Studien genomfördes i ordningen; enkät, intervjuer och sist kompositionell tolkning.
Metodkombination valdes för att angripa frågeställningen från olika håll och på vis få större överblick. Etiska aspekter av insamlande av underlag togs på stort allvar.
Respondenter och informanter är anonyma.
6.2 GDPR
Enkäten samlar inte avsiktligen in några personuppgifter som kan knyta svar till en specifik, identifierbar eller namngiven person. Lagen om GDPR (Riksdagen 2021) påverkar insamling av personuppgifter som kan knyta en namngiven person till den
data de lämnat. Etikprövning och tillstånd krävs oftast inte på kandidat- och masteruppsatser (Etikprövningsmyndigheten 2021). Eftersom att enkäten var
internetbaserat kan IP-adresser ha registrerats av den webbsida, Survio, som enkäten utfördes genom. Eftersom att IP-adresser kan identifiera en levande person och koppla dem till svar de lämnat har jag registrerat behandlingen av denna typ av personuppgifter (EUR-Lex 2021). Detsamma gäller för ljudupptagning och bilder som informanter bidragit med.
Under intervjuerna gjordes ljudupptagning som stöd för transkriberingarna.
Röster är personuppgifter som kan knyta en person till uttalanden. Därför raderas ljudupptagningarna efter examensarbetets slut. Ljud spelas in med informanternas skriftliga samtycke. Även skärmdumpar från informanternas Instagram behandlas och anonymiseras. Dessa har också registrerats i Malmö universitets
Dataskyddsförordningsregister. Övriga personuppgifter som namn, ålder eller arbetsplats krävs ej av informanterna.
6.3 Enkät
Enkäten delades via en Facebookgrupp och egna sociala medier. De 61 respondenterna var anonyma. Enkäten inleddes (se Figur 2): Därefter följde
enkätfrågorna (Se Bilaga 1). Individuella svar fick läsas igenom och sammanställas, andra sammanställdes automatiskt av Survio.
6.4 Intervju
Provintervju genomfördes innan informanterna intervjuades. Detta för att prova rollen som intervjuare och för att förbättra frågorna (Dalen 2015, s.40). Informanterna fick inledningsvis i informationsbrev och samtyckesblankett reda på “vad jag vill, vad som ska ske med materialet, vad jag inte kan ge eller inte kan lova, hur återkoppling och publicering ska ske” (ibid., s.45) Se samtyckesblankett i Bilaga 3. Intervjun spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet som kvalitativa data.
Återkoppling sker genom att informanterna får tillgång till uppsatsen när den är klar.
Informanterna fick frågan efter att de informerats om villkoren av
undersökningen om de samtycker till att intervjuas på detta viset, enligt krav på samtycke i etikprövningslagen (ibid, s.25) som även innehåller krav på att bli
informerad och krav på konfidentialitet. Samtliga deltagande har signerat
samtyckesblankett. De fick även veta att de när som helst kunde dra tillbaka sitt samtycke och avbryta sin medverkan (ibid, s.25).
En röst är en personuppgift som kan koppla en levande individ till ett uttalande (Svensk Nationell Datatjänst 2021). Eftersom att det är uppfattningar och upplevelser som är av intresse för undersökningen och inte ljudupptagningarna i sig, raderas dessa efter examensarbetets slut. Informanterna blir meddelade när
ljudupptagningar har raderats.
Som ett sätt att fånga upp båda typerna av användare intervjuades
informanterna om båda delarna av appen. Vissa informanter ägnar sig endast åt att publicera innehåll på Instagram, och vissa ägnar sig åt att endast spara innehåll.
6.5 Kompositionell tolkning
I denna del undersöktes samlingarna utifrån piktorala och plastiska skikt; innehåll, uttryck, ljus, färg, rumslighet. Analysen tog i beaktning att utformningen av appen också har tvingande funktioner och har betydelse för hur innehållet bearbetas.
Samlingarna ställdes mot varandra i tabeller och analyseras för att bestämma innehållet i sig samt för att se om de samspelar på något vis. Att dela skärmdumpar var ej obligatoriskt för informanterna i studien.
