.
Mollick (2014) menar att vid denna typ av crowdfunding förväntar sig investerare inte någon form av avkastning.
Belöningsbaserad crowdfunding är den mest förekommande formen av crowdfunding (Bi, Lui & Usman 2017) och innebär att investerare får någon form av belöning i utbyte mot investerat kapital. Belöningen kan variera beroende på vad det är för företag eller projekt som investeras i. De vanligaste formerna av belöningar är ett exemplar av den produkt som produceras, att få vara med och påverka i projektet samt att få träffa kreatörerna bakom projektet. Drivkrafterna som finns hos investerare inom belöningsbaserad crowdfunding är underhållning, nyfikenhet, tillhörighet, empati och idealism (SOU 2018:20). En av de största plattformarna för belöningsbaserad crowdfunding är kickstarter, där projekt kategoriseras under följande områden; konst, serier & illustrationer, design & tech, film, mat & hantverk, spel, musik samt publiceringar.
År 2013 presenterade Tillväxtverket en rapport om att det finns ett finansiellt gap, vilket de menar på att många unga företag inte får den finansiella uppbackning som de behöver för att uppnå de mål företaget har satt i affärsplanen. Det kan till exempel bero på att affärsplanen inte är tillräckligt genomarbetat enligt bankerna eller företagarna inte har den ekonomiska kunskapen att presentera de potentiella vinsterna som kan uppstå om de blir finansierade. Tillväxtverket menar då att crowdfunding kan vara den plattform som kommer täppa igen det gapet, eftersom de kan se att det faktiskt finns en tydlig efterfrågan på mer lättillgängliga lån och möjligheter att bli delägare i företag. Det är här andelsbaserad och lånebaserad crowdfunding kommer in i bilden och skapar nya möjligheter för både företag och investerare och bidrar med ett utbud som svarar på efterfrågan hos de som har fastnat i det finansiella gapet (Finansinspektionen 2015).
Figur 2.1
Källa: Finansinspektionen, 2015.
Banklån
För att kunna ta ett företagslån hos en bank så kräver banken att en välutvecklad budget samt affärsplan presenteras för att banken ska kunna bedöma risken samt låntagarens återbetalningsmöjligheter.
Banken gör en helhetsbedömning på den som söker lånet, genom att titta på till exempel vad låntagaren har för tidigare erfarenhet av företagande, hur dennes privatekonomi ser ut samt utbildning. Som tidigare nämnt så tittar banken på affärsplanen om den är realistisk och detaljerad och även om det finns en revisor eller annan ekonomisk hjälp i företaget (SEB 2019).
För att låntagaren ska få sitt lån beviljat måste denne även lämna någon slags säkerhet för lånet som kan vara exempelvis bostadsfastighet, affärs- eller industrifastighet eller mark. En person kan även gå i borgen för ett företagslån, vilket innebär att om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet så blir personen som gått i borgen skyldig att fortsätta betala av lånet. Det är inte helt ovanligt att den person som går i borgen även är företagets ägare (Tillväxtverket 2019).
Vid mindre lån upp till ca 30.000 kr kan låntagaren få lånet beviljat utan säkerhet, dock fortfarande efter en utredning om återbetalningsförmåga.
Det uppstår alltid en kostnad för att få ta banklån, vilket är räntan. Hur räntan på lånet sätts beror på ett antal faktorer. Banken kollar på marknadsräntan, företagets risk samt vilken säkerhets som har ställts för lånet. Låntagaren kan välja mellan en rörlig eller fast ränta. Skillnaden mellan dessa är att den rörliga räntan är progressiv och rör sig med marknadsräntan, vilket innebär att räntan och därmed kostnaden för lånet kan göra oförutsägbara svängningar både upp och ner. Den fasta räntan låses upp på en specifik period vilket leder till att låntagaren alltid vet hur stora kostnader de kommer ha för lånet under perioden. Generellt sett ligger de fasta räntorna högre än marknadsräntorna just för att låntagaren väljer en lägre ränterisk (SEB 2019).
Det finns en viss problematik när det kommer till vem som blir beviljad ett företagslån hos banken vilket bevisades i en undersökning gjord av Johansson, Johnsson och Österberg i en doktorsavhandling 2014. I deras undersökning var syftet att undersöka vad som påverkar kreditgivarens beslut att bevilja lån och de intervjuade då ett antal företagare samt kreditgivare från både Swedbank och SEB. Det företagarna hade gemensamt var att de var tvungna att göra ett antal ansökningar hos flera olika banker för att lyckas få ett lån. I ett fall var företagaren tvungen att skjuta upp starten av sitt företag för att hon enligt banken behövde en mer utförlig och genomgående affärsplan samt budget. Företagaren hade tidigare erfarenhet av branschen från sin tidigare anställning och utan den kunskap hon besatt av just utföra en affärsplan hade hon aldrig fått lånet.
