Personliga flöden & digitala minnessaker
En kvalitativ studie av estetik och värde i digitala samlingar på Instagram
Personal feeds & digital keepsakes
A qualitative study of aesthetics and value in digital collections on Instagram
Författare: Caroline Dahlberg
Designprojekt: Eminent Reklambyrås Brandbook 2021
Huvudområde: Grafisk Design
Fakultet: Konst, kultur och kommunikation Omfattning: 15 högskolepoäng
Termin: Vårtermin 2021 Handledare: Gunnar Krantz Examinator: Frits Gåvertsson
Förord
Tack till samtliga som deltagit i min undersökning. Era reflektioner och er tid har varit av stor betydelse för mig och studien om digitalt samlande. Till min handledare, Gunnar Krantz, vill jag rikta ett extra stort tack! Ditt engagemang, din kunnighet och ditt stöd gav mig ny energi och nya tankar efter vartenda handledningstillfälle. Jag hoppas att du får tillbaka en del av den inspiration och energi som du investerat i min kandidatuppsats när du nu får läsa den. Nedan finns ett citat från Muminböckerna som Gunnar delade med sig av till mig. Det var väldigt fint att få ha med sig i skrivandet.
”Men hemul då! sa snorkfröken upprörd. Tala inte sådär! Din frimärkssamling är den finaste i världen! – Det är just det! ropade hemulen förtvivlat. Den är färdig! Det finns inte ett frimärke, inte ett feltryck som jag inte har samlat. Inte ett enda! Vad ska jag ta mig till? – Jag tror jag börjar förstå, sa mumintrollet långsamt. Du är inte samlare längre, du är bara ägare, och det är inte alls så roligt.” (Ur Trollkarlens hatt av Tove Jansson, 1948)
Det ska sägas att uppsatsen inte helt utgår från Hemulens typ av traditionella materiella samling. Den utforskar snarare hur samlandet utvecklas och anpassas i den digitala världen där vi samlar på oss bilder och annat innehåll på exempelvis Instagram eller Pinterest. Undersökningen berör olika skepnader och principer som det digitala samlandet har just nu, främst på sociala medier. Studien ska
förhoppningsvis kunna läsas som en introduktion till utvecklingen av samlande i digital mening och hur samlingarna behandlas estetiskt eller grafiskt. Materiella och digitala samlingar ska ses som varken helt likadana eller åtskilda. De kopplas genom de principer som återfinns i de båda typerna av aktivitet. Såsom att specifikt välja utsnitt eller objekt som får läggas till i samlingen, hur samlingen värderas som en enhet till vilken en aktivt får addera, men som även har distinkta gränsdragningar.
Abstract
Denna kvalitativa studie av digitala samlingar på Instagram genomfördes med metodkombinationen enkät, intervju och kompositionell tolkning. Studien ämnade undersöka digitalt samlande och vad som styr Instagramanvändares samlande av digitala artefakter. Med insamlat material, läsning av gestaltpsykologi, Bourdieus kapitalbegrepp, sociala medier och digitala samlingar har studien siktat på skapa ett kunskapsbidrag som ska bredda förståelsen för varför och hur vi samlar digitalt samt hur det påverkar grafisk design-, reklam- och kommunikationsbransch. Studien nådde slutsatsen att publika och privata samlingar på Instagram till största del inte har estetiskt orienterade samband, men att Instagramanvändare har dessa tankegångar nära till hands vid byggandet av sin digitala publika samling. Dessa estetiskt
orienterade tankegångarna är mer närvarande i det publika flödet än i det dolda.
This qualitative study was carried out using method combination of survey, interview and compositional interpretation of digital collections on Instagram. The study investigates digital collections and what governs Instagram-users’ collecting of digital artifacts. With the collected material, readings of gestalt psychology,
Bourdieu’s theory of capital, social media and digital collections the study aimed to contribute to our understanding of why and how we collect digitally as well as how it affects the graphic design-, advertising- and communication industry. The study came to the conclusion that public and private collections often do not have
aesthetically oriented connections, but that Instagram-users have these reasonings close to heart while building their public digital collection. These aesthetically oriented thoughts are more present in the public feed than in the hidden feed.
Sökord
Digitala samlingar, grafisk design, Instagram, sociala medier, själv-representation Digital collections, graphic design, Instagram, social media, self-representation
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
2. Bakgrund 8
2.1 Designprojekt 8
2.2 Instagram 9
2.3 Kuratering/Curation 10
2.4 Non-fungible token (NFT) 11
3. Problem, syfte & frågeställning 11
3.1 Problem 11
3.2 Syfte 12
3.3 Frågeställning 13
4. Forskningsansats & teori 13
4.1 Teori 13
4.2 Digital samling 13
4.3 Estetik & digital kreativitet 14
4.4 Gestaltpsykologi 15
4.5 Kompositionell tolkning 17
4.6 Bourdieus kapitalbegrepp 17
4.7 Relaterade forskningsstudier 19
4.8 Relaterade designprojekt 19
4.9 Sökningsprocessen 20
5. Metod & material 20
5.1 Metod 20
5.2 Kombinerad metod 21
5.3 Fenomenologi 21
5.4 Kompositionell tolkning 22
5.5 Material 22
5.6 Enkät 23
5.7 Intervju 24
5.8 Metodkritik 24
6. Genomförande 26
6.1 Genomförande 26
6.2 GDPR 26
6.3 Enkät 27
6.4 Intervju 27
6.5 Kompositionell tolkning 28
7. Resultat 28
7.1 Resultat 28
7.2 Enkät 28
7.3 Intervju 30
7.4 Kompositionell tolkning 31
8. Tolkning 36
8.1 Själv-representation & själv-preparation 36
8.2 Bourdieus kapitalbegrepp 37
8.3 Estetik & gestaltpsykologi 38
8.4 Analys 38
9. Avslutande diskussion 39
9.1 Diskussion 39
9.2 Vidare forskning 40
9.3 Avslutning 41
Litteraturförteckning 42
Trycka källor 42
Elektroniska källor 45
Audiovisuella medier 47
Figurförteckning 48
Bilageförteckning 49
Designdokumentation 52
Tillåtelse att tillgängliggöra uppsats 65
Personliga flöden & digitala minnessaker
En kvalitativ studie av estetik och värde i digitala samlingar på Instagram
1.Inledning
För mig har en ingång i visuellt skapande och grafisk design varit att samla bilder. Det var förr ett analogt passande, mixande och matchande av färg och form som jag tyckte var intressant och stimulerande. En övning i att titta på, kombinera och arrangera visuellt material så att ett budskap eller en behaglig enhetlighet kunde utläsas. Allt eftersom internet blev en större del av min vardag (mitten av 00-talet) gick samlandet av visuellt material över i digital form. Numera finns det en del webbaserade communities, som Pinterest och Instagram, med fokus just på detta:
Att samla och spara visuellt digitalt innehåll. Det är ett intresse som jag delar med många och som utvecklas inom konst och sociala medier.
Uppsatsen utgår ifrån personlig kuratering som fenomen på Instagram.
Studien ämnar utforska det personliga, samlade digitala innehållet hos
Instagramanvändare genom enkätundersökning, intervjuer och kompositionell
tolkning av skärmdumpar på informanternas publika och privata flöden på Instagram.
Vad styr Instagramanvändarens samlande av digitalt innehåll? Finns det en särskild estetisk princip eller ideal i det som sparas? Förhåller sig de publika och privata samlingarna till varandra eller skiljer de sig åt på något sätt?
En term som uppstått kring detta samlande av digitalt innehåll som används flitigt inom reklam, marknadsföring och sociala medier är ‘kuratering’. Som i kuraterat innehåll, curated feed, curated content. En term med många betydelser, vilket gör användningen av den beroende av sin kontext. Här utforskas fenomenet kuratering i sin betydelse kring att skapa och samla innehåll för personligt bruk, men också att arrangera digitalt innehåll i estetiskt tilltalande samlingar. Ur ett grafisk design perspektiv är ämnet intressant att utforska eftersom att reklam- och
kommunikationsbranschen förändras tillsammans med ett fenomen som detta.
Området i sig behandlar den stora mängd av visuella och digitala artefakter som på sociala medier värderas och nyttjas på olika sätt av privatpersoner likväl som diverse yrkesgrupper inom konst och grafisk design-fältet. Exempelvis content creators, content managers, content curators, originalare och art directors. Det är av värde även för Instagramanvändare att känna till hur det digitala innehållet behandlas och värderas.
