3. Litteratur
6.2 Metodik
6.2.3 Genomförande
Genom att transkriberingarna skedde momentant under intervjun kan eventuellt intryck från intervjuaren ha påverkat transkriberingen till viss del. För att inte störa flödet i intervjun försökte jag att inte störa informanterna utan lade in kortare pauser för att skriva ikapp under naturliga pauser och mellan frågor. För det mesta kunde jag föra anteckningar momentant utan att avbryta. Att lägga in små pauser mellan frågorna upplevde jag till och med som positivt då informanterna fick tid att tänka och i många fall kompletterade svaren och på så sätt utökade materialet. Jag kan inte se att detta skulle ha inverkat på svaren av frågorna.
6.2.4 Databearbetning
Genom att korta ner materialet med hjälp av meningskoncentrering (Kvale, 1997) kan tolkningen av intervjumaterialet påverkas. Jag har läst genom båda versionerna upprepade gånger och jämfört för att undvika detta. Kvale menar att det är informantens egen relation till det undersökta fenomenet som är av intresse (Kvale, 1997). Jag har noga aktat mig för att lägga in egna värderingar i tolkningen av detta material.
6.3 Slutsats
Från detta kan man dra slutsatsen att skolornas kemilärare över lag behöver veta vad som gäller på respektive skola samt de regler som gäller regionalt. En enkel lösning till detta är att handha en informationsguide som delas ut till kemilärarna vid anställning.
6.4 Fortsatt arbete
En intressant fortsättning till detta arbete vore att kartlägga hur ett större antal skolor arbetar med säkerheten inom kemiundervisningen. Det skulle kunna genomföras med hjälp av enkäter för att få ett större statistiskt underlag. Att utarbeta en informationsguide till nyanställda kemilärare med generella regler och rutiner är ett annat område att fortsätta arbeta på. Ett värdefullt arbete för lärarna men kanske inte ur ett forskningsperspektiv. Ett annat forskningsområde är elevernas inställning till säkerheten vid det laborativa kemiarbetet.
31
7. Referenslista
Arbetsmiljöverket, http://www.av.se/regler/afs/, hämtat 2007-07-30 AFS 1997:10 Laboratoriearbete med kemikalier
AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket (1999), Kemikalier i skolan, AB Danagårds Grafiska
Arbetsmiljöverket (2006), Arbetsplatsens kemikaliekontroll, Arbetsmiljöverkets Publikationsservice, Solna
Dimenäs, Jörgen; Sträng Haraldsson, Monica (1996). Undervisning i naturvetenskap, Studentlitteratur, Lund.
Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Natur och kultur, Stockholm Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori, Studentlitteratur, Lund
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund Sjøberg, Svein (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik, Studentlitteratur, Lund.
Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier, Edita Västra Aros, Västerås Stukát, Staffan (2005), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Studentlitteratur, Lund
Bilaga 1 – Intervjuguide
Hur länge har du arbetat som lärare? Vad har du för bakgrund?
Har du fått någon utbildning i säkerhet? När, var, hur?
Har du fått någon särskild information angående laborationsarbete på skolan och säkerhet? När, hur?
Varför är laborationer viktiga enligt dig?
Känner du dig trygg i din lärarroll under en laboration?
Tror du att dina elever känner sig trygga/säkra under en laboration? Hur stora klasser laborerar du med och vad tycker du om antalet elever? Vem har ansvaret för säkerheten under en laboration?
Vad händer om det sker en olycka? Rutiner?
Vad har du för säkerhetsrutiner innan en laboration? Riskbedömning? Vad har du för säkerhetsrutiner under en laboration?
Litar du på dina elevers goda omdöme?
Vågar du lämna eleverna ensamma under en laboration?
Hur förvaras kemikalier och farlig utrustning under en laborationer? Hur förvaras kemikalier och farlig utrustning mellan laborationer? Vad gör du av kemikalier och avfall efter laborationen?
Hur tycker du att säkerheten fungerar på din arbetsplats? Hur skulle du önska att det såg ut?
33
Bilaga 2
– Sammanställning av intervjuer med sex olika lärare.
Fråga 3 Har du fått någon utbildning i säkerhet? När, var, hur?
