När vi utformade enkäten hade vi i åtanke att enkäten inte fick bli så omfattande att eleverna inte skulle orka slutföra den. Denscombe (2016) skriver om vikten av att minimera svarsbördan för respondenterna. Några elever hade svårigheter att koncentrera sig under delar av undersökningen och något vi kunde gjort för att underlätta
genomförandet är att i förväg informera om antalet frågor i enkäten. På så vis kunde de fått en känsla av hur långt de kommit i undersökningen och förhoppningsvis hittat motivation att fortsätta för att bli klara. För att minska svarsbördan valde vi en digital enkät där eleverna kunde skriva sina svar på de öppna frågorna på datorn. De fick
genomföra enkäten under lektionstid för att inte ta deras fritid i anspråk, vilket kunde lett till lägre svarsfrekvens. En nackdel att genomföra enkäten under lektionstid är att någon elev kan ha ansett det svårt att avstå att delta. Även om vi betonade frivilligheten i att delta i presentationen upplever ibland tonåringar det svårt att göra annorlunda än
klasskompisarna. För att undvika känslan av tvång kunde vi i presentationen nämnt att det var okej att läsa och svara på några frågor, men välja att inte skicka in svaren. Det hade varken vi eller deras klasskompisar sett. Två elever hann, av olika anledningar, inte slutföra enkäten under lektionstid. De blev erbjudna att skicka in enkäten med de svar de hunnit med eller fortsätta genomförandet när de hade tid och möjlighet. Båda slutförde enkäten senare under dagen, då vi såg att antalet svar ökade i efterhand. För dessa elever var det möjligtvis en fördel att genomföra enkäten hemma för att slippa uppleva stress av att klasskompisarna övergick till annat skolarbete långt innan de själv var klara.
Vi borde funderat mer kring genomförandet för elever med olika läs- och skrivsvårigheter och att en av skolorna bestod av hög andel elever med annat modersmål än svenska. De eleverna har inte samma förutsättningar att ta sig an uppgiften. Med mer tid kunde vi tagit kontakt med undervisande lärare för att utröna vilka behov och förutsättningar som fanns i klassen och hur vi skulle kunna underlätta för dessa elever utan att de upplever sig
utpekade. De undervisande lärarna är med eleverna dagligen och är de som känner till deras behov och de åtgärder som är bäst lämpade för dem.
28
5.2 Svarsfrekvens
Det går ca 130 elever i de tre klasser vi besökte. Vi bedömde att antalet, inräknat några frånvarande elever, var en rimlig svarsfrekvens för vår undersökning utifrån att svaren ska bearbetas och analyseras och att vi inte avser att göra en undersökning med generaliserbart resultat. Att ett undersökningsresultat är generaliserbart innebär att resultatet kan vara representativt för andra liknande undersökningsgrupper (Denscombe, 2016). Vårt resultat är från ett litet urval och vår analys utgår endast från dessa elevers upplevelser om sin egen skärmtid och hur den eventuellt påverkar deras studieresultat.
Veckan innan vi påbörjade kursen för vårt examensarbete trappades Coronapandemin upp och alla gymnasieskolor i Sverige gick över till distansundervisning. Grundskolornas rektorer fick i uppdrag att förbereda för samma åtgärd veckan därpå. Detta gjorde att vi påskyndade processen för vår undersökning. Om även grundskolorna övergick till distansundervisning skulle tanken om att vara närvarande under genomförandet av enkäten gå förlorad. Vi fick klartecken från skolorna och bestämde oss för att genomföra enkäten omgående.
Denna vecka var oron stor då många började inse allvaret med pandemin. Det gjorde att frånvaron i grundskolan var hög både p.g.a. Folkhälsomyndighetens rekommendationer och rädslan för att bli smittad. Detta ledde till att 85 elever besvarade enkäten, vilket var färre än vi först tänkt. Alla utom två elever som var närvarande valde att delta, vilket gav en svarsfrekvensen på 98%. Då de frånvarande eleverna var både flickor och pojkar i samma ålder som de som genomförde enkäten och frånvaron var ungefär lika stor på alla tre skolorna har vi ingen anledning att tro att resultatet blivit väldigt annorlunda om de också deltagit. Eftersom vår närvaro var viktig för oss valde vi därför att inte be de frånvarande eleverna genomföra enkäten hemma eller vid senare tillfälle. För att få högre svarsfrekvens hade vi kunnat kontakta fler skolor än vi initialt tänkt, men tiden var knapp med beskedet om eventuell distansundervisning redan veckan därpå.