Digitalt visuellt innehåll intresserar mig som grafisk designer. Området är väsentligt för grafiska designers som arbetar med bland annat layout, interface, kuraterat innehåll och digitala medier. Det finns också riktningar om olika
kapitalformer samt estetiskt och digitalt lärande som kopplas in i undersökningen.
2. Bakgrund 2.1 Designprojektet
Under examensarbetets första halva skapade jag en grafisk manual åt min tidigare praktikplats. I den föreslog jag ett bildmanér för deras digitala kanaler. Jag
fokuserade på hur det kunde bli mer representativt för dem, och vad som kunde göra det bättre rent visuellt, men även tidsmässigt. Målet med den delen av mitt
examensarbete var att visa upp ett bildmanér som är tilltalande att se på via
Instagramprofilen, och som är representativt för arbetet som pågår på byrån. Som ett sätt att effektivisera och minska arbetsbelastningen, som kan komma av att sköta ett sådant bildmanér, utgick jag ifrån byråns redan befintliga projekt för att göra content.
Ett sätt att samla in och välja ut bland det befintliga materialet och nyttja det i sociala medier. Jag försökte konstruera ett smidigt och tidseffektivt sätt att hålla bollen i rullning i byråns digitala kanaler.
Konkurrentanalysen jag genomförde i examensarbetet belyste för mig att det finns många reklambyråer som skapar en enhetlig bild av sig själva genom att vara konsekventa i sitt bildmanér; använda liknande färger, eller skapa dynamik genom kontrasterande och starka färger, upprepa logotyp eller motiv, med mera. Personligen dras jag till ett noga uttänkt flöde på Instagram. Det får mig att spara, gilla och följa vilket är värdefulla interaktioner för både företag och privatpersoner på många digitala plattformar.
2.2 Instagram
Enligt Internetstiftelsen (2021) är Instagram världens näst största nätverkstjänst och har funnits sedan 2010. 2012 köptes Instagram av Facebook, men är i sig en egen tjänst (ibid., 2021). På Instagram skapar användaren innehåll som bilder och filmer till sin egen profil, samt tar del av andras publicerade innehåll. Det finns olika sätt att samla detta innehåll, och de flöden som analyseras i uppsatsen är användarens eget Instagramflöde och dess dolda samlingar. Dolda samlingar är en del av Instagram som endast användaren själv kan se. Här kan användaren spara andras innehåll och samla i en form som liknar den egna profilens flöde. För avgränsningens skull har den publika profilen och det samlande dolda innehållet valts ut i undersökningen eftersom att flödena liknar varandra sett till appens grafiska utseende. Samt för att dessa skiljer sig åt i det att det ena är en publik samling som användaren själv skapar och det andra är en privat samling av andras innehåll. Dessa samlingar organiseras på olika sätt vilket möjliggör analys av vad som styr dessa samlingar, hur de påverkar varandra och vad som skiljer dem åt.
Instagrams egen beskrivning belyser den primära funktionen som är delandet av det digitala innehållet i profilen, men lyfter inte flödet av dolda sparade inlägg. En förklaring är som sagt att det inte är den primära funktionen på Instagram.
Instagram (from Facebook) allows you to create and share your photos, stories, and videos with the friends and followers you care about. Connect with friends, share what you're up to, or see what's new from others all over the world. Explore our community where you can feel free to be yourself and share everything from your daily moments to life's highlights (Instagram 2021).
Carah och Shaul (2015, s.12) förtydligar appens algoritm:
As algorithms learn the gendered patterns of representation and production on mobile social media platforms, they may contribute to their reinforcement (...). For instance, users under
#generalpants mimic the brand’s performance of gender by posing in General Pants clothes and posting to Instagram. By doing so, they secure engagement from other users. While Instagram’s algorithms don’t understand the cultural specificity of these performances, they do register the higher engagement with them and work over time to make them more visible on the platform because they increase engagement (Carah & Shaul 2015, s.12).
Citatet indikerar att det innehåll som Instagram på sätt och vis programmeras att visa för användaren är en konsekvens av användarnas interaktioner med liknande
innehåll. Författarna lyfter algoritmen främst utifrån hur den hjälper till att befästa genusnormer. Samma algoritm befäster således även allt annat innehåll som
Instagramanvändaren interagerar med vad gäller motiv, ljus, färg och form med mera.
Detta tas upp för att poängtera det första steget i att visuellt kuratera flödet på Instagram och således även sina samlingar där. Innehållet som slutligen hamnar i våra dolda samlingar har en koppling till det som algoritmen anser att vi är
intresserade av. Den visar oss därmed mer av den typen av innehåll som vi oftast interagerar med.
2.3 Kuratering/Curation
Ordet kurator (cura’tor: latin) betyder vårda, ägna omsorg åt, sköta eller behandla (NE 2021). Kuratering, kuration, kurering. Som nämnts har begreppet många olika
betydelser och är väldigt beroende av sin kontext. Yrkestiteln curator eller
museiintendent är en person som väljer ut både konst och konstnärer som får lov att vara med i exempelvis en utställning. Den vårdar och bevarar även dessa
utställningsföremål. Den styr i den pedagogiska utformningen av utställningen och i lokalen där den hålls (Framtid.se 2021). En content manager, content curator eller innehållsansvarig ansvarar för att skapa, publicera och uppdatera innehåll i digitala kanaler (ibid.). Dessa är exempel på vilka yrkesgrupper inom grafisk design- , reklam- och kommunikationsbranschen som kan påverkas av utvecklingen av fenomenet.
Befattningar, yrkesroller och befogenheter kan komma att utökas med denna digitala utveckling. Uppdrag som bevarelse och vård av även digitala artefakter, såsom byggandet och vårdandet av en Instagramprofil, kan komma att få större betydelse i takt som interaktioner och digital närvaro blir allt mer centralt för både privatpersoner och företag.
För att det inte ska misstolkas poängteras det tidigt i uppsatsen att termen är bred och beroende av kontext. När det kommer till content curation eller kuratering av innehåll är tryckta källor få och svåra att tillgå. Det är ett relativt nytt fenomen i digital bemärkelse. De vetenskapliga texter som hittats handlar om närliggande ämnen som exempelvis vad som räknas som digitala samlingar (Watkins, Sellen & Lindley 2015).
I artikeln diskuteras kuratering som beteckning för att arrangera sin samling (ibid., 2015). Mycket information om företeelsen eller instruktioner om hur en kuraterar innehåll finns online och i form av youtube-tutorials där en kan utveckla sina
färdigheter i att både arrangera innehåll enhetligt (Who Shot The Photographer, 2017;
Stone, B, 2020) och att kuratera; samla, dela och vårda sitt digitala innehåll.
2.4 Non-fungible token (NFT)
Det varierande värdet av konst och digitalt innehåll är värt att poängtera kortfattat.
Det kan exemplifieras av försäljningen av det digitala konstverket “Everydays: The First 5000 days” av en konstnär under pseudonymen Beeple, som såldes för 69 miljoner dollar i mars 2021 (The Harward Gazette, 2021). Det är ett konstverk som utgörs av 5000 digitala bilder ihopsatta i ett verk. Verket finns att kopiera och dela på internet, men det som säljs och köps är ägandeskapet av originalet som endast finns i digital form. NFT’s ses som en utveckling av konstsamlande och spekulation i konst. Det kan också diskuteras att fenomenet NFT’s som köps och säljs är en reaktion på det varierande värde som tillskrivs konst eller digitala artefakter, vad som är konst, och vad som är ett original eller en kopia. Det finns en intressant dubbelhet i fenomenet att ägandeskapet av ett original kan köpas och säljas men fortfarande kopieras. Även verk som inte riktigt går att kopiera, som konstverket Comedian från 2019 av konstnären Maurizio Cattelan (Wikipedia, 2019) som består av en färsk banan klistrad på väggen med silvertejp. Fenomenet får ytterligare en dimension när det gäller digitala artefakter som NFT’s.
Det finns fler exempel på NFT’s som sålts för mycket stora summor, som Twittergrundaren Jack Dorseys försäljning av ett av hans tidiga tweets från 2006 (The Verge, 2021).