En annan företagare sökte lån från ett antal olika banker men blev bara beviljad lån av den bank som han redan varit kund hos och hade bra kontakt med. I detta fall behövde företagaren inte visa upp varken affärsplan eller budget, utan banken beviljade lånet endast på grund av tidigare relationer.
Resultatet bevisar att beslut fattas på olika grunder där det i vissa fall krävs en genomgående affärsplan samt budget och i andra fall kan det räcka med en god relation mella låntagare och kreditgivare.
Kreditgivare på både Swedbank och SEB som intervjuades i undersökningen bekräftade även detta och menade på att om representanten för företaget har en tidigare relation med banken eller bankmannen där kreditgivaren kan se att personen historiskt sett har en stabil återbetalningsförmåga kan det räcka som säkerhet för att bevilja lånet, även fast de inte eventuellt inte skulle kunna uppvisa en genomgående affärsplan och budget (Johansson, Johnsson & Österberg. 2014).
Detta är då en bidragande faktor till att det tidigare nämnda finansiella gapet har vuxit fram. Företagare som saknar kunskap om att skapa en affärsplan och budget som är tillräckligt genomgående för att kreditgivare ska bevilja deras låneansökan och samtidigt saknar de kontakter inom bankväsendet som
krävs för att kunna gå runt de eventuella kraven som ställs av banker är de företagare som placeras i det finansiella gapet och därmed skapar efterfrågan på alternativa finansieringssätt, som till exempel crowdfunding (Tillväxtverket 2013).
Statligt stöd
Det finns också ett antal statliga aktörer som kan hjälpa till med företagslån, som till exempel Almi, Vinnova och Swedfund (SEB 2019).
Almi är ett statligt ägt bolag som erbjuder lån till främst nystartade företag. Skillnaden mellan Almi och andra banker är att de inte kräver säkerhet för lånet utan de fokuserar mer på tillväxtpotential hos företaget. I och med detta så ökar risken för Almi och därför ligger deras räntor högre än marknadsräntor. Fördelen med Almi är att låntagarens säkerhet är en bra affärside som kan göra att företaget växer och med det ökar återbetalningsförmågan. Detta leder till att låntagaren inte behöver ha någon fysisk tillgång eller en borgensman för att bli beviljad ett lån, vilket leder till att flera entreprenörer har möjlighet att förverkliga sina affärsideer, så länge Almi anser att potentialen i företaget är tillräckligt stort.
Riskkapitalbolag
Riskkapitalbolag tar ofta högre risker än vad banker gör och investerar pengar i företag i ett tidigt stadie genom att erbjuda kapital i utbyte mot en andel i företaget. Riskkapital används ofta vid projekt med hög risk och en potentiell hög avkastning (Tillväxtverket 2019).
Affärsängel
En affärsängel är vanligtvis en person med entreprenöriell anda som hjälper företag i ett tidigt stadie genom att erbjuda kapital i utbyte mot en andel i företaget. Till skillnad från riskkapitalbolag så går affärsänglar ofta in i mindre projekt med mindre kapital (Becker-Blease & Sohl, 2007). Affärsänglar har ofta egna erfarenheter av att driva företag och investerar ofta kapital i branscher där de själva är eller har varit aktiva inom. Ett företag kan anskaffa kapital från en eller flera affärsänglar och det finns affärsängelnätverk som fungerar som en förmedlare mellan företag och investerare (Florin, Dino &
Huvaj 2013).
Eget kapital
Med eget kapital innebär det att företagaren använder sitt egna kapital utan att ta lån från externa finansiärer. Vad som kan ses som fördel med detta är att det bara är en själv samt eventuella kompanjoner som äger bolaget och det skapas mer kontroll till företagaren samt att företaget gå in utan en kapitalskuld till eventuella banker eller andra finansiärer. Dessutom skapas det inte någon kostnad för kapitalet, förutom eventuell skuld till ägarna. Men i jämförelse med räntekostnader och delad aktieutdelning är det är mindre kostnad företaget belastas av (Papadimitriou & Mourdoukoutas 2002).
2.2 Elaboration Likelihood Model
Elaboration Likelihood Model, även kallad ELM, är en modell som är skapad för att analysera och förklara konsumenters onlineköp och beteende. Den byggs på två så kallade vägar, den centrala vägen och periferivägen. Den centrala vägen bygger på ett projekts kvalitet och vid rewardbased crowdfunding kan det vara till exempel hur väl företaget som söker investeringar har presenterat sitt projekt, kvaliteten på videopresentationer och antal ord i beskrivningen av projektet. Ju tydligare och mer välproducerat det är desto starkare blir förtroendet och incitamenten för att stödja projektet, då det anses som att företaget har lagt ner tid och pengar även i produkten för att säkerställa kvaliteten, så väl som i presentationen.
Periferivägen fokuserar mer på e-word of mouth, vilket visar hur stort engagemanget är av marknaden.