7. Resultat 7.1 Resultat
I detta avsnitt presenteras resultaten av studien kategoriserat efter metod. Här redogörs resultat från enkät, intervju och kompositionell tolkning.
7.2 Enkät
Sparande och samlande av digitalt innehåll är i folks medvetande och de är villiga att prata om det. Dolda samlingar av sparade inlägg är en funktion som används på Instagram. De flesta använder funktionen för att spara något för dem allmännyttigt eller något de vill komma ihåg, göra eller återkomma till. Respondenterna anger därmed inte att de främst återkommer till materialet för att på ett visuellt plan
organisera samlingen eller njuta av någon arrangerad estetik eller komposition. Vissa
svarade att sparandet sker för att de tycker innehållet helt enkelt är vackert att se på, men de dolda samlingarna används i huvudsak för lärdomar, minnen, skratt eller för inspiration till exempelvis heminredning, mat eller kläder.
På frågan om en kategoriserar innehållet en har samlat, svarar 38 ja och 21 nej. Det framgår att samlingen kan kategoriseras efter innehåll som recept, kläder, träningsövningar. Detta för att navigera igenom materialet snabbt och hitta i
samlingen. En anger att en återkommer till de sparade inläggen för att ta inspiration till vardagliga saker; “Om jag tex ska klä på mig kan jag ibland kolla content med kläder (outfits) som jag sparat” svarade en i på frågan “Varför kategoriserar du det (innehållet)?” Det svarar möjligtvis indirekt på frågan “Varför sparar du innehåll?”, eller den i enkäten oställda frågan “Vad har du innehållet till?”
Majoriteten av respondenterna svarar att de gillar inlägg för att visa
uppskattning och stöd genom interaktioner. Detta indikerar att användarna har en uppfattning om att interaktionerna är av värde för avsändaren. En del använder också interaktioner för att, så att säga, tala om för algoritmen att det är innehåll som de vill se mer av. Detta indikerar att det finns en medvetenhet hos användarna att Instagram premierar inlägg som får interaktioner. Vetskapen nyttjas av användaren själv för att forma flödet och därmed få mer av den önskade typen av innehåll. Denna uppfattning presenterade sig i både enkätundersökningen och intervjuerna.
58 av 61 svarar att de tittar igenom innehållet i sin dolda sparade samling. På frågan “Varför?” svarar de flesta för inspiration. Övriga svar är; för att hitta
informationen, att minnas, att skratta, och att köpa en produkt. Samtliga dessa svar kan tolkas som inspiration till vardagliga företeelser.
Samlingarna kategoriseras alltså utifrån mer praktiskt lagda tankar som ska förenkla och påskynda processen att hitta i samlingen. Att spara innehåll visade sig alltså mer avsiktligt och praktiskt lagt i den mån att respondenterna ofta återkommer till samlat innehåll för att använda det på olika vis i sin vardag. Enkäten bidrog tyvärr inte med mycket underlag för att besvara den estetiska aspekten av undersökningen.
Som sagt berodde detta troligtvis på felformulerade frågor kring den estetiska aspekten av samlingen (Se Bilaga 1 för enkätfrågor). Förslagsvis hade en kunnat efterfråga att respondenterna i enkäten rankar vad som avgör att något adderas till
den publika och privata samlingen i form av innehåll, färg, form etc. Enkelt sagt vilka krav ett inlägg bör uppfylla för att adderas till flödet.
7.3 Intervju
Intervjufrågor kan ses i Bilaga 2. Frågorna kretsade främst kring om och hur
informanten tänker på format, färg och planering av innehåll i både publik och privat samling. Utifrån informanternas svar tolkas det som att kuratering eller planering av samlingarna till viss del beror på trender. Många influencers Instagramkonton har enhetligt utseende som matchar i färg och ton, och “det är standard” enligt en informant. Fyra av sex informanter svarade att nytt innehåll i publik samling
publicerades med utgångspunkt i de färger som redan finns i den publika samlingen.