3. Problem, syfte & frågeställning 3.1 Problem
Kommunikations- och reklambranschen förändras med den digitala utvecklingen. Det kräver i sin tur förändring av olika yrkesidentiteter. Det finns både ekonomiskt och emotionellt värde i interaktioner och digitala artefakter på sociala medier. Världen av digital konst- och design artefakter utvecklas. Sociala medier öppnar upp för ett
medskapande när en användare publicerar och formger innehåll online. En annan sparar det innehållet till sina sparade inlägg på plattformen. Flödena har denna koppling till varandra.
Undersökningen utforskar det visuella fokuset i samlingarna av digitalt innehåll. Många andra digitala plattformar bygger sedan tidigare på funktionen att spara, dela och samla innehåll som en tycker om och vill ha för eget bruk, alternativt dela med likasinnade (exempelvis Pinterest).
Perception och visuellt uttänkta, harmoniska flöden är av intresse i
undersökningen. Vissa Instagramanvändare planerar nämligen publiceringar för att helhetsbilden av det byggda flödet ska vara tilltalande att se på. Det är ett vedertaget sätt att använda appen och förhåller sig till dess grafiska utformning. Det finns tutorials för att lära sig hur en gör detta vilket indikerar att en efterfrågan på
kunskapen finns (Who Shot The Photographer, 2017). Ofta är syftet att bland annat öka sitt följarantal. Det finns ett eftertraktat värde i dessa interaktioner på appen. De besitter både ekonomiskt värde och emotionellt. De blir i viss mån en valuta med vilka en kan få en betydande plattform, arbetsmöjligheter eller bekräftelse och uppmuntran. Appen skapar på så sätt ett incitament och ett begär efter dessa interaktioner både för användare som har ekonomiskt intresse i dem, men även de som bara får emotionell bekräftelse av dem.
3.2 Syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka vad som styr Instagramanvändarens samlande av digitala artefakter. Om det sparade innehållet styrs av en speciell estetik eller
mönster och hur det påverkas av att vara publikt eller privat. Syftet är att bidra med kunskap till området grafisk design genom att undersöka den estetik eller mönster som eventuellt finns i både det privata och publika innehållet. Grafisk design
kopplingen är även tydlig i innehållets förhållande till det rutnät och layout som samlingarna genomgående har som konsekvens av appens utformning. Den tvingar materialet in i en viss sammansättning och påverkar eventuellt hur materialet
publiceras och planeras.
3.3 Frågeställning
Vad styr Instagramanvändarens samlande av digitala artefakter? Finns det något mönster eller estetik i det innehåll som samlas? Hur skiljer sig en användares samlingar när de är publika eller privata?
4. Forskningsansats & teori 4.1Teori
Forskningsansatsen är fenomenologisk studie och jag använder
metodkombinationen enkät, kvalitativa intervjuer och kompositionell tolkning av digitala samlingar från Instagram. För att förtydliga kopplingen till designprojektet är det nämnvärt att studien undersöker vad som styr samlingarna, med betoning på bildmanér och form. Begrepp som är centrala för undersökningen är Bourdieus kapitalbegrepp, samlingar, kuratering och estetik.
4.2 Digital samling
Studien Digital Collections and Digital Collecting Practices (Watkins et al., 2015) uttrycker ett behov av forskning om digitala samlingar. De beskriver materiella samlare som väldigt selektiva om vad som kan inkluderas i samlingen och att samlingarna tenderar vara tätt sammanlänkade med samlarens självbild, den egna reflektionen, förlängningen och uttrycket av sig själv. Digital och materiell samling jämförs i artikeln. Egenproducerat material och user-generated content faller utanför vad som i teoretisk mening räknas som en samling (ibid., 2015), men i studien var det vanligt att exempelvis fotosamlingar dök upp som exempel. Under intervjuer i
Watkins (et al., 2015 ) studie diskuterades även den typen av samling med
informanterna trots att den ej passar in i definitionen. Utifrån definitionen i artikeln är en samling dock: “(...) sets of acquired objects that are selective, have distinct
boundaries, are valued for their unity, and may be actively added to.”
Studien identifierar tre sorters digitala samlingar; aktivt sökande (pursued), utvecklande (evolving) och framväxande (emerging) där den sista är den vanligaste inom digitalt samlande sett utifrån Watkins (ibid., 2015) studie. Den framväxande samlingen är en konsekvens av en annan aktivitet och behandlas som en samling först när den upptäcks. Exempelvis när en samlar något i ett spel. Den aktivt sökande
samlingen har fasta principer kring vad som kan adderas och tillägg söks aktivt upp.
Den utvecklande samlingen blir till efterhand som samlaren stöter på artefakter som den vill addera till samlingen. Den utvecklas efterhand, och aktiviteten präglas av överraskningen i att finna ett tillägg till samlingen. Studien redogör för nöjet i att samla, att samlingen hålls av och den kuratoriska aspekten av att arrangera samlingen berörs (ibid.).
4.3 Estetik & digital kreativitet
Den vanligaste betydelsen av estetik är förnimmelsekunskap eller läran om det sköna. Många definitioner och förklaringar av begreppet är föråldrade och
begränsande (NE 2021). Det diskuteras estetik i olika områden som filosofi, konst och litteratur, även i sammanhang av kreativitet och undervisning. I uppsatsen används estetik som ett begrepp för att beskriva olika förhållningssätt och
uppfattningar av utseende och visuella uttryck i flödena som analyseras. Det handlar om informanternas inställningar till de två flöden som vi talar om i intervjuerna och om samlandet under uppbyggnaden styrs av estetiskt orienterade tankegångar.
Den danska medieforskaren och professoren Kirsten Drotner, vid Syddanska Universitetet, har sedan 80-talet forskat inom ung kreativitet och lärande. Hennes område inbegriper numera ungas kreativitet i den digitala världen. I hennes bok At skabe sig - selv (1999) menar hon att estetik gestaltar våra erfarenheter och att alla sinnen används i estetiska läroprocesser. Drotners verk används som referens i svenska läroplaner inom estetiska ämnen och läroprocesser. Det betonas att estetisk verksamhet och användning av estetiska övningar bidrar till ungas lärande i flera ämnen än endast de som faktiskt är estetiska (Skolverket 2015, s.1). I en intervju i tidskriften Young & Creative (2018) beskriver Drotner att skolan lägger större värde i kunskap inom matematik och läskunnighet, medan kreativt skapande, såväl analog som digital, värderas lägre och prioriteras bort, utom möjligtvis i fallet kodning. Hon kritiserar läroplanernas brist i utbildning inom området digitalt kreativt skapande och framhåller att unga istället utvecklar dessa kunskaper på sin fritid. Hon anser digitalt kreativt skapande en viktig allmänbildning och en efterfrågad kunskap i den moderna tiden (ibid., s.223).
4.4 Gestaltpsykologi
För att beröra seendet i de flöden som undersöks tar jag här till Holsanovas Myter och sanningar om läsning (2010) och Erikssons Bildens tysta budskap (2017). I bägge böckerna tas gestaltlagarna upp. Holsanova (2010, s.92-93) och Eriksson (2017, s.63) refererar till Wertheimer som på 1920-talet formulerade lagar om vår
helhetssyn; hur människor uppfattar mönster av visuellt stimuli som meningsfulla enheter. Närhet, likhet och kontinuitet är faktorer som gör att vi läser visuellt material, även abstrakta former, som tillhörande varandra.
Gestaltlagarna tas upp i Design is Storytelling och det beskrivs väldigt tydligt:
hjärnan konverterar flöden av data som färg, ton, form och rörelse till distinkta objekt eller enheter (Lupton 2017, s.126). Närhet och likhet är faktorer som spelar in i att vi läser ihop delar till större helheter (ibid, s.128).
Närhetslagen (Law of Proximity) beskriver Eriksson främst i koppling till kroppar och vissa föremål (2017, s.63). Det räcker nämligen inte att något befinner sig i närheten av varandra för att det ska uppfattas som tillhörande varann.
Likhetslagen är möjligtvis den mest väsentliga i sammanhanget av det rutnät som flödena är byggda inom på Instagram. Eriksson (2017, s.64) beskriver detta främst som gällande för former där liknande former nära varandra uppfattas höra ihop (se Examples of the Gestalt Laws, Law of Similarity). Detta kan gälla även för
samstämmande färg och ljus med mera.