5.3 Resultat
5.3.1 Skärm under skoltid
Eleverna är positiva till digitala verktyg såväl under lektionstid som vid skolarbete hemma. De menar att deras arbete effektiviseras och blir roligare och därmed ger bättre
29
förutsättningar för inlärning. Zaccone och Pedrini (2019) och Aung et al. (2016) menar att motivation är en stark drivkraft för inlärning och den inre motivationen kan göra att eleverna engagerar sig mer i digitala uppgifter som de upplever roligare. Många elever uttrycker även att det är lättare och mer effektivt att använda datorn för
minnesanteckningar på lektionerna. Detta är däremot debatterat inom forskningen och det finns delade meningar om vilket som är bäst för inlärningen. Oppenheimer och Mueller (2014) talar emot elevernas upplevelser och menar att anteckna för hand kan ha en mer positiv inverkan på inlärningen och därmed studieresultatet.
Det finns forskning som styrker elevernas upplevelse av att task switching blir mer omfattande om mobiltelefoner är tillgängliga under lektionstid och att det har en negativ inverkan på deras koncentration och inlärning (se t.ex. Rosen et al., 2013). Trots att eleverna till viss del är medvetna om detta, och att alla tre skolor har uttalade mobilförbud på lektionerna, väljer 35% av eleverna ändå att använda sin mobiltelefon under
lektionstid.
Att många av eleverna i vår undersökning upplever FOMO, är ganska tydligt i deras svar. Även om de upplever att notifieringar stör deras koncentration under skolarbetet menar de att känslan av FOMO är värre och stör mer.
5.3.2 Skärm på fritiden
Elevernas svar om skärmtid i förhållande till studieresultat visar likheter med den forskning vi tagit del av. Med förslaget om att planera sin tid bättre är eleverna inne på samma spår som Rosen et al. (2013), dvs. att använda sig av strategier och studieteknik vid inlärning. Många av eleverna lyfter att de har svårt att hitta motivation för skolarbete och istället väljer skärmtid. Rosen et al. (2013) menar att det är viktigt att träna elevers metakognitiva färdigheter för att de ska bli medvetna om hur task switching påverkar dem och deras skolarbete, hur de ska kunna stå emot belöningskänsligheten och bibehålla fokus och motivation för skolarbetet.
Eleverna vill gärna ha korta pauser i skolarbetet för att tänka på något annat. De beskriver främst pauser som består av olika typer av skärmtid som bl.a. ger möjlighet att monitorera sin digitala värld. Detta knyter an till Rosen et al. (2013) förslag om att använda sig av teknikpauser.
30
Folkhälsomyndighetens rapport (2019) om alltmer stillasittande 15-åringar och minskad fysisk aktivitet som kan bero på ökad skärmtid (Nutley, 2019) bekräftas av eleverna då de nämner att skärmtiden ibland tar tid ifrån just fysisk aktivitet. Träning och kvällsmat med familjen är de vanligaste skärmfria aktiviteterna på fritiden.
Reale et al. (2014) menar att sömnen har väldigt stor betydelse för studieresultat. På frågan om vad som påverkar elevernas sömn negativt svarade flera av dem skärmtid och att den ofta gör att de somnar för sent och får för lite sömn. Green et al. (2017) menar att utsöndringen av melatonin försenas av skärmljuset, vilket gör att vi inte upplever oss trötta även om vi behöver sova. Detta kan vara en bidragande orsak till att tonåringarna somnar sent och därmed sover för lite (Nutley, 2019).