A1 Ja, en heldagskurs på universitetet som KRC anordnade. Jag och en kollega åkte iväg för ca. 3 år sedan på anmodan av skolledningen.
A2 Nej, det har jag inte men vi pratar en del om säkerhet på interna möten.
B1 Nej.
B2 Nej, det har jag inte.
C1 Ja, jag har gått en trepoängskurs i kemisäkerhet på Stockholms Universitet. Det var jag själv som anmälde mig till kursen.
C2 Nej det har jag inte.
Fråga 4 Har du fått någon särskild information angående laborationsarbete på skolan och säkerhet? När, hur?
A1 Nej, det har jag inte.
A2 Nej. Det är något jag har saknat.
B1 Nej
B2 Nej, men det borde man få i alla fall när man är nyanställd. C1 Nej, jag har tagit reda på det jag behöver själv eller av kollegor. C2 Jag hade en lärare som visade mig runt när jag började, en mentor. Fråga 5 Varför är laborationer viktiga enligt dig?
A1 De är jätteviktiga enligt mig. Framförallt för att bekräfta det jag säger rent teoretiskt. För att synliggöra det jag säger. För att eleverna skall kunna bekräfta sina hypoteser. Eftersom laborationer kan ta lite tid så kan det också vara ett skönt avbrott i arbetet. Det kan ge tid till eftertanke. A2 Genom laborationen kan du koppla samman teorin med det praktiska
tänkandet vilket är en jätteviktig del av kemiundervisningen. Det är också ett sätt att lära ut det vetenskapliga arbetssättet. Det är ett arv vi måste föra vidare.
B1 Det är intresseväckande att göra saker praktiskt och inte bara läsa. För att lära sig måste det finnas variation för att fånga upp fler elever. En del lär sig av att höra andra av att göra. Det ger reflektion. Man måste väva in fakta och återblicka för att kunna dra slutsatser och få förståelse. Olika barn har olika typ av minne.
B2 Det är ett sätt att fånga elevernas intressen och förklara den ofta svåra teorin. Eleverna får en aha-upplevelse och lär sig förhoppningsvis att dra egna slutsatser.
C1 Det är viktigt att kunna koppla samman teori med praktik. Efter en laboration förstår eleverna oftast mer av det vi läser om.
C2 Jag har alltid lärt mig bättre genom att göra saker praktiskt och jag tror att det gäller även för mina elever. Det blir lättare att förstå. Dessutom är det ju roligt att laborera!
Fråga 6 Känner du dig trygg i din lärarroll under en laboration?
har gjort laborationerna tidigare. Min utbildning till akutsjukvårdare ger mig trygghet ifall någonting händer. Vi ägnar de första två veckorna i högstadiet åt säkerhet, utförande, utrustning, o.s.v.
A2 Hjälpligt trygg. Jag känner att jag kan ta hjälp av kollegor om jag blir osäker. Men om jag har stökiga elever eller skall prova en helt ny lab kan jag förståss känna mig osäker.
B1 Jag känner mig trygg när det finns tydliga instruktioner där allt finns med. Det behövs en tydlig beskrivning samt att materialet finns att tillgå och att allt fungerar. Man ska inte behöva gå ifrån. Att miljön är utformad för ändamålet är också viktigt för tryggheten.
B2 Ja, med åren har jag blivit allt tryggare i min lärarroll. När jag var nyanställd kände jag mig mer osäker.
C1 Ja, jag känner att jag har en trygghet i min utbildning. Jag har en bred kunskapsbas och har vana av laborativt arbete från mitt tidigare jobb. Jag har oftast bra kontroll på eleverna och känner att jag kan svara på deras frågor. Det gör att jag känner mig tryggare. Förhoppningsvis gör det att även eleverna känner sig tryggare.
C2 Ja, jag har varit på skolan så länge så nog kan man säga att jag är trygg. Jag upplever det som om jag har kontroll på laborationerna och att eleverna respekterar mina regler.
Fråga 7 Tror du att dina elever känner sig trygga/säkra under en laboration? A1 För det mesta. Jag tror att de känner sig otrygga när t.ex. de skall jobba i
grupp och man tvingas arbeta med någon som är ”strulig”. Det kan göra att vissa elever tar ett steg tillbaka.