Hur många reviews, views och kommentarer ett projekt har är det investerare tar hänsyn till. Om marknaden visar ett generellt högt intresse för projektet så menar författarna att det även visar på att det är en hög kvalite på produkten och att företaget är seriöst.
Studier visar att båda vägarna anses viktiga när det kommer till crowdfunding men beroende på vad för typ av projekt det är investerarna vill stödja så väder en väg tyngre än den andra. Vid investeringar i vetenskap och teknologi är kvalitetssignaler en viktig faktor vid beslutsfattande, då är det viktigt att den centrala vägens incitament är stark. För projekt och produkter som tillhör kategorien kulturella varor så som underhållning och konst tenderar investerare att fokusera på perifirivägens incitament.
Det författarna belyser som negativt med modellen är att den inte speglar den komplexitet som finns i konsumenters beteende. Den är bra på att visa vägen till målet men inte något av de störningsmoment som kan uppstå på vägen dit, vilket kan leda en bort från investeringen (Bi, Lui & Usman 2017).
Modellen visar som sagt på hur en individ går två olika vägar och utgår ifrån två olika typer av information för att fatta beslut, i detta fall beslut om investering i ett crowdfundingprojekt. Men i verkliga livet utesluter inte den ena vägen den andra, utan individerna tar i själva verket en samlad bedömning av den centrala vägen samt pereferivägen. Detta förklaras i en artikel av H. Thomas och C.
Blakley, där de menar på att en individ som lutar mer åt en mer utarbetad sannolikhet, vilket leder individen till den centrala vägen, så elimineras inte pereferivägen, utan det leder mer till att intrycken från pereferivägen sjunker och dess vikt i sammanhanget minskar, och vice versa. Det har även visat sig att även fast det finns två olika vägar så betyder de inte att de leder till olika slutpunkter, det är snarare väg till målet som skiljer sig. Två olika individer som påverkas av olika incitament, alltså de tar beslut utifrån de olika vägarna, skulle teoretiskt sätt landa i samma beslut även fast vägen dit har varit annorlunda. Detta samtidigt som två individer som tar samma väg skulle kunna landa i två olika beslut, även fast de blivit exponerade av samma typ av information (Allison et al. 2017).
Detta påvisar problematiken med denna teori då det endast ger en övergripande förståelse kring individers beslut, snarare än ett starkt bevis på varför ett beslut har fattats på det sätt det gjorts (ibid.).
Figur 2.2
Källa: Allison et al. 2017.
2.3 Asymmetrisk information
Asymmetrisk information uppstår när en part har mer förhandsinformation än den andra parten vid en transaktion. Nobelprisvinnaren George Akerlof (1978) beskriver informationsasymmetri som en marknad där säljaren känner till produktens kvalitet men köparen inte gör det, det är först efter transaktionen som köparen kan utvärdera och bedöma produktens kvalitet.
Belleflamme, Omrani och Peitz (2015) beskriver hur asymmetrisk information är ett problem inom crowdfunding. Författarna menar att investerare kan sakna den nödvändiga information som krävs för att bedöma projektens chanser att lyckas och att investerare kan sakna insyn i hur det insamlade kapitalet används av det kapitalsökande företaget.
Tomboc (2013) tar upp problemet med bedrägerier inom crowdfunding i artikeln The lemons problem in crowdfunding.Författaren menar att en bedräglig entreprenör kan lura till sig pengar till ett projekt och sedan gå upp i rök utan att genomföra det utlovade projektet. Att det råder så hög informationsasymmetri inom crowdfunding ligger till grund för att bedrägerier och förskingring förekommer.
När en bank eller riskkapitalist bedömer ett företag som söker kapital går de grundligt igenom företagets nyckeltal, affärsplan o.s.v för att bedöma företagets kreditvärdighet. Därför är transparens en viktigt del i processen. Samma transparens är viktig när företagaren söker kapital genom crowdfunding, eftersom att det är i investerarnas intresse att bedöma om de ska investera eller inte med hjälp av så fullständig information som möjligt. Problemet med detta är i fallet med crowdfunding så besitter ofta inte investerarna nödvändigtvis inte den kunskap som krävs för att kunna göra en lika fördjupad analys av företaget som banker och riskkapitalister har. Eftersom de som söker kapital själva får välja vad för information de vill presentera så finns det tendenser att man fokuserar på det som är positivt och ger en förskönad bild av företagets situation snarare än en helt och hållet verklig bild och det leder till att privata investerare hamnar i ett segment med en relativt hög risk. Detta leder till att en ond cirkel skapas, detta eftersom företagen vill ha in kapital så är det inte i deras intresse att belysa de negativa sidorna i att investera hos just dem, eftersom detta skulle leda till att få investerare skulle vilja investera. Så det skapas incitament för företagarna att framhäva det positiva och dölja det negativa för att locka fler
investerare, vilket leder till att asymmetrisk information skapas och ger investerarna en skev bild av verkligheten (Belleflamme 2015).