Den gemensamma nämnaren för planering av detta innehåll var just att inläggen ska passa ihop färgmässigt. I privat samling sorteras det sparade innehållet bara i två fall så att det avsiktligt skapar färgmässigt matchande samlingar, och här främst utifrån en kategori av innehåll som kläder, inredning, accessoarer. Det vill säga endast två informanter av sex anger färg som dominerande faktor och estetisk medvetenhet även i privat samling. Annars kategoriseras det utifrån specifika praktiska kategorier endast eller inte alls.
Samlingarna skiljer sig här mellan att visa upp en vardag och att hämta inspiration till den. Många svarar som sagt att det redan publicerade innehållet i den publika samlingen till viss del får styra över det som publiceras härnäst, men någon anser även att det är något som exempelvis influencers, som använder Instagram professionellt, gör i större utsträckning.
Kvadratiskt eller stående format är ofta inte något informanterna tänker på.
Samma två informanter som färgkoordinerar både publik och privat samling är noggranna med format i den publika samlingen.
Emojis och typografi nämns också som visuella verktyg att förtydliga med. En emoji speglar ofta den bild som läggs upp. En palm får en palm-emoji. En roda färg får en emoji i samma färg.
Typografi används inte i bildflödet av någon av de sex informanterna, men en informant har som regel att endast använda gemener i inläggstext. Enligt
informanten blir det “lite formellt att använda stor bokstav”.
På frågan varför samlingen är publik svarar vissa att det är “väl allmänt känt att selfies får mer likes”.
Den privata samlingen består av saker en vill göra eller minnas. Ofta
kategoriseras den privata samlingen inte. Dessa inlägg komponeras oftast inte heller efter estetiskt orienterade tankegångar. Bara en informant i studien samlar
inspiration i bestämda mappar som färgkoordineras. En annan samlar privat sparade inlägg i ett flöde och koordinerar även dessa bilderna utifrån ett färgmässigt tema.
Förtydligande frågor hade kunnat vara om en inspireras av andras konton när en formger sitt eget, eller om innehållet i privat samling de facto blir inspiration som färgar av sig på ens publika samling.
Något som är mycket närvarande i både enkät och intervjuer är influencers och Instagramalgoritmen. Informanterna är väldigt medvetna om båda. Algoritmen är indirekt delaktig i att forma innehållet och estetiken i de nedsparade inläggen (Carah et al., 2015). Instagramanvändaren är medveten om algoritmen och interagerar med innehåll som ett sätt att tala om för algoritmen att “jag vill ha mer av denna typen av innehåll”. Det hamnar i sin tur ibland i den privata samlingen.
7.4 Kompositionell tolkning
Det som hänger samman kompositionellt är ofta färger och rumslighet eller format i den publika samlingen. Informanternas preferenser i färg och form ser ut att spegla varandra i båda samlingarna, men det framgår inte i intervjuerna att det är avsiktligt.
Tvärtom. De flesta har estetiskt orienterade tankegångar när de publicerar innehåll i sina publika samlingar på Instagram. Fem av sex informanter menar att de tänker på det publika flödets helhet och kompositionellt i form av färg och form. Dessa
tankegångar följer oftast inte med in i den dolda samlingen. I tabellerna nedan kan en se liknande färger, toner, kontrast, ljusstyrka i publika och privata samlingar. Innehåll stämmer i två fall mycket väl överens. I de andra fyra stämmer ibland inte det
föreställande ihop, men då stämmer istället färgtoner och kontraster samlingarna emellan.
De flesta samlingarna innehåller tangerande, kvadratiska bilder. Det tvingande rutnätet sammansätter formen på samlingen automatiskt, men i vissa fall anger informanterna att det är ett medvetet val att hålla formen så eller att frångå den
genom att redigera in en ram. En informant försöker kringgå appens tvingande kvadratiska rutnät genom att i en annan app redigera in en vit kant, för att bilderna i flödet ska få ett stående eller liggande format. Samma informant gör också kollage av mindre kvadratiska bilder och leker således vidare med rutnätet. Det skapas där mindre flöden i flödet. Nedan presenteras tabeller med tolkningarna.