A2 Mina labbgrupper fungerar ganska bra och eleverna är nog trygga under laborationerna. Samtidigt så kan det ju uppstå situationer som kan kännas otrygga om något händer eller elever stör undervisningen.
B1 Ja, de förstår inte var farorna finns.
B2 Jag tror att jag kan ge dem trygghet genom min egen erfarenhet. En mindre erfaren lärare kanske kan ge ett mer osäkert intryck, vilket kanske kan ge mer otrygga elever.
C1 De är nog trygga men är inte så självsäkra som jag skulle önska. Jag skulle vilja kunna släppa på tyglarna lite då och då och låta dem experimentera på eget bevåg.
C2 De arbetar oftast ganska självständigt, vilket borde visa på trygga elever. Fråga 8 Hur stora klasser laborerar du med och vad tycker du om antalet
elever?
A1 Normalt är det ca 30 elever per klass men vi delar upp dem på 15 per lärare under laborationer. Då har man en helt annan uppsikt och kontroll av vad som händer. Laborationssalarna är endast byggda för 15 elever.
A2 Vi har 15 elever per laborationsgrupp. Det är ganska lagom. Man har bra koll på alla elever.
B1 Jag har alldeles för många. Vi laborerar i helklass, vilket är ungefär 24 stycken. Om man har grupper på mindre än 20 elever så märker man stor skillnad.
35
B2 I årskurs sex och sju laborerar vi i helklass, ca 25 stycken, och årskurs åtta och nio har vi halvklass. Självklart fungerar halvklass mycket bättre. Då har man bättre koll på alla elever.
C1 Vi laborerar i halvklass. Det ger mycket bättre kontroll, vilket ökar säkerheten under laborationerna.
C2 Ca 15 elever per gång. Det är ganska lagom. Förr var grupperna större. Då var det stökigare.
Fråga 9 Vem har ansvaret för säkerheten under en laboration? A1 Läraren. Alltid.
A2 Jag tror att det är jag som lärare. Vem annars?
B1 Läraren.
B2 Läraren har ansvar men eleverna måste också ta ansvar på deras nivå. C1 Läraren har ansvaret.. Jag har tagit på mig huvudansvaret för säkerheten.
Rektorn har delegerat den till mig.
C2 Läraren.
Fråga 10 Vad händer om det sker en olycka? Rutiner?
A1 Vi har speciella rutiner för olyckshändelser. Det finns en pärm för sådant. Först hanteras det som är mest akut. (kemikalier, brand, 112-utrymning). I efterhand kliver säkerhetsansvarige in och gör en analys av olyckan och skriver en rapport som skickas till arbetsmiljöverket. Där bifogas eventuella skaderapporter. Den säkerhetsansvarige är för närvarande rektorn men det brukar vara delegerat till en NO-lärare.
A2 Vi har tydliga rutiner för olyckor vilket känns ganska tryggt. Allt går att läsa i en speciell pärm.
B1 Vad då? Det finns nöddusch, skumsläckare och skyddskläder. Jag vet inte riktigt vad jag skall svara. Det finns nog ingen förstahjälpenlåda i
kemisalarna, vilket det borde. Det saknas absolut rutiner.
B2 Vi saknar definitivt rutiner för sådant. Som lärare får man väl lita på sitt goda omdöme. Vi har en utrymningsplan vid brand och har brandövningar då och då men jag tycker absolut inte att det räcker.
C1 Vi har rutiner för brand men inga direkta rutiner vid olyckor. Vi lärare har gått en förstahjälpen kurs men det skulle behövas mera konkreta regler. Det finns en nödtelefon i kemisalen som kan användas om det skulle hända en olycka.
C2 Jag har egna rutiner och vet vad jag skulle göra om det sker en olycka. Fråga 11 Vad har du för säkerhetsrutiner innan en laboration? Riskbedömning?
A1 Riskbedömningar görs. Vi har en färdig pärm med färdiga riskbedömningar med standardbedömningar för vanliga laborationer. Det finns även utrymme för nya bedömningar.
