Kapitel 2. Metod och genomförande
2.2. Urval och undersökningspopulationer
Kommunurvalet (som gäller för avhandlingens samtliga delstudier) bygger på en kartläggning av IFO-organisationer i Sveriges alla 290 kommuner.6
• barn, unga och familjer
Begreppet IFO operationaliserades som den del av socialtjänsten som arbetar med tre huvudområden:
• vuxna som missbrukar narkotika och alkohol
• personer i behov av ekonomiskt (eller annat materiellt) bistånd Fokusgrupper, minienkät och gruppintervjuer
För den underökning som bygger på fokusgruppsdata, minienkät och gruppintervjuer7
Rent praktiskt genomfördes urvalet genom att IFO-chefen i respektive kommun kontaktades vårvintern 2006 för att undersöka intresset av att delta i studien samt eventuellt få ett formellt godkännande. Kontakten med IFO-cheferna resulterade även i att dessa utsåg kontaktpersoner som kunde bistå forskarna med diverse praktisk hjälp. I två av kommunerna var IFO-chefen inledningsvis kontaktperson (i den specialiserade och i den integrerade), i den genomfördes ett strategiskt urval inriktat på de tjänstemän som arbetar inom den del av IFO där man primärt arbetar med familjer och barn. Urvalsprincipen innebär strävan efter informationsrika fall (information-rich-cases)(Patton, 1987). Det främsta skälet till att fokusera på arbetet med barnfamiljer var att den delen av verksamheten täcker ett brett spektrum av aktiviteter inom IFO. Exempelvis: relationsproblem, utsatta och/eller för-summade barn, olika former av missbruk samt psykiska och ekonomiska problem. Variationen i klienters problematik är stor vilket gav möjlighet att både studera en central del av IFO (arbetet med barnfamiljer) och samtidigt få tillgång till data om andra delar av IFO.
6 Se avsnitt 3.1 och artikel 1.
7 Se avsnitt 3.2 och artikel 2.
14
tredje kommunen (den blandade) var en högre tjänsteman projektets kontakt-person.
Inför det första datainsamlingssteget – som genomfördes mellan november 2006 och februari 2007 – (fokusgruppsdiskussioner, enkäter, och gruppintervju med socialarbetare) instruerades kontaktpersonerna att välja ut deltagare enligt en skriven instruktion. Instruktionen var relativt detaljerad rörande vilka respondenter som var lämpliga i detta sammanhang, som ett utdrag ur instruktionen visar:
Vi behöver er hjälp med att identifiera och komma i kontakt med de 6-8 socialarbetare som ska delta. De som vi vill komma i kontakt med är socialarbetare som på olika sätt arbetar med barnfamiljer, dvs. inte enbart ensamstående ungdomar eller vuxna. Med hänsyn till hur er socialtjänstorganisation ser ut (enl. org. skissen) är det lämpligt om 3-4 personer arbetar med xx och 3-4 arbetar med xx. Personerna bör vara relativt erfarna, dvs. ha arbetat i X socialtjänst några år för att ha tillräckligt med kunskaper om organisationen. De bör även vara någorlunda representativa, dvs. man bör kunna anta att de som deltar i studien har erfarenheter och åsikter som delas av ett flertal personer i organisationen.
Undersökningspopulationen kom slutligen att bestå av 24 socialarbetare. Av dessa representerade nio den specialiserade organisationen, samtliga var kvinnor. Sju socialarbetare kom från den blandade organisationen, även dessa var kvinnor. Från den integrerade organisationen kom åtta respondenter varav fyra var män.
Intervjuer med politiker och chefer
Urvalsprincipen utgick från respektive kommuns organisatoriska uppbyggnad.
Sammanlagt intervjuades 15 personer. Hur respondenterna fördelas utifrån funktion/ställning, kön och kommuntyp visas i tabell 2.
Tabell 2: Översikt av intervjuer med politiker och chefer
Specialiserad Blandad Integrerad Politiker Socialnämndens
Kvinna Vård- och omsorgschef Kvinna
IFO-chef eller motsvarande Programområdeschef
Man 2 Avdelningschefer
15 Elektronisk enkät
Totalundersökningen av socialarbetare vid alla tre IFO-organisationer med hjälp av en elektronisk enkät genomfördes på grundval av listor med e-mail adresser till samtliga anställda inom IFO. Det var upp till kommunerna själva att avgöra vilken personal som på ett eller annat sätt tillhör individ- och familje-omsorgen. Den exakta grunden för respektive kommuns bedömning är därför okänd. Exempelvis refererade vissa tilltänkta respondenters e-mailadress i några få fall till en annan del av den kommunala verksamheten eller rentav annan del av den offentliga sektorn som t.ex. landsting. Flera överväganden behövde där-för göras innan datainsamlingen påbörjades.
Framför allt behövde man bestämma vad som menas med ”all personal”.
Skulle t.ex. kontorister och receptionister, alltså personal som inte har kontakt med klienter, ingå i undersökningen? Och vad gör man när man dessutom saknar information om vilka personer på e-maillistorna som arbetar som kontorister och receptionister? Ett pragmatiskt sätt att lösa problemet var att ta kontakt med IFO-cheferna och be dem att instruera sin personal att bara anställda som kan betraktas som ”socialarbetare” ska besvara enkäten. En sådan pragmatism öppnar förstås för betydande inslag av självselektion. I några enstaka fall vände sig anställda till mig, som varprojektets enkätansvarige med beskrivning av sina arbetsuppgifter och frågan om de ändå skulle besvara enkäten. I ytterligare några fall meddelade man bara att deras chefer har sagt att personer i fråga inte ingick i målgruppen för undersökningen, ett beslut som de tänkte åtlyda. Ytterligare några personer bestämde själva att de inte ingick i målgruppen. Ovanstående gäller enkom de fall då jag fått ett tydligt besked om att personen i fråga inte skulle delta i undersökningen.
Rimligtvis fanns det också en grupp som helt enkelt lät bli att meddela oss att de inte tillhörde målgruppen och som inte heller besvarade enkäten. Det är inte möjligt att skatta storleken av denna grupp.
Första utskicket gav 24 automatiska svar om frånvaro, flertalet med inne-börden att dessa personer inte skulle återkomma till sina jobb innan data-insamlingens slut. Dessa 24 personer togs permanent bort från utskickslistan.
Givet ovan beskrivna reservationer och begränsningar bestämdes under-sökningspopulationens storlek till 377 personer.
Svarsfrekvens och bortfall
Datainsamlingen avslutades den 23 juni 2008. Under datainsamlingsperioden genomfördes två utskick med påminnelser via e-mail, dessutom fick chefer påminna sin personal om undersökningen en gång. Sammanlagt har 249
social-16
arbetare besvarat enkäten vilket motsvarar två tredjedelar av undersöknings-populationen.
Tabell 3: Svarsfrekvens i absoluta tal och procent. Fördelning efter organisationstyp.
_______________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad Svarat på enkät rad
___________________________________________________
Ja 136 60,4 % 90 77,6 % 23 63,9 %
Nej 89 26 13
___________________________________________________
n= 225 116 36
___________________________________________________
En svarsfrekvens på i genomsnitt 66 procent måste bedömas som ganska hög eller åtminstone tillfredställande. Samtidig måste man tillägga att integrerade organisationer i Sverige förekommer huvudsakligen i små kommuner vilket gör att en relativt hög svarsfrekvens innebär att det är ganska få individer som svarat i den organisationen.