8. Tolkning
8.1 Själv-representation & själv-preparation
Konsekvensen av att dela med sig av sig själv och vad som försiggår i ens liv är från min synvinkel att skapa ett titthål in i en vardag, verksamhet eller dylikt, oavsett hur verklighetstrogna de är. Publiken kan genom Instagram ta del av den bilden av oss, och den bilden kan vi styra. Med engagemanget, följarna och det utvalda innehållet på våra egna plattformar kan vi visa upp en dokumentation på vad vi gör, vad vi vill, vad vi är. Enligt Marens (2009, s.13) kan en läsa bilderna som utvalda utsnitt. Den del av berättelse som vi vill dela med oss av. Detta tyder på ett första steg i den
kuratoriska, och kanske estetiskt, orienterade tankegången hos den som samlar och publicerar bilder i dessa flöden. Utsnittet är utvalt.
Jag tolkar de publika samlingarna utifrån informanternas utsagor om dem; att samlingen är representationer av informanternas vardag. Det dolda sparade
innehållet tolkas inte som direkt själv-representation eller identitetsskapande, men möjligen ett slags privat förberedande och drömmande om sin vardag. En
själv-preparation som jag kallar det.
Det som kan vara en gemensam nämnare mellan samlingarna är att båda är en reflektion av vad en tycker är vackert, intressant, nyttigt och roligt i livet. Många anger att de vill se publik och privat samling framför sig. När samlingen är publik skiljer sig dess form i de flesta fall från den privata. Inte bara eftersom att
Instagramanvändaren har skapat innehållet själv, utan också för att det är ett flöde som är lättare att styra formen på och som har andras blickar på sig. Här får Instagramanvändaren presentera sig själv och samlingen blir som en
själv-representation. Detta kan kopplas till Watkins studie om digitala samlingar (et al., 2015) där det hävdas att samlingar ofta är tätt sammanlänkade med samlarens självbild.
Det kan tolkas ifrån intervjuerna att informanterna blir medvetna om andras blickar på samlingen även när de är så kallat semi-publika; stängda profiler för endast följare en själv tillåter. Kanske det är en förklaring på att de dolda samlingarna
kurateras och ordnas i mindre utsträckning än de publika. Informanterna sparar även ofta innehåll som är intressant eller tilltalande, inte endast för sig själva, utan också för andra.
8.2 Bourdieus kapitalbegrepp
Det material som inte visas upp omfattas inte längre av Instagrams interaktioner.
Ingen annan än samlaren kan interagera med det sparade innehållet om den inte delar med sig av det. Bourdieu tas upp som ett sätt att beskriva varför samlingarna finns och hur kulturen på Instagram kan tolkas som ett fält där annat än estetiskt styrande faktorer spelar in. En tolkning jag gör är att en skapar sitt habitus genom att ha en samling eller profil på Instagram. Det finns en uppsättning handlingsalternativ;
att scrolla, spara, publicera eller gilla vilket en måste göra för att ta del av appen.
Kapitalet finns i samlingarna som tillgång som skapar interaktioner och/eller stärker ens självbild. Strategin på Instagram kan vara att värna värdet av sitt kapital och försöka förbättra det genom att på ett estetiskt, tilltalande eller allmännyttigt sätt visa och dela med sig av sina reella ekonomiska, sociala, symboliska och kulturella kapital. Detta kan också överdrivas eller förvrängas för att visa upp den bild av en själv som en önskar. Drivet finns i tron att en tilltalande samling är värdefull vilket sporrar Instagramanvändaren till att fortsätta bidra med dessa insatser som är bland annat att publicera och spara i samlingarna. Instagramanvändaren jobbar med appens grafiska utformning för att skapa en samling som de tycker är värdefull både för dem själva och för andra i sin närhet som kan ta del av den.
De flesta tillfrågade har estetiskt orienterade tankegångar kring byggandet av sin publika samling, men ej den privata. För de som kuraterar sin samling finns
möjligen en strävan att skaffa sig ett större kapital och att den estetiska kurateringen i sig är strategin för att nå dit.
