Genomförande och resultat i förskolan (Rawaas redovisning)

En vecka innan forskningens start hade jag samtal med en förskollärare som var avdelningsförskollärare och diskuterade barns förkunskaper i matematik. Vi diskuterade också utvecklingsarbetets syfte och forskningsmetoder. Det aktuella tema som barnen arbetade med i förskolan handlade om djur. Under samtalet hänvisade läraren till en synlig dokumentation och bilder i olika färger som var skapade av barns upplevelse för djur. Jag hänvisade till att pedagogen skulle kunna hitta matematiken i olika händelser under dagen. Jag beskrev också att pedagogen kunde hitta matematiken även i barns sagoböcker. Där skulle man genom att läsa enkla och roliga barnböcker fokuserade på olika matematiska begrepp. Under besöket observerade jag avdelningens miljö, där fanns material som man kunde använda när man skulle jobba med matematik.

4.2.1. Observationer

Under första tillfället observerade jag barnen, då de samlades för att lyssna på en saga som handlade om djuren. Jag försökte undersöka barns förståelse i matematiks uppfattning i olika sammanhang. Vid samlingen läste förskolläraren en saga för åtta barn. Jag märkte att de flesta av dem lyssnade men att det inte var säkert att de förstod det som lästes. Därefter, när barngruppen fick spela olika spel såsom kortspel, märkte jag att barnen hade svårigheter att kunna siffrorna, matematiska begrepp (minde, större, första, andra, m.m.).

Reflektion

Under observationen märkte jag att läraren inte utvecklade diskussion och inte heller stimulerade eller lockade barnen för att diskutera det som hon hade läst. Genom observationen upptäckte jag att barnen hade svårighet i taluppfattning och även hur siffersymbolerna såg ut. Barns uppfattning om matematiska begrepp var dålig, de

37

kunde inte använda enkla matematiska begrepp när de lekte. Observationerna gav mig en bild av barnens färdigheter i matematik samt hur matematik behandlades i barnens vardag i förskolan. Jag tänkte att vi pedagogen måste bli bättre på att dra nytta av alla vardagliga situationer för att stimulera och utveckla barnens

matematiska tänkande och lärande genom ett roligt sätt.

4.2.2. Lektion 1

Planering:

Min lektionsplanering gick utifrån observationen under det första tillfället och eftersom avdelningsläraren brukade läsa olika barnböcker valde jag boken ”De tre bockarna Bruse”. Utifrån denna bok ville jag fokusera på matematiska begrepp och taluppfattning som skulle vara grundläggande för att kunna fortsätta och utveckla matematiken i olika områden. Syftet med lektionen var att lyfta fram matematiken och beskriva hur förskolläraren skulle kunna använda barnböcker i matematiken. Barnböcker kan ge bra utgångspunkter för att möta och undersöka matematik. Genom att läsa sagan skulle jag berätta för barnen att bockarna Bruse ville gå över bron (en händelse) men att de inte kunde gå över bron för att det fanns ett troll (ett problem). Jag lät barnen hitta en lösning så att det passade först som står. Jag läste högt för barnen och lät barnen titta på bilder och samtalade med dem om bokens bilder, där ställde jag olika frågor om bildarna för att kunna locka barnen. Genom bokens bilder skulle jag ställa olika frågor som t.ex. hur många bockar fanns på den första bilden? Hur många ben hade trollet? Jag repeterade också olika matematiska begrepp såsom minst, mellan och störst, d.v.s. att koppla bokens bilder till

matematiken.

Genomförande:

Jag började min samling med åtta barn och där presenterade jag boken ”De tre bockarna Bruse”. När jag läste boken började jag att samtala om bilden på bokens framsida med barnen. Jag och barnen började tillsammans räkna ut antalet på bockarna Bruse. Jag beskrev vilken var minst, mellerst och störst. Sedan ställde jag

38

några frågor till barnen såsom; hur många ben trollen har? hur många ben bockarna har? samt jämförde vi genom att ställa frågan; vem har mer ben eller vem har horn och hur många? Eftersom det inte fanns så mycket text i boken använde jag mig av bilderna som fanns i boken. Jag tolkade alla bilder och under tiden och med hjälp av mig kunde barnen räkna olika tal som t.ex. sex stenar/klippor, tre fönster, fyra dörrar, en bro, o.s.v. På sista bilden var bockarna i olika storlek. Jag ville beskriva begrepp som likhet, skillnad och ålder. Därför ställde jag en fråga som var om det fanns skillnader mellan de tre bockarna Bruse i utseende eller hur varje bocken ser ut. Barnen funderade efter och svarade olika svar som gällde bockarnas storlek, horn, hår eller inte. Jag tänkte fördjupa mig mer, där jag ställde en fråga som var ”När den minsta Bruse gick över bron, hur många bockar är kvar på andra sidan?”. Här fick barnen fundera över subtraktion. Dessutom frågade jag barnen om vem det är före eller efter den mellersta bocken Bruse. Detta gällde mätningsuppfattning att barnen kunna jämföra och se själva den som är längre/kortare. Under samlingen fick barnen även räkna ut fönstren, dörrarna, stolarna och borden i klassrummet med hjälp av mig och deras lärare.Slutligen kunde barnen räkna med hjälp av sina fingrar vilket jag hänvisade att det underlättade räkningen.

