Genomförande

I detta avsnitt redogörs för respektive undersöknings/datainsamlings viktigaste inslag.

Fokusgrupper, minienkät och gruppintervjuer

Denna datainsamlingsomgång genomfördes mellan november 2006 och februari 2007. Tre möten var förlagda till respektive kommuns lokaler. Fokus-grupperna fick ta del av/exponerades för en konstruerad men realistisk be-rättelse om en socialt utsatt barnfamilj (med eskalerande problematik) bestå-ende av fem olika vinjetter. Varje vinjett innehöll en viss problembild. Dess-utom fanns frågor (som skulle besvaras av socialarbetarna enskilt) med svar på en 5-gradig skala, samt utrymme där respektive svar skulle motiveras. I anslut-ning till detta fanns det också intervjufrågor om organiseringen som ställdes till hela gruppen.

Datainsamlingen föregicks av en kort presentation av projektet och vad datainsamlingen syftade till. Socialarbetarna ombads att diskutera vinjetterna med varandra, ungefär som de brukar göra på sina interna möten då klient-ärenden diskuteras. Även om fokus låg på den familj som beskrevs i vinjetterna uppstod ofta diskussioner där respektive kommuns IFO-organisation diskute-rade lite mer generellt. De forskare som genomförde datainsamlingen ansåg

17 dock att ”utvikningarna” var relevanta och hörde till. Vid ett flertal tillfällen var det dessutom motiverat att ställa klargörande och fördjupande följdfrågor.

Fokusgruppsdiskussionerna tog ca.120 min i var och en av verksamheterna.

Efter genomförda fokusgruppsdiskussioner tillfrågades de deltagande socialarbetarna om vad de ansåg om det fiktiva fall som beskrevs i vinjetten.

Utan undantag beskrevs vinjetten som mycket realistisk, flera personer sa att sådana här familjer har vi, eller den här familjen känner jag igen.

Efter fokusgruppsdiskussionerna fick varje medverkande socialarbetare, enskilt och anonymt fylla i en enkät med sex olika påståenden om hur deras behovsbedömning respektive insatser till klienter påverkas av organisering, kommunens ekonomiska resurser respektive socialarbetarnas kompetens.

Påståendena i enkäten anknöt till den familj som hade beskrivits i vinjetterna.

Enkäten innehöll både fasta och öppna svarsalternativ. Socialarbetarna hade ca.

30 minuter på sig att fylla i enkäten.

Därefter genomfördes ett tredje datainsamlingssteg som innebar en mer traditionell fokusgruppsintervju, där deltagarna fick svara på sju olika frågor som visades en i taget på en OH-bild.

1. Finns det andra faktorer än de som angetts i de föregående påståendena (dvs.

organisering, ekonomi, kompetens) som påverkar hur klienters problem bedöms?

2. Finns det andra faktorer än de som angetts i de föregående påståendena (dvs.

organisering, ekonomi, kompetens) som påverkar vilka insatser som föreslås?

3. Vilka är den här organisationens största fördelar?

4. Vilka är den här organisationens största nackdelar?

5. Hur bör, anser ni, IFO vara organiserad för att klienter ska få bästa möjliga hjälp?

6. Hur nära eller långt ifrån den idealbilden befinner sig er organisation?

7. Finns det något övrigt att tillägga om IFOs organisering, som vi borde ha frågat

Här riktades svaren direkt till forskarna, men oftast uppstod diskussioner i om?

grupperna om hur man skulle svara på frågorna. Forskarna ställde dessutom ett flertal olika följdfrågor, beroende på vad som diskuterades i de olika grupperna.

Fokusgruppsdiskussionerna tog ca. 90 minuter per grupp.

Även påståendena i enkäten och frågorna till den efterföljande fokusgrupps-intervjun ansågs av socialarbetarna vara adekvata med hänsyn till att vi studera-de IFOs organisering.

Alla diskussioner och intervjuer spelades in i sin helhet. Två av forskarna genomförde fokusgruppsintervjuerna i alla tre kommunerna. Samma forskare transkriberade också fokusgruppsintervjuerna, eftersom det ibland var viktigt att kunna skilja ut personer från olika enheter.

18

Intervjuer med politiker och chefer

Enskilda intervjuer genomfördes med 15 personer: 3 politiker och 12 chefer.