Figur 1. Gestaltlagar, illustrerade (Källa: Verywell)
4.5 Kompositionell tolkning
Semiotiken tar sig an frågor kring hur bilder skapar mening (Rose 2001, s.69).
Metoden är inte endast beskrivande, utan analyserar tecken som har betydelser.
Kompositionell tolkning skiljer sig från semiotik då den är mer av en beskrivande analysform. Termen compositional interpretation är översatt från Rose (2001, s.34).
Metoden är till för att se på bilder “som de är” istället för vad de gör, hur de varit eller hur de används (ibid., s.34). Rose själv kritiserar denna metod eftersom att bilder inte existerar i ett vakuum, och menar att metoden måste kombineras med andra
analysmetoder för att nå en reell tolkning av bildens betydelse (ibid., s.37).
Piktorala skiktet är uttryck och innehåll som organiseras så att en kan se vad bilden föreställer. Plastiska skiktet är materiella egenskaper av bilden såsom färg, form, textur. Dessa lägger grund för tolkning av de plastiska skiktet. Det kan ses som bilden som eget föremål (Marens 2009, s.13).
Kontrasterande färger ger energiska, dramatiska effekter medan färger med samma toner kan inge ett mer harmoniskt intryck (ibid., s.13). Just det utsnitt av verkligheten som visas kan betraktas som utvalt och viktigare än andra delar av omgivningen och berättelsen (ibid., s.21).
4.6 Bourdieus kapitalbegrepp
Bourdieus teorier om kapital utgår ifrån de värden vi människor tillskriver olika företeelser i våra liv och relationer (Wilken 2010, s.12). Wilken menar att människor förhåller sig till dessa tillskrivna värden som om de vore naturliga och ofrånkomliga, och att vi ingår i olika relationer även när de är exkluderande (ibid., s.12). Bourdieus begrepp var nyskapande och originella när han utvecklade formuleringen att
människors förståelse och handlingar både skapas av och skapar sociala strukturer (ibid., s.39).
Kulturens fält: en antologi (Broady & Albertsen, 1998) handlar bland annat om hur nya fält växer fram och hur dessa kan tolkas med Bourdieus kapitalbegrepp.
Bokens redaktör, Donald Broady, arbetar nära Bourdieu och hans forskargrupper i Frankrike och andra delar av världen (ibid. et al., baksidestext). Boken
rekommenderades av min handledare under examensarbetet eftersom den är en nära källa till Pierre Bourdieu vars begrepp används i uppsatsen.
De fyra kapitalformer som beskrivs i Kulturens fält: en antologi (1998) är följande: ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital.
Kapital är kort sagt materiella eller symboliska tillgångar. Symboliskt kapital fungerar när helst sammanhanget tillskriver det värde (ibid. et al., s.13). Det vill säga att i ett sammanhang där det finns värde av en specifik utbildning fungerar utbildningen som symboliskt kapital. I rätt sammanhang, det vill säga inte alltid. Wilken (2010) sätter de olika kapitalformerna i perspektiv. Köper en sig till kulturellt kapital i form av exempelvis ett konstföremål så omvandlar en ekonomiskt kapital till symboliskt kapital (Wilken 2010, s.60), det vill säga sådant som enkelt går att omvandla till andra kapitalformer. Inte endast ägandeskap är vägen till denna typen av kulturellt kapital, utan också kunnighet inom musik och konst (att värdera ett konstverk till exempel).
Ekonomiskt kapital och kulturellt kapital är tätt sammanlänkat med socialt kapital; de förstärker varandra, enligt Bourdieu (Ibid., s.62) som menar att när en med sitt
ekonomiska kapital investerar i exempelvis en utbildning (kulturellt kapital) får en större chans att lyckas få en karriär, ifall att en också har socialt kapital i form av många kontakter och relationer som kan anställa en, rekommendera en eller bara visa en i rätt riktning.
Broady tar upp habitus som avser system av benägenheter som tillåter
människor att tänka och orientera sig i den sociala världen (et al. 1998, s.13). Habitus grundar sig i de vanor människan införlivar och blir ett handlingsmönster. Strategier är människans eller gruppens försök att värna värdet av sitt kapital och kan
uppenbaras både som försvar av sin position eller försök till förbättringar av den.
Studier av Det sociala rummet är Bourdieus form av klassanalys och syftar till
systemet av relationer mellan individer eller grupper med olika former av kapital. Den dominerande klassen är överklassen som främst består av individer eller grupper med stort ekonomiskt kapital (exempelvis företagsledare) eller kulturellt kapital
(universitetslärare, konstnärer, författare). Fält avser ett område där människor eller grupper strider om något de har gemensamt, exempelvis inom litteraturens fält rätten att döma litterär kvalitet. För att kunna analyseras som ett fält måste det besitta en väl utvecklad självständighet mot omvärlden och övriga fält (Ibid., s.14-15). Fältets grad av autonomi eller självständighet bedöms av att fältet besitter;
1. egen art av kapital, till exempel genre eller verk att åtnjuta
2. polariteter som intellektuell eller kommersiell
3. ett så kallat rum av möjligheter, en uppsättning handlingsalternativ
4. omvänd ekonomi, ett slags inträdeskrav, insatser eller vinster i form av eventuellt erkännande
5. trosföreställningar eller egna driv, intressen eller hängivenhet som sporrar deltagarna att göra dessa insatser,
6. egna inrättningar som hallstämplar verk och författare, och
7. en förmåga att i fältets logik översätta teman som är importerade från omvärlden (ibid., s. 20).
4.7 Relaterade forskningsstudier
Sharing the loves - understanding the how and why of online content curation (Sastry, Shah, Sundaravadivelan & Zhong 2013) undersöker digitala samlingar på två
plattformar (Pinterest och Last.fm) där en i huvudsak sparar för att dela med sig vilket är en aspekt av min frågeställning.
Digital Collections and Digital Collecting Practices (Watkins et al., 2015) gör under loppet av två års tid djupgående intervjuer med ett 20-tal personer som ägnar sig åt olika digitala samlingar. I texten undersöks främst villkoren för en materiell samling, hur dessa villkor stämmer överens med eller skiljer sig från olika typer av digitala samlingar och hur samlingarna ackumuleras på olika sätt. Båda texterna bidrog till ökad förståelse för området och väckte nya tankar om ämne och metod.
4.8 Relaterade designprojekt
Den manliga huden, en kandidatuppsats av Andrea Hjulfors Berg (2020) från Malmö universitets uppsatsarkiv, tar upp frågor om hur manlighet presenteras i bilder från två företag på Instagram. Den undersöker också skärmdumpar på Instagramflöden, det vill säga visuellt material som har sin kontext på Instagram, vilket är relevant för mig att ta del av. Uppsatsen uppmuntrar till fortsatt forskning om identitetsskapande i sociala medier, förslagsvis kvalitativa intervjustudier.
4.9 Sökningsprocessen
Sökningsprocessen har gått till genom att med sökord som estetik, content, self-representation, kuratering, Instagram, collecting och social media söka vetenskapliga artiklar och undersökningar via Libsearch och Google Scholar.
Sökorden har fått vara vägledande vid detta sökande. De källor som vid läsningen upplevts som relevanta, väckt tankar och frågor hos mig samt berört mitt valda område extra mycket har även väglett i sökandet av väsentlig litteratur. Det vill säga har materialet jag funnit fått visa mig vidare till texter som eventuellt kunnat vara relevanta för min studie.
Tryckta källor som kurslitteratur om fenomenologi, kvalitativa studier, enkätundersökning och intervju som metod var också del av sökprocessen. Texter om estetik, bildanalys, samlingar samt Bourdieus kapitalbegrepp har även sökts upp både i elektroniska och tryckta källor.
Enkäten, intervjuerna och kompositionell tolkning är också del av
sökprocessen för att finna svar på vad som är styrande i Instagramanvändarnas publika och privata samlingar av digitalt innehåll. Intervjuer och kompositionell tolkning av Instagram-flöden var mest givande i form av förståelsen för hur dessa samlingar byggs, hur de ser ut, hur Instagramanvändare resonerar kring dem och företeelsen att spara och samla med en slags estetisk medvetenhet.
5. Metod och material 5.1 Metod
Jag har utgått ifrån fenomenologisk kvalitativ metod där enkätundersökning, intervjuer och visuell analys utgör det underlag uppsatsen står på. Undersökningen ska på sikt bredda förståelsen för hur vi samlar digitalt innehåll.