Problem med asymmetrisk information är något som både de som söker kapital och investerare känner till och det ligger i båda sidors intresse att minska gapet av information, företagarna vill framstå som förtroendeingivande för att flera ska våga investera i deras produkt och investerarna vill kunna lita på det företaget de väljer att satsa sina pengar på. Det ligger även i företaget som tillhandahåller crowdfundingplattformens intresse att publicera företag som värnar om förtroende och transparens, detta för att locka till sig fler potentiella kunder. Flera olika crowdfundingplattformar har börjat med att screena, alltså att de själva utvärderar företaget som söker kapital för att säkerställa att de ger en rättvis bild över hur företaget ser ut rent ekonomiskt, för att verifiera företaget vilket fungerar lite som en kvalitetsstämpel. Screening blir då en funktion som skapar incitament för de som söker kapital att vara mer transparenta då det är till deras fördel att bli verifierade vilket leder till att fler investerare vågar investera (Weiss er al., 2010).
2.4 Pecking order theory
Pecking order theory förklarar hur företag prioriterar sina val av finansieringskällor till följd av den informationsasymmetri som råder mellan företag och investerare. Företag kan finansiera sig genom att använda internt eller externt kapital. Leary och Roberts (2010) samt Myers (1984) bekräftar i sina studier att företag i första hand vill använda sig av interna likvida medel, i andra hand av banklån och längst ner i prioriteringen kommer att göra en nyemission. Myers (1984) förklarar att göra en nyemission kommer längst ner i prioriteringslistan på grund av den informationsasymmetri som uppstår mellan företag och investerare då bara företaget själva känner till det verkliga värdet av investeringen som ska göras.
Paul, Whittam och Wyper (2007) har undersökt huruvida pecking order teorin är applicerbar på startup-företag. Författarna genomförde en studie i Skottland där 20 entreprenörer deltog och det framgick att endast delar av teorin kunde bekräftas. Konsistent med teorin så använder sig företagare av interna likvida medel framför externa, men när det kommer till externa likvida medel anser respondenterna i studien att nyemission är att föredra framför lån. Preferensordningen ser alltså annorlunda ut i startup-företag då entreprenörer är benägna att släppa delar av kontrollen och ägandet till
utomstående investerare. Anledningar till detta är bland annat att investerare kan bidra med nödvändig kompetens som saknas inom företaget och att banklån medför ett större ansvar där personliga borgensåtaganden kan behövas.
2.5 Den geografisk spridningen av investeringar
Distansen mellan den som söker kapital och investeraren har alltid varit en faktor som avgör om den som söker kommer få kapital och hur mycket. Enligt en rapport från 2001 så är den geografiska distansen mellan investerare och den som söker kapital i genomsnitt ca 112 km (Sorenson, Stuart 2001).
Sedan dess har mycket hänt med digitalisering och på grund av internet och geografiska distanser har inte lika stor påverkan nu som förr. Men det finns fortfarande en betydelse över hur geografiska avstånden påverkar vid finansiering av startup företag. När det kommer till företag som söker kapital via bank och riskkapitalister ser gärna investerarna till att de har ett fysiskt möte. Eftersom majoriteten av banker och riskkapitalister befinner sig centralt i storstäder så är kanske inte det något problem för de startups som befinner sig i närheten. Men för de startups som inte har samma tillgång rent geografiskt till potentiella investerare blir detta problematiskt. Enligt en artikel av Agrawal, Catalini och Goldfarb så har internet tillsammans med crowdfundingplattformar brutit de geografiska barriärer som tidigare har funnits. för de som inte har möjlighet att fysiskt ta sin till sin investerare. Det har skapats en möjlighet för i princip alla oberoende av geografiskt läge att presentera, marknadsföra och söka kapital på en och samma plattform vilket har skapat möjligheter som inte fanns tidigare (Agrawal, Catalini, Goldfarb 2011).
2.6 Risker inom crowdfunding
I och med att internetbaserad crowdfunding som det ser ut idag är relativt nytt så finns det inte så mycket regelverk och tillsyn för att eliminera riskerna. Eftersom investerare inom crowdfunding i stor utsträckning består av privatpersoner som inte nödvändigtvis är insatta inom branschen de eventuellt investerar i och kunskaper om hur ett företag värderas och huruvida affärsplaner är realistiska kan vara begränsade leder det till att det ofta finns ett gap i information och kunskap mellan investerare och den som söker kapital, så kallad asymmetrisk information. På grund av detta riskerar investeraren att ta sig an en högre risk än vad den har i avsikt till. Det är upp till den som söker kapital att presentera den
information som investeraren behöver för att ta ett beslut om de ska investera eller inte. Men eftersom det i dagsläget inte finns några förordningar kring vilken information som ska presenteras så tenderar de som söker kapital att ge information på ett sådant sätt så att så många investerare som möjligt ska investera. Detta sätter den som söker kapital i en initialt bättre position än den som investerar, vilket är något investerarna alltid bör tänka på. När det kommer till andelsbaserad crowdfunding, då investeraren blir delägare, kan det vara svårt för investeraren att sälja sitt innehav för att frigöra kapital, givet att företaget inte är noterat. Detta eftersom det inte finns någon andrahandsmarknad och det finns då risk att värdet av det investerade kapitalet minskar eller låses upp i företaget under en lång period.