31
6 Diskussion
Vår studie visar att det finns både positiva och negativa effekter på elevernas skolarbete och därmed deras studieresultat. Elevernas upplevelser av sin skärmtid och dess effekter har hjälpt oss att besvara våra frågeställningar och att uppnå syftet med vår studie. Deras svar stämmer överlag överens med den bild vi har fått genom den litteratur och tidigare forskning vi tagit del av. I både litteratur (se t.ex. Nutley, 2019) och forskning kan man läsa om hur digitala verktyg på olika vis kan ge stöd i inlärningsprocessen. Det beskrivs även hur många utökar sitt sociala sammanhang och tränar olika färdigheter och förmågor genom t.ex. dataspel online och sociala medier. Vi anser att eleverna visar en ganska god medvetenhet om vilken inverkan skärmtiden kan ha på deras skolarbete. Trots
medvetenhet om de negativa effekterna av skärmtiden har vi sett att många har svårt att göra val som vore de bästa för ett mer framgångsrikt skolarbete och möjligen bättre förutsättningar för högre studieresultat. Eleverna upplever skärmtiden roligare än
skolarbete och har svårt att hitta sin inre motivation då skärmtid finns som alternativ. De uttrycker även att det är svårt att avsluta skärmtiden. I litteraturen och tidigare forskning (se t.ex. Nutley, 2019 & Crone & Konijns, 2018) har vi sett att t.ex. dataspel online och sociala medier tillfredsställer tonåringars behov av uppmärksamhet, bekräftelse, snabba belöningar och att vara uppdaterad i olika flöden för att inte komma utanför gemenskapen. Vi kan tydligt se i elevernas svar att FOMO är stor hos många. Vi är eniga med den forskning vi tagit del av (se t.ex. Rosen et al., 2013) om att denna oro i hög grad kan störa elevernas koncentration och därmed ha en negativ inverkan på deras inlärning och i förlängningen även studieresultat.
6.1 Skärm under skoltid
Att digitala verktyg på olika sätt kan vara ett stöd i elevernas lärprocess och att det finns många möjligheter att stimulera elevernas nyfikenhet och engagemang är både forskning, vi och eleverna överens om. Eleverna uttrycker att det är roligare och tydligare att jobba digitalt. Med digitala verktyg finns det dessutom goda möjligheter att bedriva
undervisning mer än i den klassiska undervisningsmiljön, nämligen klassrummet. Vi har de sista två månaderna på nära håll sett hur distansundervisning för gymnasieskolan på ett framgångsrikt vis flyttat undervisningen till elevernas hemmiljö p.g.a. Coronapandemin. Att detta fungerat så väl som det gjort tror vi bl.a. beror på den digitala kompetens tonåringar besitter. En digital kompetens som är införskaffad genom olika typer av
32
skärmtid, egen och i skolan. Även grundskolans personal har fått bedriva viss
distansundervisning då Folkhälsomyndighetens rekommendationer gjort att många fått följa med i undervisningen hemifrån. Vi tror dock att de elever med låg motivation för skolarbete och utan stöd av vuxna i hemmet kan uppleva distansundervisning svårt då kraven på att arbeta mer självständigt blir högre än vid undervisning i skolan. Vi tänker att strategier och studieteknik blir då viktiga förmågor för ett lyckat studieresultat.
Eleverna i vår undersökning är emot att ha helt skärmfria klassrum då de nästan bara ser fördelar med datorn som ett verktyg i undervisningen. Däremot framgår det att stor andel av eleverna föredrar att ha mobilfria klassrum. Detta kan t.ex. kopplas till Ward et al. (2017) studie om vårt begränsade arbetsminne som visar att tappa koncentrationen har en attentional cost. Om eleverna har mobilen tillgänglig under lektionstid kommer de med allra högsta sannolikhet att tappa koncentrationen vid ett flertal tillfällen då de får olika typer av notifieringar. Många forskare, politiker, föräldrar, lärare m.fl. anser att en enkel lösning på detta problem är att förbjuda mobiltelefoner helt under lektionstid. Vi anser inte att det är så enkel lösning som det verkar. Liksom eleverna uttrycker det visar Rosen et al. (2013) att FOMO kan vara stark hos många elever. Vi ser därför en stor utmaning för skolan att hitta pedagogiska vägar att hantera elevernas skärmtid. Ett sätt som presenterats i Rosen et al. (2013) är teknikpauser. Utifrån elevernas svar om FOMO, hur svårt många har att avsluta skärmtiden och att de ganska omgående vill svara på olika typer av
meddelande ställer vi oss frågande till om högstadieelever klarar att avsluta teknikpausen när den är slut. Vi är även tveksamma till om de har förmågan att snabbt släppa tankarna på det de nyss tagit del av i sina digitala flöden för att lyckas task switcha och fokusera på sitt skolarbete.
Vi har, som lärare och SYV-studenter, sett att många högstadieelever har skärmtid på rasterna och är därmed stillasittande och inomhus även när de har paus från skolarbetet. Detta gör att hjärnan inte får vila från de ständiga intryck olika typer av skärmar ger.