I undersökningen mäts först aspekter av fenomenet. Denscombe hävdar att när detta är forskningens syfte så är enkätundersökning en lämplig strategi (2017, s.23). Forskaren bör fråga sig om forskningsstrategin är lämplig, genomförbar och etisk innan den väljer strategi och metod (ibid., s.23-25). Jag bedömer att tiden och tillgången finns att genom metodkombination besvara frågeställningen. Dessa ställs även i relation till andra studier om digitala medier, estetik, kapital och samlingar.
Metodkombination är bra för att jämföra alternativa perspektiv på ett fenomen (ibid., s.212).
Med enkätundersökningen får jag en indikation på respondenternas generella uppfattning av fenomenet och med forskningsintervjuer och visuell analys kan jag gå in på djupet och fylla kunskapsluckor som enkäten inte kunnat besvara.
Forskaren kan ha både för- och nackdel av att vara mycket insatt i ämnet.
Dalen (2015 s.17) menar att ämnen kan vara för personliga och nära forskaren och därför färga svaren, men det kan också ge forskaren möjlighet att nå annars
svårtillgängliga insikter. Detta är relevant för mig då jag samlar digitalt material både publikt och privat på Instagram, likt mina informanter. Det tas upp för att belysa både min insyn i fenomenet, men också en partiskhet i hur en samlar, vad som är
väsentligt i samlingen etc, som självfallet kan påverka uppsatsen.
5.2 Kombinerad metod
Kombinerad metod (Denscombe 2017, s.234) kan användas för att validera fynd och öka träffsäkerheten. Det kan ge en mer omfattande redogörelse av undersökningen (ibid., s.230). Jag ämnar inte använda svaren från de olika metoderna för att styrka ett eller annat perspektiv på fenomenet, utan vill med olika metoder få en bredare överblick av frågeställningen. Utifrån denna vetskap kombineras enkätundersökning, intervjuer och visuell analys med fokus på komposition.
5.3 Fenomenologi
Fenomenologiskt tillvägagångssätt betonar subjektivitet, tolkning och medverkan (Denscombe 2017, s.143). Metoden används vid tolkning av kvalitativa data från forskningsintervjuer. Det har att göra med människors uppfattningar och åsikter och associeras i mångt med kvalitativa metoder som betonar individuella erfarenheter och upplevelser (ibid., s.144). Jag undersöker motivationen bakom att spara digitalt innehåll och ämnar undersöka hur och varför. Genom detta angreppssätt vill jag närma mig att så adekvat som möjligt skildra hur respondenterna upplever och faktiskt gör i sitt samlande av digitalt innehåll.
5.4 Kompositionell tolkning
En majoritet av informanterna delade skärmdumpar på publika och privata samlingar.
Dessa analyseras med hjälp kompositionell tolkning med inriktning på de piktorala och plastiska skikten. Semiotisk analys av bildbaserade data handlar främst om tecken, intentioner och kontext i det bildbaserade materialet (ibid., s.403) och väljs därför bort för att fokusera på färg, form och andra ytliga egenskaper. Det är inte bildens tecken och betydelse som undersöks i min studie. Innehåll, färg, rumslighet, ljus och uttryck är av större intresse vid tolkningen av samlingarna utifrån kuratering och komposition som fenomen. Färger och formers kombinationer tillskrivs
stämningar och känslor som ger dem ett eget innehåll (Marners 2009, s.13) som till viss del kan analyseras som tecken, men fokus i uppsatsen ligger på det
kompositionella.
Syftet med att utesluta tecken och dess betydelser i analysen är att stanna vid det kompositionella i samlingarna. Det medför i och för sig att studien inte särskilt djupt tolkar hur informanterna försöker framställa sig själva eller vad de vill
åstadkomma med sin dolda samling. Det hade adderat en dimension till av vad som styr samlingarna utifrån motiv, tecken och vad detta kan tänkas säga indirekt om Instagramanvändaren själv eller till dess publik. Risken är att jag som författare snöar för mycket in på ett huvudspår och låser mig själv från att begrunda övriga, kanske väsentliga delar av fenomenet kring att samla digitalt innehåll.
Samtliga skärmdumpar informanterna delat med sig av i undersökningen har anonymiserats. Dessa utgör del av materialet i undersökningen.
5.5 Material
Materialet i undersökningen består av 61 respondenter som svarat på en enkät om sitt sparande av digitalt innehåll, sex stycken djupintervjuer med privatpersoner som sparar digitalt innehåll, samt skärmdumpar från deras publika och privata flöden på Instagram. För avgränsningens skull undersöks endast dessa två flöden.
I kombination med litteraturstudier och läsning av artiklar om ämnet ställs enkät- och intervjusvar och kompositionell tolkning mot vad som kan läsas i dessa tryckta källor, examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Detta för att skapa ett kunskapsbidrag som kan utveckla synen på samlandet av dessa visuella, digital
artefakter, värdet av dem och fenomenets möjliga utveckling.
5.6 Enkät
Utformningen av enkäten utgick ifrån Forskningshandbokens råd om denna metod (Denscombe 2017, s.50-51). I beaktning togs att minimera svarsbördan för
respondenterna genom att be om korta svar alternativt svar ja eller nej och att lyfta ämnet genom att presentera det entusiastiskt och positivt. Detta för att öka
svarsfrekvensen. Det skall, enligt Denscombe, även öka svarsfrekvensen att informera respondenterna om hur mycket av deras tid som kommer tas i anspråk (ibid, s.52). I ett inledande stycke framgår hur många frågor enkäten innehåller och att det i huvudsak krävs att en svarar endast ja eller nej.
Figur 2. Inledande text från enkätundersökningen på Survio.
Denscombe (ibid., s.36) radar upp fördelar med denna metod. Bland annat är enkätundersökningen tidseffektiv, miljövänlig, kostnadsfri, ger bred geografisk täckning eftersom den inte är beroende av en plats, samt skyndar på och effektiviserar datahanteringen.
5.7 Intervju
Fördelen med intervju som metod är bland annat att den producerar djupgående data med stor detaljrikedom. Dalen (2015, s.58) skriver att antalet informanter inte bör vara för stort, eftersom processen med intervjuer är tidskrävande. Underlaget från informanterna måste dock hålla en viss kvalitet för att utgöra tillräckligt med underlag för analys och tolkning. Watkins (et al., 2015) genomför djupgående intervjuer med ett 20-tal personer över loppet av två år. Utifrån tidsaspekten i examensarbetet och jämförelsen med liknande undersökningar har bedömningen gjorts att mellan 5-10 intervjuer kan utgöra tillräckligt stort underlag för denna undersökning. Exklusive provintervju har sex djupintervjuer genomförts för studien.
Intervjuerna var semistrukturerade och olika spår kunde utforskas efterhand (Denscombe 2017, s.266), men det fanns ett antal förberedda frågor. Eftersom att flera intervjuer genomfördes gav det större möjlighet att leta efter teman. Studien nästintill garanterades hög svarsfrekvens eftersom att intervjuerna bokades och genomfördes som ett samtal (ibid., s.287).
I Intervju som metod (Dalen 2015 s.21) beskrivs det hur intervjuer är ett särskilt känsligt sätt att bedriva forskning, speciellt om en intervjuar människor i utsatta situationer eller om känsliga ämnen. Ämnet kan uppfattas som känsligt eftersom att det behandlar ett sparande av bilder som inte alltid är publikt. En
forskare som använder intervju som forskningsmetod måste ta hänsyn till hur frågor ska ställas, men även hur svaren ska behandlas (ibid.). Informationsbrev och
samtyckesblankett tilldelades informanterna som även anonymiserats i studien.
5.8 Metodkritik
Enkätens inledande text gav informanterna möjlighet att besvara frågorna om sina generella beteende kring sparande av innehåll. Det kan ge ett missvisande resultat på den avgränsning till Instagram som är vald i undersökningen. Frågor gällande
interaktionen att gilla innehåll gav en indikation på vad som skiljer att gilla och att spara innehåll. Enkäten bidrog heller inte med mycket underlag för att besvara den estetiska aspekten av undersökningen. Det beror möjligen på en missbedömning i formuleringen av frågorna.