Då crowdfundingplattformarna är oreglerade angående vem som söker kapital och att kapitalet används till just det ändamålet som de har marknadsfört leder det till att det finns en stor risk att plattformarna används som hjälpmedel till bedrägerier, penningtvätt och finansiering av terrorism (Finansinspektionen 2015).
2.7 Tidigare forskning inom crowdfunding
Mollick och Kuppuswamy (2014) redogör i artikeln After the campaign: Outcomes of crowdfunding för deras studie som undersökt hur kickstarterprojekt har lyckats under och efter insamlingen av kapital.
Författarna undersökte bara projekt som eftersökte 50.000 dollar eller mer inom kategorierna teknik, design och tv-spel. Över 90 procent av lyckade projekt inom belöningsbaserad crowdfunding fortsatte sin verksamhet efter kapitalinsamlingen och en tredjedel av dessa omsatte över 100.000 dollar året efter kampanjen och hade i genomsnitt 2,2 anställda. Grundarna till de olika crowdfundingprojekten menar att fördelarna med crowdfunding är att de kan samla in kapital, få publicitet, hitta anställda och bygga upp en kundbas.
Det finns forskning som visar på att en lyckad crowdfundingprocess inte nödvändigtvis betyder ett lyckat företag. Författarna till artikeln “Does success bring success? The post-offering lives of equity-crowdfunded firms” menar på att det är ca 17% av de företag som använt sig av crowdfunding som misslyckas efter en lyckad crowdfundingprocess. De har sett ett mönster på att de företag som snabbt tar in sitt målkapital tenderar att välja att vända sig till crowdfunding för att ta in ännu mer kapital men med inte alls liknande resultat, vilket ofta kan leda till att företaget misslyckas. Det finns en tendens bland de företag som inte har lyckats genomföra en crowdfundingprocess där de fått in mer kapital än va de ville ha att då företaget faller ekonomiskt inom ett par år, även om det varit en
välinvesterad crowdfunding. Företagen vinner mycket på den hajp och spridning som skapas medan crowdfundingprocessen är igång, men efter processen försvinner det positiva trycket. De visar även att de företag som efter crowdfunding processen inte längre tillhandahåller några erbjudanden eller liknande kommer sannolikt inte att utvecklas till ett företag med hög tillväxt. De som får investeringar från en större skala investerare under en längre period har visat sig ha större chans att överleva i längden och minska behovet av ytterligare crowdfunding då företaget har skapat sig en ekonomisk position som får dem att inte vara i behov av externa finansiärer på samma sätt (Signori & Vismara, 2018).
2.8 Sammankoppling av teoretisk referensram
En teori som hjälper till att förklara hur företagare väljer att finansiera sitt företag är Elaboration Likelihood Model. Som tidigare nämnts visar den på skillnaden mellan vilka aspekter som påverkar investerare och finansiärer när de ska ta beslut. När det kommer till crowdfundingprocesser visar teorin att det är det yttre skalet som väger tyngst, det vill säga produktens utformning och presentation. När det kommer till hur riskkapitalister och kreditgivare värderar företag vid en eventuell investering eller utlåning visar teorin att företagets inre kärna är mer relevant, det vill säga affärsplan, kalkyler och företagens meriter.
Teorin om asymmetrisk information kan förklara svårigheten mellan företagare och investerare. I ett förhållande mellan företagare och riskkapitalist eller annan kreditgivare har generellt sett kreditgivarna bredare kunskaper och ett informationsövertag. Inom crowdfunding kan förhållandet vara det motsatta där företagaren besitter mer kunskap än potentiella investerare och har ett informationsövertag.
3. Metod
I detta kapitel beskrivs vilken forskningsdesign som använts i uppsatsen. Vidare presenteras studiens population, urval, hur datainsamlingen gått till, bortfallsanalys samt metod- och källkritik.
3.1 Forskningsdesign
Denna studie har huvudsakligen för avsikt att jämföra två grupper mot varandra med hjälp av siffror och därför har en kvantitativ ansats valts för att kunna besvara undersökningsfrågorna.
Kortfattat vad en kvantitativ forskning innebär är att det handlar om insamling och bearbetning av numerisk data som samlas under en viss tid, för att sedan kunna koppla denna data med relevant teori.
Målet med en kvantitativ undersökning är att resultatet ska kunna generaliseras på en population för att kunna bevisa att teorierna och eventuella hypoteser är tillämpbara på andra individer och grupper som inte har deltagit i undersökningen (Bryman, Bell 2013, s. 162-181).