Psychologist World (2020) beskriver hur Cognitive Load Theory överbelastar
arbetsminnet och därmed försvårar skapandet av långtidsminne. Vi tänker att risken för CLT ökar då elever ägnar sina raster åt stillasittande skärmtid. Enligt WHO (2019) har fysiskt aktiva tonåringar bättre skolresultat, vilket vi också tycker talar för raster med mer rörelse.
33
6.2 Skärm på fritiden
Genom enkätsvaren har vi fått en inblick i elevernas upplevelse av skärmtidens positiva respektive negativa effekter på skolarbete och studieresultat. Vi har, både i rollen som blivande SYV och som föräldrar till barn med intresse för skärmar, reflekterat över hur skärmtiden är ett laddat ämne som ofta ger upphov till diskussioner mellan vuxna och tonåringar. Vi tror att det finns många vuxna som inte är medvetna om skärmtidens positiva effekter. Vi menar därför att det är betydelsefullt att visa intresse för
tonåringarnas skärmtid för att få en förståelse för vad de gör och vad skärmtiden betyder för dem. På så vis kan en dialog skapas där vuxna kan vara ett stöd för tonåringarna när det gäller skärmtidens positiva respektive negativa effekter.
Vi har tagit del av Christensens (UR, 2017) förslag om att göra e-sporten till en mera föreningslik verksamhet. Vi tänker att om e-sportande tonåringar får ta del av vuxna förebilders erfarenheter och värderingar skulle den alltmer stillasittande livsstilen bland tonåringar, som Folkhälsomyndigheten (2019) rapporterar om, till viss del kunna motverkas. Genom att synliggöra ett hälsosamt spelande och vikten av fysisk aktivitet inom e-sporten tror vi att den allmänna synen på skärmtid i form av dataspelande skulle kunna förbättras, men kanske även ha en positiv inverkan på skärmtid överlag.
Vi kan se att eleverna visar en medvetenhet om skärmtidens negativa inverkan på skolarbete och de uttrycker att de har svårt att motivera sig till att välja studier framför skärmtid. Aung et al. (2016) och Zaccone och Pedrini (2019) studier styrker detta. Vi tror att SYV kan bidra i arbetet med att stärka den inre motivationen och hitta lämpliga strategier och studietekniker, vilket vi återkommer till i avsnittet om skärmtid och SYV.
Mer än hälften av eleverna har minst 4 timmar skärmtid efter skolan och en tredjedel ca 2-4 timmar. Vår syn på att de överlag lägger mycket tid på skärmar på sin fritid skiljer sig från elevernas då många av dem anser sig ha lagom mycket skärmtid. I efterhand ser vi att det varit intressant att i enkäten fråga vad de anser vara lagom mycket skärmtid en vanlig skoldag och vad de baserar svaret på. En annan skillnad vi funderat över är, som vi tidigare nämnde, att många elever uttrycker det svårt att komma igång och fokusera på skolarbetet hemma och att skärmtiden påverkar både skolarbete och sömn negativt. Samtidigt uttrycker ungefär hälften av eleverna att de inte tror att skärmtiden påverkar deras studieresultat negativt. Här skiljer sig elevernas svar från den forskning vi tagit del av (se t.ex. Rosen et al., 2013) som överlag säger att studieresultat påverkas negativt av för mycket skärmtid som tar tid i anspråk från andra aktiviteter, t.ex. skolarbete, fysisk
34
aktivitet och sömn. Rosen et al. (2013) menar även att ha någon typ av skärm bredvid sig under lektionstid eller vid skolarbete hemma skapar task switching och attentional costs.
Reale et al. (2014) studie tyder på att för lite sömn har en negativ inverkan på
koncentration och inlärning och enkätsvaren visar att många elever har skärmtid när de ska gå och lägga sig. Vi tänker att elevernas motsägelsefulla svar om att skärmtid ofta gör att de somnar sent samtidigt som många inte anser att skärmanvändningen påverkar deras sömn kan vara ett exempel på hur strukturer i tonårshjärnan som bl.a. styr konsekvenstänk och belöningskänslighet ännu inte är fullt utvecklade (Nutley, 2019). Många av eleverna är medvetna om att skärmtiden påverkar deras sömn negativt, men kan inte motstå att fortsätta använda skärmar till sent på kvällen och ibland en bit in på natten. Vi tänker också att de motsägelsefulla svaren eventuellt kan ha en koppling till Rångtell et al. (2016) studie som uttrycker tveksamhet kring huruvida sömnen faktiskt påverkas av skärmtid vid läggdags.