Det fanns en risk att svarsfrekvensen på enkäten skulle bli låg, att deltagande inte svarar på alla frågor eller missförstår frågorna. Enkäten har delats via två
personliga Instagramkonton samt via en grupp på Facebook i vilken främst unga kvinnor är medlemmar. Det kanske riskerar att leda till enhetliga svar. Om detta är positivt eller negativt för undersökningen är oklart. Enkäten resulterade i 61 svar under loppet av tre dygn. Möjligtvis kan det argumenteras att enkäten var för lång, med sina 20 frågor. Många av frågorna borde möjligen ha varit mindre styrande med öppna frågor där en fick svara själv. Exempelvis frågan “Om du delar innehållet, hur delar du det?” var en fråga med tre svarsalternativ. Frågan hade fått ett mer
representativt svar om respondenterna själva hade kunnat skriva hur och var de delar innehållet som de sparat, men å andra sidan förlänger det även datahanteringen och processen att tolka och sammanställa svaren.
Enkäten var inte lösenordsskyddad utan nåddes via en länk. Denscombe skriver (2017, s.38) att en kan skydda enkäten från kontamination med lösenord.
Enkäten delades i en stängd grupp på Facebook, samt via två instagramkonton där följarantalet inte är speciellt högt. Svaren tyder inte på att fynden blivit
kontaminerade på grund av att enkäten inte var lösenordsskyddad. Några
respondenter missuppfattade dock enkätens utformning vilket ledde till att vissa svar gick förlorade.
Enligt Denscombe (2017, s. 49) finns det tydliga belägg för att en kan öka svarsfrekvensen på enkäten genom påminnelser om en upplever många uteblivna svar. Eftersom att enkäten var anonym blev detta inte möjligt. Det erbjuds heller ingen belöning eller återkoppling på respondenternas svar, utan endast information på hur materialet skulle användas och att en förblir anonym.
Vid intervjuerna skedde mötet via digital länk. Detta beror främst på den
rådande pandemin, men också för att det är tidseffektivt, flexibelt för både intervjuare och informant och kräver ingen speciell plats. Undersökningens kvalitet höjs då intervjun ej rör sig om att endast svara “ja” eller “nej”. Informanten får alltså möjlighet att utveckla, förklara och identifiera vad de anser centralt att besvara (ibid.,
s.287-288). I 5 fall av 6 hade jag och informanterna även möjlighet att se varandra genom webbkameran, vilket kan ha färgat svaren på ett eller annat vis. Med kameran förloras inte ansiktsuttryck eller gester, å andra sidan kanske deltagarna blir
distraherade av att se sig själva.
Något att alltid beakta vid intervjuer är risken att informanten svarar på ett visst sätt för att nöja intervjuaren (ibid., s.271). Som intervjuare bör en vara vaksam på bedrägliga svar, men det finns ingen garanti för att informanten talar sanning och uttalar sig felaktigt i stundens hetta. För att få djupare förståelse för informantens utsagor och tankar observerar och analyserar jag också de flöden vi talar om i
intervjuerna. Skärmdumpar av flödena tolkas utifrån komposition och används för att djupare förstå informantens utsagor i intervjun.
Rose (1998) kritiserar metoden kompositionell tolkning eftersom att den fokuserar på ytliga beståndsdelar av bilden och inte på bildens tecken och betydelse.
Möjligtvis blir den visuella analysen svagare än om semiotisk metod också hade tillämpats. Eftersom att jag i tolkningen av samlingarna fokuserar på hur och vad som styr utformningen av dem, anser jag det inte väsentligt att tolka vad bilderna innehåller för tecken och betydelser. Det är inte informanternas syfte med bilderna i sig som analyseras, utan helheten av flödet och hur det är komponerat visuellt. Det kan komma att störa resultatet om för stort fokus läggs på det kompositionella. Jag hoppas kunna avväga enkätsvar, intervjusvar och egen kompositionell tolkning för att få överblick över vad som styr samlingarna, även när svaren ej är direkt kopplade till de visuella aspekterna. Jag förstår dock att en uteslutning av tolkning av tecken och dess betydelser resulterar i att analyserna blir aningen tunna.
6. Genomförande 6.1 Genomförande
Studien genomfördes i ordningen; enkät, intervjuer och sist kompositionell tolkning.
Metodkombination valdes för att angripa frågeställningen från olika håll och på vis få större överblick. Etiska aspekter av insamlande av underlag togs på stort allvar.
Respondenter och informanter är anonyma.
6.2 GDPR
Enkäten samlar inte avsiktligen in några personuppgifter som kan knyta svar till en specifik, identifierbar eller namngiven person. Lagen om GDPR (Riksdagen 2021) påverkar insamling av personuppgifter som kan knyta en namngiven person till den
data de lämnat. Etikprövning och tillstånd krävs oftast inte på kandidat- och masteruppsatser (Etikprövningsmyndigheten 2021). Eftersom att enkäten var
internetbaserat kan IP-adresser ha registrerats av den webbsida, Survio, som enkäten utfördes genom. Eftersom att IP-adresser kan identifiera en levande person och koppla dem till svar de lämnat har jag registrerat behandlingen av denna typ av personuppgifter (EUR-Lex 2021). Detsamma gäller för ljudupptagning och bilder som informanter bidragit med.
Under intervjuerna gjordes ljudupptagning som stöd för transkriberingarna.
Röster är personuppgifter som kan knyta en person till uttalanden. Därför raderas ljudupptagningarna efter examensarbetets slut. Ljud spelas in med informanternas skriftliga samtycke. Även skärmdumpar från informanternas Instagram behandlas och anonymiseras. Dessa har också registrerats i Malmö universitets
Dataskyddsförordningsregister. Övriga personuppgifter som namn, ålder eller arbetsplats krävs ej av informanterna.
6.3 Enkät
Enkäten delades via en Facebookgrupp och egna sociala medier. De 61 respondenterna var anonyma. Enkäten inleddes (se Figur 2): Därefter följde
enkätfrågorna (Se Bilaga 1). Individuella svar fick läsas igenom och sammanställas, andra sammanställdes automatiskt av Survio.
6.4 Intervju
Provintervju genomfördes innan informanterna intervjuades. Detta för att prova rollen som intervjuare och för att förbättra frågorna (Dalen 2015, s.40). Informanterna fick inledningsvis i informationsbrev och samtyckesblankett reda på “vad jag vill, vad som ska ske med materialet, vad jag inte kan ge eller inte kan lova, hur återkoppling och publicering ska ske” (ibid., s.45) Se samtyckesblankett i Bilaga 3. Intervjun spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet som kvalitativa data.
Återkoppling sker genom att informanterna får tillgång till uppsatsen när den är klar.
Informanterna fick frågan efter att de informerats om villkoren av
undersökningen om de samtycker till att intervjuas på detta viset, enligt krav på samtycke i etikprövningslagen (ibid, s.25) som även innehåller krav på att bli
informerad och krav på konfidentialitet. Samtliga deltagande har signerat
samtyckesblankett. De fick även veta att de när som helst kunde dra tillbaka sitt samtycke och avbryta sin medverkan (ibid, s.25).
En röst är en personuppgift som kan koppla en levande individ till ett uttalande (Svensk Nationell Datatjänst 2021). Eftersom att det är uppfattningar och upplevelser som är av intresse för undersökningen och inte ljudupptagningarna i sig, raderas dessa efter examensarbetets slut. Informanterna blir meddelade när
ljudupptagningar har raderats.
Som ett sätt att fånga upp båda typerna av användare intervjuades
informanterna om båda delarna av appen. Vissa informanter ägnar sig endast åt att publicera innehåll på Instagram, och vissa ägnar sig åt att endast spara innehåll.
6.5 Kompositionell tolkning
I denna del undersöktes samlingarna utifrån piktorala och plastiska skikt; innehåll, uttryck, ljus, färg, rumslighet. Analysen tog i beaktning att utformningen av appen också har tvingande funktioner och har betydelse för hur innehållet bearbetas.
Samlingarna ställdes mot varandra i tabeller och analyseras för att bestämma innehållet i sig samt för att se om de samspelar på något vis. Att dela skärmdumpar var ej obligatoriskt för informanterna i studien.
7. Resultat 7.1 Resultat
I detta avsnitt presenteras resultaten av studien kategoriserat efter metod. Här redogörs resultat från enkät, intervju och kompositionell tolkning.