Då metod är den koppling som finns mellan teori och empirisk data är syftet med metoden att skapa en brygga mellan de teorier som tas upp i undersökningen och den empiriska datan som undersöks och presenteras (Elding, Hedström 2008, s. 11-12)
Figur 3.1
Källa: Elding, Hedström (2008), s. 12
En förenkling av skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod är att kvantitativ metod används när siffror beskriver det som undersöks och kvalitativ metod används när ord beskriver det som undersöks (Eliasson 2013, s. 21).
Jämfört med kvalitativ metod så har den kvantitativa metoden en fördel genom att den vilar på en matematisk grund när det kommer till både insamling och analys av datan. Det kan anses vara enklare
att tyda och använda sig av den sortens data jämfört med kvalitativ data då det finns mindre risker att feltolkningar görs av den insamlade datan (Elding, Hedström 2008, s. 11).
Studien har genomförts med hjälp av sekundärdata i form av bland annat årsredovisningar hämtade från allabolag.se.
Vad sekundärdata innebär är att datan som används är information som redan har samlats in av andra forskare eller att det är registerdata eller, som i fallet för denna studie, bokföringsdata. (Olsson &
Sörensen 2011, s. 46)
En studie kan genomföras i tre olika linjer, induktiv, deduktiv och abduktiv. I den induktiva linjen sammanförs observationer och insamlad data till teorier. I den deduktiva linjen utgår forskaren från befintlig teori för att sedan dra slutsatser utifrån den insamlade datan. Den abduktiva linjen är en kombination mellan induktiv och deduktiv linje där forskaren pendlar mellan de olika formerna (Olsson
& Sörensen 2011, s 48). Denna studie har sin utgångspunkt i tidigare forskning och går i den deduktiva linjen där data från årsredovisningar samlas in, analyseras och tolkas.
3.2 Population
Populationen i denna studie består av alla svenska aktiebolag.
3.3 Urval
De företag som använt sig av crowdfunding vid finansiering har hämtats från plattformarna Kickstarter, FundedByMe samt Indiegogo. Från dessa plattformar har alla svenska projekt som drivits vidare som aktiebolag tagits med bland de företag som bildats mellan 2013 och 2016. Endast kampanjer där företag sökt och fått in 50.000 SEK eller mer har tagits med i studien. Alla företag som har uppfyllt kriterierna från dessa plattformar har tagits med i studien.
Att endast välja företag som startades mellan åren 2013 och 2016 gjordes för att kunna identifiera utveckling och trender men samtidigt hålla aktualitet i studien. Då crowdfundingplattformarna vi har använt oss av är relativt nya finns det inte tillräckligt många projekt som är startade före 2013 i plattformens arkiv och därför har urvalet begränsats till bolag startade tidigast år 2013. Majoriteten av aktiebolagen är de skyldiga att redovisa sin årsredovisning till skatteverket i maj vilket leder till att
årsredovisningen för år 2018 i många fall inte är publicerad vid tiden då studien gjordes. Så för att kunna analysera en historisk utveckling hos företagen på minst två år begränsades urvalet till företag som registrerades senast år 2016.
Anledningen till att endast ta med aktiebolag i studien är för att säkerställa tillgången till årsredovisningar och korrekta siffror
Kriterier som satts för företagen som representerar traditionellt finansierade företag i denna studie är att de ska ha registrerats på bolagsverket mellan åren 2013 och 2016, de ska drivas i form av aktiebolag och de ska inte ha arrangerat någon form av crowdfunding kampanj under samma period. Företagen har hämtats från listor över startup-företag publicerade i tidningar och annan digital tidsskrifter. Alla företag som har uppfyllt kriterierna och funnits med på listor som författarna hittat har tagits med i studien.
3.4 Datainsamling
Insamlingen av data för de företag som finansierat sig på traditionellt vis har skett genom sökningar efter listor över relativt nya svenska startup-företag, för att öka chansen till att hitta listor med företag som passar in i studiens kriterium gällande startår. Från dessa listor har undersökningar gjorts för att säkerställa om företagen uppfyller de ställda kriterierna som är satta i studien. Detta har säkerställts genom undersökningar av årsredovisningar samt kontrollerat att de inte arrangerat några crowdfundingkampanjer på de olika plattformarna.
Insamlingen av data för de företag som finansierat sig genom crowdfunding har skett genom att gå igenom projekt för projekt i de olika plattformarnas arkiv. Projekt som uppfyllt första kravet på att ha ansökt och fått över 50.000 kronor har vidare kontrollerats genom bolagsinformation och årsredovisningar för att säkerställa registreringsår och bolagens bransch.
Insamling av vetenskapliga artiklar har skett genom Söderscholar och Googlescholar. På dessa plattformar kan man tydligt se vilka artiklar som är vetenskapligt granskade för att säkerställa trovärdighet.
De böcker som använts i studien är facklitterära texter som funnits tillgängliga på Södertörns Högskolas bibliotek samt Stockholms Universitets bibliotek.