Kapitalet kan också komma att handla om det ackumulerade sparade innehållet i den verkliga världen där Bourdieus kapitalformer är tillämpningsbara i allra högsta grad. Vad skulle hända om en känd person la sin samling på Instagram till försäljning? Det händer redan i form av NFT’s (The Verge 2021). Poängen är att de digitala artefakternas värde på riktigt börjar förändras, således skapas incitament att samla digitala artefakter.
8.3 Estetik & gestaltpsykologi
Färg, form, rutnät, ljus, symboler och typografi skapar en inneboende estetik som vi förhåller oss till när vi samlar visuellt material på Instagram. Oavsett om materialet är publikt eller privat har det en relation till denna styrande grafiska utformning. Att materialet är publikt eller privat är kanske en bidragande faktor till hur det arrangeras eller utformas.
En möjlig förklaring till varför kurateringen sker är att appens grafiska
utformning bjuder in Instagramanvändaren att både interagera med andra användare och deras innehåll på appen, men också att formge sina samlingar. De kvadratiska boxarna som bilderna samlas i ligger nära varandra. En vit tunn linje skiljer bilderna åt. Den grafiska utformningen av flödet gör ögat extra känsligt för enhetlighet och skillnader enligt närhetslagen. Möjligtvis vill vi samla flöden enhetligt på grund av att vi ser flödet som en enhet eller förstärker den som enhet genom att använda
liknande form, ljus och färg. Den dolda samlingen utgår ifrån samma rutnät, men tillskott i den samlingen sker mer slumpartat och kanske mer impulsartat än de utvalda bilder vi samlar i vår publika samling. De skiljer sig också åt i form av att den ena samlingen har blickar på sig, medan den andra samlingen inte har det. I ett enhetligt flöde dras blicken till det inlägg som i flödet som avviker enligt likhetslagen.
På så vis kan vi få ett inlägg att smälta in eller sticka ut. Hos de informanter som ägnar tid och energi åt att kuratera och formge sin publika samling kan en ana samma färg, form och ljus i privat samling. Detta kan vara en spegling av
informantens tycke och smak, och inte att den avsiktligen skapat detta samband.
8.4 Analys
Instagramanvändarna behandlar det publika flödet som en samling utifrån Watkins (et al., 2015) definition; “(...) sets of acquired objects that are selective, have distinct boundaries, are valued for their unity, and may be actively added to.”
En informant föreslår att de som faktiskt kuraterar sina samlingar är de som arbetar professionellt på Instagram, som till exempel influencers. En spekulation är såklart att det finns ett incitament för en influencer att ha en tilltalande flöde för att få följare, få värdefulla interaktioner och vårda den plattform genom vilken de får sin
inkomst, sina kunder och samarbeten. Jag skulle vilja påstå att det ger en indikation på hur viktigt flödet är i branschen för dessa personerna och för företag i stort. Det finns ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital i att vårda kvaliteten i den publika flödet. Det påverkar även utseendet och innehållet av Instagramanvändares publika flöden.
Bourdieus olika typer av kapital belyses i uppsatsen eftersom projektet talar om värdet i den faktiska samlingen av det digitala innehållet, men också i det visuella i flödet. Det finns också ett värde i själva interaktionerna att gilla, spara eller
kommentera. Kapitalet som menas här kan exemplifieras av fenomenet att arrangera ett enhetligt flöde i sina sociala medier oavsett om en använder sociala medier som privatperson eller som företag. Strategin att med en vacker eller allmännyttig samling införskaffa sig symboliskt värde på Instagram är bland informanterna överhängande och inte omedveten. Indirekt är samlingen dessutom ett sätt att skaffa sig kunskap, kulturellt kapital, inom den växande allmänbildning som är digitalt innehåll och sociala medier. Därför menar jag att Instagram, eller kanske hellre sociala medier, kan analyseras som ett fält utifrån Bourdieus kapitalbegrepp.
9. Avslutande diskussion