A2 Vi har en gemensam pärm med riskbedömningar för de laborationer som vi utför. Skulle man införa en ny lab så måste man göra en ny riskbedömning. Än så länge har jag bara använt de gamla.
laborationen själv innan. Jag gör noggranna planeringar och har
genomgångar med elever innan laboration. När jag får en ny grupp så visar jag eleverna runt i salen.
B2 Jag tänker noga igenom laborationen som skall göras och planerar
upplägget. Jag funderar över vad jag behöver informera eleverna om och jag tar fram de kemikalier som skall användas. Vi gör inga riskbedömningar. C1 Jag har börjat göra riskbedömningar på mina laborationer men har inte fått
genomslag till alla andra lärare. En del gör som jag. Jag sparar alla mina riskbedömningar på datorn.
C2 Jag går igenom gammalt material och plockar fram det jag behöver. Jag har testat de flesta av laborationerna innan jag lät eleverna genomföra dem och numera har jag gjort de flesta flera gånger om. Riskbedömningar tar alldeles för lång tid att göra och jag känner inget behov av dem.
Fråga 12 Vad har du för säkerhetsrutiner under en laboration?
A1 Hantering av kemikalier sker uteslutande av läraren enda fram till det att de skall mäta upp i sina laborationer, i ofarliga mängder och koncentrationer. Jag är tydlig med vad som skall ske med kemikalierna efter laborationen. A2 Jag försöker att vara så noggrann som möjligt vid genomgången så att
eleverna skall ha full kontroll när de börjar. Tyvärr dyker det ofta upp saker ändå. Jag vill ha skyddskläder på under hela laborationen och ingen får springa runt i salen.
B1 Inget spring. Alla arbetar med varsamhet. Inget skoj med farliga föremål. Alla måste använda den skyddsutrustning som finns. Långt hår skall vara uppsatt.
B2 Jag kräver ordning och reda samt ett lugnt arbetstempo. Alla skall följa de regler som finns och det är jag som delar ut kemikalier.
C1 I laborationssalen skall alla använda skyddskläder. Mat och dryck får inte förtäras. Alla måste vara med på genomgången innan laborationen annars får man inte vara med och laborera. Om någon kommer för sent får denne sätta sig ner och läsa på i boken i stället.
C2 Jag vill gärna att eleverna skall känna att det är kul att experimentera och vill att de skall ha frihet att göra så. Däremot skall alla säkerhetsregler följas som t.ex. att ha på sig skyddskläder.
Fråga 13 Litar du på dina elevers goda omdöme?
A1 Inte alltid. När en elev lektionen innan har varit klart strulig släpps denne inte in på laborationen efter. Inför en laboration har man alltid en teoribit med info och säkerhet. Märks det då att någon inte är seriös och tar det på allvar eller kommer för sent får man heller inte vara med och laborera. A2 Nej det gör jag inte. Det försvinner en del småsaker, t.ex. tändstickor och
jag kan inte riktigt slappna av när jag vet att saker kan gå illa.
B1 Nej.
B2 Ja, i de flesta fallen. Det beror lite på situationen. Om man har en stökig klass eller elev så får man ju ha lite hårdare regler än om man har en lugn klass. Vissa elever kan man verkligen lita på, andra inte.
37
C2 Ja och nej. Det är lite olika och beror helt på vilka elever man har. Men generellt så gör jag det inte.
Fråga 14 Vågar du lämna eleverna ensamma under en laboration?
A1 Tveksamt. Det har hänt men det är inget jag vill göra. Det beror på hur ”farlig” laborationen är men det känns inte ok.
A2 Jag ser till att ha allt jag behöver så att jag inte skall behöva lämna dem. Det har hänt men är inget jag vill göra.
B1 Ja, de är vana att jag lämnar dem men jag går inte ifrån om de gör något farligt. Det optimala är att inte behöva lämna dem.
B2 Jag har inget problem med det.
C1 Ja, men jag gör det mycket sällan. Det kan ju hända att man måste men då får man se till att det inte finns något som kan gå fel.
C2 Det beror på vad det är man gör.
Fråga 15 Hur förvaras kemikalier och farlig utrustning under en laborationer? A1 Framme vid katedern. Jag portionerar ut kemikalier till eleverna. Det
vanligaste är att ha en rullvagn som har förberetts tidigare. En ifrån varje labgrupp kommer fram och hämtar.