7.2 Enkät
Sparande och samlande av digitalt innehåll är i folks medvetande och de är villiga att prata om det. Dolda samlingar av sparade inlägg är en funktion som används på Instagram. De flesta använder funktionen för att spara något för dem allmännyttigt eller något de vill komma ihåg, göra eller återkomma till. Respondenterna anger därmed inte att de främst återkommer till materialet för att på ett visuellt plan
organisera samlingen eller njuta av någon arrangerad estetik eller komposition. Vissa
svarade att sparandet sker för att de tycker innehållet helt enkelt är vackert att se på, men de dolda samlingarna används i huvudsak för lärdomar, minnen, skratt eller för inspiration till exempelvis heminredning, mat eller kläder.
På frågan om en kategoriserar innehållet en har samlat, svarar 38 ja och 21 nej. Det framgår att samlingen kan kategoriseras efter innehåll som recept, kläder, träningsövningar. Detta för att navigera igenom materialet snabbt och hitta i
samlingen. En anger att en återkommer till de sparade inläggen för att ta inspiration till vardagliga saker; “Om jag tex ska klä på mig kan jag ibland kolla content med kläder (outfits) som jag sparat” svarade en i på frågan “Varför kategoriserar du det (innehållet)?” Det svarar möjligtvis indirekt på frågan “Varför sparar du innehåll?”, eller den i enkäten oställda frågan “Vad har du innehållet till?”
Majoriteten av respondenterna svarar att de gillar inlägg för att visa
uppskattning och stöd genom interaktioner. Detta indikerar att användarna har en uppfattning om att interaktionerna är av värde för avsändaren. En del använder också interaktioner för att, så att säga, tala om för algoritmen att det är innehåll som de vill se mer av. Detta indikerar att det finns en medvetenhet hos användarna att Instagram premierar inlägg som får interaktioner. Vetskapen nyttjas av användaren själv för att forma flödet och därmed få mer av den önskade typen av innehåll. Denna uppfattning presenterade sig i både enkätundersökningen och intervjuerna.
58 av 61 svarar att de tittar igenom innehållet i sin dolda sparade samling. På frågan “Varför?” svarar de flesta för inspiration. Övriga svar är; för att hitta
informationen, att minnas, att skratta, och att köpa en produkt. Samtliga dessa svar kan tolkas som inspiration till vardagliga företeelser.
Samlingarna kategoriseras alltså utifrån mer praktiskt lagda tankar som ska förenkla och påskynda processen att hitta i samlingen. Att spara innehåll visade sig alltså mer avsiktligt och praktiskt lagt i den mån att respondenterna ofta återkommer till samlat innehåll för att använda det på olika vis i sin vardag. Enkäten bidrog tyvärr inte med mycket underlag för att besvara den estetiska aspekten av undersökningen.
Som sagt berodde detta troligtvis på felformulerade frågor kring den estetiska aspekten av samlingen (Se Bilaga 1 för enkätfrågor). Förslagsvis hade en kunnat efterfråga att respondenterna i enkäten rankar vad som avgör att något adderas till
den publika och privata samlingen i form av innehåll, färg, form etc. Enkelt sagt vilka krav ett inlägg bör uppfylla för att adderas till flödet.
7.3 Intervju
Intervjufrågor kan ses i Bilaga 2. Frågorna kretsade främst kring om och hur
informanten tänker på format, färg och planering av innehåll i både publik och privat samling. Utifrån informanternas svar tolkas det som att kuratering eller planering av samlingarna till viss del beror på trender. Många influencers Instagramkonton har enhetligt utseende som matchar i färg och ton, och “det är standard” enligt en informant. Fyra av sex informanter svarade att nytt innehåll i publik samling
publicerades med utgångspunkt i de färger som redan finns i den publika samlingen.
Den gemensamma nämnaren för planering av detta innehåll var just att inläggen ska passa ihop färgmässigt. I privat samling sorteras det sparade innehållet bara i två fall så att det avsiktligt skapar färgmässigt matchande samlingar, och här främst utifrån en kategori av innehåll som kläder, inredning, accessoarer. Det vill säga endast två informanter av sex anger färg som dominerande faktor och estetisk medvetenhet även i privat samling. Annars kategoriseras det utifrån specifika praktiska kategorier endast eller inte alls.
Samlingarna skiljer sig här mellan att visa upp en vardag och att hämta inspiration till den. Många svarar som sagt att det redan publicerade innehållet i den publika samlingen till viss del får styra över det som publiceras härnäst, men någon anser även att det är något som exempelvis influencers, som använder Instagram professionellt, gör i större utsträckning.
Kvadratiskt eller stående format är ofta inte något informanterna tänker på.
Samma två informanter som färgkoordinerar både publik och privat samling är noggranna med format i den publika samlingen.
Emojis och typografi nämns också som visuella verktyg att förtydliga med. En emoji speglar ofta den bild som läggs upp. En palm får en palm-emoji. En roda färg får en emoji i samma färg.
Typografi används inte i bildflödet av någon av de sex informanterna, men en informant har som regel att endast använda gemener i inläggstext. Enligt
informanten blir det “lite formellt att använda stor bokstav”.
På frågan varför samlingen är publik svarar vissa att det är “väl allmänt känt att selfies får mer likes”.
Den privata samlingen består av saker en vill göra eller minnas. Ofta
kategoriseras den privata samlingen inte. Dessa inlägg komponeras oftast inte heller efter estetiskt orienterade tankegångar. Bara en informant i studien samlar
inspiration i bestämda mappar som färgkoordineras. En annan samlar privat sparade inlägg i ett flöde och koordinerar även dessa bilderna utifrån ett färgmässigt tema.
Förtydligande frågor hade kunnat vara om en inspireras av andras konton när en formger sitt eget, eller om innehållet i privat samling de facto blir inspiration som färgar av sig på ens publika samling.
Något som är mycket närvarande i både enkät och intervjuer är influencers och Instagramalgoritmen. Informanterna är väldigt medvetna om båda. Algoritmen är indirekt delaktig i att forma innehållet och estetiken i de nedsparade inläggen (Carah et al., 2015). Instagramanvändaren är medveten om algoritmen och interagerar med innehåll som ett sätt att tala om för algoritmen att “jag vill ha mer av denna typen av innehåll”. Det hamnar i sin tur ibland i den privata samlingen.
7.4 Kompositionell tolkning
Det som hänger samman kompositionellt är ofta färger och rumslighet eller format i den publika samlingen. Informanternas preferenser i färg och form ser ut att spegla varandra i båda samlingarna, men det framgår inte i intervjuerna att det är avsiktligt.
Tvärtom. De flesta har estetiskt orienterade tankegångar när de publicerar innehåll i sina publika samlingar på Instagram. Fem av sex informanter menar att de tänker på det publika flödets helhet och kompositionellt i form av färg och form. Dessa
tankegångar följer oftast inte med in i den dolda samlingen. I tabellerna nedan kan en se liknande färger, toner, kontrast, ljusstyrka i publika och privata samlingar. Innehåll stämmer i två fall mycket väl överens. I de andra fyra stämmer ibland inte det
föreställande ihop, men då stämmer istället färgtoner och kontraster samlingarna emellan.
De flesta samlingarna innehåller tangerande, kvadratiska bilder. Det tvingande rutnätet sammansätter formen på samlingen automatiskt, men i vissa fall anger informanterna att det är ett medvetet val att hålla formen så eller att frångå den
genom att redigera in en ram. En informant försöker kringgå appens tvingande kvadratiska rutnät genom att i en annan app redigera in en vit kant, för att bilderna i flödet ska få ett stående eller liggande format. Samma informant gör också kollage av mindre kvadratiska bilder och leker således vidare med rutnätet. Det skapas där mindre flöden i flödet. Nedan presenteras tabeller med tolkningarna.
8. Tolkning
8.1 Själv-representation & själv-preparation
Konsekvensen av att dela med sig av sig själv och vad som försiggår i ens liv är från min synvinkel att skapa ett titthål in i en vardag, verksamhet eller dylikt, oavsett hur verklighetstrogna de är. Publiken kan genom Instagram ta del av den bilden av oss, och den bilden kan vi styra. Med engagemanget, följarna och det utvalda innehållet på våra egna plattformar kan vi visa upp en dokumentation på vad vi gör, vad vi vill, vad vi är. Enligt Marens (2009, s.13) kan en läsa bilderna som utvalda utsnitt. Den del av berättelse som vi vill dela med oss av. Detta tyder på ett första steg i den
kuratoriska, och kanske estetiskt, orienterade tankegången hos den som samlar och publicerar bilder i dessa flöden. Utsnittet är utvalt.