3.5 Bortfallsanalys
Företag som inte har tillräcklig offentlig data har plockats bort från studien då de inte bidrar med relevanta siffror, exempelvis har ett fåtal företag som grundats under 2016 och endast haft en årsredovisning publicerad offentligt uteslutits. Anledningen till att dessa företag har uteslutits är på grund av att det inte finns tillräcklig data för att kunna göra en historisk jämförelse på företagets ekonomiska utveckling.
3.6 Källkritik
Då denna studie endast bygger på sekundärdata har det varit viktigt att de källor som används kontrolleras noga av författarna. De vetenskapliga artiklarna som främst bygger upp den teoretiska referensramen är till stor del skrivna det senaste årtiondet vilket skapar en aktualitet. Undantag har dock gjorts för ansedda och ofta citerade artiklar då de har stor betydelse i det teoretiska syftet. Vid datainsamlingen har data tagits från allabolag.se där de senaste publicerade bokslutssiffror hämtas från företagens årsredovisningar, författarna anser att allabolag.se är en seriös och trovärdig aktör.
Bokslutssiffror är trovärdiga då svenska aktiebolag lyder under en sträng lagstiftning och god redovisningssed vilket leder till att aktiebolagen har incitament att publicera korrekta siffror.
3.7 Reliabilitet & validitet
Reliabilitet är ett mått på hur bra mätningar med samma mätinstrument stämmer överens vid upprepad mätning. Om en studie görs om och får samma resultat tyder det på en hög reliabilitet (Olsson &
Sörensen 2011, s 123). Författarna anser att denna studie har en hög reliabilitet eftersom att den insamlade datan är offentligt publicerad sekundärdata. Om studien skulle göras om utifrån samma kriterier så skulle resultatet bli likt. Skillnaden som skulle kunna uppstå är ifall studien görs om om ett år eller senare är att bortfallet skulle minska eftersom datan om årsredovisning från år 2018 skulle finnas tillgängligt. Även fler eventuella konkurser kan inledas tiden mellan denna undersökning och en framtida undersökning.
Validitet är är ett mått på om studien mäter det som avses att mätas och ifall de slutsatser som dras från studien hänger ihop eller inte. Validiteten kan delas upp i olika delar. Begreppsvaliditeten är viktig vid
kvantitativ forskning och handlar om ifall man med sina instrument mäter det man verkligen vill mäta.
Den interna validiteten handlar om ifall de slutsatser som dras är hållbara eller inte. Den externa validiteten beskriver i vilken grad resultaten från en studie kan generaliseras (Bryman & Bell 2013, s 63-64). Begreppsvaliditeten kan kritiseras i denna studie då endast ett fåtal nyckeltal har tagits i beaktning. För att mer genomgående analysera företags utveckling krävs fler aspekter än de som tagits upp i denna studie. Både den interna och den externa validiteten i denna studie blir lidande av att begreppsvaliditeten kan kritiseras. Den externa validiteten stärks av att datan från samtliga företag som finansierats genom crowdfunding och uppfyllt studiens kriterier har använts och analyserats.
3.8 Metodkritik
Mellan år 2013 och 2016 startades 282.870 företag i Sverige, drygt en tredjedel av dessa var aktiebolag.
Detta lämnar författarna med en enorm mängd företag där endast en bråkdel skulle vara relevanta för studien. Istället för att gå igenom samtliga aktiebolag startade inom den givna tidsramen har författarna valt att gå igenom listor över startup-företag publicerade i tidningar och digitala tidskrifter och därifrån välja ut de företag som uppfyller kriterierna. Metoden att hämta företag från listor som publicerats gör att dessa företag likt de företag som finansierats genom crowdfunding fått någon form av medial uppmärksamhet. Problematiken med tillvägagångssättet är att relevanta företag inte tagits med i studien ifall de inte varit med på de listor som författarna läst eller företag som finns med på listor som inte har hittats av författarna.
De nyckeltal som utgjort grunden för studien är omsättning, rörelseresultat och antal anställda. Detta ger en bild av företaget och dess utveckling men det finns flera nyckeltal och aspekter som är relevanta då en genomgående analys av företag ska göras. Anledningen till att författarna endast tagit med dessa tre nyckeltal är på grund av tidsbrist. De nyckeltal som används ger dock en grundlig men tydlig bild över företagets ekonomiska situation.
4. Empiri
I detta kapitel presenteras den insamlade datan.
4.1 Genomförande
Totalt har data från 92 företag samlats in till studien. Av dessa har 35 genomfört en lyckad crowdfundinginsamling, det vill säga att de har eftersökt kapital och fått in minst de eftersökta kapitalet.
Dessa crowdfundingkampanjer har ägt rum på antingen Kickstarter, FundedByMe eller Indiegogo. De övriga 57 företagen har finansierat sig genom något av det vi i denna studie kallar för traditionellt finansieringsalternativ, det vill säga genom banklån, statligt stöd, riskkapital, affärsänglar eller eget kapital.