Reflektion:

Samlingens upplägg stimulerade barnen att räkna på rätt sätt. Dessutom fick de räkna olika saker som fanns i klassrummet. Detta främjade barns färdigheter att kunna räkna och att försöka räkna rätt i ordning. Genom att barnen kunde svara på olika frågor i matematiken så kunde de hantera och bygga upp talbegrepp och taluppfattning med början till utvecklingsbara strategier för olika räknesätt. Barnen fick också förstå begreppet sortering/klassificering genom att sortera sakerna i bilden efter sina egenskaper, t.ex. bockar, fönstren och dörrarna o.s.v. Jag tänkte att barnen behövde repetera de matematiska begreppen på olika sätt för att det skulle fastna i minnet. Till nästa samling planerade jag att bearbeta taluppfattning men på ett varierat och mer spännande sätt.

39

4.2.3. Lektion 2

Planering:

Andra samlingen tänkte jag att visa boken ”De tre bockarna Bruse” för barnen, där jag påminde dem om matematiska begrepp, taluppfattningen, mättningsuppfattning, sortering och klassificering, förklara begreppet serial ordning och även tiden. Barnen skulle delas till i två grupper och varje grupp hade sina papper, färgpennor, och saxar. Jag uppmanade barnen att rita bilder på trollen, bockarna och bron med hjälp av mig och förskolläraren. Efteråt samtalade jag med barnen om vad de hade ritat. Bilderna skulle barnen visa till varandra och göra en berättelse om (Bilaga 1). Syftet var att utveckla barns förståelse i olika matematiska begrepp genom att de själva kunde rita tre bockar över en bro, ett troll under bron, bockar i olika storlekar, m.m. Samlingen skulle vara en utveckling från första samlingen men skulle ske på ett annat sätt och med hjälp av material. Jag skulle be barnen att förklara ritningarna och hjälpa dem att förstå vad de hade ritat samt kopplade jag ritningarna till olika frågor som gällde matematiken.

Genomförande:

Jag visade bilderna som var i boken ”De tre bockarna Bruse” och påminde barnen att det fanns tre bockar i olika storlek som ville gå över en bro, där satt ett troll

under bron o.s.v. Sedan delade barnen i två grupper och gav papper, färgpennor och

saxar till varje grupp. Jag förklarade att varje barn skulle rita en bild vilken jag redan hade bestämt från sagan ”De tre bockarna Bruse”. Barnen fick sedan klippa ut tre bockarna i olika storlek, en bro och ett troll och berättade sagan på eget sätt. Några barn var färdiga innan avslutningen därför fick de rita ett hus med tre dörrar och fönster i olika storlek, samma som fanns i första bilden på boken. Jag avslutade lektionen/samlingen med att jag och barnen sjöng tillsammans sången ”Bockarna Bruse”.

Lilla bocken Bruse trippa över trollebro. Nu tar jag dig! sa trollet. Vad svara bocken då? Nej nej nej, ta inte mig! Ta den som är efter mig! Ta du mellan bocken, stor och fet och tjock en.

40 Mellanbocken Bruse trampa över trollebro.

Nu tar jag dig! Sa trollet. Vad svara bocken då? Nej nej nej, ta inte mig! Ta den som är efter mig! Ta den stora bocken, stor och fet och tjock en. Stora bocken Bruse klampa över trollebro. Nu tar jag dig! Sa trollet. Vad svara bocken då? Rädd för dig det är jag ej! Kom du bara upp till mig! Ja, den stora bocken var en fet och tjock en.

Stora bocken Bruse stånga trollet ner i ån, och alla bockar Bruse går trygga över bron. Nu är denna visa slut. Bockarna går ofta ut, att i skogen beta, äta och bli feta.

Text: Arvid Höglund

Reflektion:

Denna samling gav barnen möjligheter att uppleva olika matematiska begrepp och pröva t.ex. hur det blev under/över, hur man använde minst/mellan/störst, vad det betydde första/andra/tredje, mäta olika saker från bokens bilder och även ta reda på om det var morgon/natt på bilderna. Barnens ritningar hjälpte mig att få syn på vad i sagan som intresserade dem mest och jag skulle inrikta mig på i fortsättningen. Samlingen ökade barnens intresse och skapade även nyfikenhet för att försöka rita mer bilder. Detta gav möjligheter till att åstadkomma en varierad arbetssätt vilket i sin tur skulle utveckla barns matematiklärande. Den flesta barn i barngruppen var intresserade av leken där varje barn visade intresse för att framföra sitt uppdrag. Barnen gavs tillfälle till att utveckla sin matematiska förståelse gällande

taluppfattning genom att räkna olika saker som de själva hade ritat. Detta arbetssätt gav barnen en kännedom till matematiska begrepp som bl.a. under, över, minst, o.s.v. Att dramatisera sagan var en metod för att underlätta språket för barnen. Fantasi, skapande och lek i mindre grupper gav barnen att använda sina olika sinnen för att hitta sina egna uttryckssätt och skapa förståelse och sammanhang. När barnen fick möjlighet att möta den sinnliga erfarenhetens kunskapsväg förankras också upplevelserna djupare i minnet.