Jag tolkar de publika samlingarna utifrån informanternas utsagor om dem; att samlingen är representationer av informanternas vardag. Det dolda sparade
innehållet tolkas inte som direkt själv-representation eller identitetsskapande, men möjligen ett slags privat förberedande och drömmande om sin vardag. En
själv-preparation som jag kallar det.
Det som kan vara en gemensam nämnare mellan samlingarna är att båda är en reflektion av vad en tycker är vackert, intressant, nyttigt och roligt i livet. Många anger att de vill se publik och privat samling framför sig. När samlingen är publik skiljer sig dess form i de flesta fall från den privata. Inte bara eftersom att
Instagramanvändaren har skapat innehållet själv, utan också för att det är ett flöde som är lättare att styra formen på och som har andras blickar på sig. Här får Instagramanvändaren presentera sig själv och samlingen blir som en
själv-representation. Detta kan kopplas till Watkins studie om digitala samlingar (et al., 2015) där det hävdas att samlingar ofta är tätt sammanlänkade med samlarens självbild.
Det kan tolkas ifrån intervjuerna att informanterna blir medvetna om andras blickar på samlingen även när de är så kallat semi-publika; stängda profiler för endast följare en själv tillåter. Kanske det är en förklaring på att de dolda samlingarna
kurateras och ordnas i mindre utsträckning än de publika. Informanterna sparar även ofta innehåll som är intressant eller tilltalande, inte endast för sig själva, utan också för andra.
8.2 Bourdieus kapitalbegrepp
Det material som inte visas upp omfattas inte längre av Instagrams interaktioner.
Ingen annan än samlaren kan interagera med det sparade innehållet om den inte delar med sig av det. Bourdieu tas upp som ett sätt att beskriva varför samlingarna finns och hur kulturen på Instagram kan tolkas som ett fält där annat än estetiskt styrande faktorer spelar in. En tolkning jag gör är att en skapar sitt habitus genom att ha en samling eller profil på Instagram. Det finns en uppsättning handlingsalternativ;
att scrolla, spara, publicera eller gilla vilket en måste göra för att ta del av appen.
Kapitalet finns i samlingarna som tillgång som skapar interaktioner och/eller stärker ens självbild. Strategin på Instagram kan vara att värna värdet av sitt kapital och försöka förbättra det genom att på ett estetiskt, tilltalande eller allmännyttigt sätt visa och dela med sig av sina reella ekonomiska, sociala, symboliska och kulturella kapital. Detta kan också överdrivas eller förvrängas för att visa upp den bild av en själv som en önskar. Drivet finns i tron att en tilltalande samling är värdefull vilket sporrar Instagramanvändaren till att fortsätta bidra med dessa insatser som är bland annat att publicera och spara i samlingarna. Instagramanvändaren jobbar med appens grafiska utformning för att skapa en samling som de tycker är värdefull både för dem själva och för andra i sin närhet som kan ta del av den.
De flesta tillfrågade har estetiskt orienterade tankegångar kring byggandet av sin publika samling, men ej den privata. För de som kuraterar sin samling finns
möjligen en strävan att skaffa sig ett större kapital och att den estetiska kurateringen i sig är strategin för att nå dit.
Kapitalet kan också komma att handla om det ackumulerade sparade innehållet i den verkliga världen där Bourdieus kapitalformer är tillämpningsbara i allra högsta grad. Vad skulle hända om en känd person la sin samling på Instagram till försäljning? Det händer redan i form av NFT’s (The Verge 2021). Poängen är att de digitala artefakternas värde på riktigt börjar förändras, således skapas incitament att samla digitala artefakter.
8.3 Estetik & gestaltpsykologi
Färg, form, rutnät, ljus, symboler och typografi skapar en inneboende estetik som vi förhåller oss till när vi samlar visuellt material på Instagram. Oavsett om materialet är publikt eller privat har det en relation till denna styrande grafiska utformning. Att materialet är publikt eller privat är kanske en bidragande faktor till hur det arrangeras eller utformas.
En möjlig förklaring till varför kurateringen sker är att appens grafiska
utformning bjuder in Instagramanvändaren att både interagera med andra användare och deras innehåll på appen, men också att formge sina samlingar. De kvadratiska boxarna som bilderna samlas i ligger nära varandra. En vit tunn linje skiljer bilderna åt. Den grafiska utformningen av flödet gör ögat extra känsligt för enhetlighet och skillnader enligt närhetslagen. Möjligtvis vill vi samla flöden enhetligt på grund av att vi ser flödet som en enhet eller förstärker den som enhet genom att använda
liknande form, ljus och färg. Den dolda samlingen utgår ifrån samma rutnät, men tillskott i den samlingen sker mer slumpartat och kanske mer impulsartat än de utvalda bilder vi samlar i vår publika samling. De skiljer sig också åt i form av att den ena samlingen har blickar på sig, medan den andra samlingen inte har det. I ett enhetligt flöde dras blicken till det inlägg som i flödet som avviker enligt likhetslagen.
På så vis kan vi få ett inlägg att smälta in eller sticka ut. Hos de informanter som ägnar tid och energi åt att kuratera och formge sin publika samling kan en ana samma färg, form och ljus i privat samling. Detta kan vara en spegling av
informantens tycke och smak, och inte att den avsiktligen skapat detta samband.
8.4 Analys
Instagramanvändarna behandlar det publika flödet som en samling utifrån Watkins (et al., 2015) definition; “(...) sets of acquired objects that are selective, have distinct boundaries, are valued for their unity, and may be actively added to.”
En informant föreslår att de som faktiskt kuraterar sina samlingar är de som arbetar professionellt på Instagram, som till exempel influencers. En spekulation är såklart att det finns ett incitament för en influencer att ha en tilltalande flöde för att få följare, få värdefulla interaktioner och vårda den plattform genom vilken de får sin
inkomst, sina kunder och samarbeten. Jag skulle vilja påstå att det ger en indikation på hur viktigt flödet är i branschen för dessa personerna och för företag i stort. Det finns ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital i att vårda kvaliteten i den publika flödet. Det påverkar även utseendet och innehållet av Instagramanvändares publika flöden.
Bourdieus olika typer av kapital belyses i uppsatsen eftersom projektet talar om värdet i den faktiska samlingen av det digitala innehållet, men också i det visuella i flödet. Det finns också ett värde i själva interaktionerna att gilla, spara eller
kommentera. Kapitalet som menas här kan exemplifieras av fenomenet att arrangera ett enhetligt flöde i sina sociala medier oavsett om en använder sociala medier som privatperson eller som företag. Strategin att med en vacker eller allmännyttig samling införskaffa sig symboliskt värde på Instagram är bland informanterna överhängande och inte omedveten. Indirekt är samlingen dessutom ett sätt att skaffa sig kunskap, kulturellt kapital, inom den växande allmänbildning som är digitalt innehåll och sociala medier. Därför menar jag att Instagram, eller kanske hellre sociala medier, kan analyseras som ett fält utifrån Bourdieus kapitalbegrepp.
9. Avslutande diskussion 9.1 Diskussion
Studien visar att Instagramanvändare samlar digitalt innehåll. Den visar också att det som styr Instagramanvändarens samling av digitala artefakter skiljer sig åt mellan publika och privata samlingar. I privata samlingar styrs det av vad användaren själv anser nyttigt att återkomma till. Respondenter och informanter anger att det främst är praktiskt lagt innehåll som de vill återskapa i sin vardag som recept, träning, kläder, heminredning med mera. I publika samlingar styrs innehållet av
Instagramanvändarens vardag och vid estetiskt orienterade tankegångar i regel av att helheten av flödet ska matcha i form av färger, toner och ljus. De kompositionella, estetiska tankegångarna är centrala i utformningen av den publika samlingen för en majoritet av informanterna. Dessa tankar följer oftast inte med in i det dolda
samlingarna, där innehåll kategoriseras mer utifrån praktiska anledningar som att det ska vara lättnavigerat. Oftast samlas innehållet bara som en slumpartat flöde av digitala artefakter som Instagramanvändaren tycker om eller vill återkomma till. Med