4.2 Tabeller
Tabell 1.1
Bransch Medel Oms RÅ 1 Medel Oms RÅ 2 Medel Oms RÅ 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 649 750 4281 1
Bygg, Design & Inredningsverksamhet 2415 5110 13651 1
Data, IT & Telekommunikation 836,5 1822 810 2
Detaljhandel 648,1 1163,4 2660,22 10
Företagstjänster 19,5 627,5 1508 2
Hotell & Restaurang 1448 1353 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 625 994 1 2
Media 1814,5 1913,5 3324 2
Partihandel 121,4 708,2 1143 5
Teknisk Konsultverksamhet 72 10347 1
Tillverkning & Industri 4212,57 11142,29 9825,29 7
Uthyrning & Leasing 472 4688 13281 1
Totalsumma 1377,8 3603,8 4586,93 35
I tabell 1.1 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittlig omsättning per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då
företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 1.2
Bransch Medel EBIT RÅ 1 Medel EBIT RÅ 2 Medel EBIT RÅ 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 122 −4234 −2223 1
Bygg, Design & Inredningsverksamhet 276 −601 −135 1
Data, IT & Telekommunikation −735,5 −625,5 −235,5 2
Detaljhandel −626,9 −1445,2 −2720 10
Företagstjänster −178,5 −902 −1746 2
Hotell & Restaurang 249 −72 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster −684 −3234 −149 2
Media −285 −776 29 2
Partihandel −1942 −2882 −2627,25 5
Teknisk Konsultverksamhet −1183 −24248 1
Tillverkning & Industri −257,14 −2823,43 −8091 7
Uthyrning & Leasing 82 −6504 −10282 1
Totalsumma −628,54 −2724,57 −3500,29 35
I tabell 1.2 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt EBIT per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 1.3
Bransch Medel Anst RÅ 1 Medel Anst RÅ 2 Medel Anst RÅ 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 2 8 5 1
Bygg, Design & Inredningsverksamhet 4 4 7 1
Data, IT & Telekommunikation 2 2 2 2
Detaljhandel 1,1 2,6 5,83 10
Företagstjänster 0 0,5 1,5 2
Hotell & Restaurang 0 1 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 1 1,5 2
Media 1,5 1,5 2 2
Partihandel 2 3,4 2,5 5
Teknisk Konsultverksamhet 4 32 1
Tillverkning & Industri 2,71 5,14 7,4 7
Uthyrning & Leasing 1 7 8 1
Totalsumma 1,71 4,06 4,83 35
I tabell 1.3 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt antal anställda per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 2.1
Bransch Medel Oms RÅ 1 Medel Oms RÅ 2 Medel Oms RÅ 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring 52 1409,5 3673 2
Bemanning & Arbetsförmedling 532,5 232 40 2
Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet 16 304 2829 1
Data, IT & Telekommunikation 872,09 2697,26 3982,14 23
Detaljhandel 4226,67 15751 34188,67 3
Företagstjänster 710,2 3950,2 13426,25 5
Hår & Skönhetsvård 1843 8958 1588 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 0 883 518 1
Kultur, Nöje & Fritid 2134 5962 8058,5 2
Partihandel 2434 4817 6992,6 5
Resebyrå & Turism 1 11 25 1
Teknisk Konsultverksamhet 79 301 2854 1
Tillverkning & Industri 985 3912 13716,17 6
Utbildning, Forskning & Utveckling 275,75 341 625,67 4
Totalsumma 1084,18 3572,39 7506,73 57
I tabell 2.1 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av det vi har valt att kalla för traditionellt finansieringsalternativ. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittlig omsättning per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
Tabell 2.2
Bransch Medel EBIT år 1 Medel EBIT år 2 Medel EBIT år 3 Antal av Bransch
Bank, Finans & Försäkring −630,5 −2237,5 −635,5 2
Bemanning & Arbetsförmedling −464,5 −980,5 17 2
Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet −12 −62 −164 1
Data, IT & Telekommunikation −1157,96 −2867,57 −4964,62 23
Detaljhandel −1048,33 −6310 −7212,33 3
Företagstjänster −3977,4 −6967 −13365 5
Hår & Skönhetsvård −197 −598 −988 1
Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 132 13 −169 1
Kultur, Nöje & Fritid −2343,5 −2045,5 −4958,5 2
Partihandel 127,25 201,8 93 5
Resebyrå & Turism −445 −3313 −3793 1
Teknisk Konsultverksamhet 0 0 2 1
Tillverkning & Industri −176,17 −1792,67 −2158,2 6
Utbildning, Forskning & Utveckling −366,75 −717 −686,5 4
Totalsumma −1054,98 −2575,81 −4146,72 57
I tabell 2.2 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av det vi har valt att kalla för traditionellt finansieringsalternativ. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt EBIT per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. Totalsumman i nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.