41

4.2.4. Lektion 3

Planering:

Jag planerade denna samling med syfte att barnen ska känna till taluppfattningen, mätningsuppfattning, sortering och klassificeringoch förklara begreppet serial ordning. Samlingen skulle handla om olika leksaksdjur i olika storlek och

jämförande mellan dem. Sedan skulle barnen få leksakerna och pyssla med dem, där de kunde bl.a. räkna egna djur eller sortera dem efter storleken eller vilda/tama leksaksdjur. Barnen skulle hitta på en egen saga om de leksaker som jag hade förberett till samlingen, för att kunna använda matematiska begrepp. Vidare skulle barnen arbeta med matematiska begrepp genom bl.a. att räkna bildarna som var upphängda på klassrummets väggar, sortera/klassificera olika närvarande saker, att mäta bordet, dörrarna, fönstren eller som extra uppgift att mäta saker som de hittade själva. Barnen skulle jämföra varandras längd eller ålder, och försöka använda orden större, mindre, längre, kortare, yngre och äldre. På slutet skulle barnen stå från det barnet som är kortare/yngre till det barnet som är längre/äldre för att kunna bilda en förståelse av serial ordning.

Genomförande:

Jag förberedde olika leksaksdjur, vilda och tama i olika storlekera. Jag delade barnen i två grupper och varje grupp fick några leksaksdjur att arbeta med. Jag bad barnen att börja räkna de djur de blivit tilldelande. De uppmanades också att jämföra dem, sortera dem efter storlek eller vilda/tama djur. Jag och klassens förskollärare satte oss vid borde och lyssnade på barnen när de skulle hitta på en egen saga om sina leksaksdjur. När vi lyssnade färdigt på varje grupp började vi att räkna bilderna som var upphända på avdelnings väggar, sortera/klassificera olika närvarande saker, att mäta bordet, dörrarna, fönstren samt jämföra varandras längd eller ålder, och försöka använda orden större, mindre, längre, kortare, yngre och äldre. Varje grupp gjorde det som de var intresserade av och försökte använda olika matematiska begrepp. På avslutningen av samlingen samlade jag alla barn och bad dem att stå från det barnet som är kortast/yngst till det barnet som är längst/äldst, där förklarade jag begreppet serial ordning.

42

Reflektion:

Barnen visade stort intresse när de förstod att det var leksaksdjur de skulle pyssla med. Barnen var så engagerade och ivriga när de skulle räkna, sortera och jämföra djuren. Jag ställde olika frågor som stimulerade barnen ytterligare att engagera sig i arbetet. De flesta barnen hade verkligen fått konkreta kunskaper för matematiska sammanhang, vilket syntes när de kunde taluppfattning, mättningsuppfattning, sortering och klassificering och olika matematiska begrepp. Barnen hade svårt att hitta på egna sagor om djuren men de fick hjälp av mig och deras förskollärare. Leken som genomfördes på olika sätt ledde till att skapa en bättre förståelse hos barnen i matematiken. Jag ansåg att alla barn var engagerande i aktiviteterna med stor glädje. Barnen kunde upptäcka själva när de jämförde varandras längd hur man mätte. Detta inspirerade två av barnen att observera om att det var centimeter som enhet som man behövde när man mätte längden. Att barnet använde sin kropp och sinnen hjälpte barnen att uppleva, prova och upptäcka själva. Att använda olika uttrycksformer var viktigt för att barnen ska få en mångfald av upplevelser som lättare skapar förståelse och banar väg för lärandet.

4.2.5. Samtal med förskolläraren om de tre lektionerna

Jag hade ett samtal med förskolläraren som var delaktig i alla samlingarna.

Förskolläraren uppskattade lekaktiviteterna mycket och det var bra att barnen fick pröva, uppleva och upptäcka olika kunskaper i matematiken och ha möjlighet att utveckla dem. Förskolläraren höll med mig att lärande och utveckling för små barn med fördel sker i en lustfylld och spännande miljö.

Förskolläraren tyckte att det var svårt för barnen att hitta på egna sagor som innehöll matematiska begrepp. På grund av att det tog lång tid för barnen att hitta på egna sagor tappade de koncentrationen och kunde inte knyta ihop sin berättelse.

Förskolläraren hade samma åsikt som mig om att matematiken fanns överallt men det behövdes att förskolläraren kunde upptäcka den själv för att senare föra den till barnen. Jag förklarade ytterligare att barnen redan från förskolan behövde möta matematiken för att kunna uppfatta det som skulle komma i skolan.

43