A2 Framme vid katedern på en rullvagn. Det är viktigt att jag har översyn på de kemikalier som hämtas.
B1 De står framme på katedern.
B2 Jag har dem framme hos mig. Eleverna får komma och hämta vid behov. De får inte hälla upp kemikalier framme hos mig för att minska risken för slask och spill utan de får hämta kemikalierna till respektive laborationsplats och hälla upp rätt mängder där.
C1 Innan laborationen har jag förberett kemikalierna så att det finns rätt
mängder och koncentrationer. Allt står framdukat på en vagn som jag rullar in i laborationssalen när lektionen börjar. Eleverna får plocka vad de behöver från vagnen. Tanken är att allt som står där skall vara ofarligt. Om det är något farligt som skall användas hanterar endast jag den kemikalien. C2 Kemikalierna står framme hos mig på en speciell vagn. Både före och efter lektionen går jag igenom vagnen och ser till att rätt saker finns och att allt är rent och prydligt.
Fråga 16 Hur förvaras kemikalier och farlig utrustning mellan laborationer? A1 I ett låst rum. I det rummet förvaras all utrustning och alla kemikalier i låsta
skåp. Det delas upp i vilka kemikalier som får stå tillsammans med varandra. Allt följer gängse regler. Gasflaskor står t.ex. i ett sprängskåp. A2 Vi har ett låst förvaringsutrymme där alla kemikalier förvaras i olika skåp. B1 Vi har våra brännare i ett låst skåp. I övrigt står alla kemikalier i vanliga
men jag hoppas på att det ordnas upp. Vi är många som rör till det. B2 Kemikalierna förvaras i ett låst rum. Där har vi ett ventilerat, låst giftskåp,
ett ventilerat kemikalieskåp och ett oventlierat. Gasol till brännare förvaras i låsta sprängskåp ute i klassrummen.
C1 Vi har ett stort kemikalieförråd där alla kemikalier är uppskrivna i en databas. Gifter förvaras i ett låst, ventilerat giftskåp. Vi har ventilerade skåp för oorganiska- och organiska kemikalier samt syror och baser. Vi har även vanliga skåp för metaller och matvaror.
C2 Alla kemikalier förvaras i kemikalieförrådet som är låst. Jag tycker att det är knepigt att hitta där. Det är rörigt och en massa olika skåp att leta i.
Fråga 17 Vad gör du av kemikalier och avfall efter laborationen?
A1 Vi har 12 olika uppsamlingskärl. Vi har ett avtal med saneringsfirma där vi lämnar avfallet när kärlen är fulla.
A2 Det finns en massa olika kärl för kemikalierester. Eleverna får tydliga instruktioner i vad de skall göra med resterna innan de diskar.
B1 Jag vet inte. Ner i slasken? Ickefarliga saker hälls i alla fall ut i slasken. Det borde finnas någon sorts uppsamlingskärl.
B2 Vi har ingen direkt rutin för detta. Lärarna får arbeta efter sitt goda omdöme.
C1 Vi försöker samla avfall i uppsamlingskärl. Vi har avtal med en firma som hämtar avfall en gång per termin.
C2 Jag har inget farligt avfall och kan alltså hälla ut mitt i vasken. Fråga 17 Hur tycker du att säkerheten fungerar på din arbetsplats?
A1 Hyfsat bra men det kan bli bättre. Vi har haft en stor omsättning på lärare på senaste tiden. Nya lärare har inte fått utbildning och känner inte till regler som gäller för vår skola.
A2 Det verkar fungera bra. Som ny så kan man ibland önska att det gick att få tag på de regler som gäller på ett enkelt sätt i stället för att behöva jaga fram allt själv.
B1 Diffus. Man får bara veta det man frågar efter. Man kanske inte heller veta vad man skall fråga efter. Guide för nyanställda? Det känns som om man hela tiden får belasta kollegor med frågor.
B2 Jag tror inte att det fungerar särskilt bra. Det finns inga tydliga regler och jag känner att ingen vet vad som gäller. Det blir alltid livliga diskussioner på våra ämneskonferenser.
C1 Det fungerar relativt bra. Jag arbetar för att införa ett tydligare system och att lärarna skall börja använda sig av riskbedömningar.