Intervjuerna var halvstrukturerade och tog ca. 60-90 minuter per intervju.

Intervjuerna genomfördes av projektassistenter, en man och en kvinna. Båda projektassistenterna var erfarna socionomer med erfarenhet av socialt arbete i praktiken, undervisning på socionomprogrammet och egen forskning. Varje en-skild intervju genomfördes av en av projektassistenterna. Intervjuerna genom-fördes våren 2007 och var förlagda till intervjupersonens tjänsterum.

Intervjuguiderna som användes vid intervjuer med politiker och tjänstemän var konstruerade i enlighet med KAIMeR-teorin som två av forskarna i pro-jektet tidigare utvecklat (Blom & Morén, 2007, 2010). Intervjuguiden var därför teoretiskt underbyggd, dessutom hade man vid konstruktionen beaktat resultat från tidigare forskning om socialt arbete i socialtjänsten.

Några intervjuer skrevs ut av den som utfört intervjuerna, de flesta inter-vjuerna skrevs emellertid ut av en annan projektassistent.

Intervjupersonerna (politiker och chefer) fick ta del av sin egen tran-skriberade intervju och gavs möjligheten revidera, lägga till eller ta bort infor-mation. Det var bara i något enstaka fall det fanns önskemål om att ändra en faktauppgift. Intervjuerna resulterade i drygt 230 sidor (enkelt radavstånd) orda-grant transkriberad text.

Elektronisk enkät

Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad on-lineenkät med en unik inloggning för varje respondent. Detta innebär att varje respond-ent per e-mail får en Internetlänk till enkätformuläret och att den länken är unik för just den personen. Så fort personen svarat på enkäten avaktiveras länken.

En respondent kan följaktligen bara svara en gång på enkäten. Datainsamlingen pågick mellan 2 april 2008 och 24 juni 2008. Enkäten bestod av 133 frågor.

Vissa frågor kunde bara besvaras genom fasta svarsalternativ medan andra hade karaktären av öppna frågor som tillät relativt långa fria skriftliga utsagor.

Diverse kombinationer av ovanstående frågetyper förekom också i formuläret.

En av on-lineenkätens styrkor är att datorvana respondenter, vilket de flesta socialarbetare är, får tillfälle att lämna uttömmande skriftliga svar utan att hämmas av de krav på formulering och rättstavning som skrivandet för hand ställer, dessutom på ett begränsat utrymme i en pappersblanklett eller formulär.

Bland annat av denna anledning lämnade enkäten ett ganska stort skriv-utrymme, 450 tecken, för svar på öppna frågor. Även om 450 tecken är ett relativt stort skrivutrymme visade det sig inte räcka till för vissa respondenter.

Speciellt när det gällde frågor som av respondenterna sågs som extra angelägna

19 tenderade de att betrakta enkätens öppna svar mer som en krönika än som enkätsvar.

En enkät uppbyggd på detta vis genererar både numeriska data av diverse slag, d.v.s. data på både olika skalnivåer och olika typer av variabler, och kva-litativa data i form av fritext. Elektroniska enkäter kan förses med obligatoriska frågor, d.v.s. frågor som om de lämnas obesvarade hindrar inlämning av hela enkäten och därigenom tvingar respondenten att avge ett svar på dessa frågor. I den här aktuella enkäten var bara frågan om vilken kommun man arbetar i obligatorisk.

Enkätformuläret och registrering av inkommande svar administrerades av ett företag som specialiserar sig på elektroniska undersökningsprocedurer.

Detta företag tillhandahöll också servrar och all annan nödvändig infrastruktur.

Däremot hade jag ensam rätten att sköta systemet som administratör och var följaktligen ansvarig för hela datainsamlingsprocessen. Jag och de andra in-volverade forskarna ansvarade för grafisk design av enkätformuläret.

Data från enkätundersökningen exporterades från servern i form av semikolonstrukturerade filer som översattes till det datamatrisformat som an-vänds av de statistiska programmen SPSS och PASW Statistics. Fritextdata (svar på öppna frågor) betraktades som fritextvariabler (string variables) och registrerades i samma datamatris som de numeriska variablerna. Ett sådant för-farande ger forskaren högsta möjliga grad av insyn och kontroll över materialet.

Jag utförde själv dessa moment och hade följaktligen full kontroll över pro-cessen liksom fullständig insyn i möjliga felkällor.